Varsågod och då går ordet till Lars Dahlgren. Tack för det.



Relevanta dokument
Lars Dahlgren. VD och koncernchef

2012 Årsredovisning. På väg mot vår vision

Swedish Match Company presentation Company presentation Swedish Match. Företagspresentation

Lars Dahlgren. VD och koncernchef

FRASER FÖR FÖRETAGSPRESENTATION PÅ SVENSKA

Årsstämma Mina damer och herrar, aktieägare och anställda,

Delårsrapport JANUARI-JUNI 2002

Bolagen har ordet. Atlas Copco

Q3 Delårsrapport JANUARI SEPTEMBER 2012

Alfa Laval AB:s verkställande direktör och koncernchef Sigge Haraldsson vid bolagsstämman den 27 april 2004.

Lars Dahlgren. VD och koncernchef

Rolf Eriksen, VD Årsstämma 3 maj 2006 Kära aktieägare!

Q3 11 DELÅRSRAPPORT JANUARI SEPTEMBER 2011

Herr ordförande, ärade aktieägare, mina damer och herrar

Jag är glad att se så många här idag. En årsstämma är ett tillfälle både att summera det gångna året och förstås att blicka framåt.

2015 Årsredovisning. Framsteg för rökfria produkter

PRESS RELEASE. (ELUX) Anförande av Michael Treschow på bolagsstämma. Ärade aktieägare och gäster,

Vd Rolf Eriksens anförande vid Årsstämman den 8 maj 2008

Resultatet före avskrivningar, ränta och skatt ökade med 8 procent till MSEK (2 863).

Delårsrapport januari mars 2006

Ärade aktieägare och gäster!

Swedish. Swedish Match Match. Company presentation Company. presentation Företagspresentation

ScandiDos AB (publ) ( )

Råvaror Valutor Index Världsmarknaden Large Cap Mid Cap Small Cap USA-aktier

Nina Unkuri ställer sitt brev till Avelsstiftelsen ( SIFavel ) och det är SIFavels anställda avelsledare Heimir Gunnarsson som svarar:

Lars Dahlgren. VD och koncernchef

MARS Företagsamheten Eva-Märet Nordenberg, Böle Byskola. Vinnare av tävlingen Jämtlands mest företagsamma människa 2014.

Riksbankens Företagsundersökning MAJ 2014 SMÅ STEG MOT STARKARE KONJUNKTUR OCH STIGANDE PRISER

Vad är mjukvara? DEN INBYGGDA INTELLIGENSEN

Trogna bankkunder med bunden ränta

Marknadsföring i lågkonjunktur.

Fortsatt tillväxt och resultatförbättring under fjärde kvartalet

Internationella rapporten 2013

Lars Dahlgren. VD och koncernchef

Effektivare offentlig upphandling

Delårsrapport januari mars 2004

Kronobergs län. Företagsamheten Christian Hallberg, Gästgivaregården i Ljungby. Vinnare av tävlingen Kronobergs mest företagsamma människa 2014.

Utvärdering av föräldrakurs hösten 2013

Nytt bränsle åt ditt sparande. Fega och vinn med oss

EasyFill AB (publ) Kvartalsrapport

Råvaruobligation Mat och bränsle

Företagsamheten 2014 Östergötlands län

MARS Företagsamheten Hans Edberg, Hooks Herrgård. Vinnare av tävlingen Jönköpings läns mest företagsamma människa 2014.

NORDSJÖ IDÉ & DESIGN

Passiva bankkunder bolånemarknadens förlorare

Skåne län. Företagsamheten 2015

8 JUNI, 2015: MAKRO & MARKNAD DET GÅR ÅT RÄTT HÅLL

Verksamhetsberättelse Djurens Rätt Örebro 2015

Örebro län. Företagsamheten Anneli och Mikael Rådesjö, Karlskoga Wärdshus. Vinnare av tävlingen Örebro läns mest företagsamma människa 2014.

Standard, handläggare

Barn i Syd producerar de kläder vuxna bär i Nord - Fatta modet och säg ifrån! Copyright: Expressen

Makrokommentar. Januari 2014

MARS Företagsamheten Anna Huovinen, Lunaskolan. Vinnare av tävlingen Stockholms läns mest företagsamma människa 2014.

Policy Brief Nummer 2011:1

Standardavvikelse: 13,01% avkastat 12,52 %, Midas 4,72 % och en tre månaders

Saltsjöbaden centrum

Månadsanalys Augusti 2012

VAD TYCKER DE ÄLDRE OM ÄLDREOMSORGEN? - SÄRSKILT BOENDE I HÖGANÄS KOMMUN 2013

Årsredovisning +16% +5% Lyckad lansering. Nettoomsättning för snus. Nettoomsättning. Red Man snus. Nu i amerikanska butiker. Global Reports LLC

Tal vid seminarium "Den svenska modellen och ett social Europa kompletterande eller oförenliga?"

