ÅRSREDOVISNING 2014 FÖR REGIONFÖRBUNDET JÄMTLANDS LÄN

1(1) Arne Nilsson Likvidator Tfn: 063-14 65 59 E-post: arne.nilsson@regionjh.se 2015-03-13 Dnr: RUN/432/2015 ÅRSREDOVISNING 2014 FÖR REGIONFÖRBUNDET JÄMTLANDS LÄN Under hösten 2014 tog alla medlemmar beslut om att likvidera Regionförbundet Jämtlands län. Medlemmarna fattade också beslut om hur likvidationen skulle gå till. Enligt dessa beslut om likvidation av Regionförbundet Jämtlands län (Dnr: RS/2013-476) ska årsredovisning för 2014 upprättas och granskas av regionförbundets revisorer samt att revisorerna yttrar sig i ansvarsfrågan gällande styrelsen. Därefter ska likvidatorn tillse att samtliga medlemmar tillställs årsredovisningen för godkännande samt att beslut i ansvarsfrågan fattas i samtliga medlemmars fullmäktige. Efter det att medlemmarnas fullmäktige fattat beslut om årsredovisningen kommer likvidationen att fortgå och avslutas med en slutredovisning avseende likvidatorns förvaltning. Slutredovisningen kommer att granskas av revisorer, vilka utfärdar en revisionsberättelse innan den tillställs ägarna. Reviderad slutredovisning beräknas distribueras under juni månad 2015. När förbundsmedlemmarna delgetts slutredovisningshandlingarna är Regionförbundet upplöst. Arne Nilsson Likvidator Bilagor: - Sammanfattning av Årsredovisning 2014 för Regionförbundet Jämtlands län - Årsredovisning 2014 - Bilagor till årsredovisning 2014 - Revisionsberättelse för år 2014 - Revisionsrapport Granskning av årsredovisning 2014

1(2) Arne Nilsson Likvidator Tfn: 063-14 65 59 E-post: arne.nilsson@regionjh.se 2015-03-13 Dnr: RUN/432/2015 ÅRSREDOVISNING 2014 Sammanfattning 2014 var det fjärde och sista verksamhetsåret för Regionförbundet Jämtlands län. Alla nödvändiga kompetenserna och funktionerna som regionalt tillväxtansvarig myndighet har etablerats och nu överförts till Region Jämtland Härjedalen. Regionförbundets bildande och fyraåriga verksamhet har varit en förutsättning för att Region Jämtland Härjedalen på ett snabbt och smidigt sätt kunnat ta ansvar som utvecklingsansvarig, med direktvalt fullmäktige. Regionförbundets verksamhet har under 2014 inriktas mot att fullfölja det regionala tillväxtarbetet, samtidigt som förutsättningar skapas för Region Jämtland Härjedalen att överta rollen som regionalt tillväxtansvarig myndighet. Under året har den nya regionala utvecklingsstrategin, som ska ligga till grund för tillväxtarbetet under kommande ramperiod, börjat implementeras. Regionförbundet har under 2014 fortsatt arbetet med att forma en organisation med tydlig struktur som på ett optimalt sätt kan arbeta för länets tillväxt. I regionförbundets verksamhetsplan finns ett antal prioriterade uppdrag som genomförts under 2014. Verksamheterna utvecklas och har levererat enligt förväntningarna i planen. Efter beslut om bildande av Region Jämtland Härjedalen har ett omfattande arbete, under stor tidspress genomförts, tillsammans med landstinget. En effekt av detta är att Regionförbundet Jämtlands län avvecklas som kommun, självständig myndighet och verksamhet. Regionförbundet Jämtlands län har nått den politiska målbilden som motiverade att verksamheter från landstinget, länsstyrelsen och kommunförbundet sammanfördes med syftet att bli spjutspetsen för regional utveckling och bereda vägen för regionbildningen. Sjukfrånvaron är fortsatt låg, övertiden minskar medan mertid har ökat något. Det ekonomiska resultatet efter 2014 års verksamhet uppgår till ett överskott om 8 668 tkr vilket är 8 512 tkr bättre jämfört med budget.

2(2) Överskottet består av: Verksamheternas överskott Driftbidrag/medlemsavgifter Jämförelsestörande poster Realisationsvinst AV-Media Övervärde pensionsstiftelse Återbetalning AFA-försäkring Avvecklingskostnader regionförb. Finansiella intäkter och kostnader SUMMA + 3 452 tkr + 61 tkr + 2 734 tkr + 3 120 tkr + 372 tkr -1 200 tkr + 129 tkr 8 668 tkr Redovisat överskott om 8 668 tkr läggs till det egna kapitalet och överförs efter avslutad likvidation till Region Jämtland Härjedalen, enligt tidigare överenskommelse mellan landstinget och primärkommunerna. Arne Nilsson Likvidator

