Miljöförvaltningen Luftkvalitetsutredning för detaljplan Utveckling av före detta Fryshuset vid Fiskhamnsgatan Bild från Göteborgs Stads karttjänst Infovisaren Utredningsrapport 2017:02 www.goteborg.se
2
Förord Miljöförvaltningen har gjort en luftkvalitetsutredning inför framtagande av en detaljplan för utveckling av före detta Fryshuset vid Fiskhamnsgatan i Göteborg. Utredningen har gjort på uppdrag av Stadsbyggnadskontoret. Rapporten har skrivits av Helene Olofson och granskats av Emma Björkman. Augusti 2017 3
4
Innehåll Sammanfattning... 7 Bakgrund... 8 Miljökvalitetsnormer och miljömål... 8 Områdesbeskrivning... 8 Kvävedioxidhalter i planområdet... 10 Metod... 13 Resultat och diskussion... 15 Fixfabriken... 17 Lotsgatan... 18 Klippan... 20 Masthuggstorget... 21 Slutsatser... 23 5
6
Sammanfattning Miljöförvaltningen har, på uppdrag av stadsbyggnadskontoret, gjort en luftkvalitetsutredning inför framtagande av en detaljplan för utveckling av före detta Fryshuset vid Fiskhamnsgatan. Utredningen har utgått från befintliga beräkningar och mätningar av kvävedioxid i närliggande områden, eftersom detta är den luftförorening som vi normalt har mest problem med i Göteborg. Baserat på resultaten från de befintliga analyserna kan vi dra slutsatsen att miljökvalitetsnormerna för kvävedioxid troligtvis kommer att klaras inom det område som detaljplanen för Fiskhamnsgatan omfattar. Göteborgs Stads lokala miljökvalitetsmål för Frisk luft kommer sannolikt inte att klaras. Men eftersom målet gäller för boenden, förskolor och skolor är det inte tillämpbart här eftersom planen rör verksamheter och kontor. Vår bedömning är alltså att luftkvaliteten är ok för den planerade bebyggelsen och att planen i sig inte väsentligt kommer att bidra till att luftsituationen försämras i området. 7
Bakgrund Syftet med denna rapport är att utreda luftkvaliteten inför framtagande av en detaljplan för utveckling av före detta Fryshuset vid Fiskhamnsgatan. Detaljplanen föreslår en ny tillbyggnad med kontor, centrumverksamhet, industri och tillfällig vistelse såsom hotell eller vandrarhem. Planområdet ligger utmed Oscarsleden som har ett mycket intensivt trafikflöde. Därtill tillkommer utsläpp från fartygs- och färjetrafik på Göta älv. Befintliga övergripande beräkningar visar på förhöjda nivåer av kvävedioxid i området, med halter som riskerar att överskrida miljökvalitetsnormerna. Därför behöver en fördjupad luftkvalitetsutredning göras i området. I utredningen fokuserar vi på kvävedioxid, eftersom detta är den luftförorening som vi har svårast att klara miljökvalitetsnormerna för i Göteborg. Halterna av inandningsbara partiklar (PM10) kan lokalt vara höga, främst i trånga gaturum, men bedöms inte vara något problem i det aktuella planområdet. Halterna av övriga luftföroreningar klarar normerna med mycket god marginal i hela staden. Miljökvalitetsnormer och miljömål I luftkvalitetsförordningen (2010:477) anges de svenska miljökvalitetsnormerna (MKN) för utomhusluft. MKN är juridiskt bindande och ska uppfyllas utomhus där människor normalt vistas. Det finns även nedre utvärderingströsklar (NUT) och övre utvärderingströsklar (ÖUT), vilka fungerar som varningssignaler för att luftkvaliteten börjar närma sig normnivåerna. För kvävedioxid (NO2) finns MKN för tidsperioderna år, dygn och timme. Årsmedelvärdet får inte vara högre än 40 µg/m 3, och motsvarande gränsvärden för dygn och timme är 60 µg/m 3 respektive 90 µg/m 3. MKN för dygn och timme anges som 98-percentiler, vilket betyder att högst 2 procent av dygnseller timmedelvärdet får överskrida respektive gränsvärde. För dygn innebär detta att den angivna