Trygghet och socialt liv i Husby en uppföljning Svenska Bostäder Ulf Malm/ Malm Kommunikation AB -12-14
2
Innehåll INLEDNING 5 OM KARTLÄGGNINGAR AV TRYGGHET OCH SÄKERHET 5 BAKGRUND 5 S YFTE OCH METOD 5 FAKTA OM HUSBY 7 HUSBY 7 BEFOLKNING 7 RESULTAT 9 POLISANMÄLD BROTTSLIGHET 9 INLEDNING 9 ANMÄLD BROTTSLIGHET I HUSBY 10 OFFER- OCH TRYGGHETSUNDERSÖKNING 16 TIDIGARE TRYGGHETSUNDERSÖKNINGAR 16 NÅGRA GENERELLA PROBLEM MED OFFERUNDERSÖKNINGAR 16 OMRÅDESINDELNING 17 ANALYSMETOD OCH REDOVISNING 18 METOD OCH URVAL 19 SVARSFREKVENS 19 UNDERSÖKNINGSRESULTAT 20 OFFERUNDERSÖKNING 23 TRYGGHETSUNDERSÖKNING 26 TRIVSEL, ATTITYDER OCH SOCIALT LIV 46 SAMMANFATTNING 58 KÄLLFÖRTECKNING 62 LITTERATUR 62 ÖVRIGA KÄLLOR 62 BILAGA 1 63 S YNPUNKTER FRÅN DE BOENDE I HUSBY 63 BILAGA 2 73 3
ENKÄTRESULTAT, SAMTLIGA UNDERSÖKNINGSOMRÅDEN 73 BILAGA 3 91 OMRÅDESINDELNING 91 4
Inledning Om kartläggningar av trygghet och säkerhet Ett effektivt brottsförebyggande och trygghetsökande arbete i ett specifikt område förutsätter en grundläggande kartläggning av den rådande situationen. Det handlar om att identifiera problemen. Kartläggningen bör för detta ändamål i första hand fungera som ett verktyg i ett konkret trygghetsarbete. En kartläggning har dessutom fler syften; det blir betydligt lättare att utvärdera genomförda åt gärder, det blir sannolikt lättare att engagera andra intressenter i ett konkret arbete och myter kan avlivas. Det finns två traditionella sätt att mäta förekomsten av kriminalitet, dels genom att studera antalet anmälda brott i ett område och dels genom enkätundersökningar där de tillfrågade får uppge om de drabbats av brott och i så fall vilket eller vilka. Eftersom det är långt ifrån alla brott som anmäls till polisen ges den bästa kunskapen om båda dessa metoder används. Detta bör kompletteras med invånarnas bild av problemet. Det är invånarna själva som bäst känner till hur området upplevs. I en trygghetsenkät kan slumpvis utvalda invånare identifiera platser som upplevs som otrygga. Platser som känns obehagliga att vistas på kanske inte syns i polisanmälningsstatistiken men blir ett problem om människor inte vågar vistas där vissa tider på dygnet. Platserna lämnas öde och trivseln minskar i området. Detta är ett problem också för fastighetsägare, handlare och trafikföretag vars ekonomi påverkas av detta. En rad andra frågor kan också bli besvarade vid en enkätundersökning. Bilden av ett områdes problem breddas ytterligare om utvalda personer med speciell kunskap om området intervjuas. Bakgrund Denna studie ingår i en större kartläggning av boendeförhållanden i Järva som Svenska Bostäder uppdragit åt Malm Kommunikation AB att utföra. Trygghetsenkäten, som ingår i denna studie, har genomförts i samråd och samarbete med stadsdelsförvaltningen (SDF) Rinkeby-Kista. Parallellt har motsvarande kartläggningar gjorts i Akalla, Rinkeby och Tensta/Hjulsta. Syfte och metod Föreliggande studie av trygghet i Husby är en uppföljning av en kartläggning som genomfördes 2006. I den tidigare undersökningen ingick samma moment som i uppföljningen och i enkäten ställdes i stort sett lika många frågor. Ett syfte med studien är alltså att kunna följa utvecklingen i Husby. Det huvudsakliga syftet med studien har dock varit att samla in fakta som kan 5
användas som kunskapsunderlag för fortsatta brottsförebyggande och trygghetsfrämjande åtgärder. Föreliggande kartläggning av Husby innehåller följande moment: 1. Kort geografisk och demografisk beskrivning av Husby. 2. Sammanställning av polisanmäld brottslighet. 3. Enkätundersökning med frågor om utsatthet för brott, trygghet och socialt liv. Enkäten skickades ut i maj och samlades in i juni. Malm Kommunikation AB har tidigare genomfört kartläggningar av kriminalitet och trygghet i Hjällbo i Göteborg (1997), Bergsjön i Göteborg (1999), Dalen i Stockholm (2000), Grimsta i Stockholm (2000 och 2003), Kungsmarken i Karlskrona (2000 och 2003), Österängen i Jönköping (2000 och 2003), Ekön i Motala (2000 och 2003), Tynnered i Göteborg (2000 och 2003), Lövgärdet i Göteborg (2001 och 2004), Rannebergen i Göteborg (2001 och 2004), Gårdsten i Göteborg (2001 och 2004), Angered centrum i Göteborg (2001 och 2004), Haga i Göteborg (2001), Backa i Göteborg (2001 och 2005), Gamlestaden i Göteborg (2001, 2003 och 2005), Motala centrum (2002), Centrala Hisingen i Göteborg (2002 och 2006), Hammarkullen i Göteborg (2003), Norra Biskopsgården i Göteborg (2004), Länsmansgården i Göteborg (2004), Svartedalen i Göteborg (2004), Södra Biskopsgården i Göteborg (2004), Jättesten i Göteborg (2004), Vildanden i Lund (2005), Akalla i Stockholm (2006), Husby i Stockholm (2006), Rinkeby i Stockholm (2006), Tensta/Hjulsta i Stockholm (2006), centrala Landskrona (2007 och ), Bredäng i Stockholm (2007), Vårberg i Stockholm (2007), Skärholmen i Stockholm (2007), Sätra i Stockholm (2007), Hässelby Gård i Stockholm (2007), Hässelby Strand i Stockholm (2007), Kungsportsavenyn i Göteborg (2008), Stockholm Väster (2008), Orminge i Nacka (2008), Södermalm i Stockholm (), Bagarmossen i Stockholm (), Fagersjö i Stockholm () och Rågsved i Stockholm (). 6
Fakta om Husby Husby Undersökningsområdet Husby ligger i stadsdelsområdet Rinkeby-Kista i Stockholm och består av basområdena Södra och Norra Husby. Administrativt delas Stockholm bland annat in i stadsdelar och basområden. I Husby finns två bebodda basområden (Södra och Norra Husby). Basområden används som minsta indelning av polisen vid registrering av anmäld brottslighet. I denna kartläggning delas Husby in i fyra andra områden (UO, se avsnitt Offeroch trygghetsundersökning) för att kunna se geografiska skillnader i området. Samtliga fyra undersökningsområden och gatuadresser i Husby redovisas med karta och tabell i Bilaga 3. Befolkning I Husby bodde sammanlagt 11.303 personer den 31/12 2008. 52 procent av dessa var män och 48 procent var kvinnor. Den största åldersgruppen var 25-44- åringarna (se tabell nedan) Befolkning 1 Antal Procent Kön: Man 5.844 52 Kvinna 5.459 48 Ålder: 0-17 år 2.859 25 18-24 år 1.184 10 25-44 år 3.826 34 45-64 år 2.488 22 65 år eller äldre 946 8 Antal inv ånare totalt 11.303 1 2008-12-31. Källa: USK:s OmrådesDataSystem. 7
Karta över Husby 8