ÅRSREDOVISNING 2014 Organisationsnummer 22 20 00-2840

Årsredovisning 2014 2 (50) Anteckningar

Årsredovisning 2014 3 (50) INNEHÅLLSFÖRTECKNING 1 ORGANISATION... 4 1.1 POLITISK ORGANISATION... 4 1.2 TJÄNSTEMANNAORGANISATION... 4 2 SAMMANFATTNING AV VERKSAMHET OCH RESULTAT... 5 2.1 FÖRVALTNINGSBERÄTTELSE... 5 2.2 NÄRINGSLIV... 8 2.3 KOMPETENS OCH UTBILDNING... 11 2.4 INFRASTRUKTUR... 15 2.5 ATTRAKTION OCH LIVSMILJÖ... 18 2.6 LÄNSKULTUREN... 21 2.7 VERKSAMHETSSTÖD... 25 2.8 ÄGDA BOLAG... 27 3 REGIONSTYRELSENS SÄRSKILDA INSATSOMRÅDEN 2014... 35 3.1 NA RINGSLIVSUTVECKLING... 35 3.2 INFLYTTNING / DEMOGRAFI... 38 3.3 INTEGRATION... 39 3.4 JÄMSTÄLLDHET... 40 4 PERSONAL... 41 4.1 ANTAL ANSTÄLLDA (EXKL TIMANSTÄLLDA)... 41 4.2 ÖVERTID OCH MERTID... 41 4.3 SJUKFRÅNVARO... 41 4.4 PENSIONSLÖSNING... 43 5 EKONOMI... 44 5.1 MODERBOLAGET... 44 5.2 SAMMANSTÄLLD REDOVISNING FÖR HEL- OCH DELÄGDA BOLAG... 49

Årsredovisning 2014 4 (50) 1 ORGANISATION 1.1 POLITISK ORGANISATION REGIONSTYRELSE Primärkommunal nämnd Beredning för miljö och kultur Beredning för Infrastruktur och kommunikationer Beredning för Näringsliv och utbildning Arbetsutskott 1.2 TJÄNSTEMANNAORGANISATION REGIONDIREKTÖR Attraktion och livsmiljö Kompetens och utbildning Näringsliv Infrastruktur Länskultur Verksamhetsstöd

Årsredovisning 2014 5 (50) 2 SAMMANFATTNING AV VERKSAMHET OCH RESULTAT 2.1 FÖRVALTNINGSBERÄTTELSE Denna årsredovisning markerar slutpunkten på Regionförbundet Jämtlands läns operativa verksamhet. Verksamheten upphör 2014-12-31, med undantag för en ren avvecklingsorganisation. Verksamhetens huvudsakliga uppdrag, personal och resurser övergår från och med 2015-01-01 till den nybildade Region Jämtland Härjedalen, vars uppdrag är att med stöd av SFS 2010:630 ansvara för såväl Regionalt tillväxtarbete som för hälso- och sjukvård i regionen. Regionförbundet Jämtlands län bildades som kommunalt samverkansorgan med ansvar för det regionala tillväxtarbetet. Målsättningen har från starten varit dels att ta ansvaret för det regionala tillväxtarbetet i Jämtlandsregionen och att förbättra förutsättningarna för att förstärka det regionala inflytandet över de regionala utvecklingsfrågorna. Under år 2013 ansökte Jämtlands läns landsting om att få bilda regionkommun (SFS 2010:630), och erhöll ett positivt besked från regeringen, vilket ledde till att ett regionfullmäktige kunde väljas i allmänna val hösten 2014. Med stöd av beslutet har regionförbundet genomfört ett omfattande planeringsarbete tillsammans med landstinget för att möjliggöra en verksamhetsövergång vid kommande årsskiftet 2014-2015. Etableringen av Region Jämtland Härjedalen gör att ansvaret för de regionala utvecklingsfrågorna och det regionala tillväxtarbetet övergår till landstinget från och med 2015-01-01. En effekt av detta är att Regionförbundet Jämtlands län avvecklas som kommun, självständig myndighet och verksamhet. Regionförbundet har genom sin existens och verksamhet utgjort en viktig förutsättning för att möjliggöra inrättandet av en regionkommun, som omfattar hela Jämtlands län. Regionförbundet har på endast fyra år fyllt sin funktion och förverkligat den politiska målbild som motiverade att verksamheter från landstinget, länsstyrelsen och kommunförbundet sammanfördes. Jämtlandsregionen har därigenom genomfört en formell regionaliseringsprocess där kommuner, landsting och politiska partier visat prov på uthållighet, lyhördhet och en stark vilja att ta ett utökat ansvar på regionens utveckling. Regionförbundets verksamhet har under 2014 inriktas mot att fullfölja det regionala tillväxtarbetet, samtidigt som förutsättningar skapas för Region Jämtland Härjedalen att överta rollen som regionalt tillväxtansvarig myndighet. År 2014 var det fjärde verksamhetsåret för Regionförbundet Jämtlands län. Efter uppstartsåren är de nödvändiga kompetenserna och funktionerna som regionalt tillväxtansvarig myndighet etablerade, liksom alla de administrativa och tekniska grundfunktioner som kännetecknar ett kommunalt samverkansorgan. Samspelet mellan den politiska ledningen och tjänstemannaorganisationen har befästs, liksom arbetet inom regionförbundet. Dessa kompetenser är avgörande för att kunna överföra tillväxtansvaret till Region Jämtlands Härjedalen.