nivån får överskridas maximalt 7 gånger per år, medan nivån för timme får överskridas 175 gånger per år. Årsnormen får inte överskridas. Göteborgs Stad har dessutom antagit lokala miljökvalitetsmål som bland annat berör luftkvaliteten vid skolor, förskolor och bostäder. En precisering av målet innebär att årsmedelvärdet för NO2 ska underskrida 20 µg/m 3 vid 95 procent av alla förskolor och skolor, samt vid bostaden hos 95 procent av göteborgarna senast år 2020. Miljömålen är inte juridiskt bindande, men ska beaktas i behandlingen av planärenden. Områdesbeskrivning Planområdet ligger utmed Oscarsleden vid Fiskhamnsgatan i Majorna, cirka 2 kilometer sydväst om Göteborgs centrum (figur 1). Platsen för den tänkta tillbyggnaden innehåller volymer av före detta Fryshuset, samt en cirka 600 8
kvadratmeter stor gård som omges av en mur i öster. På gården finns idag en "portstuga" och en asfalterad yta med cirka 20 parkeringsplatser. Planområdet är markerat i rött i figur 2. Ett första gestaltningsunderlag för tillbyggnaden har tagits fram (figur 3). I underlaget framgår en byggnad på upp till 7 våningar. Detta kan dock komma att ändras till upp mot 10 våningar. Figur 1. Orienteringskarta planområde (karta från stadsbyggnadskontoret). Figur 2. Planområdet är markerat i rött (karta från stadsbyggnadskontoret). 9
Figur 3. Gestaltningsunderlag, 2016-06-01 av Krook och Tjäder (bilder från stadsbyggnadskontoret). Kvävedioxidhalter i planområdet Inledande bedömningar av luftkvaliteten inom planområdet före detta Fryshuset vid Fiskhamnsgatan kan göras utifrån befintliga övergripande beräkningar av NO2-halten i Göteborg (Ren stadsluft - mer information i nästa kapitel). Vi tittar då på resultaten från tre års beräkningar (2012, 2013 och 2014). Beräkningarna från 2013 ger generellt de högsta halterna, och används därför för att beskriva det mest pessimistiska scenariot avseende luftkvalitet. Figur 4-6 visar 2013 års beräkningar av NO2-halterna i närområdet, räknat som årsmedelvärde (figur 4), dygnsmedelvärde (figur 5) och timmedelvärde (figur 6). Tabell 1 visar hur färgerna i haltkartorna ska tolkas. Kartorna visar att NO2-halterna är högst närmast Oscarsleden, och att de minskar med avstånd från leden. MKN för år klaras troligtvis inom planområdet (figur 4), medan MKN för dygn överskrids eller riskerar att överskridas (figur 5). Även timmedelvärdet riskerar att överskrida MKN (figur 6). Eftersom de övergripande beräkningarna visar förhöjda kvävedioxidhalter i området, måste en mer detaljerad och lokal analys göras. Tabell 1. Färgkodning av kvävedioxidhalter (µg/m 3 ). Färg Betydelse År Dygn Timme Grön Under nedre utvärderingströskeln (NUT) 20-25 -35-53 Gul Över nedre utvärderingströskeln (NUT) 26-31 36-47 54-71 Orange Över övre utvärderingströskeln (ÖUT) 32-39 48-59 72-89 Röd Över miljökvalitetsnormen (MKN) 40-60- 90-10
Figur 4. Beräknat årsmedelvärde av kvävedioxid vid Fryshuset 2013. Figur 5. Beräknat dygnsmedelvärde (98-percentil) av kvävedioxid vid Fryshuset 2013. 11
Figur 6. Beräknat timmedelvärde (98-percentil) av kvävedioxid vid Fryshuset 2013. 12