Västernorrlands län. Företagsamheten Maria Eriksson, Stöde Bud & Taxi Vinnare i tävlingen Västernorrlands mest företagsamma människa 2015

Recept för rörelse. TEXT Johan Pihlblad. Lena Kallings är medicine doktor och landets främsta expert på fysisk aktivitet på recept.

Kvartalsrapport januari mars 1998

SkövdeNät Nöjd Kund Analys

Delårsrapport JANUARI-SEPTEMBER 2001

Senaste revideringen av kapitlet gjordes , efter att ett fel upptäckts.

Din tjänstepension KAP-KL

Småbolags export till tillväxtmarknader

JÖNKÖPING 2012 FASTIGHETS- FÖRETAGAR- KLIMATET

MAR S VÄRLDSBÖNDAGEN

Det bästa som hänt under min tid som boklånare

7 steg från lagom till världsklass - 7 tips som berikar Ditt liv

Beteende, miljömärkning, pris och ansvar

15 Svar på interpellation 2013/14:452 om arbetsvillkoren för vikarier Anf. 122 Arbetsmarknadsminister ELISABETH SVANTESSON (M):

Hur mäta tillväxt och framgång?

Sjösatt! Så tänker en modern hamn. HallandsHamnar går från en vision till verklighet. Stort medialt intresse Här tänker vi satsa! HALLANDSHAMNAR.

Metod- PM: Påverkan på Sveriges apotek efter privatiseringen

DALARNAS BESÖKSNÄRING FRAMTIDS- SATSAR MED STARKARE SAMVERKAN

Sammandrag av koncernens resultaträkning MSEK oktober - december helår helår

14 SEPTEMBER, 2015: MAKRO & MARKNAD ALLA VÄNTAR PÅ FED

Partybrudarna som vaskade allt!

Partiledardebatt 20 januari 2010 Maud Olofsson (Det talade ordet gäller)

Motivering och kommentarer till enkätfrågor

Koncernchef Lars G. Nordströms anförande Posten Nordens årsstämma 14 april 2010

Enjoy Group AB (publ): Delårsrapport kvartal

80 and still going strong

Ovanliga Tips till ett Smalare Liv av Seif Fendukly Alla rättigheter förbehålls.

Företagsamhetsmätning Uppsala län JOHAN KREICBERGS HÖSTEN 2010

Fasta situationer under match. Johan Schoultz

Julia Nilsson Talmanus Demonstration Avgå FINAL Version

Ett Barnhem Selfhelp- fund Stipendieverksamhet En gåvoverksamhet för fattiga En IT- skola

Innehåll 1 BBC-mätning, Riktiga ekonomer 2 OMXS30, S&P Råolja, Naturgas 4 Guld, Koppar 5 USD/SEK, EUR/SEK. Riktiga ekonomer.

FRITIDS FREDRIKSBERGS SKOLA KVALITETSREDOVISNING LÄSÅRET

Reportage. 32 Där det händer. New York är ett vanligt resmål för Lennart Wallander i dennes sökande efter nya mattrender.

VD Meta Persdotters anförande på Svenska Spels bolagsstämma 15/4 2009

Månadskommentar januari 2016

Bra förutsättningar för den svenska aktiemarknaden

Valutacertifikat KINAE Bull B S

Motgång gav ny framgång

Transkript:

Varsågod och då går ordet till Lars Dahlgren. Tack för det. Jag börjar med en kort summering av 2013. 2013, som ni har sett i siffrorna, var ju ett utmanande år för Swedish Match. Vi bibehöll i princip vår omsättning, upp 1 procent till något mer, i lokala valutor. Samtidigt som rörelseresultatet gick ner 5 procent och det minskade i våra viktigaste och största produktområden: Snus och Andra tobaksprodukter. Trots att vi hade större positiva engångsposter 2013 än 2012, bidrog detta till att resultatet per aktie minskade också med 5 procent. Ett utmanande år. Däremot skulle jag vilja säga att det är ett år där vi varit väldigt aktiva i form av en rad åtgärder och aktiviteter som jag är övertygad om stärker bolagets ställning och konkurrenskraft på sikt, och det tänkte jag återkomma till litegrann senare. Men först en kurva som då visar aktiekursutvecklingen och den svagare finansiella utvecklingen, ja den syns också i aktiekursens utveckling. Så om vi tittar från januari 2013 till och med i fredags så har Swedish Match-aktien ökat med knappt 1 procent, samtidigt som börsens generalindex har ökat med cirka 20 procent. En annan fråga som är viktig för aktieägarna är förstås utdelningen och som ni har sett i dagordningen så trots det lägre resultatet för koncernen och vinsten per aktie så föreslår styrelsen en oförändrad utdelning på 7 kronor och 30 öre, och det betyder att den uppgår till 56 procent av vinsten per aktie, vilket då är, kan man säga, i det övre intervallet av vår utdelningspolicy på 40-60 procent. Däremot så har man justerat ner den andra typen av värdeöverföring i form av återköp av egna aktier. Det här är för att se till att vi fortsätter att hålla oss väl inom ramen för vår finansiella policy, där vi har som policy att vår nettoskuld inte ska överskrida 3 gånger EBITA, som är ett resultatmått ungefär som rörelseresultatet. Som vi ser på bilden bakom mig har vi hållit en motsvarande skuldsättning i förhållande till våra kassaflöden under 2013 som 2012. Nu tänkte jag kommentera de olika produktområdena, väldigt kort om resultatet, för det står ganska mycket mer om det i årsredovisningen. Men lite mer kring vad vi gör för att se till att det ska se bättre ut i framtiden. Men innan jag gör det tänkte jag att det kunde vara på sin plats att påminna om sammansättningen av koncernen om vi tittar på rörelseresultatet från våra helägda verksamheter våra produktsegment, så är det ju så att snuset står för knappt 2/3 av vår intjäning. Sedan har vi Andra tobaksprodukter i USA (cigarrer och tuggtobak) som står för 30 procent och så har vi då vår Lights-verksamhet, det vill säga tändstickor och tändare, som står för 7 procent. Om vi då börjar titta på snuset så ser ni att omsättningen gick ner med knappt 4 procent och rörelseresultatet med drygt 6 procent. Det som är väldigt positivt att konstatera, om man börjar i den änden, är att vi har sett en fortsatt väldigt stark marknadstillväxt både för snus i Skandinavien och för moist snuff, alltså den amerikanska typen av snus på den amerikanska marknaden. I storleksordning 5 procent på båda marknaderna. När det gäller snuset i Skandinavien så har vi haft att hantera en fortsatt intensiv lågpriskonkurrens på den svenska marknaden. Det här har påverkat våra marknadsandelar negativt, även om vi såg en förbättring att vi tappade mindre marknadsandel mot slutet av 2013 än vad vi gjorde vid inledningen av 2013. När det gäller den skandinaviska verksamheten så har vi också jobbat hårt för att hålla i våra kostnader. Faktum är att resultatnedgången för den skandinaviska snusverksamheten faktiskt är ganska modest. Den är betydligt mindre än de här minus 6 procent och rörelsemarginalen