Resultat Polisanmäld brottslighet Inledning I följande avsnitt redovisas den anmälda brottsligheten i Husby under 2008. I jämförande syfte omfattar redovisningen även valda delar av den anmälda brottsligheten i Stockholms stad. Brottsutvecklingen när det gäller vissa brott i Husby 2007-2008 redovisas i särskilda diagram. Brottsredovisningen omfattar brott mot brottsbalken (BrB), trafikbrottslagen (TBL), narkotikastrafflagen (NSL) och övriga specialstraffrättsliga författningar för vilka fängelse ingår i straffskalan. Till grund för statistiken har uppgifter från polisens databas RAR 2 (Rationell anmälningsrutin) använts. Statistiken över anmälda brott omfattar samtliga händelser som anmälts och av polisen registrerats som brott. Några procent av dessa händelser kommer dock efter utredning visa sig inte kunna betraktas som brott. Relationen anmäld brottslighet och faktisk brottslighet Tillförlitligheten i de uppgifter som utgör underlag för statistiken över anmälda brott påverkas av olika förhållanden. Vid en bedömning av den faktiska brottsligheten på grundval av anmälningsstatistiken sammanhänger tillförlitligheten med relationen mellan anmäld och faktisk brottslighet. Tillförlitligheten sammanhänger också med svårigheten att räkna och klassificera brott (SCB, 1996). Vi vet att långt ifrån alla brott anmäls till polisen. Våldsbrott anmäls till exempel i högre grad om gärningsmannen är okänd för offret. Allvarliga brott anmäls i högre grad än mindre allvarliga brott. Vidare anmäls brott som begås på allmän plats i högre grad än de som begås i det privata (Wikström, 1991). När det gäller tillgreppsbrott tillkommer fler faktorer. Utöver brottets grovhet och offrets relation till gärningsmannen påverkar förekomsten av försäkringsskydd anmälningsbenägenheten. Om det tillgripnas värde överstiger försäkringens självrisk finns det goda skäl att anmäla brottet eftersom en av förutsättningarna för försäkringsersättning är en polisanmälan. Generellt sett gäller också det omvända, om det tillgripnas värde understiger självrisken är anmälningsbenägenheten troligtvis låg (Dolmén, 1994). 2 RAR-systemet utgör ett samordningsunderlag för registrering och återsökning av uppgifter om brott/händelser som anmälts, eller på annat sätt kommit till polisens kännedom. Förutom uppgifter om själva brottet/händelsen innehåller RAR-systemet uppgifter om i anmälan beskrivna objekt såsom offrets ålder och kön, samt uppgifter om gods, fordon med mer. De anmälda brotten klassificeras och ges en brottskod med hjälp av anvisningar som utfärdats av SCB, RPS och RÅ (Lindgren 1996 s 15). 9
Anmälningsbenägenheten påverkas också av den allmänna synen på brott och i vad mån brottstypen uppmärksammas i massmedier, politiker och andra. Av betydelse är också det bemötande offret förväntar sig av polisen och vilka konsekvenser offret bedömer polisanmälan kan få. Valet att polisanmäla påverkas också av huruvida offret tror att anmälan kommer att resultera i någon form av påföljd för gärningsmannen (BRÅ, 1993). På grund av varierande anmälningsbenägenhet bland allmänhet och hos olika institutioner samt förändringar i den polisiära verksamhetens omfattning eller inriktning kan relationen mellan anmäld brottslighet och faktisk brottslighet variera från en tid till en annan och mellan olika orter eller områden (SCB, 1996). För vissa brottstyper, som till exempel trafik- och narkotikabrott, finns dessutom ett direkt samband mellan polisens insatser och antalet anmälda brott. För dessa brott kan det vara särskilt svårt att dra slutsatser om den faktiska brottsligheten (SCB, 1996). Vid polisens klassificering av brott kan det uppstå rubricerings- och gränsdragningsproblem. Uppgifterna beträffande omständigheterna vid det anmälda brottet kan till exempel vara otillräckliga. Vidare kan det vara svårt att avgränsa olika svårighetsgrader av ett brott från varandra, till exempel misshandel och grov misshandel. Gränsdragningen mellan olika typer av brott kan variera över tid och mellan olika polisdistrikt (SCB, 1996). Anmäld brottslighet i Husby Det polisanmäldes totalt 2.285 brott i Husby under 2008. Den dominerande brottstypen i Husby var tillgrepps- och skadegörelsebrott av olika slag. Dessa var bland annat fördelade på 41 biltillgrepp, 13 cykeltillgrepp, 56 inbrott i bostad, fem inbrott i källare/vind, 58 stölder ur eller från motordrivet fordon, 164 stölder/snatterier i butik/varuhus samt 634 skadegörelsebrott. Det anmäldes vidare 170 misshandelsfall i Husby (se tabell nedan). Antalet anmälda brott i Husby ökade mellan 2007 och 2008, från 1.922 anmälda brott till 2.285. När det gäller utvalda brottstyper ökade skadegörelsebrotten kraftigt mellan dessa år. Även misshandelsfallen och bostadsinbrotten ökade i antal, men inte lika kraftigt. Antalet polisanmälda stölder ur/från motordrivna fordon och inbrott i källare eller vindar halverades däremot. Även antalet fullbordade biltillgrepp minskade, om än svagt (se figurer nedan). Det anmäldes färre brott i Husby under 2008 jämfört med hela Stockholms stad i förhållande till folkmängden. I Norra Husby anmäldes 139 brott per 1000 invånare jämfört med 222 i hela staden och i Södra Husby 237. Motsvarande siffra för hela Husby var 202 (se tabell nedan). Av de 349 misshandelsfall, olaga hot och ofredanden som anmäldes i Husby 2008 var 203 (58 procent) riktade mot kvinnor och barn. Utöver detta anmäldes 14 fall av grov kvinnofridskränkning, det vill säga ofta upprepad och långvarig våldsbrottslighet mot enskilda kvinnor (se tabell nedan). 10
Anmäld brottslighet i Husby 2008 Brottstyp Norra Södra Husby Husby Samtliga brott (inte enbart de som 551 1.734 2.285 redovisas nedan) Fullbordat mord och dråp samt 2 0 0 misshandel med dödlig utgång Misshandel, grov misshandel (ej med 30 140 170 dödlig utgång) Olaga hot 20 75 95 Ofredande 22 62 84 Grov kvinnof ridskränkning 7 7 14 Våldtäkt, grov våldtäkt 2 7 9 Försök till biltillgrepp 8 12 20 Fullbordat biltillgrepp 13 28 41 Tillgrepp av moped 1 7 8 Tillgrepp av cykel 4 9 13 Inbrottsstöld, inte av skjutvapen 29 73 102 därav i bostad 15 41 56 i källare eller vind 4 1 5 i kontor 5 5 10 Fickstöld 0 20 20 Övrig stöld och snatteri 142 178 320 därav i butik, varuhus o d 86 78 164 ur/från motordrivet fordon 20 38 58 Rån, grovt rån 7 29 36 Bedrägeri, grovt bedrägeri, bedrägligt 21 130 151 beteende Skadegörelsebrott 60 574 634 därav av motordrivet fordon 15 38 53 Mordbrand 3 2 5 Brott mot knivlagen 5 17 22 Brott mot v apenlagen 5 6 11 Olov lig körning, grov olovlig körning 6 4 10 Rattfylleri, grovt rattfylleri 4 3 7 Brott mot narkotikastrafflagen 56 113 169 därav framställning 2 0 2 överlåtelse m m 4 13 17 innehav, eget bruk 50 100 150 11