Årsredovisning 2014 6 (50) Regionförbundets roll har under 2014 varit att skapa förutsättningar för utvecklingsprocesser och att samordna förverkligandet av regionens politiska målsättningar. Regionförbundets övergripande mål och uppgift är att verka för en hållbar ekonomisk och social utveckling i Jämtlandsregionen. Många av de initiativ till förändringar och förbättringar som regionförbundet tar förutsätter därför de egna medlemmarnas eller andra offentliga och privata aktörers medverkan. Under året har den regionala utvecklingsstrategin befästs för att ligga till grund för tillväxtarbetet under kommande ramperiod. Som en del i det regionala tillväxtarbetet har regionförbundets medverkat i nationella nätverk till stöd för planeringsarbete och kunskapsutveckling. Regionstyrelsen har för ett utvidgat länspartnerskap presenterat arbetet med strukturfonderna för kommande period 2014 2020. Syftet har varit att öka kunskapen om fondernas funktion, förutsättningar, och att öka motivationen för medverkan i programgenomförandet. Det vidgade länspartnerskapet innehåller representanter för myndigheter, kommuner, näringslivsorganisationer och den ideella sektorn. Under året har regionförbundet, i nära samarbete med Länsstyrelsen i Jämtlands län, medverkat i ett omfattande arbete för att forma program för de Europeiska Strategiska Investeringsfonder (ESI-fonder ) som regionen omfattas av. För att arbeta fram ett program för den Europeiska Regionalfonden (ERUF) har länsstyrelsen i Västernorrlands län och regionförbundet samarbetat nära. Inom det Europeiska Territoriella Samarbetets fonder (ETS-fonderna) har regionförbundet samarbetet med de nio andra regioner som omfattas av Interreg Sverige-Norgeprogrammet för att ta fram ett programdokument för kommande programperiod. I processen med att utarbeta regionalfondsprogrammet och Interreg Sv-No programmet har ett nära samarbete med näringsdepartementet och EU-kommissionen givit förutsättningarna för slututformningen. Regionförbundet har bidragit i framtagningen av prioriteringar, bakgrundsanalys och dialoger till arbetsmarknadsdepartementet, som ansvarar för framtagningen av programmet för den Europeiska Socialfonden (ESF-fonden) i mellersta Norrland. Till stöd för genomförandet av Europeiska Socialfonden har en handlingsplan för mellersta Norrland utarbetats i nära samarbete med länsstyrelsen i Västernorrland. Handlingsplanen har utformats med stöd av regionens kommuner, arbetsmarknadsmyndigheter och arbetsmarknadens parter. Programarbetet har ställt stora krav på förankring bland regionens intressenter i genomförandet av programmen, liksom på politiska förankringen i regionförbundets och kommunernas styrelser. Samtidigt har en nära samverkan med departement, olika sektorsmyndigheter och länsstyrelsen fordrats. Alla program är klara vid utgången av verksamhetsåret 2014 och genomförandet inleds i alla program under första halvåret 2015. Personal Antalet anställda har under året ökat med sju personer till totalt 185, med en medelålder på 49,6 år. Andelen kvinnliga chefer uppgår till 54 procent. Övertiden har fortsatt att minska, men mertiden har ökat något. Sjukfrånvaron har ökat 0,4 procentenheter och ligger på jämförelsevis låga 3,4 procent av ordinarie arbetstid.

Årsredovisning 2014 7 (50) Inom regionförbundet har det funnits olika pensionslösningar, med anledning av bakgrunden i olika organisationer. Under 2014, har den tidigare pensionsstiftelsen avskaffats och samtliga medarbetare ingår nu i den försäkringslösning som regionförbundet haft sedan 2011. Avvecklingen av stiftelsen gav ett överskott om 3 120 000 kronor, vilket ingår i årets ekonomiska resultat. 2015 kommer att medföra ytterligare förändringar då regionförbundets pensionslösning ska anpassas till Region Jämtland Härjedalen. Ekonomi Årets ekonomiska resultat uppvisar ett totalt resultat uppgående till + 8 668 000 kronor att jämföra med budgeterade + 156 000 kronor. Verksamhetens överskott är + 3 452 000 kronor (1,6% av omsättningen), medan jämförelsestörande poster utgör 5 026 000 kronor. Under året har områdena investerat 209 000 kronor i maskiner och utrustning. Samtliga bolag, med ett undantag, där regionförbundet äger minst 20 procent redovisar resultat i nivå med budget eller bättre. Undantaget gäller Torsta AB, som uppvisar ett underskott på 2 541 000 kronor jämfört med budget. Underskottet beror bland annat på färre elever under hösten samt lägre projektintäkter. Det helägda bolaget AV-media avvecklades under 2014. Avvecklingen medförde en reavinst för förbundet uppgående till 2 734 000 kronor. Av de fria överförda medlen från Kommunförbundet återstår 1 231 000 kronor. Dessa kommer att läggas till den pott som ägarna beslutat överföra till Region Jämtland Härjedalen. Den totala potten kommer efter regionförbundets likvidation att preliminärt uppgå till över 11 000 000 kronor. Potten ska användas för satsningar där länets primärkommuner och Region Jämtland Härjedalen har ett gemensamt intresse.