Metod Miljöförvaltningen beräknar årligen kvävedioxidhalterna i Göteborg i projektet Ren stadsluft. Resultaten används bland annat för att göra inledande och övergripande bedömningar av luftkvaliteten i ett område. I beräkningarna inkluderas utsläppsdata från vägtrafik, sjöfart, industrier och andra källor av betydelse. Resultaten visas i form av haltkartor som finns tillgängliga via Göteborgs Stads hemsida 1 och i karttjänsten Infovisaren. De befintliga beräkningarna täcker hela Göteborgs kommun och ger en grov översikt av hur NO2-halterna varierar geografiskt, men tar inte hänsyn till exempelvis topografi eller byggnader. I vissa områden krävs därför ytterligare analyser av luftkvaliteten, till exempel om trafik- eller topografisituationen är komplex. Så är fallet för planområdet före detta Fryshuset vid Fiskhamnsgatan. Miljöförvaltningen har tidigare gjort mätningar och/eller fördjupade beräkningar i områdena kring Fixfabriken, Lotsgatan, Klippan och Masthuggstorget (se figur 7). Dessa områden är, liksom Fryshuset, belägna nära den starkt trafikerade Oscarsleden där det kör cirka 56 000 fordon per dygn 2. Områdena påverkas också av fartygs- och färjetrafiken i älven. Tidigare mätningar och beräkningar kommer att användas som grund för en uppskattning av NO2-halterna i denna utredning. Metoderna som använts i de olika utredningarna beskrivs kort nedan. Figur 7. Utredningen innefattar en studie av befintliga beräkningar och mätningar i områdena 1) Fryshuset 2) Fixfabriken 3) Lotsgatan 4) Klippan 5) Masthuggstorget. 1 Göteborgs Stad: http://goteborg.se/wps/portal?uri=gbglnk%3agbg.page.bc8085bc-003b-4542- a16a-f818909e16c7#htoc-2 2 Trafikkontoret 2014 13
SIMAIR-beräkningar Fördjupade beräkningar kan göras i SMHI:s program SIMAIR-korsning och SIMAIR-väg 3. I SIMAIR-korsning används meteorologiska data och utsläppsdata på regional, urban och lokal nivå för att beräkna luftföroreningshalter i ett rutnät av beräkningspunkter. Modellen tar hänsyn till närliggande vägsegment och intilliggande källor, men inte till byggnader i anslutning till vägarna. SIMAIR-väg fungerar på liknande sätt, med skillnaden att modellen beräknar halter i närheten av en enskild väg, och att den tar hänsyn till närliggande byggnader. SIMAIR-beräkningar har gjorts för Fixfabriken (område 2 i figur 7). Diffusionsprovtagare En fördjupad analys av NO2-halter kan göras med diffusionsprovtagare. Vi har använt en modell som tagits fram av IVL Svenska miljöinstitutet. Provtagarna sätts upp på utvalda platser och exponeras för utomhusluft under en vald tidsperiod. Därefter samlas proverna in och analyseras. Mätresultaten är ett medelvärde av koncentrationen på platsen för respektive tidsperiod, och ger ingen information om haltvariationer över tiden. Diffusionsprovtagare har använts i utredningarna för Lotsgatan och Klippan (område 3 och 4 i figur 7). Figur 8. Diffusionsprovtagare för kvävedioxid (bild från IVL Svenska miljöinstitutet). Mobila mätvagnar Miljöförvaltningen har tre flyttbara stationer för luftkvalitetsmätningar. Dessa används ofta för kortare indikativa mätningar eller för olika typer av uppdrag. På de mobila stationerna finns instrument för att kontinuerligt mäta bland annat NO2 med referensmetoden. Under 2013 var en mobil mätvagn uppställd vid Masthuggstorget (område 5 i figur 7). 3 SMHI: http://www.smhi.se/forskning/forskningsomraden/luftmiljo/simair-verktyg-forluftkvalitet-1.602 14
Resultat och diskussion Inledande bedömningar av luftkvaliteten gjordes utifrån befintliga beräkningar av NO2-halten i Göteborg (Ren stadsluft). Figur 9-11 visar resultaten från 2013 års beräkningar i de områden som ingår i utredningen, räknat som årsmedelvärde (figur 9), dygnsmedelvärde (figur 10) och timmedelvärde (figur 11). Tabell 1 på sida 7 visar hur färgerna i haltkartorna ska tolkas. Samtliga haltkartor visar att NO2-halterna är höga i anslutning till Oscarsleden, och vid påfarten till Älvsborgsbron längst ner i vänstra hörnet av kartorna. Det är också tydligt att kollektivtrafiken på älven bidrar till de höga halterna. Dygnsmedelvärde är den norm som normalt är svårast att klara i Göteborg, så därför diskuteras i fortsättningen främst detta medelvärde. Enligt de översiktliga beräkningarna riskerar MKN för dygn att överskridas vid samtliga områden 1-5, och i vissa områden överskrids normen (figur 10). Figur 9. Spridningsberäkningar för årsmedelvärde av kvävedioxid vid 1) Fryshuset 2) Fixfabriken 3) Lotsgatan 4) Klippan 5) Masthuggstorget år 2013. 15