Brottsutvecklingen i Husby 2007-2008 2500 2000 1500 2007: 1.922 anmälda brott 2008: 2.285 anmälda brott 1000 500 0 2007 2008 Brottsutvecklingen i Husby, utvalda brottstyper 2007-2008 700 600 500 400 300 200 Misshandel inkl grov Fullbordat biltillgrepp Stöld ur/från motordrivet fordon etc Skadegörelsebrott Inbrott i bostad Inbrott i källare eller vind 100 0 2007 2008 12
Antal anmälda brott i Husby 2008 per 1000 invånare (procent) Samtliga brott Misshandelsfall, inkl grov (brottskoder 0351-58, 0361-68, 0373-78, 0382-88 och 9301-56) Olaga hot och ofredande (brottskoder 0405-10 och 0426-29) Bilrelaterade brott (brottskoder 0801, 0802, 0840 och 1201) Rån (brottskoder 0855-56, 0862-73, 0892-93, 0896-97 och 9806-13) Stölder genom inbrott i källare/vind (brottskod 0825) Fullbordat inbrott i bostad (brottskoder 9801-02) N orra H usby (3.976 inv) 139 7,5 10,6 14,1 1,8 1,0 3,8 11,3 Skadegörelse-/åverkansbrott, ej motorfordon (brottskoder 1202-03, 1205 06 och 1208-09) Södra Husby (7.327 inv ) 237 19,1 18,7 15,8 4,0 0,1 5,6 73,2 H usby (11.303 inv ) 202 15,0 15,8 15,2 3,2 0,4 5,0 51,4 Stockholms stad 3 (810.120 inv ) 222 14,1 12,3 21,6 2,5 2,2 2,0 35,6 3 Källor: (Folkmängd) Statistiska Centralbyrån och (antal anmälda brott) BRÅ Anmälda brott. http://www.bra.se/extra/pod/?action=pod_show &id=2&module_instance=21. Hämtat -08-28. 13
Anmälda våldsbrott i Husby 2008 Brottstyp Misshandelsfall, inkl. grov, totalt 170 Offret kvinna, bekant m ed gärningsm annen Offret kvinna, obekant m ed gärningsm annen Offret barn under 15 år, bekant m ed gärningsm annen Offret barn under 15 år, obekant m ed gärningsm annen Offret m an, bekant med gärningsm annen Offret m an, obekant m ed gärningsm annen 39 15 30 4 42 40 Olaga hot totalt 95 Offret kvinna, 18 år och över 44 Offret barn, 0-17 år 11 Offret m an, 18 år och över 40 Ofredanden totalt 84 Offret kvinna 18 år och över 51 Offret barn, 0-17 år 9 Offret m an, 18 år och över 24 Grov kvinnofridskränkning 14 14
Brottsplatser, Husby, 2008, utvalda brottstyper Misshandel utomhus (brottskoder 0351-0358, 0373-0378, 9301-9304, 9309-9312, 9317-9320, 9325-9328, 9333-9336, 9341-9344) Biltillgrepp (0802) Tillgrepp av cykel (0807) Inbrott i källare/vind (0825) Stöld ur eller från motordrivet fordon etc. (0840) Inbrott i bostad (9801, 9802) Rån utomhus (0877, 0879, 0892, 0896, 9806, 9808, 9810, 9812) Skadegörelse på motorfordon (1201) 1 brottstillfälle. 5 brottstillfällen 15
Offer- och trygghetsundersökning Tidigare trygghetsundersökningar När det gäller hur människor uppfattar sin trygghet visar Statistiska Centralbyråns (SCB) nationella offerundersökning från 1991 att oron för våld inte står i rimlig proportion till den faktiska risken att drabbas av det (SCB, 1991). Överhuvudtaget visar forskning, såväl i Sverige som internationellt, att de som i störst utsträckning oroar sig för att drabbas av våld eller andra brott är kvinnor. Samtidigt är det dessa grupper som är minst drabbade. De som säger sig vara minst otrygga är de som drabbas mest, yngre män. (Malm, 1997, 2000b; Wikström, Torstensson & Dolmén, 1997a, 1997b, 1997c). Varför det är så här vet vi inte säkert. Detta kan bero på flera olika faktorer. De som är mest otrygga är försiktigare och exponerar sig mindre för risksituationer. De fysiskt starkare upplever risken att de skadas allvarligt som mindre än bräckligare individer etcetera. Resultat från tidigare lokala offer- och trygghetsundersökningar visar samtidigt att den lokala problemnivån (hög problemnivå = stor förekomst av ordningsstörningar) har en stark påverkan på upplevelsen av trygghet i det egna bostadsområdet och dessutom att egen utsatthet för brott påverkar trygghetsupplevelsen. Detta visar att åtgärder mot ordningsstörningar inte bara kan påverka antalet brott utan också i hög grad de boendes trygghetsupplevelse (Wikström, Torstensson & Dolmén, 1997a, 1997b, 1997c). Några generella problem med offerundersökningar Bortsett från de problem som uppstår vid alla enkätundersökningar finns det några generella problem som är speciella för just offerundersökningar (Rättsstatistisk årsbok, 2000; Wikström, 1991). Svårigheter att minnas. Detta kan leda till att antingen för få eller för många brott rapporteras. Ligger tidpunkten för brottet längre bort än den tidsperiod undersökningen avser, så finns det risk för överrapportering. Om brottet glöms bort trots att det hände inom den tidsperiod undersökningen avser, så finns det risk för underrapportering. Svårighet att avgöra om en händelse är ett brott. Ibland kan det vara svårt att avgöra om en händelse är brottslig eller inte. Några exempel: Plånboken är borta. Är den stulen eller förlorad? Bilen är skadad: skadegörelse eller olyckshändelse? Den rättsliga definitionen av vissa handlingar behöver inte heller överensstämma med den enskildes uppfattning om vad som är brottsligt. När det gäller moderna brott är det i många fall även rent juridiskt svårt att avgöra om en handling är brottslig. Svårigheter att bedöma huruvida en händelse är brottslig eller inte leder till såväl under- som överrapporteringar. 16
Ovilja att redovisa alla brott. Vissa brott som till exempel sexualbrott och brott inom familjen är känsliga för den enskilde. Underrapportering blir följden. Bortfall inom vissa befolkningsgrupper. Vissa grupper som är speciellt utsatta för brottslighet vill inte svara på frågorna. Detta gäller till exempel hårt kriminellt belastade personer och missbrukare. Flera studier av polisanmälda brott visar att socialt marginaliserade personer, som missbrukare och kriminella, är starkt överrepresenterade när det gäller utsattheten för grova våldsbrott, å andra sidan brukar de vara starkt underrepresenterade vid intervjuundersökningar om brottslighet beroende på att många av dessa saknar fast adress och därmed inte nås av postenkäter. Områdesindelning Administrativt delas Stockholm bland annat in i stadsdelar och basområden. Här finns två basområden (Södra och Norra Husby). För att möjliggöra en mer detaljerad analys av svaren har vi valt att i denna kartläggning dela in Husby i fyra områden som vi kallar undersökningsområden (UO). Indelning av undersökningsområden i Husby Undersökningsområde UO 1 Gatuadress Lofotengatan Narviksgatan Stavangergatan UO 2 Nidarosgatan T örnbergsgatan UO 3 Bergengatan Dovregatan Nordkapsgatan UO 4 Oslogatan T rondheimgatan 17
