ÅSEDA AVLOPPSRENINGSVERK



Relevanta dokument
Pilotförsök Linje 1 MembranBioReaktor

Bilaga 1. Teknisk beskrivning av. Tångens avloppsreningsverk H2OLAND. Mark de Blois/Behroz Haidarian

Samrådsunderlag Utbyggnation av Leksands avloppsreningsverk

Årsrapport för mindre avloppsreningsverk

TILLSTÅNDSANSÖKAN ANSÖKAN BYLANDETS AVLOPPSRENINGSVERK SAMRÅDSHANDLING SEAB. Karlstad Uppdragsnummer

Berg avloppsreningsverk Årsrapport 2012

Utsläppsvillkor och funktionellt krav på reningsverket och ledningsnätet.

Och vad händer sedan?

minireningsverk BioCleaner Ett robust och pålitligt reningsverk med fler än installationer.

KÄLLBY AVLOPPSRENINGSVERK

Årlig tillsynsrapport för avloppsreningsverk


Henriksdals avloppsreningsverk. För stockholmarnas och miljöns bästa

2. TEKNISK BESKRIVNING

Miljörapport. Kvicksund 2014.

Statens naturvårdsverks författningssamling

Rening vid Bergs Oljehamn

MILJÖRAPPORT 2013 HEDÅSENS RENINGSVERK. Sandvikens kommun

Riktlinjer för utsläpp till avlopp från fordonstvättar och andra bilvårdsanläggningar

Hur gör man världens renaste vatten av avloppsvatten? Helsingforsregionens miljötjänster

Revidering av Grundförutsättningar Torneträsk Riksgränsen

Vatten och avlopp i Uppsala. Av: Adrian, Johan och Lukas

ÄNGHOLMENS AVLOPPSRENINGSVERK

Var skall Söderköpings avloppsvatten behandlas?

inom avloppsrening Rensskärare Centrifugalpump Roterande sil Rensskärare i pumpstation Excenterskruvpump Lobrotorpump

RAPPORT ANSÖKAN OM TILLSTÅND FÖR BRÄNNVALLEN SLAMAVVATTNINGSANLÄGGNING ÅRE KOMMUN SWECO ENVIRONMENT AB ÖSTERSUND VATTEN OCH MILJÖ SAMRÅDSUNDERLAG

2 ANLÄGGNINGENS UTFORMING

Ny föreskrift NFS 2016: :14 (kontroll) och 1994:7 (rening) upphörde att gälla :6 började gälla

Årsrapport för mindre avloppsreningsverk

Förbättrad fosforavskiljning i enskilda avlopp. Ola Palm

PM Ängelholms avloppsreningsverk Skriftliga uppgifter inför samråd

ENSKILDA AVLOPP I TANUMS KOMMUN. Miljöavdelningen Tanums kommun Tanumshede. mbn.diarium@tanum.se

årsrapport 2013 Vätterledens avloppsreningsverk

FLÖDESDESIGN VID AVLOPPSRENINGSVERK

BioCleaner. Rent va en helt enkelt. Minireningsverk för avloppsva enrening. Anpassat för svenska krav. Cer fierat enligt EU-direk v.

VA-policy. Oskarshamns kommun

Växjö väljer termisk hydrolys varför och hur?

Nya riktlinjer för tillsyn av enskilda avlopp

Riktlinje. Riktlinjer för enskilt avlopp Bmk Mh 2014/4358. Antagna av byggnads- och miljöskyddsnämnden

Lärarhandledning för arbetet med avlopp, för elever i år 4 6. Avloppsvatten

Uponor minireningsverk för enskilt avlopp: 5pe, 10pe och 15pe.

Tillstånd att installera och ta idrift utrustning för rökgaskondensering och kväveoxidbegränsning vid kraftvärmeverket i Djuped, Hudiksvalls kommun

1. Miljö- och hälsoskyddsnämnden beslutar att upphäva beslut Mhn 148/2013, Reviderade anvisningar för enskilda avlopp i Halmstads kommun.