Figur 10. Spridningsberäkningar för dygnsmedelvärde (98-percentil) av kvävedioxid vid 1) Fryshuset 2) Fixfabriken 3) Lotsgatan 4) Klippan 5) Masthuggstorget år 2013. Figur 11. Spridningsberäkningar för timmedelvärde (98-percentil) av kvävedioxid vid 1) Fryshuset 2) Fixfabriken 3) Lotsgatan 4) Klippan 5) Masthuggstorget år 2013. 16
Fixfabriken Miljöförvaltningen har, på uppdrag av Stadsbyggnadskontoret, utrett luftkvaliteten kring Fixfabriken i västra Göteborg (område 2 i figur 7). 4 Detaljplanerna innebär en expansion av området där både bostäder och verksamheter ingår. Befintliga spridningsberäkningar visade att NO2-halterna riskerar att överskrida MKN för dygn i delar av planområdet (figur 12). Ytterligare beräkningar gjordes därför i SMHI:s program SIMAIR. Beräkningarna gjordes för två olika typer av gaturum i de mest utsatta delarna av området, med helt olika förutsättningar gällande bland annat vägbredd, höjd på närliggande byggnader och trafiksituation. Dygnsmedelvärden från SIMAIR-beräkningarna visar att MKN klaras på platsen (figur 13). Fixfabriken jämfört med Fryshuset Området vid Fixfabriken är mer exponerat för föroreningskällor än vad Fryshuset är. De planerade bostäderna ligger i direkt anslutning till Karl Johansgatan, och mycket nära Oscarsleden. Området ligger också nära på- och avfarter till Älvsborgsbron där mycket trafik rör sig. Om MKN klaras vid Fixfabriken är det troligt att de klaras även vid Fryshuset. Figur 12. Beräknade dygnsmedelvärden av kvävedioxid (98-percentil) vid Fixfabriken år 2013. 4 Göteborgs Stad, miljöförvaltningen. Luftutredning Fixfabriken. Utredningsrapport 2016:15. 17
Figur 13. Beräknade dygnsmedelvärden (98-percentil) 2013 för kvävedioxid i Fixfabrikens omgivningar. I kartan motsvarar gul färg halter över NUT, orange färg halter över ÖUT och röd färg halter över MKN. Lotsgatan Miljöförvaltningen har inför en planerad förskoleetablering utrett luftkvaliteten på en innergård på Lotsgatan i Göteborg (område 3 i figur 7). 5 Befintliga spridningsberäkningar visade på höga halter av NO2 i området, med nivåer som närmar sig MKN. En fördjupad utredning utfördes genom att använda passiva provtagare för NO2 på tre platser i anslutning till innergården (figur 14). Provtagningarna visade att NO2-halten minskar betydligt med avstånd från Oscarsleden (figur 14). Vid Skeppsgossegatan nära Oscarsleden uppmättes halter på 75 µg/m 3, omräknat till dygnsmedelvärde. Cirka 125 meter från leden hade halterna minskat med 40 procent till 45 µg/m 3. På innergården, ungefär 125 meter från leden, hade halterna minskat med nästan hälften till 40 µg/m 3. Årsmedelvärdet vid de olika platserna beräknades till 33, 20 respektive 17 µg/m 3. Resultaten innebär att både MKN och miljökvalitetsmål klaras på innergården och på Karl Johansgatan, men inte på Skeppsgossegatan. 5 Göteborgs Stad, miljöförvaltningen. Luftkvalitetsutredning förskola Lotsgatan. Utredningsrapport 2015:18. 18