Karta över undersökningsområden i Husby 1 2 4 3 Analysmetod och redovisning Eftersom denna undersöknings syfte i första hand är att vara ett kunskapsunderlag för konkret trygghetsarbete i Husby har statistiska analyser av skillnader i svar beroende på områdestillhörighet genomförts om det har bedömts vara motiverat. När det gäller en fråga om trygghet utomhus har statistiska analyser genomförts beroende på könstillhörighet, ålderskategori och mellan brottsdrabbade och icke brottsdrabbade. Det finns olika metoder för att se om skillnader mellan olika grupper, individer eller liknande är statistiskt säkerställda eller inte. I föreliggande undersökning används chi-två test. Att en skillnad är statistiskt säkerställd innebär att sannolikheten att den skulle ha åstadkommits genom slumpen är mycket liten. Om en skillnad är signifikant på femprocentsnivån (p <.05) kan slumpen ha åstadkommit den i fem fall av hundra. 18
Nästan samtliga svar i denna enkätundersökning redovisas i diagram och i förekommande fall med jämförelser av svar från undersökningen 2006. Om en analys visar statistiskt säkerställda skillnader mellan undersökningsområdena redovisas dessa svar i särskilda tabeller. I tabellernas högra kolumner redovisas svaren från hela Husby. De statistiska formlerna redovisas inte i den löpande texten utan i Bilaga 2 där samtliga svar från basområdena redovisas, även de som inte visar på någon statistiskt säkerställd skillnad mellan svaren. I Bilaga 2 redovisas även motsvarande svar från undersökningen 2006. Metod och urval Offer- och trygghetsundersökningens syfte är att ge en bild av den faktiska brottsligheten i Husby. Vi vill också få en bild av anmälningsbenägenhet, upplevelse av trygghet, service, trivsel och sociala förhållanden med mer. Undersökningen gjordes i enkätform. Enkäten bestod av fyra delar; en allmän del med frågor om kön, ålder och bakgrund etcetera; en del med frågor om utsatthet för brott där de svarande hade möjlighet att markera i en lista med olika brottstyper samt besvara följdfrågor om anmälningsbenägenhet m.m.; en del med frågor om trygghet, rädsla och andra företeelser som är relevanta i sammanhanget och en del med frågor om service, trivsel, och socialt liv. Sammanlagt ställdes 46 frågor, varav några med följdfrågor. Svarspersonerna fick dessutom en möjlighet att uttrycka sina åsikter på en allmän fråga om kriminalitet och trygghet i Husby. Alla skriftliga åsikter i sin helhet återges i Bilaga 1. Undersökningen omfattar 600 personer födda 1990 och tidigare, som med hjälp av en dator slumpmässigt valdes ur folkbokföringsregistret över aktuella postnummerområden i Husby. Utskicket genomfördes på följande sätt: Dag 1 skickades enkät, följebrev och svarskuvert till urvalspersonerna. Dag 10 skickades en första påminnelse ut. Dag 18 skickades påminnelse två samt ytterligare en enkät med svarskuvert. Dag 28 skickades påminnelse tre ut. Dag 36 avslutades undersökningen och tackbrev sändes ut till dem som svarat. Alla som svarade belönades med en Trisslott och dessutom lottades en resa värd 3000 kronor ut. Enkätundersökningen genomfördes i maj-juni. Svarsfrekvens 15 svarspersoner utgick ur undersökningen på grund av ofullständig eller okänd adress och två bodde inte i Husby. Således kvarstod 583 utskickade frågeformulär. Av dessa besvarades och återsändes 296. Svarsfrekvensen uppgick således till 51 procent. I samtliga 287 fall är det okänt varför frågeformuläret inte besvarades och återsändes. 19
Det interna bortfallet 4 var relativt högt. Svarsfrekvens Antal i urval 600 Antal personer i undersökningen 583 Antal svarande 296 Sv arsf rekv ens procent 51 Andelen män är underrepresenterade i undersökningen i förhållande till befolkningen, vilket man bör tänka på när resultaten tolkas. Vad gäller representiviteten i åldersgrupperna är de två yngsta grupperna underrepresenterade i förhållande till populationen i Husby och de två äldsta överrepresenterade (se tabell nedan). Representivitet kön och ålder (procent) (n = 296) Kön: Intervjuade Population 5 Man 49 52 Kv inna 51 48 Ålder: 18-24 år 9 14 25-44 år 42 45 45-64 år 37 29 65 år eller äldre 13 11 Undersökningsresultat Av tabellen nedan framgår att något fler kvinnor (51 procent) än män (49 procent) besvarade enkäten. Åldersgruppen 25-44 år är störst (42 procent). Av respondenterna är 57 procent gifta eller sammanboende, 36 procent ensamstående, sju procent boende hos förälder/föräldrar och sex procent änkor eller änklingar. Beträffande huvudsaklig sysselsättning uppgav 48 procent att de är förvärvsarbetande, tre procent att de är egna företagare, 13 procent att de studerar, tolv procent att de är arbetslösa, 13 procent att de är ålderspensionärer och nio procent att de är förtidspensionärer. Två procent svarade att de är hemmafruar/hemmamän. 4 Med internt bortfall menas det bortfall som uppstår då en person som medverkar i undersökningen inte svarar på en eller flera frågor. 5 Andel av befolkningen över 18 år. 2008-12-31. Källa: USK:s OmrådesDataSystem. 20
Av dem som förvärvsarbetade uppgav tolv procent att deras arbetsplats ligger i Husby och 88 procent utanför. Vad gäller födelseland är 30 procent av de svarande födda i Sverige, sju procent i annat nordiskt land, tio procent i annat europeiskt land och 54 procent i utomeuropeiskt land. 24 procent av de svarande uppgav att båda föräldrarna är födda i Sverige, tre procent att en är född i Sverige och en utrikes och 74 procent uppgav att båda föräldrarna är födda utrikes. Av dem som svarade på enkäten har tre procent bott i Husby i mindre än ett år, 24 procent har bott i området i mellan ett och fem år och 16 procent i mellan fem och tio år. Över hälften, 57 procent, har bott i Husby i över tio år (se tabell nedan). 21