Vårdö kommun. Tillstånd beviljas i enlighet med ansökan.

Underlagsmaterial samråd

Riktlinjer för utsläpp till avlopp från fordonstvättar

Puhtaiden vesien puolesta - opas jätevesien maailmaan

Riktlinjer för tvätt av fordon. Beslutade av miljö och hälsoskyddsnämnden

Minnesanteckningar från allmänt samrådsmöte i Gnarp

Kontroll av amalgamavskiljare. Huddinge 1999

RAPPORT. Härjedalen Tillstånd HÄRJEDALENS KOMMUN ÖSTERSUND VATTEN OCH MILJÖ SAMRÅDSUNDERLAG UPPDRAGSNUMMER

Läkemedelsrester i avloppsvatten och kommunala reningsverk, nuläget. Nicklas Paxéus, Gryaab AB

KILENE AVLOPPSRENINGSVERK. Hammarö kommun

Gäller Råd och regler för enklare tömning av enskilt avlopp i Smedjebackens kommun

Tematiskt tillägg till översiktplanen för vatten och avlopp från 2010

BEHANDLING AV AVLOPPSVATTEN

Policy för enskilda avloppsanordningar (upp till 25 pe) i Orust kommun

Vatten- och avloppssystemen i Göteborg

Uppföljning av åtgärder för förvaltningar/ kommunala bolag i Lokal Agenda 21 för Eslövs kommun Handlingsprogram

Informationsmöte på Margretelunds reningsverk. Mikael Algvere AOVA chef

Tilläggsbestämmelser till ABVA

Maximal genomsnittlig veckobelastning

Avloppsreningsverk - Den mest komplicerade processanläggning som finns

Hur reningsverket fungerar

MBBR - Nu och i framtiden

Synpunkter på Samrådshandlingar: Bottenhavets vattenvårdsdistrikt - förvaltningscykel

Arkiveras på : Memopärm 2012 Datum Kopia: Gruppdisk, verksamh.syst.\memo\2012. Utfärdare Pär Hisved HVAB Sida 1/17

Regeringsuppdrag fosfor Effekterna av Naturvårdsverkets förslag. Lund 20 december 2013 Anders Finnson Svenskt Vatten

Lyft produktionen med rätt vattenrening

Norsborgs vattenverk. Vatten i världsklass till över en miljon människor, dygnet runt året runt.

Bilaga 1 Anslutning och belastning Sven Georg Karlsson Skara avloppsreningsverk, Horshaga Anslutning till verket

B 2 Processteknik Berndt Björlenius

Större avloppsanläggningar - skötsel och underhåll

Anna Bryntesson, kommunsekreterare Sofi Eklund, miljö- och hälsoskyddsinspektör Mats Rydström, miljöchef Mats Melin, byggnadsinspektör

Länsvatten tre utförda projekt

6220 Nynashamn Sida 3. Nynäshamns avloppsreningsverk

Svart- och gråvattenrening

VÄGVALSUTREDNING AVLOPPSRENING

Riktlinjer för enskilda avlopp

Rent, renare, Ecoboxrent!

Kungsbacka vattenrike

VATTENANVÄNDNING - VATTENVÅRD

INFORMATION FRÅN MILJÖAVDELNINGEN. AVLOPP PÅ RÄTT SÄTT Information till dig som skall anlägga enskild avloppsanläggning

Allmänna bestämmelser. För vatten- och avloppsanläggningar. ABVA 2009 Industri

Stigebr andt Hydroteknik o c h vår syn på IN dustriell o ch kommunal vat tenrening.