Årsredovisning 2014 8 (50) 2.2 NÄRINGSLIV Vid årsskiftet 2013/14 fanns 13 169 aktivt företagsamma 12, människor i Jämtlands län, vilket motsvarar 14,3 procent av befolkningen (16-74 år). Andelen företagsamma personer har ökat med 0,2 procentenheter jämfört med samma tidpunkt förra året. Jämtland befäster således sin plats som en av rikets mest företagsamma regioner. Av Jämtlands företagsamma människor är cirka 3 800 kvinnor. I likhet med samtliga Sveriges län är kvinnors företagsamhet klart lägre än mäns. Av Jämtlands kvinnor i arbetsför ålder ansvarar trots allt hela 8,4 procent för ett företag. Det är en förhållandevis kraftig ökning jämfört med förra året, med 0,3 procentenheter. Endast två län har en högre företagsamhet bland kvinnor än Jämtlands län. Vid årsskiftet fanns 1 756 unga (16-34 år) företagsamma personer i Jämtland och sammantaget ansvarar 6,3 procent av länets ungdomar för någon typ av företag. Det är en oförändrad andel jämfört med förra årets mätning. Jämtland är ett av landets starkaste fästen när det gäller den unga företagsamheten. I riket ansvarar 5,6 procent av den unga befolkningen för ett företag. Regionförbundet Jämtlands läns insatser för att nå de uppsatta målen och för att öka näringslivets utveckling i länet är baserade på direkta och indirekt stöd till näringslivet. De direkta stöden omfattar de ersättningar som regionförbundet ger till de bolag där regionförbundet har ett ägarintresse (till exempel ALMI Företagspartner Mitt AB, Mid Sweden Science Park AB, Torsta AB) eller är medlemmar i t.ex. ekonomiska föreningar som Jämtland Härjedalen Turism och Coompanion Jämtlands län. Det indirekta stödet kommer utifrån de aktiviteter som dessa bolag eller ekonomiska föreningar driver i länet mot företag eller andra typer av organisationer. Vidare bidrar regionförbundet till regionens näringslivsutveckling via de regionalpolitiska projektstöd som regionförbundet medfinansierar. Näringslivsenheten skall arbeta för att bidra till goda förutsättningar för länets näringsliv. Detta skall bland annat ske genom en nära samverkan med näringslivet och andra aktörer så att förutsättningarna för näringslivet blir optimala för ökad konkurrenskraft och utveckling. Ambitionen är att fler företag startas och befintliga företag växer och har möjlighet att öka antalet anställda. Regionförbundet och näringslivsenhetens övergripande mål/målsättning är att: Länet har fler företagsammapersoner än idag Fler personer besöker vårt län än idag Fler företag säljer på en marknad utanför länet Viktiga insatsområden har varit att stödja den utveckling som sker inom besöksnäringen så att näringen behåller sin konkurrenskraft och att fler gäster både nationellt och internationellt besöker vårt län. Ett nära samarbete med organisationer som representerar och företräder näringslivets olika grenar har skapats för att stärka länets utvecklingsarbete. Exempel på sådan verksamhet är Mid Sweden Science Park AB, satsningen för att skapa ett bättre samarbete mellan näringslivet, universitetet och de offentliga aktörerna för att ta till vara den 1 Den som har en F-skattsedel, är delägare i ett aktivt handelsbolag, är vd eller styrelsemedlem i ett aktivt aktiebolag räknas som företagsam. De som uppfyller något av dessa kriterier räknas som företagsamma. 2 Uppgifterna ang. företagsamma hämtade ur Svenskt Näringslivs rapport Företagsamheten 2014 Jämtlands län

Årsredovisning 2014 9 (50) utvecklingspotential som finns i en utvecklad samverkan. Inom de gröna näringarna har samarbetet med andra intressenter utvecklats genom att regionförbundet har tagit in nya ägare i Torsta AB. Ägarförhållandena är numera i bolaget följande regionförbundet 40 procent Gymnasieförbundet - 20 procent Skogsnäringen (SCA, Norrskog, Sveaskog och Persson Invest) - 20 procent LRF -15 procent samt tränäringarna 5 procent. Näringsliv och företagande Utvecklingen och främjande av näringslivets olika delar sker genom samarbete med olika intresseorganisationer och företag som exempelvis Jämtland Härjedalen Turism, Z-Group, Handelskammaren, Företagarna, turistdestinationsbolag i länet, ALMI, Torsta AB, Mid Sweden Science Park AB etc. Via delägarskapet i ALMI Företagspartner Mitt AB sker det näringslivsutvecklingsarbete som når ut till enskilda personer och företag i deras utvecklingssträvan. Regionförbundet har under det gångna året ansvaret för Inkubatorverksamheten. För att utveckla verksamheten och knyta den närmare den verksamhet som Mid Sweden Science Park driver har Inkubatorn geografiskt placerats tillsammans med Mid Sweden Science Park på Mittuniversitetets campus. I samband med årsskiftet 2014-2015 övertar MSSP AB inkubatorverksamheten Regionförbundet har under det gångna året fortsatt med huvudansvaret för programmet Främja Kvinnors Företagande som är ett speciellt program för att stötta kvinnor som är intresserade av att starta företag och kvinnors som idag driver verksamhet och vill att den skall vidareutvecklas. Programmet har genomförts i samarbete med länsstyrelsen och ALMI. Länsstyrelsen har ansvarat för den utvecklingscheck som kvinnor har kunnat söka och ALMI har genomfört informationsinsatser i hela länet under rubriken Nyfiken på företagande. Turismutvecklingen har en stor betydelse för länet. Turismen omsätter ca 4 mdkr och står för ca 8,2 miljoner gästnätter i regionen. De internationella världscupstävlingarna, damernas världscup i alpin skidåkning och världscupen i skidskytte, som arrangeras årligen i länet drar uppmärksamhet till länet både nationellt och internationellt. Regionförbundet har under de senaste åren aktivt bidragit med ekonomiskt stöd till såväl Svenska Skidförbundet som Svenska Skidskytte Förbundet i deras ansökningar för att få arrangera VM tävlingar. Regionförbundet har även under de senaste åren ekonomiskt stöttat de infrastrukturinvesteringar som gjorts och görs vid nationalarenorna så att dessa uppfyller de krav som de internationella förbunden kräver för att världscuper och VM-tävlingar skall få genomföras.