Svarspersonernas bakgrund (n =296) Kön: Antal Procent Man 134 49 Kv inna 139 51 Bortf all: 23 Ålder: 18-24 år 26 9 25-44 år 122 42 45-64 år 108 37 65 år eller äldre 37 13 Bortf all: 3 Civilstånd: Gift/sammanboende 165 57 Boende hos förälder/föräldrar 20 7 Boende hos andra släktingar 8 3 Boende hos vän eller v änner 6 2 Ensamstående 83 29 Änka/änkling 7 2 Bortf all: 7 Huvudsaklig sysselsättning: Förv ärvsarbetande 134 48 Egen f öretagare 9 3 Hemmaf ru/hemmaman 5 2 Studerande 35 13 Arbetslös 33 12 Förtidspensionär 26 9 Ålderspensionär 37 13 Bortf all: 17 Arbetsort: I Husby 21 12 Utanf ör Husby 149 88 Bortf all: 126 Födelseland: Sv erige 87 30 Annat nordiskt land 19 7 Annat europeiskt land 28 10 Utomeuropeiskt land 155 54 Bortf all: 7 Föräldrars födelseland: Båda f ödda i Sv erige 68 24 En f ödd i Sv erige och en utrikes 8 3 Båda f ödda utrikes 212 74 Bortf all: 8 Kvarboende: 0-1 år 9 3 1-5 år 69 24 5-10 år 47 16 10 år eller mer 164 57 Bortf all: 7 22
47 procent av svarspersonerna hade minst ett hemmavarande barn (n = 266). Av dessa gick 42 procent i förskola/annan barnomsorg eller i skola i Husby. Av de tillfrågade uppgav 89 procent att de hade hemförsäkring (n = 285). Sju procent svarade nej på frågan Har ert hushåll hemförsäkring?. Fyra procent visste inte om de hade hemförsäkring. I 90 procent av bostäderna bestående av ett rum och kök bor en enda person. Två procent (1 lägenhet) av fyrarummarna bebos av så många som 13 personer. En person i Husby bor ensam i fem rum och kök. Se vidare om antal personer i olika bostadsstorlekar i tabellen nedan. Antal personer i bostad, bostadsstorlek (procent) 1 pers 2 pers 3 pers 4 pers 5 pers 6 pers 7 pers 8 pers 9 pers 13 pers Bostadsstorlek: 1 rum och kök (n = 10) 90 10 0 0 0 0 0 0 0 0 2 rum och kök (n = 87) 45 44 7 2 1 0 0 0 0 0 3 rum och kök (n = 118) 11 29 31 20 6 3 0 1 0 0 4 rum och kök (n = 62) 3 21 18 19 16 10 10 1 2 2 5 rum och kök (n = 4) 25 0 0 0 75 0 0 0 0 0 Alla (n = 281) 23 31 19 14 6 5 2 0 0 0 Frågan lyder: Hur många personer bor i din bostad? Offerundersökning I syfte att försöka få en så fullständig bild som möjligt av Husbybornas utsatthet för brott kompletteras redovisningen av den polisanmälda brottsligheten ovan med en offerundersökning i enkäten. Respondenterna fick möjlighet att svara på frågan: Har du under de senaste tolv månaderna blivit utsatt för brott? Besvarades denna fråga med ett ja ställdes följande följdfråga: Specificera det eller de brott du har blivit utsatt för? Därefter följde en lista med olika brottstyper. I en särskild kolumn kunde anges antal brottstillfällen. De alternativa brottstyperna var: Våldsbrott (ex. misshandel, rån, hot, sexualbrott), Stöldbrott (inkl. inbrott), Skadegörelse (OBS! ej skadegörelse i samband med stöld) och Annat brott. 23
Det överläts åt respondenterna att utifrån detta underlag själva avgöra under vilken rubrik deras brott hamnade. De hade också möjlighet att kontakta undersökningsledaren för att ställa frågor, vilket ingen gjorde. Av de 286 personer som besvarade frågan uppgav totalt tio procent att de drabbats av ett eller flera brott under det senaste året. När frågan ställdes 2006 svarade 15 procent att de hade drabbats av brott under de föregående tolv månaderna (se figur nedan). Utsatthet för brott det senaste året (procent) (n 2006 = 341, n = 286) 100 80 60 85 91 40 20 15 10 0 Ja Nej Frågan lyder: Har du under de senaste tolv månaderna blivit utsatt för brott? En statistisk analys visar inga skillnader mellan svaren beroende på områdestillhörighet i denna fråga. Av samtliga svarspersoner uppgav tre procent att de hade drabbats av våldsbrott. Tio procent hade drabbats av stöldbrott. Fem procent hade utsatts för skadegörelse och en procent hade drabbats av ett annat brott. En stor skillnad mellan årets undersökning och den som genomfördes 2006 är att andelen som drabbats av stöldbrott under det föregående året har halverats (se figur nedan). Utsatthet för brott det senaste året (procent) (n 2006 = 348, n = 296) 12 10 10 8 6 5 5 4 2 3 3 3 1 2 0 Våldsbrott Stöldbrott Skadegörelse Annat brott Frågan lyder: Specificera det eller de brott du har blivit utsatt för? 24
En analys visar inga statistisk säkerställda skillnader mellan svaren när det gäller utsatthet för våld, stöld, skadegörelse eller annat brott beroende på områdestillhörighet. Brottsplats Det främsta syftet med denna studie är att den skall ge kunskapsunderlag för konkret brottsförebyggande arbete i Husby. Därför är det av intresse att veta hur stor del av den brottslighet som drabbar Husbyborna som sker i det närområdet. För att få svar på detta ställde vi följande följdfråga till dem som uppgivit att de drabbats av brott de senaste tolv månaderna: Var blev du utsatt för brott? Av samtliga som besvarade enkäten uppgav tolv procent att de blivit utsatta för brott i Husby de senaste tolv månaderna. Ingen hade blivit det i Akalla eller Kista, två procent uppgav att de utsatts för brott på annan plats i Stockholm och endast en procent hade drabbats av brott utanför Stockholm. I 2006 års undersökning svarade 16 procent att de drabbades av brott i Husby, fem procent på annan plats i Stockholm och en procent utanför Stockholm. Svarsalternativet I Akalla eller Kista fanns inte med 2006. Det egna bostadsområdet är med andra ord den vanligaste plats som Husbyborna blir utsatta för brott på (se figur nedan). Brottsplats (procent) (n 2006 = 348, n = 296) 18 16 14 12 10 8 6 4 2 0 16 12 I Husby I Akalla eller Kista Annan plats i Stockholm 0 3 2 1 1 Utanför Stockholm Frågan lyder: Var blev du utsatt för brott? Flera svarsalternativ kan markeras. Inga statistiska analyser av skillnader i denna fråga beroende på undersökningsområdestillhörighet är gjorda. Anmälningsbenägenhet För att få ett mått på Husbybornas benägenhet att anmäla de brott som de drabbats av ställde vi ytterligare två följdfrågor till dem som uppgivit att de drabbats av brott det senaste året: 25