Går igenom populärversion av aktivt slam. Hur man kontrollerar slam visuellt Vad händer när det blir slamflykt och flytslam Vad bör man tänka på när

Kemisk fällning av avloppsvatten kan

VA-HANTERING RÖRUM 5:24 (TID 5:21)


ANTAGET AV MILJÖ-OCH SAMHÄLLSBYGGNADSNÄMNDEN Riktlinjer för enskilda avlopp i Hedemora kommun

Sammanträdesdatum Blad Kommunstyrelsens teknikutskott 15 juni (6) Plats och tid: Kommunstyrelsens sammanträdesrum kl

Uponor Minireningsverk 5-10pe

Sammanträdesdatum Miljönämnden Plats och tid Sammanträdesrummet nedre botten, Biblioteket i Malung, kl.14:

Tilläggsbestämmelser till ABVA 16 med Informationsdel

UPPDRAGSLEDARE. Staffan Stenvall UPPRÄTTAD AV. Frida Nolkrantz

Riktlinjer för små avloppsanordningar i Haparanda kommun. Antagen av samhällsbyggnadsnämnden

Policy för små avloppsanläggningar i Katrineholms kommun

MÄLAREN EN SJÖ FÖR MILJONER. Mälarens vattenvårdsförbund. Arbogaån. Kolbäcksån. Hedströmmen. Eskilstunaån. Köpingsån. Svartån. Sagån.

Metaller i fällningskemikalien järnsulfat


Transkript:

ÅSEDA AVLOPPSRENINGSVERK Uppvidinge kommun Samrådsredogörelse Treatcon AB Kalmar den 11:e mars 2011

Uppdrag: Åseda avloppsreningsverk Samrådsredogörelse Datum: 2011-03-11 Uppdragsgivare: Uppvidinge kommun Reviderat: INNEHÅLLSFÖRTECKNING 1. SAMMANFATTNING sida 3 BILAGOR Bilaga 1 Protokoll från samråd med berörda myndigheter Bilaga 2 Underlag för samråd med berörda myndigheter Bilaga 3 Utannonsering av samråd med allmänheten 2(3)

Uppdrag: Åseda avloppsreningsverk Samrådsredogörelse Datum: 2011-03-11 Uppdragsgivare: Uppvidinge kommun Reviderat: 1. SAMMANFATTNING Uppvidinge kommun har för avsikt att söka nytt tillstånd för Åseda avloppsreningsverk. Nuvarande tillstånd är ca 20 år gammalt, och vissa villkor i nuvarande tillstånd är formulerade på ett sådant sätt att de ej kan följas upp och måste därför formuleras om i ett nytt tillstånd. I samband med den nya tillståndsansökan har kommunen för avsikt att göra vissa förändringar av utformningen av befintligt reningsverk. Förändringarna syftar till att, med bibehållen kapacitet och prestanda, minska energi- och kemikaliebehovet samt förbättra kvalitén på uppkommet slam. De största ändringarna vid avloppsreningsverket är att fällningsförfarande ändras från simultanfällning till efterfällning och att befintliga sandfilter tas ur drift. Dessutom planeras för åtgärder på ledningsnätet för att reducera mängden ovidkommande vatten (inläckage). Inför omprövningen har samrådsmöten hållits, i enlighet med 9 kapitlet i Miljöbalken. I december 2010 hölls samråd med berörda myndigheter i kommunens lokaler i Uppvidinge. Protokoll från mötet, liksom underlaget som gicks igenom under mötet, bifogas (se bilaga 1 och bilaga 2). Inget framkom under samrådet som påverkade den fortsatta prövningen, vilket framgår av protokollet. Allmänheten kommer att informeras via annons i lokalpressen om kommunens planer. Förslag till annonstext framgår av bilaga 3. 3(3)