var i princip oförändrad. Däremot så har vi då tappat mer i rörelseresultat procentuellt sett för moist snuff i USA. Där har vi haft en svag volymutveckling på minus 4 procent trots att marknaden då har växt med närmare 5 procent. Det är en väldigt konkurrensutsatt marknad, det har varit det under många år, där vi har en bra position såtillvida att vi är en tydlig nummer 3 på den marknaden, men vi har väldigt stora konkurrenter i form av amerikanska cigarettbolag som numera konkurrerar också inom moist snuff. Sen ska vi komma ihåg också att i de här siffrorna så ligger det ökade satsningar på det svenska snuset internationellt, för vi har inte slagit av på takten där, utan tvärtom. I rörelseresultatet så ingår förluster med knappt 300 miljoner kronor, upp från cirka 250 miljoner kronor från året innan. Så om man bortser från de här satsningarna och tittar i lokala valutor så är det fortfarande ett tapp på rörelseresultatet för Snus på ungefär 2 procent, men då betydligt lägre än de rapporterade, nästan 7 procent, omräknat i svenska kronor för hela produktgruppen. En kort kommentar kring marknadsandelsutveckling då på den svenska marknaden. Om vi tittar nere i högra hörnet så ser ni att från januari till december under föregående år tappade vi i volym räknat, ungefär 2 procentenheter av den svenska snusmarknaden, enligt siffror från Nielsen. De här tårtdiagrammen visar storleken på de olika prissegmenten. Då kan man se att lågprissegmentet har fortsatt att växa, upp från knappt 37 till drygt 39 procentenheter av den totala marknaden, och till vänster, stapeldiagrammen, visar vår andel inom respektive prissegment. Då kan vi se att vi har tappat en aning inom premiumsegmentet, men vi är fortsatt väldigt starka där, och vi har också tappat en aning under 2013 i lågprissegmentet. I och med att vi har lägre andel i lågprissegmentet och det faktum att den tårtbiten har blivit en större del av marknaden, det sätter press på vår marknadsandel. Och det visar också vikten av att om Swedish Match ska försvara sin starka marknadsposition på sikt, så måste vi vara beredda att växa vår andel också inom lågprissegmentet. Det är förstås en viktig balans som vi har att hantera. Men långsiktigt är vi övertygade om att det är rätt strategi. Och tittar vi på officiella siffror som har kommit ut från Nielsen under första kvartalet 2014 så ser vi också att vi har lyckats med det och har tagit andelar inom lågprissegmentet. Men att växa inom lågprissegmenet, det är inte det enda vi gör och det är inte det enda vi gjort, utan tvärtom har vi gjort väldigt mycket under 2013, som jag sa inledningsvis, är övertygad kommer att bidra med en stärkt konkurrenskraft för koncernen på sikt. Till att börja med så fokuserar vi stenhårt på alla prissegment på den skandinaviska snusmarknaden. Vi har varit mycket aktiva i premiumsegmentet. Vi bedriver ett kontinuerligt arbete med att se till att vi har absolut högsta kvalitet på våra produkter. Vi har haft en rad lanseringar och smärre produktförbättringar. Vi har kommit med bättre dosvarianter till konsument och på den dynamiska norska marknaden har vi kommit med en hel del nyheter. Viktigt för framtiden är vårt nya R&D-center som vi har invigt under året som ligger i Göteborgsfabriken och jag ska säga att vi även gjort viktiga framsteg när det gäller själva produktutvecklingsarbetet under året och vi har en väldigt intressant pipeline av koncept och utvecklingsspår som vi kommer att kunna använda i framtiden. I Skandinavien har vi också, för att bättre möta upp mot den konkurrens som har ökat de senaste åren, organiserat om och satt en ny och mer effektiv organisation. Lägre kostnader. Men framförallt en mer snabbfotad och en mer slagkraftig organisation med glastydliga ansvarsområden. När det gäller USA och marknaden för moist snuff, så har vi då ungefär 10 procent av den marknaden och det är en tuff marknadssituation. Där har vi medvetet satsat väldig tydligt på de segment där vi dels anser att vi kan konkurrera bättre och som dessutom är attraktiva ur ett tillväxtperspektiv. Nu pratar jag i första hand om den amerikanska typen av portionssnus, för även i USA växer portionssnuset snabbare än lössnuset och växer ungefär tre gånger så snabbt