Anmälde du de brott du drabbades av under det senaste året till polisen? Och Anmälde du något av de brott du drabbades av till hyresvärden/ bostadsrättsföreningen? Av dem som drabbats av brott det senaste året uppgav 55 procent, att de inte anmälde brottet/brotten till polisen. Av de övriga brottsoffren uppgav 40 procent att de polisanmält alla brott de drabbats av och fyra procent att de polisanmält vissa brott. 2006 svarade 37 procent att de inte anmält något brott till polisen (se figur nedan). Anmälningsbenägenhet till polis (procent) (n 2006 = 71, n = 49) 60 55 50 40 44 40 37 30 20 20 10 0 Ja, alla Ja, vissa Nej 4 Frågan lyder: Anmälde du det eller de brott du drabbades av under de senaste tolv månaderna till polisen? En analys visar ingen statistisk säkerställd skillnad i frågan om benägenhet att polisanmäla brott beroende på områdestillhörighet. Betydligt färre offer anmälde de brott de drabbats av till hyresvärden eller bostadsrättsföreningen. 37 procent anmälde alla eller vissa brott till hyresvärden/föreningen och 63 procent inga alls (n = 46). Även när det gäller att anmäla brott till hyresvärden/bostadsrättsföreningen har anmälningsbenägenheten minskat sedan 2006, men skillnaderna är små; 31 procent anmälde alla eller vissa brott de drabbats av och 70 anmälde inga (n = 78). Inga statistiska analyser av skillnader i svaren av denna fråga är gjorda beroende på områdestillhörighet. Trygghetsundersökning Brottslighet som problem Är brottsligheten i Husby ett problem? Vi ställde frågan: Tycker du att den brottslighet som finns i Husby är ett stort, litet eller inget problem? Hela 92 procent av invånarna ser brottsligheten i Husby som ett problem. 58 procent anser att problemet är stort. Endast åtta procent anser att brottsligheten i Husby inte är något problem. 2006 svarade en ungefär lika stor andel, 93 procent, 26
att brottsligheten var ett problem men 65 procent tyckte då att det var stort (se figur nedan). Brottslighet som problem (procent) (n 2006 = 345, n = 288) 70 60 50 40 30 20 10 0 65 58 34 28 7 8 Stort problem Litet problem Inget problem Frågan lyder: Tycker du att den brottslighet som finns i Husby är ett stort, litet eller inget problem? En analys visar inga statistiskt säkerställda skillnader mellan svaren i denna fråga beroende på områdestillhörighet. Trygghetsupplevelse För att få en uppfattning om den upplevda tryggheten i Husby ställde vi frågan: Om du går ut ensam sent en kväll i Husby, hur känner du dig då? 42 procent av Husbyborna känner sig otrygga om de går ut ensamma sent en kväll i sitt bostadsområde, 24 procent går inte ut alls och 34 procent känner sig trygga. 2006 svarade en betydligt mindre andel, 26 procent, att de känner sig trygga under dessa förhållanden. Vidare svarade 48 procent att de kände sig otrygga och 27 procent att de inte gick ut ensamma sent på kvällarna (se figur nedan). Trygghetsupplevelse A (procent) (n 2006 = 339, n = 286) 60 50 40 30 26 34 48 42 27 24 20 10 0 Trygg Otrygg Går ej ut Frågan lyder: Om du går ut ensam sent en kväll i Husby, hur känner du dig då? 27
En statistisk analys visar inga skillnader mellan undersökningsområden i denna fråga. En analys visar däremot att det finns statistisk säkerställda skillnader mellan könen i denna fråga. Endast 26 procent av kvinnorna känner sig trygga om de går ut ensamma sent en kväll i Husby jämfört med 43 procent av männen. 43 procent av både kvinnorna och männen känner sig otrygga om de är ute ensamma sent på kvällen i Husby. Kvinnor väljer däremot i större utsträckning att stanna hemma på kvällen (32 procent) jämfört med männen (14 procent). Även mellan åldersgrupperna finns det statistiskt säkerställda skillnader i denna fråga. Förenklat kan man säga att ju äldre man är desto mindre trygg är man när man går ut ensam sent på kvällen i Husby och man väljer också i allt högre grad att stanna hemma (se tabell nedan). Trygghetsupplevelse, kön och ålder (procent) Trygg Otrygg Går ej ut Kön: Man (n = 133) 43 43 14 Kv inna (n = 133) 26 43 32 Ålder: 18-24 år (n = 40) 60 36 4 25-44 år (n = 137) 38 44 19 45-64 år (n = 125) 29 47 24 65 år eller äldre (n = 36) 12 29 59 Alla (n = 286) 34 42 24 Frågan lyder: Om du går ut ensam sent en kväll i Husby, hur känner du dig då? Av de 24 procent som i stort sett inte går ut ensamma sent på kvällarna uppger 72 procent att detta beror på rädsla att utsättas för brott (n = 103). Motsvarande siffra för 2006 var 67 (n = 143). En analys visar att det finns statistiskt säkerställda skillnader beroende på områdestillhörighet i denna fråga. Valet att inte gå ut ensam sent på kvällen i Husby baseras mer på rädsla för att utsättas för brott i UO 3 än i övriga undersökningsområden (se tabell nedan). Trygghetsupplevelse B (procent) U O 1 U O 2 U O 3 U O 4 (n = 20) (n = 24) (n = 29) (n = 30) (n = 103) P.g.a. rädsla att utsättas för brott 70 58 93 63 72 Annan anledning 30 42 7 37 28 Frågan ly der: Varför går du inte ut ensam sent på kvällen i Husby? 28
Möjlighet att påverka sin trygghet Det är intressant att veta hur stor tron är i Husby när det gäller möjligheten att påverka sin trygghet. En viktig förutsättning för att föra en diskussion om trygghet och kriminalitet i Husby och på sikt öka tryggheten är att invånarna själva tror att de har möjlighet att påverka denna. Vi ställde därför frågan: Tror du att du har möjlighet att påverka din trygghet i Husby? Endast 38 procent av de boende Husby tror att de kan påverka sin egen trygghet och 62 procent tror det inte. Skillnaderna från svaren 2006 är mycket små (se figur nedan). Möjlighet att påverka trygghet (procent) (n 2006 = 334, n = 281) 70 60 50 40 30 20 10 0 37 Ja 38 63 Nej 62 Frågan lyder: Tror du att du har möjlighet att påverka din trygghet i bostadsområdet? Inga statistiska analyser av skillnader i svaren i denna fråga är gjorda beroende på områdestillhörighet. Oro för att drabbas av brott För att få en uppfattning om oron för att drabbas av olika typer av brott ställde vi följande tre frågor: 1. Oroar du dig för att bli utsatt för något våldsbrott i Husby? 2. Oroar du dig för att bli utsatt för något stöldbrott i Husby? 3. Oroar du dig för att bli utsatt för någon skadegörelse i Husby? 38 procent av Husbyborna uppger att de mycket ofta eller ganska ofta är oroliga för att utsättas för våldsbrott i Husby. 31 procent av de svarande oroar sig aldrig eller nästan aldrig för att utsättas för våldsbrott. Oron för att drabbas av våldsbrott har minskat bland Husbyborna sedan förra gången frågan ställdes (se figur nedan). 29