Bilaga 1 2010-12-16 Samråd angående ansökan om tillstånd enligt kap 5 Miljöbalken för Åseda avloppsreningsverk i Uppvidinge kommun Möte hålls 20010-12-16 kl. 9.00 på Kommunhuset i Åseda Närvarande var: Anders Lingborg Länsstyrelsen i Kronobergs län Anders Ullman Treatcon AB, Kalmar Per-Ove Oscarsson Uppvidinge kommun, Miljö- och byggnadsförvaltningen Rolf Arnesson Uppvidinge kommun, Tekniska avdelningen Staffan Åberg Uppvidinge kommun, Tekniska avdelningen 1 Inledning och bakgrund Mötet inleddes med en presentation av deltagarna. Vidare beskrevs kort anledningen till att ansökan om nytt tillstånd för verksamheten vid Åseda avloppsreningsverk genomförs. Dessa anteckningar läses tillsammans med bifogade bilder. 2 Beskrivning av nuvarande situation Anders U redogjorde för nuvarande verksamhet med stöd av bilder som utvisade process, belastning och reningskrav. Avloppsreningsverket drivs idag som en aktiv slamanläggning med simultanfällning, där fällningskemikalien tillsätts före luftningsbassängen. Avloppsvatten från Åseda tätort lyfts med två snäckpumpar upp till rensrummet. Avloppsvattnet grovrensas via ett trappstegsgaller, där avskilt material sedan tvättas rent från organiskt innehåll i en rensgodstvättpress. Sand avskiljs i ett luftat sandfång. Avloppsvattnet förs därefter till luftningsbassängen och blandas med returslammet, som har aktiveras genom luftning - kontaktstabilisering. Avloppsvattnet förs till mellan- och slutsedimenteringsbassänger där bio- och kemslam avskiljs och returpumpas till kontaktbassängen. Avloppsvattnet pumpas till tre sandfilter av nedströmstyp varav två är tagna ur drift på grund av korrosion. Överskottsslam tas ur processen och luftas och förs till gravimetriska slamförtjockare varefter slammet avvattnas i en dekantercentrifug. Det avvattnade slammet förs därefter till åkermark och rejektvattnet från dekantercentrifugen leds till inloppet. Renat avloppsvatten förs till recipienten - Badebodaån. Två bassänger tar emot bräddat avloppsvatten när inkommande flöde överstiger det dubbla dimensionerade. Bräddning sker inom reningsverket efter grovrensning och efter att fällningskemikalie är tillsatt. Bräddvattenbassängerna är Kommunledningsförvaltningen Tekniska avdelningen 360 70 Åseda, Besök: Box 59 Tfn: 0474-470 00 Fax: 0474-470 60 tekniska.avdelningen@uppvidinge.se www.uppvidinge.se