Årsredovisning 2014 10 (50) Projektstödsverksamhet Regionförbundets ansvar för de statliga regionalpolitiska medlen som används för medfinansiering av både regionala- och strukturfondsprojekt. Under verksamhetsåret 2014 har 50 projektbeslut tagits till en total summa om 62,4 miljoner kronor. enligt följande: Fördelade utifrån projekttyp Antal Projekttyp Beslutat stöd (Mkr) 1 EU Interreg Sverige-Norge 0,2 21 EU strukturfonder 4,1 28 Regionala projekt 58,1 SUMMA 62,4 Under verksamhetsåret 2014 har regionförbundet haft en bemyndiganderam om 105 miljoner kronor. Tilldelat utbetalningsutrymme har varit 44,8 miljoner kronor. Utbetalningarna har under året uppgått till 48,4 Miljoner kronor, vilket inneburit att 3,6 miljoner kronor nyttjats av tilldelad kredit om 10 procent av betalningsutrymmet. Fördelade utifrån klassificering enligt gällande regionalt tillväxtprogram Antal Regionalt tillväxtprogram Beslutat stöd (Mkr) 42 Innovation och förnyelse 58,3 5 Kompetensförsörjning och ökat arbetskraftsutbud 3,3 3 Tillgänglighet 0,8 SUMMA 62,4 Sedan Regionförbundets start 2011 har förbundet fattat beslut om att medfinansiera olika projekt med totalt 205,7 miljoner kronor, varav 88,7 miljoner kronor återstår att betala ut.

Årsredovisning 2014 11 (50) 2.3 KOMPETENS OCH UTBILDNING Under 2014 har det strategiska arbetet med integration, kompetensförsörjning och ungdomsfrågor fortsatt och fördjupats. Regionstyrelsen antog i oktober ungdomsstrategin för regionen som området tagit fram i samverkan med kommunerna och övriga aktörer. I november genomfördes sedan en konferens kring implementering och information om strategin. Avsikten är att kommunerna därefter ska ta fram konkretiserade program och handlingsplaner för ungdomspolitiken i sina kommuner. På motsvarande sätt har arbetet med att ta fram en integrationsstrategi pågått under 2014 i samverkan med länets kommuner, arbetsförmedlingen, landsting, migrationsverket och övriga aktörer. Efter en remisstid under senare delen av hösten kommer integrationsstrategin att föreläggas det nya regionfullmäktige i februari 2015. Integrationsstrategin ska vara ett stöd för samtliga aktörer då det gäller samordning och utveckling inom integrationsområdet. Koppling görs också till tillväxtarbetet med demografifrågorna och arbetet för ökad inflyttning i regionen. Båda strategierna utgår från den regionala utvecklingsstrategin (RUS) och övriga styrdokument på nationell och EU-nivå. Arbetet med att etablera den regionala kompetensplattformen har fortsatt under året genom att utveckla statistik- och analysfunktionerna för kompetensförsörjning. Bland annat har ett kompetensindex skapats, utifrån ett samarbete mellan regioner och SCB inom forumet RegLab. I september genomfördes ett kompetensforum där blivande studenter i årskurs 3 mötte branschföreträdare och universitet och andra utbildningsanordnare, föreläsningar, workshops med mera. En förstudie om den nya socialfonden har också genomförts under året där syftet är att regionen ska bli bättre förberedd inför den nya programperioden genom att lära av tidigare projekt och kartlägga kommande behov. Här görs också kopplingar till ovan nämnda strategiarbeten och ambitionen är bättre samordning och lärande mellan projekten. Verksamheten med kurs och konferens har pågått som tidigare med att arrangera kurser och konferenser för personal inom länets kommuner och landstinget. Två personer 1,5 tjänst, arbetar på enheten. Årligen arrangeras ett 100-tal kurser för ca 2 500 deltagare, främst inom skola, social- och förvaltningsövergripande verksamhet. Lärcentra är en regional samordning och utvecklingsverksamhet för kommunernas Lärcentra och vuxenutbildning i länet. Verksamheten finansieras av länets kommuner och ingår från 2015 i avtalet om samordning och regional utveckling mellan Region Jämtland Härjedalen och kommunerna i regionen. Under året har samordning skett som tidigare genom regionala träffar och konferenser där frågor runt marknadsföring, webb, distansutbildningar, yrkesvux/lärlingar mm diskuterats för vuxenutbildning och Lärcentra. Projektet Lärlingslotsen steg 2 har pågått under året med målet att bygga en arena för lärlingsutbildning i länet. Projektet avslutades den 31 december 2014 och implementering av verksamheten till utbildningsanordnare inom vuxenutbildningen och Jämtlands gymnasieförbund har skett och ett övertagande av funktionen planeras senare under 2015 till Jämtlands gymnasieförbund. Inom IT Lärande har regionförbundet tidigare tillhandahållit en rad tjänster inom kommunikation och IT-pedagogik, främst till skolor och utbildningsanordnare i länet. Efter