Figur 14. Beräknat dygnsmedelvärde av kvävedioxid (98-percentil) år 2013, samt provtagarnas placering på Lotsgatan (1), Karl Johansgatan (2) och Skeppsgossegatan (3). På kartan syns även planområdet Fryshuset. Lotsgatan jämfört med Fryshuset Lotsgatan är det utredningsområde som ligger geografiskt närmast det aktuella planområdet Fryshuset, och båda platser ligger nära Oscarsleden. Den största skillnaden är att Lotsgatan skyddas från Oscarleden av relativt höga byggnader, medan Fryshuset är mer exponerat. Strax söder om Oscarsleden på Skeppsgossegatan överskrids MKN och miljökvalitetsmål, och situationen bör vara densamma även strax norr om Oscarsleden. Oscarsleden går i samma riktning som den dominerande vindriktningen i Göteborg (sydväst), vilket innebär att utsläpp från vägtrafiken med större sannolikhet transporteras längs med leden än ut från den. Planområdet Fryshuset ligger på ungefär samma avstånd från leden som provtagningspunkt 2 på Karl Johansgatan där MKN klaras och miljökvalitetsmålet precis klaras. Provtagningspunkt 2 skyddas dock från Oscarsleden av höga byggnader, vilket gör att det är rimligt att anta att halterna vid Fryshuset är något högre. Den mer öppna terrängen vid Fryshuset innebär å andra sidan ett högre luftflöde, och att de föroreningar som når platsen snabbt kan ventileras ut och inte ansamlas. 19
Klippan Miljöförvaltningen har, på uppdrag av Familjebostäder i Göteborg, utrett luftmiljön i området Klippan i västra Göteborg (område 4 i figur 7). 6 Här planerades att studentbostäder skulle ställas upp med tillfälliga bygglov. Området ligger nära flera betydande lokala utsläppskällor, som till exempel Oscarsleden, påfarten till Älvsborgsbron, och Älvsnabbens hållplats Klippan. En inledande bedömning av NO2-halterna gjordes genom befintliga spridningsberäkningar för år 2011. I figur 15 visas motsvarande beräkningar för 2013. Vi gjorde satte också upp diffusionsprovtagare för NO2 på åtta platser i anslutning till området. Resultaten från beräkningar och mätningar visar att dygnsmedelvärdet för NO2 ligger på nivåer som överskrider MKN på sex av de åtta provtagningsplatserna. Halterna uppmättes till mellan 51 och 84 µg/m 3 som dygnsmedelvärde och mellan 22 och 37 µg/m 3 som årsmedelvärde, beroende på mätplats. Figur 15. Beräknat dygnsmedelvärde av kvävedioxid (98-percentil) vid Klippan år 2013. Klippan jämfört med Fryshuset Planområdet vid Klippan är exponerat för fler utsläppskällor än det vid Fryshuset, vilket med stor sannolikhet innebär att NO2-halterna vid Klippan är 6 Göteborgs Stad, miljöförvaltningen. Utredning av luftkvaliteten vid Klippan i Göteborg år 2014 inför byggande av studentbostäder. Utredningsrapport 2014:1 20
högre. Att MKN inte klaras vid Klippan behöver således inte betyda att MKN inte klaras vid Fryshuset. Masthuggstorget Under 2013 hade miljöförvaltningen en mobil mätvagn uppställd vid Masthuggstorget (område 5 i figur 7). Mätplatsen var av relativt öppen karaktär i samtliga riktningar. Luftkvaliteten avseende NO2 påverkas här av bland annat vägtrafiken på Oscarsleden och utsläpp från närliggande sjöfartsverksamheter. Befintliga spridningsberäkningar visar på höga NO2-halter i området (figur 16). Mätningarna visade att årsmedelvärdet av NO2 på platsen var 19 µg/m 3, medan dygnsmedelvärdet (98-percentil) låg på knappt 46 µg/m 3. Resultaten innebär att både MKN och miljökvalitetsmål klaras på platsen. Mätningarna ger alltså avsevärt lägre halter än vad spridningsberäkningarna för 2013 föreslår. Figur 16. Beräknat dygnsmedelvärde av kvävedioxid (98-percentil) vid Masthuggstorget år 2013. Masthuggstorget jämfört med Fryshuset Mätplatsen vid Masthuggstorget ligger på ungefär samma avstånd till Oscarsleden som detaljområdet Fryshuset gör. Båda platserna är dessutom öppna och har liknande förutsättningar för genomströmning av luft. Området vid Masthuggstorget är däremot omgivet av fler stora utsläppskällor, vilket borde resultera i högre NO2-halter. 21