seriekopplade och fylls före det att bräddning sker till recipienten. Bräddad volym avloppsvatten mäts. Bräddvattnet i bassängerna pumpas till luftningsbassängen när inkommande flöde har sjunkit. I Åseda reningsverk avvattnas aluminiumhydroxidslam från en närliggande industri. Hydroxidslam leds via kulvert till reningsverket och avvattning sker i en silbandspress. Spol- och rejektvatten från silbandspressen förs till luftningsbassängen i aktivslamprocessen. Avvattnat slam omhändertas av industrin. Mycket höga halter av aluminium har upprepade gånger mätts upp i det avvattnade kommunala slammet. Reningsverkets nuvarande processutformning ger tillfredsställande reningsresultat vid normala inkommande flöden. Höga inkommande flöden med bräddningar som följd påverkar recipienten negativt. De höga flödena uppkommer av ett till delar kombinerat avloppssystem tillsammans med inläckage i ledningssystemet vid höga grundvattennivåer. Avloppsreningsverket dimensionerades för 6 400 personekvivalenter. Skälen till detta var att verket tog emot avloppsvatten från ett mejeri och en kanske för optimistisk syn på samhällsutveckling på 1970-talet. 3 Beskrivning av planerad ombyggnad av Åseda avloppsreningsverk Avloppsreningsverket Reningsprocessen i Åseda reningsverk föreslås förändras så att kemisk fällning sker efter det biologiska reningssteget - efterfällning. Eftersom reningsverket är byggt för efterfällning kan reningsprocessen återställas med relativt enkla åtgärder. Doseringspunkt för fällningskemikalien flyttas till före slutsedimenteringsbassängerna och flockningskamrarna med grindomrörare tas åter i bruk. Genom att förändra omblandningen i aktiveringsbassängen omrörare istället för luftare kan en förhöjd fosforreduktion nås. Detta kan utföras först då tillförseln av spol- och rejektvatten från hanteringen av aluminiumhydroxidslam upphör. Behovet av sandfilter för avskiljning av restflockar innan renat avloppsvatten släpps till recipienten kan komma att omprövas vid införande av efterfällning. I de fall filtrering av avloppsvatten krävs för att uppnå fullgod rening behöver metod för filtrering undersökas. Miljömässiga, tekniska och ekonomiska hänsyn kommer att påverka val av slutlig reningsprocess. Vid en ny tillståndsansökan ska reningsverkets dimensionerande flöde beräknas med maximal genomsnittlig veckobelastning max gvb som grund. Reningsverket kommer att drivas så att föroreningshalterna i utgående avloppsvatten kan hållas på samma nivå som enligt idag gällande miljötillstånd. Kommunen har inriktningen att återföra slammets innehåll av näringsämnen till användning på produktiv jordbruksmark. Slammet Kommunledningsförvaltningen Tekniska avdelningen 360 70 Åseda, Besök: Box 59 Tfn: 0474-470 00 Fax: 0474-470 60 tekniska.avdelningen@uppvidinge.se www.uppvidinge.se

ska då vara fritt från kvarstår. Innehållet av skadliga och främmande ämnen i slammet ska då minimeras. Inventering av avloppsvatten som tillförs från industriverksamhet ska genomföras. Ledningsnätet I Åseda tätort finns ett otät ledningssystem, vilket resulterar i stora mängder inkommande avloppsvatten. mängden inkommande avloppsvatten är 2,5 till 4,5 gånger större än mängden dricksvatten som distribueras i Åseda tätort. Reningsresultatet riskerar att försämras när flödena genom processerna är höga, med följd att recipienten belastas med större mängd föroreningar. Resurser i form av energi och kemikalier används för att rena ovidkommande avloppsvatten. Uppvidinge kommun har av Länsstyrelsen i Kronobergs län blivit ålagda att ta fram en åtgärdsplan för sanering av spillvattennätet i Åseda tätort. Åtgärdsplanens grundstomme med strategi för ledningssanering ska vara kopplad till ansökan om nytt tillstånd för Åseda reningsverk. Åtgärdsplanen ska innehålla redovisning av redan genomförda åtgärder på ledningsnätet, hur påverkan sker indirekt via grundvatten och direkt via felkopplade ytor och dräneringar, i detalj hur resultaten av flödesmätningar och modelleringar kan omsättas i praktiken och mål med det praktiska arbetet. 4 Miljöpåverkan Inom reningsverket Arbetsmiljön ska förbättras genom att öppna vattenytor vid rensgaller och sandfång täcks med gummimattor. Reningsverkets närområde Utredning av hur buller och lukt från verksamheten kan påverka närboende görs i samband med tillståndsansökan. Avloppsreningsverket har funnits på plats åtminstone sedan början av 1940-talet. Få eller inga klagomål avseende buller eller lukt har förts fram från boende eller anställda i verkets närhet. Inga processförändringar på verket planeras som kommer att påverka buller, lukt eller mängden transporter till och från verket. Recipienten Målsättningen med verksamheten är att inte behöva brädda låggradigt renat avloppsvatten och därigenom minska påverkan recipienten. Påverkan av bräddat avloppsvatten kan i sämsta fall vara högre än sammanlagt från det renade avloppsvattnet. Reningsverket kommer att drivas så att föroreningshalterna i utgående avloppsvatten kan hållas på samma nivå som enligt idag gällande miljötillstånd. 5 Fortsatt samråd Kommen kommer att fortsätta samråda med allmänhet och industri. Protokoll från fortsatt samråd kommer att sändas till länsstyrelsen. Kommunledningsförvaltningen Tekniska avdelningen 360 70 Åseda, Besök: Box 59 Tfn: 0474-470 00 Fax: 0474-470 60 tekniska.avdelningen@uppvidinge.se www.uppvidinge.se