Årsredovisning 2014 12 (50) utredning (AV-Media, skol IT) och beslut i styrelsen avvecklades det mesta av dessa tjänster under 2013. Kvar inom området är kommunikationsplattformen Zonline där ett utvecklingsarbete med kommunerna pågått under året för att förnya och utveckla Zonline så att nya tjänster som efterfrågas kan erbjudas skolorna. Nytt avtal med kommunerna om plattformen Zonline har skrivits och den nya plattformen beräknas vara i drift under andra halvåret 2015. Europa Direkt är Europakommissionens informationskontor i regionen och syftet är att informera om EU och vara en kunskaps- och dialogarena för europafrågor. Verksamheten har en inriktning mot skolor och ungdomar i länet genom utbyten, EU-ambassadörer i gymnasieskolan, förmedling av projektmedverkan mm. Europa Direktkontoret samordnar också regionens mobilitetsgrupp där representanter för skolhuvudmän och andra aktörer ingår. Verksamheten med barn och utbildning omfattar samordning och utvecklingsarbete inom området förskola, grundskola, och gymnasieskola. BUZ finns som ett samrådsorgan för politiker och skolledningar i länet och en särskild barn- och ungdomsarena, där samverkan sker med länets politiker och Jämtlands läns landsting. Primärkommunala nämnden och L-ifo är två andra arenor där också samverkan sker. Samarbetet med Mittuniversitetet och Regionalt Utvecklingsnätverk (RUN) kring bland annat skolans arbetskraftsförsörjning och kompetensutveckling för regionens skolhuvudmän har fortsatt. Ungdomsstrategin är, som nämnts ovan, färdigställd och planering för kommunikation och genomförande har pågått under året. Projektet PlugIn har fortsatt under året och är ett samarbete med Sveriges kommuner och landsting (SKL) och fyra övriga regioner kring metoder och arbetssätt för att minska antalet avhopp från gymnasieskolan. Resultatet av projektet är hittills mycket goda då avhoppen minskat betydligt (80% sedan 2012). Inom integrationsområdet har regionförbundet en samordnarfunktion med stöd av strukturella medel från staten. Arbetet har intensifierats genom framtagandet av integrationsstrategin. Grunden för arbetet är reglerat i den regionala överenskommelsen, (RÖK) som reglerar samarbetet i länet kring integrationsfrågorna. Regionförbundet får en allt viktigare samordningsoch utvecklingsroll för bra och välkomnande mottagande samt ökad inflyttning till länet bland annat genom hanteringen av de så kallade 37 medlen för mottagning av nyanlända. Birka folkhögskola Året har präglats av utvecklingsarbete, med mål att befästa stora söktryck till vissa utbildningar och att lägga ner andra där antalet sökande är för litet. Skolan har under 2014 uppnått sina mål, både avseende deltagarveckor (7 708) och ekonomiskt utfall. Ekonomin visar för tredje året ett plusresultat tack vare externa intäkter och en fortsatt optimering av tjänster och arbetstid. Musikutbildningarna och Behandlingspedagogutbildningen har ett mycket stort söktryck och behovet av Allmän linje i regionen är tydligt.