Oro för att drabbas av våldsbrott (procent) (n 2006 = 344, n = 290) 35 30 25 20 15 10 5 0 14 15 Ja, mycket ofta 29 23 Ja, ganska ofta 32 31 Ja, någon enstaka gång 18 25 Nej, nästan aldrig 7 6 Nej, aldrig Frågan lyder: Oroar du dig för att bli utsatt för något våldsbrott i ditt bostadsområde? En statistisk analys visar inga säkerställda skillnader beroende på områdestillhörighet i denna fråga. När det gäller oro för att drabbas av stöldbrott uppger hälften, 50 procent av de svarande, att de ofta eller ganska ofta oroar sig för denna brottslighet. Bara 19 procent av de svarande oroar sig aldrig eller nästan aldrig för att utsättas för stöldbrott. Oron för att drabbas av denna typ av brott skiljer sig inte mycket från 2006 års undersökning (se figur nedan). Oro för att drabbas av stöldbrott (procent) (n 2006 = 347, n = 293) 35 30 25 20 15 10 5 0 22 24 Ja, mycket ofta 29 29 26 Ja, ganska ofta 30 Ja, någon enstaka gång 16 15 Nej, nästan aldrig 4 4 Nej, aldrig Frågan lyder: Oroar du dig för att bli utsatt för något stöldbrott i ditt bostadsområde? Inte heller i denna fråga finns det ingen statistiskt säkerställd skillnad mellan undersökningsområdena. Husbyborna är nästan lika oroliga för att drabbas av skadegörelsebrott som av stöldbrott. 49 procent oroar sig mycket ofta eller ganska ofta för att drabbas av 30
detta. 23 procent av de svarande gör det aldrig eller nästan aldrig. Även när det gäller denna fråga är skillnaderna från 2006 små (se figur nedan). Oro för att drabbas av skadegörelse (procent) (n 2006 = 347, n = 290) 35 30 25 20 19 21 31 28 29 27 17 17 15 10 5 0 Ja, mycket ofta Ja, ganska ofta Ja, någon enstaka gång Nej, nästan aldrig 6 6 Nej, aldrig Frågan lyder: Oroar du dig för att bli utsatt för någon skadegörelse i ditt bostadsområde? En statistisk analys visar inga säkerställda skillnader mellan undersökningsområdena heller i denna fråga. Trygg parkering Upplever Husbyborna att de eller deras besökare har möjlighet parkera bilen på en trygg parkeringsplats? Vi ställde frågan: Anser du att det går att parkera en bil på en trygg plats i ditt bostadsområde? 40 procent av de boende anser att det alltid eller ofta går att parkera en bil på en trygg parkeringsplats i Husby. 19 procent av de svarande anser att det aldrig eller nästan aldrig går att hitta en trygg parkeringsplats i sitt bostadsområde. Frågan ställdes även 2006 och då svarade 36 procent att de alltid eller ofta hittade en trygg parkeringsplats och 28 procent att de aldrig eller nästan aldrig gjorde det (se figur nedan). 31
Möjlighet att parkera på trygg plats (procent) (n 2006 = 344, n = 286) 35 30 25 20 15 10 5 0 6 10 30 30 21 17 17 Ja, alltid Ja, ofta Ja, någon enstaka gång 11 Nej, nästan aldrig 11 8 Nej, aldrig 21 21 Ingen uppfattning Frågan lyder: Anser du att det går att parkera en bil på en trygg plats i ditt bostadsområde? En analys visar inga statistiskt säkerställda skillnader mellan svaren i denna fråga beroende på UO-tillhörighet. Även om det är svårt att parkera en bil på ett tryggt ställe i Husby behöver man ändå, om man har en bil, parkera den någonstans. Nästa fråga löd: Om du eller din familj har en bil, hur står den vanligtvis parkerad i ditt bostadsområde? 46 procent av dem som besvarade frågan parkerar sin bil på hyrd parkeringsplats i garage. 13 procent parkerar bilen utomhus på hyrd parkering och fyra procent på gatan. 37 procent svarade att de inte har någon bil (se figur nedan). Parkeringsplats (procent) (n 2006 = 331, n = 283) 50 40 43 46 40 37 30 20 15 13 10 3 4 0 Hyrd parkering i garage Hyrd parkering utomhus Gatuparkering Har ingen bil Frågan lyder: Om du eller din familj har en bil, hur står den vanligtvis parkerad i ditt bostadsområde? En statistisk analys visar inga säkerställda skillnader baserade på UO-tillhörighet i denna fråga. 32
Stora problem Vilka brottsliga eller störande företeelser uppfattar de boende som stora problem i Husby? Vi gav följande uppmaning: Om du tycker att någon av följande saker är stora problem i Husby så kan du markera det nedan. Flera svarsalternativ kan markeras. Ungdomsgäng som bråkar och stör, nedskräpning och skadegörelse och uppfattas som de största problemen i Husby. Av samtliga 296 personer som deltog i enkäten uppgav 60 procent eller fler att dessa företeelser är stora problem i Husby. Vidare anser 55 procent att inbrott i bostäder, källare eller vindar är ett stort problem och lika många att buskörning med moped eller motorcykel är det. 35 procent anser att våld eller hot om våld utgör ett stort problem, lika många tycker att brott mot bilar eller motorcyklar är ett problem och 33 procent att bilkörning inne i bostadsområdet är ett sådant. Övriga angivna företeelser uppfattas som stora problem av 29 procent eller färre. Även när frågan ställdes 2006 var samma problem som är störst i år störst. I vissa fall, till exempel när det gäller buskörning med moped och motorcykel, har problemet ökat, men i de flesta fall anser färre Husbybor att de listade företeelserna är stora problem (se tabell nedan). Stora problem i Husby (procent) 2006 (n = 348) (n = 296) Ungdom sgäng som bråkar och stör 61 63 Nedskräpning 71 62 Skadegörelse 64 60 Inbrott i bostäder, källare eller vindar 54 55 Buskörning m ed m oped eller m otorcykel 49 55 Våld eller hot om våld 44 35 Brott m ot bilar eller m otorcyklar 41 35 Bilkörning inne i bostadsom rådet 34 33 Berusade eller drogpåverkade personer utom hus 36 29 Cykelstölder 32 29 Kamphundar eller andra stora hundar 28 25 Störande grannar 31 24 Handel med narkotika 24 24 Bråk i anslutning till restauranger 16 16 Buskörning m ed bil 19 13 Något annat 10 6 Illegalt spel 4 6 Prostitution 4 4 Kommentar: Siffrorna visar andelen svarspersoner som angivit någon av ovanstående företeelser som stora problem. Eftersom svarspersonen kunnat lämna mer än ett svar summerar andelarna inte till 100. 33