Informationsmöte - Agenda 1. Beskrivning av nuvarande situation Bilaga 2 2. Beskrivning av planerad ombyggnad av Åseda ARV 3. Förutsedd miljöpåverkan 4. Tidplan

Åseda ARV Nuvarande utformning PIX Provtagare Sandavvattnare Rejekt från slambehandling Slamhalt Syrehalt Blåsmaskiner Spolvattenutj. bassäng Filter (3 st) Galler Sandfång Kontaktbassäng Aktiveringsbassäng Mellansed. (1 st) Slutsed. (2 st) Inloppspumpstation Renspress Till Badebodaån Säck för rens Bräddvattenbassäng (2 st) Provtagare Till Badebodaån Hydroxidslam från profilgruppen Slamluftning (2 st) Lagringstank hydroxidslam Polymer Slamförtjockare (2 st) Rejekt till biosteg Spolvattenbassäng Slampress Rejekt till biosteg Centrifug Filterpumpstation Provtagare ph Till Badebodaån

Nuvarande belastning

Nuvarande reningskrav BOD 7 < 10 mg/l veckomedelvärde Ptot < 0,3 mg/l veckomedelvärde

Nuvarande och framtida dimensionerande belastning

Framtida reningskrav BOD 7 < 10 mg/l begränsningsvärde årsmedel Ptot < 0,3 mg/l begränsningsvärde årsmedel

Planerade åtgärder 1. I avloppsreningsverket - Ombyggnad från simultan- till efterfällning - Införande av biologisk fosforreduktion - Avveckling av sandfilter som slutpoleringssteg - Förbättring av arbetsmiljön - Avveckling av mottagning av slam från Profilgruppen 2. På ledningsnätet - Lokalisering av inläckage genom flödesmätning i flera olika punkter - Tätning av ledningsnät som påverkas av nivån i Badebodaån

Åseda ARV Nuvarande utformning PIX Provtagare Sandavvattnare Rejekt från slambehandling Slamhalt Syrehalt Blåsmaskiner Spolvattenutj. bassäng Filter (3 st) Galler Sandfång Kontaktbassäng Aktiveringsbassäng Mellansed. (1 st) Slutsed. (2 st) Inloppspumpstation Renspress Till Badebodaån Säck för rens Bräddvattenbassäng (2 st) Provtagare Till Badebodaån Hydroxidslam från profilgruppen Slamluftning (2 st) Lagringstank hydroxidslam Polymer Slamförtjockare (2 st) Rejekt till biosteg Spolvattenbassäng Slampress Rejekt till biosteg Centrifug Filterpumpstation Provtagare ph Till Badebodaån

Åseda ARV Framtida utformning PIX Provtagare Sandavvattnare Rejekt från slambehandling Slamhalt Syrehalt Blåsmaskiner Flockning Galler Sandfång Kontaktbassäng Mellansed. (1 st) Slutsed. (2 st) Provtagare ph Renspress Säck för rens Aktiveringsbassäng Polymer Rejekt till biosteg Till Badebodaån Inloppspumpstation Till Badebodaån Bräddvattenbassäng (2 st) Provtagare Till Badebodaån Slamluftning (2 st) Slamförtjockare (2 st) Centrifug

Förbättring av arbetsmiljön Luktalstrande anläggningsdelar, som t e x gallret och renstvätten kapslas in. Plastmattor som täcker sandfånget kommer också medföra att arbetsmiljön förbättras avsevärt.