Årsredovisning 2014 13 (50) Allmänna linjens utvecklingsarbete har under hösten bestått i att ta fram en ny struktur för utbildningen där linjens profiler får en mindre roll och de gymnasiegemensamma ämnena betonas. Fritidsledarutbildningen står inför att lägga ner sin heltidskurs och istället utveckla och satsa på den 2-åriga nätbaserade distansutbildningen. På liknande sätt ges Behandlingsassistentutbildningen för sista året för att hösten 2015 gå in i yrkesutbildningen till behandlingspedagog som startade hösten 2014 och gavs parallellt med Behandlings-assistansutbildningen. Afrikalinjen genomför även den sitt sista år i nuvarande form. Från och med hösten 2015 kvarstår distanskursen Ditt Afrika och arbetet med hur skolans internationella utbildningar ska se ut i framtiden fortsätter. Musikutbildningarnas olika profiler har under året givit ett stort antal konserter. Under 2014 startade skolan kurs för nyanlända flyktingar. Detta är en nationell satsning av regeringen och sker i samarbete med arbetsförmedlingen. Kursen har 12 deltagare och pågår under 6 månader; till april 2015. Birka har även genomfört två omgångar av den 12 veckor långa studiemotiverande folkhögskolekursen (SMF) i samarbete med arbetsförmedlingen. En rad kortkurser och sommarkurser har genomförts på Birka; bl.a. Kina i fokus, Ditt Afrika, Akvarellkurs, Skapande verkstad och Seniorernas musikskola. Projektet Verktyg hela vägen startade i mars och är ett samarbete mellan Birka, samordningsförbundet och arbetsförmedlingarna i Krokom och Östersund. Serviceenheten har under året ökat sin kurs- och konferensverksamhet. Tack vare upplåtandet av fler bäddar för studerande har även internatet visat plusresultat. Steg har tagits för att modernisera skolan gällande utrustning. Aulan har fått nytt ljud- och bildsystem och klassrummen har utrustats med interaktiva projektorer. Upprustning av skolans lokaler och utrustning är en fortsatt viktig fråga, bl.a. är behovet av ett passer/betalsystem för skolan stort och dialog med fastighetsägaren pågår. Fastighetsägaren genomförde under året ett välkommet fönsterbyte i en del av skolbyggnaden. Birka har under året lagt grunden till att 2015 modernisera skolans webbsida och IT-tjänster. Bäckedals folkhögskola Under verksamhetsåret 2014 har Bäckedals folkhögskola bedrivit folkbildningsverksamhet samt därmed förenad kompletterande verksamhet i enlighet med den upprättade planen för verksamhetsåret. Verksamhetsvolymen överstiger uppsatt mål med 1,5 % dvs. det verkliga antalet deltagarveckor 3 507 överstiger uppsatt mål med 52 deltagarveckor. Verksamheten har sålunda uppnått målen vad gäller både kvalitet och volym. Ekonomiskt utfall är ett nollresultat. Antalet studerande på allmän kurs inkl. distanskursen i psykologi har under året uppgått till 138 deltagare. Trenden har varit positiv de senaste åren med ett ökat antal studerade på allmän kurs. Under sommaren 2014 har en ombyggnation och renovering av hantverkshuset genomförts för anpassning till korta och långa kurser. Antalet studerande på hantverkskursen har under året uppgått till 93 deltagare.

Årsredovisning 2014 14 (50) Under året har studiemotiverande folkhögskolekurs (SMF) genomförts som syftar till att ge deltagarna motivation att slutföra sina studier och därmed få grundläggande behörighet. Deltagarna anvisas av arbetsförmedlingen och antalet studerande på SMF kursen har under året uppgått till 14. Ca 40 % av dessa har gått vidare till annan utbildning. Under sommaren 2014 genomfördes en etableringskurs för nyanlända i språkundervisning och samhällsorientering samt orientering i arbetsmarknaden. Kursen finansieras via folkbildningsrådet och deltagarna anvisades via arbetsförmedlingen. Kursen hade 19 deltagare.

Årsredovisning 2014 15 (50) 2.4 INFRASTRUKTUR Transportinfrastruktur Under året fastställde regionstyrelsen den länstransportplan som togs fram under år 2013 och där den slutliga ekonomiska ramen fastställdes av regeringen våren 2014. Arbete med genomförandefrågor i de nya investeringsplanerna har pågått under året med trafikverket som svarar för genomförandet. En åtgärdsvalsstudie för Mittstråket har genomförts med deltagande från Tröndelag, Jämtland och Västernorrland. I slutet av året påbörjades en dialog om ett genomförandeprojekt i samverkan med Länsstyrelsen Västernorrlands län, Region Jämtland Härjedalen och Trafikverket. Tanken är att kunna söka ERUF-medel för olika åtgärder som identifierats i åtgärdsvalsstudien. Trafikverket har en pågående process för att peka ut funktionellt viktiga vägar i hela landet. Regionen har aktivt deltagit i detta arbete. Dock har frågan om syftet med utpekandet varit oklart varför arbetet har varit svårt att slutföra. År 2015 lämnar regionen ett remissvar varefter Trafikverket återkommer om vad som ska hända med frågan. Tyvärr tvingas regionförbundet konstatera att resursfördelningen inte ger möjlighet att utveckla de funktionella stråken i rimlig omfattning. Dessa stråk är också delvis en del av EU:s TEN-Tnät vilket förstärker kraven på en god standard. Resursfördelningen tar inte hänsyn till behov för en framåtsyftande utveckling trots att den nationella strategin för regional konkurrenskraft, entreprenörskap och sysselsättning 2007-2013, särskilt pekar ut vikten av att även glest befolkade regioner ges förutsättningar för en hållbar tillväxt. Detta slår särskilt hårt på länets mest expansiva basnäring besöksnäringen. Jämtlands län har nu och tidigare framfört behov av en ändrad modell för resursfördelning där reell hänsyn tas till de specifika förutsättningar som bland annat besöksnäringen innebär. Regionen fortsätter oförtrutet att jobba för att en ändring kommer till stånd. Samarbetet med Norge i form av det gemensamma projektet att få till stånd en elektrifiering av Meråkerbanan har pågått sedan 2012. I april 2013 tog Stortinget det glädjande beslutet att banan ska elektrifieras och man avsatte 800 miljoner kronor i planen. Medel har under 2014 anvisats i den norska statsbudgeten vilket innebär att planläggningen kan starta på allvar. Problemen på den svenska sidan gränsen som i slutet av 2013 ledde till stängning av gränsövergången, har åtgärdats temporärt så att banan kunde öppnas för trafik i mitten av januari 2015. Trafikverket har påbörjat ett projekt för att göra en permanent lösning. Region Jämtland Härjedalen måste nu uppmärksamma regeringen på att ytterligare medel behöver tillskjutas för en permanent lösning över ravinen vid det Stora Helvetet och elektrifiering av detta banavsnitt. Regionförbundet har under året medverkat i ett antal projekt, både för att underlätta verkställigheten av gällande infrastrukturplaner och på andra sätt bidra till utvecklingen av infrastruktur och kommunikationer. Flera av dessa projekt har drivits i nära samverkan med våra grannregioner: Bottniska korridoren - för utveckling av norra Sveriges kustjärnvägar, stambanan och anslutande stråk NECL ll - för utveckling av mittnordiska transportkorridoren