som marknaden i övrigt. Inom portionssnuset så växte vi betydligt snabbare än totalmarknaden under 2013 och det har kostat lite pengar också. Men det är en långsiktig position och en medveten strategi att stärka vår andel inom portionssnuset för moist snuff. Sen satsar vi också, ni ser på bilden här, vi kallar dem tubs på engelska, alltså storförpackningar; det är också ett segment som under senare år har växt snabbare än totalmarknaden och här har vi tagit betydande marknadsandelar under 2013. Sist men inte minst, som jag redan sagt, vi har inte slagit av på takten vad det gäller våra långsiktiga satsningar för att lyckas med svenskt snus utanför Skandinavien, vi har ett joint venture-företag tillsammans med Philip Morris men där vi ligger längst fram, skulle jag vilja säga, är den amerikanska marknaden. Det är också där vi investerar mest pengar. Under året som gick så ökade vi distributionen från cirka 10 000 till 21 000 butiker, vilket gör att nu finns Generalsnus tillgängligt för de flesta amerikaner. Nu går det att hitta snuset i butik. Under det här året är väldigt mycket fokus på att bygga kategorin och att stärka varumärket General. Om vi tittar på Andra tobaksprodukter som är amerikanska cigarrer och amerikansk tuggtobak så är det en helamerikansk verksamhet och då förstår ni att den verksamheten är kraftigt påverkad av svängningar i växelkursen mellan svenska kronor och den amerikanska dollarn och dollarn gick då ner föregående år så att den här nedgången i försäljning på knappt 4 procent. I lokala valutor så var den oförändrad den var oförändrad för både tuggtobak och cigarrer. Resultatet gick dock ner också i lokala valutor och det var drivet av cigarrerna. Tuggtobak hade ett väldigt starkt år. När det gäller cigarrerna, där ändrades marknadsförutsättningarna ganska mycket och ganska plötsligt kan man säga, under föregående år, och det blev en marknad som blev betydligt mer konkurrensutsatt. Dels har vi sett framväxten av ett helt nytt lågprissegment och dessutom har vi i allmänhet sett en ökad tendens att öka rabatterbjudanden på cigarrer så det är väldigt få cigarrer på den amerikanska marknaden som numera säljs till ordinarie pris. I vår cigarrportfölj har vi två varianter. Vi har en variant under varumärkena Garcia y Vega och Game som har naturliga täckblad, alltså täckblad från tobaksplantan. Det är lite finare cigarrer. Sedan har vi lite enklare cigarrer, som är som ett slags tobakspapper. De här lite finare cigarrerna är då lite dyrare. Det är ett mindre segment. Men vi bedömer det segmentet som mer attraktivt på sikt och där har vi satsat hårt på att stärka vår position. vilket vi också lyckades med under 2013. Så för Game har vi haft bra volymtillväxt 2013. Däremot har vi då tappat för varumärket White Owl, som är en liten enklare cigarr. Sammantaget tappade vi 1 procent i volym. Och på grund av ett lägre pris per cigarr så har vi ett resultattapp. Tuggtobak däremot, som jag sade, har ett väldigt starkt år trots att den marknaden går ner den går ner varje år så har vi lyckats parera det med fokus på bra produktivitet med vissa prishöjningar och rörelseresultatet ökade i lokal valuta. Om vi då tittar, vad gör vi här, vad har vi gjort och vad gör vi framåt så framförallt så fortsätter vi på den inslagna vägen. Om vi tar cigarrerna, så ska vi komma ihåg att fram till 2013 så har vi haft en fantastisk utveckling både i försäljning, volym och rörelseresultat för den amerikanska cigarrverksamheten. Vi har tagit betydande andelar - växt mycket snabbare än marknaden i övrigt och det här har vi lyckats med tack vare ett gediget innovationsarbete, väldigt väl utvecklade metodiker med konsumentpaneler där vi förstår vad konsumenterna verkligen efterfrågar idag och imorgon och vi har haft väldigt stora framgångar med nylanseringar. Det här arbetet fortsätter. Sedan har vi justerat priserna på våra cigarrer. Vi har fått anpassa oss till marknadsförutsättningarna. Vi har lanserat en egen lågpriscigarr under

varumärket Jackpot. Vi har också fått sälja allt fler cigarrer med rabatterbjudanden, liksom konkurrenterna. Under en längre tid, när det gäller cigarrer, har vi haft ett väldigt väl fungerande arbete för att höja produktiviteten och få ner våra produktionskostnader. Det har givit väldigt god avkastning historiskt och även under 2013 har det arbetet fortsatt att vara i fokus. Sedan har vi jobbat med distributionen. När vi gjorde våra analyser i början på året så såg vi möjligheter att delar av vår produktportfölj inte var tillräckligt väl representerad i den organiserade handeln i nationella kedjor. Det har vi jobbat på för att få listings, helt enkelt, i fler nationella kedjor så att vid utgången av 2013 så gick vi ut året med en starkare distributionsplattform för cigarrerna än vid inledningen av året. När det gäller tuggtobak, där vi är marknadsledare med varumärket Red Man, så är vi det därför att vi har den absolut bästa produkten på marknaden. Så det är fortsatt fokus på kvalitet, kvalitet, kvalitet och dessutom har vi att hantera en nedåtgående volymtrend i marknaden och det betyder förstås att det blir extra viktigt att jobba med produktivitetsförbättrande åtgärder. Tittar vi sedan på Tändprodukterna (tändare och tändstickor). Här ökade rörelseresultatet, det ökade med 4 procent knappt, men det ökade med 10 procent i lokala valutor. Det är framförallt den kraftiga försvagningen av den brasilianska realen som har slagit igenom som en omräkningsdifferens. Både tändare och tändstickor ökade försäljningen i lokala valutor, men resultatlyftet är framförallt drivet av en väldigt god utveckling för tändarna i form av stark volymtillväxt, både på viktiga etablerade marknader - vi är stora i Östeuropa, Ryssland är vår största marknad - men också på nya marknader som vi medvetet har bearbetat, framförallt i Asien, där vi haft en väldigt fin utveckling under året. Och även här har vi jobbat också mycket med produktionskostnaden. Där kan man säga att det är enklare när man får in mer volym i fabriken. Men även oaktat det, så har vi så att säga förbättrat. Vi har jobbat med råmaterialssidan. Vi har infört nya sätt att arbeta, vilket har gjort att vi har haft en väldigt fin produktivitetsutveckling när det gäller tändarna. Lite svagare resultatutveckling då för tändstickorna, en ren omräkningsdifferens, men dessutom så drabbas vi av valutatappet i Brasilien därför att vi köper in en del råmaterial i utländsk valuta, så vi har fått högre kostnader. Vi har allmänt haft ökade produktionskostnader inom tändstickorna, sen så har vi en svagare volymutveckling. Tändsticksmarknaden minskar i världen generellt och den minskar ganska betydande på vår viktiga brasilianska marknad. Sammantaget har detta gjort att vi har en betydligt svagare utveckling för tändstickor än för tändare. Tittar vi då på vad vi gör och har gjort så har de här nya marknaderna som vi har bearbetat, framförallt i Asien, där finns det fortsatt potential så det är fokus på att växa ännu mer där. En väldigt intressant marknad som kan nämnas är Kina, där vi har haft kraftig volymtillväxt under fjolåret och har en väldigt låg bas men en icke obetydlig volym. För några år sedan är det väldigt få som skulle trott att man kan sälja kvalitetständare på den kinesiska marknaden, därför att den stora utmaningen har varit billig konkurrens av kinesiska tändare, men det finns en efterfrågan på Crickets moderna design och kvalitet även på den kinesiska marknaden med den växande medelklassen där borta. Och det är som bekant en ganska stor marknad. När det gäller nya marknader, så för både tändare och tändstickor har vi också ett medvetet arbete där vi tittar på nya möjligheter. Det finns ett antal vita fläckar på världskartan, en del av de länderna är vita fläckar på väldigt goda grunder kan vara politiska eller kan vara allt för låg prisnivå men det finns länder som vi tittar på att göra satsningar i där vi tror att vi kan få en god volymutveckling. Ett sådant land där vi har gått in, där volymerna än så länge är väldigt små, det är tändstickor i Ryssland. Vi har varit stora på tändare men vi har inte funnits alls i princip när det gäller tändstickor. Där har vi numera en viss försäljning som vi hoppas kunna