Aluminium i kommunalt slam Analyser, utförda under hösten, på det kommunala slammet visar på mycket höga aluminiumhalter. September 108 200 mg/kg TS, d v s > 10% aluminium November 74 000 mg/kg TS, d v s > 7% aluminium Mycket troligt att aluminiumet kommer via rejektet från pressen som avvattnar Profilgruppens slam. Provtagning på det kommunala slammet fortsätter och kompletteras med provtagning på rejektet från slampressen

Nuvarande och framtida slamproduktion

Flöde Åseda ARV Ovidkommande vatten

Flöde Åseda ARV - Dricksvattenproduktion

Flöde Åseda ARV - Nederbörd

Flöde Åseda ARV Nivån i ån

Inverkan på vattenmiljön Samma haltvillkor som i dag. Om mängden ovidkommande vatten minskas kommer även utgående mängder att minskas förutsatt samma utsläppsnivåer, på haltnivå, som idag.

Inverkan på luft - lukt Reningsverk luktar Inga förändringar som påverkar lukten planeras

Buller Inga nya maskiner som bullrar planeras installeras Transporter till och från reningsverket kommer att ske dagtid Transporter avseende slam kommer att minska drastiskt till följd av avvecklingen av omhändertagande av Profilgruppens slam och den därmed lägre slamproduktionen av såväl industriellt som kommunalt slam

Användning av kemikalier Samma typ av kemikalier som används idag kommer också i framtiden att användas. Den specifika förbrukningen av fällningskemikalie (gram järnklorid/m 3 ) kommer att öka då omhändertagandet av Profilgruppens slam kommer att avvecklas. Den specifika polymerförbrukningen (kg polymer/ton TS) beräknas vara densamma i framtiden. Därmed kommer mängden polymer att minska till följd av den lägre slamproduktionen och inget omhändertagande av industriellt slam

Användning av kemikalier

Avfallshantering Samma avfallshantering som idag (tvättat rens till förbränning, sand till sluttäckning eller jordtillverkning)

Hushållning med växtnäringsämnen Slam i dag till Econova men förhandlingar pågår för spridning på åkermark och/eller för jordtillverkning

Energihushållning Eventuellt nytillkomna maskinkomponenter kommer att i största möjliga mån förses med frekvensomformare för minimal energiförbrukning. Blåsmaskiner, pumpar mm kommer att styras så att energiförbrukningen minimeras. En del av det inkommande organiska materialet kommer att brytas ned under anaeroba förhållanden, vilket minimerar energiförbrukningen. Mängden omhändertaget och avvattnat slam kommer att minskas vid avvecklandet av Profilgruppens slam, vilket reducerar energiförbrukningen vid reningsverket (mindre slam att avvattna och mindre rejektvatten att behandla).

Tidplan

Uppdrag: Annons samrådsmöte Datum: 110309 Uppdragsgivare: Uppvidinge kommun Reviderat: Bilaga 3 Nytt tillstånd för Åseda avloppsreningsverk i Uppvidinge kommun Befintligt tillstånd för reningsverket är från 1975. Uppvidinge kommun avser att i tillståndsansökan föreslå mindre processförändringar i befintligt reningsverk. Kapacitet och utsläppsnivåer kommer att föreslås bibehållna. Tillståndsansökan kommer att omfatta åtgärdsplan för minskning av mängden inläckage i avloppsledningarna. Uppvidinge kommun har haft samrådsmöte med Länsstyrelsen i Kronobergs län, enligt 9 kapitel Miljöbalken (1998:808), angående ny tillståndsansökan för Åseda avloppsreningsverk. Samrådsredogörelse finns på www.uppvidinge.se/boende och miljö/vatten och avlopp. Synpunkter lämnas senast 2011-04-04. Frågor ställs till; Tekniska avdelningen, Uppvidinge kommun, Box 59, 360 70 Åseda; tekniska.avdelningen@uppvidinge.se eller 0474-470 00. 1(1)