En statistisk analys visar att inbrott i bostäder, källare eller vindar, ungdomsgäng som bråkar och stör samt våld eller hot om våld uppfattas som ett stort problem av fler boende i UO 3 än i de andra undersökningsområdena. Att kamphundar eller andra stora hundar är ett stort problem tycker förhållandevis många boende i UO 2 och UO 3 och problem med störande grannar uppfattas som minst i UO 1 (se tabell nedan). Dessa skillnader är statistiskt säkerställda. Stora problem (procent) U O 1 U O 2 U O 3 U O 4 (n = 62) (n = 61) (n = 89) (n = 84) (n = 296) Våld eller hot om våld 23 30 46 37 35 Inbrott i bostäder, källare eller vindar 40 54 70 52 55 U ngdomsgäng som bråkar och stör 53 48 74 69 63 Störande grannar 10 31 27 26 24 K amphundar eller andra stora hundar 16 33 19 32 25 N ågot annat 5 8 1 11 4 Frågan ly der: Om du tycker att någon av följande saker är stora problem i H usby så kan du markera det nedan. Flera svarsalternativ kan markeras. Otrygga platser På vissa platser i Husby känner sig många otrygga. Med vetskap om vilka platser detta är finns förutsättningar att med olika åt gärder göra dessa platser tryggare. Med anledning av detta ställde vi frågan: Känner du dig ibland orolig för att vistas på vissa platser i din stadsdel? Om svarspersonerna svarade ja på den frågan har de därefter haft möjlighet att ange en eller flera platser i frågeformuläret. Av de 279 respondenter som besvarade frågan uppgav 142, 51 procent, att de ibland känner sig otrygga av att vistas på vissa platser i sin stadsdel. Den otryggaste offentliga miljön i Husby är T-banestationen i Husby. Av alla 296 som besvarat enkäten uppger 26 procent att de ibland känner sig oroliga för att vistas i där. Därefter följer utanför Tempo samt Torget vid Ica (båda 25 procent) och torget vid Husby träff (21 procent). När det gäller övriga platser anges de av 17 procent eller färre som otrygga. Nästan alla svarsalternativ i frågan kryssades för av en lägre andel Husbybor i årets undersökning jämfört med den som genomfördes 2006. I vissa fall, T- banestationen i Husby, gångvägen mellan Husby och Kista samt i anslutning till Husbybadet, är minskningen större än tio procentenheter (se tabell nedan). 34
Otrygga platser i Husby (procent) 2006 (n = 348) (n = 296) T -banestationen i Husby 37 26 Utanför Tempo 34 25 T orget vid ICA 32 25 T orget vid Husby träff 26 21 Skogen m ellan Husby och Husby gård 25 17 Längs gångvägen mellan Husby och Kista 28 15 Längs Edvard Griegsgången 17 13 Kista busstation 13 13 I anslutning till Husby Gård 14 12 På Järvafältet - 12 T -banestationen i Kista 13 10 I anslutning till Husbyskolan 8 8 I anslutning till Husbybadet 18 7 I Kista Galleria 7 6 I anslutning till Husbygårdsskolan 6 5 I anslutning till Kvarnbacka bollplan och m otionshallen 3 5 I anslutning till ishallen 7 4 Annan plats 6 4 I anslutning till Dalhagens bollplan 7 3 Kommentar: Siffrorna visar andelen svarspersoner som angivit någon av de ovanstående platserna som en plats där de ibland kan känna sig oroliga att vistas. Eftersom svarspersonen kunnat lämna mer än ett svar summerar andelarna inte till 100. Fler boende i UO 3 än i de andra undersökningsområdena känner sig otrygga när de vistas utanför Tempo och av de boende i UO 1 tycker förhållandevis många att T-banestationen i Husby är en otrygg plats. Dessa skillnader är statistiskt säkerställda (tabell nedan). Otrygga platser i Husby (procent) U O 1 U O 2 U O 3 U O 4 (n = 62) (n = 61) (n = 89) (n = 84) (n = 296) T-banestationen i Husby 37 20 30 18 26 U tanför Tempo 18 18 38 23 25 Frågan ly der: K änner du dig ibland orolig för att vistas på vissa platser i din stadsdel? Om svaret är ja, på vilka platser? Flera svarsalternativ kan markeras. De platser i närmiljön där vissa av de boende i Husby ibland kan känna sig rädda är främst gatan utanför bostaden och tvättstugan (båda dessa platser anges av 15 procent). Därefter kommer källaren som 13 procent av Husbyborna tycker är en otrygg plats och garaget som angivits av tolv procent. Övriga platser anges av tio procent eller färre. 35
Även när det gäller platser i närmiljön har de flesta utpekats som otrygga av lägre andelar svarande i årets undersökning jämfört med 2006 års. Andelen som 2006 svarade att trapphuset var en otrygg plats var 21 procent och i år svarade tio procent att det var en sådan. Gatan utanför bostaden har minskat från 26 procent till 15 procent (se tabell nedan). Otrygga platser i närmiljön (procent) 2006 (n = 348) (n = 296) På gatan utanför bostaden 26 15 I tvättstugan 15 15 I källaren 16 13 I garaget 17 12 I trapphuset 21 10 På parkeringsplatsen 14 8 På gården 13 7 I bostaden 5 3 Kommentar: Siffrorna visar andelen svarspersoner som angivit någon av de ovanstående platserna som en plats där de ibland kan känna sig oroliga att vistas. Eftersom svarspersonen kunnat lämna mer än ett svar summerar andelarna inte till 100. När det gäller otrygga platser i närmiljön har en statistisk analys visat att det förekommer säkerställda skillnader i huruvida källaren uppfattas som en otrygg plats. I UO 1 upplevs källaren som otryggt av en större andel boende än i övriga Husby (se tabell nedan). Otrygga platser i närmiljön (procent) U O 1 U O 2 U O 3 U O 4 (n = 62) (n = 61) (n = 89) (n = 84) (n = 296) I källaren 24 8 12 8 13 Frågan ly der: K änner du dig ibland orolig för att vistas på vissa platser i din stadsdel? Om svaret är ja, på vilka platser? Flera svarsalternativ kan markeras. Avstår från kollektivtrafik Många av de boende i Husby känner sig otrygga när de vistas i sitt bostadsområde. Betyder detta att vissa avstår från att åka buss eller tunnelbana för att de känner sig otrygga? Vi ställde frågan: Händer det att du låter bli att åka buss eller tunnelbana för att du känner dig otrygg? På den frågan svarade en femtedel, 20 procent, av de svarande ja, 74 procent nej och sju procent att de inte åker kollektivt, men av andra orsaker. Förra gången 36
frågan ställdes svarade 27 procent att de ibland avstod från att åka kollektivt för att de kände sig otrygga (se figur nedan). Avstår från kollektivtrafik på grund av otrygghet (procent) (n 2006 = 340, n = 287) 80 70 60 50 40 30 20 10 0 27 20 67 74 Ja Nej Åker aldrig, av andra orsaker 5 7 Frågan lyder: Händer det att du låter bli att åka buss eller tunnelbana för att du känner dig otrygg? Inga statistiska analyser av skillnader mellan svaren i denna fråga är gjorda beroende på områdestillhörighet. Avstår från att besöka Husby Centrum Många Husbybor upplever platser vid Husby Centrum som otrygga. Hur många avstår från att alls vistas där? Vi frågade: Händer det att du låter bli att besöka Husby Centrum för att du känner dig otrygg? Det visade sig att 23 procent avstår från att besöka denna plats för att de känner sig otrygga. 76 procent avstod inte av nämnda skäl och en procent, svarade att de inte besöker Husby Centrum, men av andra orsaker. Andelen som svarat att de avstår från att besöka Husby Centrum på grund av otrygghet har minskat sedan 2006, den gången svarade 28 procent ja på frågan (se figur nedan). 37