utveckla. Även för tändare och tändstickor så är kvalitet ett absolut ledord. När det gäller Cricket som tändare så är kvalitet dess stora konkurrensfördel. Crickettändaren är känd för sin gedigna kvalitet och därmed mindre risk i form av explosioner och så vidare och när det gäller tändstickor så har vi under många år tillverkat de absolut bästa tändstickorna i världen i Sverige där vi också tillgång till asp, som är det bästa virket att göra tändstickor av. Och sen förstås handlar det om produktivitet här också och speciellt tändstickor har då att hantera en vikande volymtrend. Sedan har vi på den brasilianska marknaden, som fortfarande är ganska stor, att hantera tydliga volymnedgångar och det är kan jag säga primärt varit ett tändsticksbolag och därför har vi sett denna trend komma och för att hantera det har vi utnyttjat det faktum att vi har väldigt starka lokala varumärken i Brasilien. Fiat Lux som vi har använt för att lansera andra typer av produkter som vi kallar complementary products. Vi är ganska stora när det gäller engångsrakhyvlar på den brasilianska marknaden. Vi säljer batterier och vi säljer energisnåla lampor. För våra complementary products ser vi en tydlig ökad omsättning. Ett annat område där vi fortsatt vara aktiva under året är vårt hållbarhetsarbete, det här har ju direkt bäring på vår långsiktiga konkurrenskraft. Det är precis vad det handlar om att se till att Swedish Match står sig starkt också i framtiden. Vi kommer ut med en separat hållbarhetsredovisning under sommaren som kommer finnas tillgänglig på vår webbplats. Och så står det ganska mycket i den årsredovisningen ni har fått och som ni ser har vi delat in hållbarhetsområdet i olika kategorier och detta gör vi av flera skäl. Dels därför att det är enklare att kommunicera och förklara vad vi gör men framförallt av interna skäl, därför att vi koordinerar det här arbetet genom hela koncernen. Därför att det här är ju inte en huvudkontorsaktivitet, då blir det bara en pappersprodukt, utan det är genom våra verksamheter ute i världen som det verkliga arbetet i mångt och mycket bedrivs. Det står exempel under vart och ett under de här kategorierna i årsredovisningen, det jag tänkte att jag kan lyfta fram speciellt under 2013 är leverantörsansvar där vi har gjort viktiga framsteg under förra året, bland annat har vi infört en helt ny Code of Conduct för våra leverantörer, som vi numera bilägger samtliga leverantörsavtal. I vår tobaksverksamhet så köper vi in råtobak och det är en jordbruksprodukt. Det är den typen av produkt där man inte kan utesluta att det förekommer barnarbete och sedan flera år så är vi medlemmar och sitter i styrelsen i en organisation som heter Eliminating Child Labour in Tobacco, ECLT. Och det arbetet fungerar väl och ett komplement till det har vi anlitat ett externt oberoende företag, LeafTc, som hjälper oss att göra revisioner av betydande leverantörer. Och de har hittat en issue som vi fick gå vidare med och analysera som visade sig inte vara en riktig issue men det visade att systemet fungerade. Så det har vi redan haft nytta av. Ett annat område som vi ständigt arbetar mycket med är myndighetsfrågor, regleringsfrågor. Det har hänt en del där under föregående år. Under 2013 gjorde EU klart revisionen av tobaksdirektivet och det har precis blivit publicerat, men innehållet blev känt under 2013. För svensk räkning och snusets räkning så kan man säga att det är lite blandad kompott. Det är positivt att Sverige får fortsätta att bestämma om vad snuset ska smaka, vilka ingredienser det ska ha, även om vi kommer att ha viss reglering från Bryssel vad avser varningstexter och så vidare. Däremot så är det ju en stor besvikelse, även om den inte var oväntad, att snuset fortsätter att vara förbjudet för försäljning i EU-länder och är alltså bara tillåtet i Sverige och Norge. Det är förstås ett förbud som vi tycker är rent absurt direkt kontraproduktivt ur ett folkhälsoperspektiv. Dessutom djupt diskriminerande.