Planens påverkan på halterna Enligt PBL 2 kap 10 får en detalj inte medverka till att en miljökvalitetsnorm överskrids eller att möjligheten att klara normen försvåras. Planen kan huvudsakligen påverka luftföroreningshalten på två sätt. Dels genom att den tillkommande bebyggelsen försämrar luftomblandningen i området så att luftföroreningshalterna ökar. Dels att trafiken som planen alstrar innebära att utsläppen av luftföroreningar ökar så pass mycket att det påverkar halterna i området. Byggnadernas påverkan Den tillkommande bebyggelsen är så pass begränsad att den inte antas påverka luftflödet i området på ett negativt sätt. Närheten till älven innebär dessutom att platsen är välventilerad, vilket gör att luftföroreningar effektivt kan ventileras bort. Trafikens påverkan Den senaste trafikmätningen från 2015 på Oskarsleden (delsträcka Fiskhamnsmotet-Kustmotet) visade att ÅMVD var 55 300 fordon. Trafikkontoret har beräknat trafikalstringen av planen med hjälp av verktyget Resekalkyl som gör en uppskattning baserat på antalet tillkommande bostäder, kontor med mera. Siffrorna bygger på hur vi reser idag och hur vi i framtiden vill att vi ska resa som ett genomsnitt i hela Majorna. Eftersom förutsättningarna för resor ser olika ut i olika delar av Majorna redovisas det även som ett intervall som visar spridningen. På grund av närheten till Oskarsleden är det troligt att antalet bilresor ligger i det övre spannet på bekostnad av övriga trafikslag. Tabell 2. Trafikalstring av planen fördelat på de olika trafikslagen redovisat som antal delresor på dag. Trafikslag 2017 2035 Trafikstrategi Gång 187 (157 221) 192 (161 226) Cykel 75 (63 88) 77 (64 90) Kollektivtrafik 192 (161 226) 281 (236 331) Bil 185 (156 218) 89 (75 105) En trafikalstring på cirka 200 bilar per dag på Oskarsleden är så marginellt att det inte bedöms påverka halterna i området. 22
Slutsatser Miljöförvaltningen har utrett luftkvaliteten i planområdet Fiskhamnsgatan utifrån tidigare fördjupade analyser som gjorts i fyra närliggande områden - Fixfabriken, Lotsgatan, Klippan och Masthuggstorget. De fördjupade utredningarna visar att MKN endast riskerar att överskridas vid Klippan. I övriga områden är NO2-halten lägre än vad som visats i övergripande spridningsberäkningar, och MKN klaras. Skillnaderna beror till stor del på att de övergripande beräkningarna inte tar hänsyn till platsspecifika parametrar såsom topografi och byggnader. Dessutom görs beräkningarna med ett så kallat statistiskt väder, som är en sammanslagning av fem års väderdata. Eftersom det verkliga vädret är en viktig faktor för hur höga halterna av luftföroreningar kan bli på en plats, kan beräkningsresultat därför skilja från mätresultat. Baserat på resultaten av tidigare luftkvalitetsutredningar kan vi dra slutsatsen att MKN troligtvis kommer att klaras inom detaljplansområde Fiskhamnsgatan. Göteborgs Stads miljökvalitetsmål Frisk luft kommer sannolikt inte att klaras på platsen. Men eftersom målet rör bostäder, förskolor och skolor är det egentligen inte relevant att bedöma i den här planen. Den nya bebyggelsen är så pass begränsad i utbredning att det inte kommer påverka vindförhållandena i området nämnvärt. Luftföroreningshalten förväntas alltså inte öka på grund av den tillkommande bebyggelsen. Planens trafikalstring är så pass begränsad att den inte förväntas leda till att halterna i området ökar nämnvärt. Vår bedömning är därför att planen i sig inte väsentligt kommer att bidra till att luftsituationen försämras inom eller utanför planområdet. 23
Miljöförvaltningen Box 7012, 402 31 Göteborg Tel vx: 031-365 00 00 E-post: miljoforvaltningen@miljo.goteborg.se www.goteborg.se