Tittar vi i USA så är det den amerikanska läkemedelsmyndigheten FDA som numera har regleringsansvaret för tobaksprodukter. Där ser lagen ut så att det är förbjudet att tala om för konsumenter att en tobaksprodukt är mindre farlig än en annan. Det är förstås en nackdel för Swedish Match som har snus, som har betydliga hälsofördelar framför alternativen, framförallt cigaretter. Men samtidigt har man då istället öppnat upp för ett ansökningsförfarande, där man får ansöka, ungefär som en läkemedelsregistrering, att få en produkt klassificerad som en så kallad Modified Risk Tobacco Product och då får man tala om den här viktiga informationen. Det här är då något vi har jobbat väldigt mycket med under fjolåret och vi kommer inom väldigt kort att lämna in en gedigen ansökan till FDA där vi ansöker om att få det svenska snuset klassificerat som en Modified Risk Tobacco Product. En av anledningarna till att det tar tid att få in denna ansökan är att den är väldigt omfattande. Den är på över 100 000 sidor. Det är noggranna herrar och damer som sitter på FDA, men det som förtjänas att påtalas är att det är ett vetenskapligt förhållningssätt i dialogen med FDA. De är genuint intresserad av data och fakta och epidemiologiska trender från Skandinavien där snus har funnits under en längre tid. Det här är en betydande skillnad gentemot EU-debatten, där tyvärr får man säga, snuset inte är den enda frågan och som är en djupt politiserad fråga och det handlar mer om politik och ideologi än vetenskaplig fakta. Så sammantaget, ett år som har bjudit på utmaningar det syns i siffrorna, men där vi har gjort väldigt mycket som jag är övertygad om stärker bolagets konkurrenskraft på sikt. Det handlar om långsiktiga satsningar och det är extra viktigt att göra långsiktiga satsningar för Swedish Match eftersom vi faktiskt befinner oss i en väldigt attraktiv kategori vilket gör att vi har möjligheter att ge bättre avkastning till er aktieägare. Det ska vi komma ihåg att snuset är en väldigt attraktiv kategori, den här kurvan visar volymutvecklingen i antal dosor för snuset i Skandinavien och den talar litegrann för sig själv. Snuset växer i både Sverige och Norge. När det gäller Sverige så tror jag att många av er har sett den här bilden förut. Vad som har skett i Sverige är ju att vi i väldigt stor utsträckning har ersatt cigaretterna med snus. Det finns fler snusare än cigarettrökare idag i Sverige. Historiskt sett så är det framförallt män, men numera alltfler kvinnor, vilket är väldigt positivt. Det som är vidare positivt att se är att den här utvecklingen som tog ungefär 40 år i Sverige, den håller nu på att ske i rekordfart på den norska marknaden. Så de här graferna visar antalet cigarettpaket till vänster och till höger antalet snusdosor. Så nu kan ni se att 2002, för drygt 10 år sedan, så såldes det knappt 10 miljoner dosor snus på den norska marknaden och 135 miljoner cigarettpaket. 2013 såldes det drygt 50 miljoner dosor snus och 96 miljoner cigarettpaket. Och för er som är snabba på huvudräkning så har ni konstaterat att det betyder att antalet konsumentförpackningar är ungefär detsamma, men att det är betydligt större andel snus numera. Och vi har en bit kvar att gå innan det säljs fler snusdosor än cigarettpaket på den norska marknaden, men tittar man på antalet konsumenter så ser det faktiskt ännu bättre ut därför att snusarna snusar lite mindre än vad rökarna röker. Så att för varje tiotal rökare i Norge så går det faktiskt numera 7 stycken snusare. Och ur ett tillväxtperspektiv är det väldigt glädjande att konstatera att det är då yngre målgrupper som framförallt har upptäckt snusets fördelar. Så det här visar hur många som snusar, antingen dagligen eller då och då, i de olika åldersgrupperna. Och som ni kan se så är det framförallt de som är mellan 18-25 som har börjat snusa i Norge, därför att kategorin är så pass modern som den är på den norska marknaden. Och ni ser att nästan var femte norsk kvinna i den åldersgruppen snusar. Det här är ju väldigt positivt. Det är rätt tillväxtförutsättningar ur ett demografiskt perspektiv.

Vad det här har resulterat i är att yngre norrmän har ersatt cigaretter i mycket stor utsträckning med snus. Detta är officiella siffror från det norska Hilsedirektoratet och ni ser att fram till år 2000 så var ungdomsrökningen i Norge ungefär 30 procent, den är numera nere på ungefär 10 procent. Ni ser snuskurvan som har växt under samma period. Och faktum är att om man räknar på det här så är det närmast perfekt korrelation mellan de här två kurvorna, och mig veterligen så är det här världsrekord i reduktion av ungdomsrökning. Det är förstås väldigt positivt också för norsk folkhälsa, med tanke på snusets fördelar jämfört med cigarrettrökning. Jag tror de flesta i den här salen är väl inlästa på hälsa och snus, men det kan vara intressant att titta på vad socialstyrelsen skriver i sina riktlinjer från 2011 där de har gått igenom olika livsstilsfaktorer och dess påverkan för risken för förtida död och sjukdom. Och som ni ser på bilden bakom mig så för det första kan man konstatera att cigarrettrökning är bland det farligaste man kan hålla på med, samtidigt som man då kvantifierar risken för dagligt snusande till lägre än både otillräcklig motion och dåliga matvanor. Mot den bakgrunden får man säga att det är lite anmärkningsvärt att regeringen i sin vårbudget har föreslagit en större skatteökning på snus än vad de har gjort på cigaretter. Om man tittar på den här bilden borde de kanske överväga att beskatta chipspåsar eller soffor som folk sitter stilla i för mycket i istället. Men faktum är att de i sin vårproposition har föreslagit en skattehöjning på 22 procent för snuset, men bara 4 procent för cigaretterna, vilket förstås är märkligt ur ett folkhälsoperspektiv. Frågan man ställer sig då är förstås: varför gör de det då? Om man lyssnar på deras uttalande och läser vad de skriver så anledningen att de föreslår detta är att de betraktar snuset som en säkrare skattebas. Snuset tillverkas i Sverige och de menar att det är därför inte utsatt för samma konkurrens för resandeinförsel och smuggling som cigarretterna är och då kan man höja lite mer. Nu stämmer inte riktigt den bilden, vi har en ganska betydande resandeinförsel vad det gäller snus till Sverige också och vi får se vad som händer. Som bekant är det val och en remissperiod har just avslutats, så vad Swedish Match fokuserar på här är att förse finansdepartementet med saklig fakta och dela med oss av vår kunskap och det är förstås vår förhoppning att även sittande regering ska komma till en annan slutsats när de är igenom remissförfarandet. En väldigt kort sammanfattning av det jag sagt: ett utmanande år finansiellt. Det som syns i våra siffror är att vi har haft att hantera en längre tid, intensiv konkurrens för snus i Skandinavien, den har ökat ytterligare på den amerikanska marknaden, specifikt för cigarrer. Vi har haft att hantera under en längre tid en hård konkurrens för moist snuff i USA, men vi arbetar långsiktigt. Konkurrensen får oss att vilja bli ännu bättre och vi har åstadkommit mycket under 2013 som jag är övertygad om kommer att stärka bolaget på sikt. Vi fokuserar på en väldigt attraktiv kategori som har goda tillväxtsförutsättningar i form av det svenska snuset, som är ett överlägset alternativ på tobaksmarknaden. Det är förstås rimligt att dra slutsatserna att det är en av anledningarna till att vi också sett ökad konkurrens, att andra aktörer ser sina verksamheter hotade. Men vi är den ledande snusaktören och det avser vi definitivt att förbli, inte bara i Skandinavien, utan även se till att det är fler i världen som får upptäcka snusets fördelar. Tack så mycket!