Årsredovisning 2014 16 (50) Fjällvägen för utveckling av riksväg 83/84 från Tönnebro till Röros Atlantbanan - för utveckling av järnvägsstråket Norra stambanan - Mittbanan - Meråkerbanan Missing Green Link för elektrifiering av Meråkerbanan Parkera och res för infrastrukturförbättringar på Mittbanan Förankring med näringslivet har skett via infrastrukturberedningens transportutvecklingsråd. Kollektivtrafik Resande med buss och tåg ökade under 2014. På Norrtågstrafiken Sundsvall-Östersund gjordes dryga 400 000 resor, varav 122 500 med färdbevis från Länstrafiken i Jämtlands län och ca 200 000 resor över länsgränsen. I busstrafiken ökade resandet något och uppgick till dryga 2 176 000 resor. I tätortstrafiken i Östersund genomfördes 3 258 000 resor. Länstrafikens finansieringsmodell har utretts och ändrats så att kommunerna år 2014 också betalar overheadkostnader, vilka tidigare helt finansierades av landstinget. Norrlandsresan är den taxa som gäller på bussresor över länsgräns och är beräkningsgrund för ersättning till Norrtågs operatör för resor inom respektive län. En taxeöversyn av Norrlandsresan, som syftar till en större samordning med de fyra norra länen har pågått under året, beslut kommer under 2015. Bussgodsverksamheten har utretts, anledningen är att bussgods har gått med underskott åren 2013 och 2014. Förändringar kommer att ske år 2015. Kommersiell kollektivtrafik med buss Årependeln upphörde 2014-06-10. Anmälan om kommersiell trafik har kommit från Skidbussarna i Åre, ÅreBussen chartertrafik Stockholm- Östersund som tar lokalt resande och extra trafik runt Östersund under Storsjöyran. Regionförbundet har under året tagit fram förslag till organisering av Regionala kollektivtrafikmyndigheten (RKM) i den nya Region Jämtland Härjedalen. Det har resulterat i att Region Jämtland Härjedalen har hela ansvaret för kollektivtrafiken. En skatteväxling har genomförts. Det innebär att kostnaden för eventuella framtida ambitionsförändringar i kollektivtrafikens faller på Region Jämtland Härjedalen. RKM har arbetat med direktiv för upphandlingar av såväl buss- som tågtrafik. Bredband I den under 2013 antagna bredbandsstrategin anges målet att länets alla samhällen och byar ska ha åtkomst till bredband i någon form senast år 2020. Minst 90 procent av alla hushåll och företag ska ha tillgång till bredband om minst 100 Mbit/s år 2020 och redan år 2015 bör 40 procent ha tillgång till bredband med den hastigheten. Detta är mycket högt ställda mål då Jämtlands län har en mycket gles och spridd befolkning med långa avstånd mellan många byar och samhällen. Målen överensstämmer emellertid med de mål som anges i den nationella strategin. Kostnaderna för att minst 90 procent av alla hushåll och företag i länet ska få tillgång till fiber har bedömts uppgå till över en miljard kronor. Det är inte troligt att denna utbyggnad kan komma att ske på kommersiella grunder. Regionförbundet har bedömt att behovet av ytterligare stöd till bredbandsutbyggnad är mycket stort för att målen ska kunna uppnås. Under

Årsredovisning 2014 17 (50) året har regionförbundet arbetat för att närma sig målen i bredbandsstrategin på olika sätt. Dels genom att främja samverkan mellan länets kommuner, dels genom medverkan i olika nationella grupperingar. Frågorna om mobil täckning och kapacitet har blivit allt mer aktuella i länet. Kraven och förväntningarna på detta område ökar hela tiden. Att kunna ha åtkomst till telefoni och internet var helst man befinner blir allt viktigare, inte minst för skogsnäringen, turistnäringen och rennäringen. Av denna anledning bjöd länsstyrelsen och regionförbundet in till en regional dialog om dessa frågor den 18 mars 2014. Vid detta möte deltog representanter för fyra av de fem nätägande operatörerna, samtliga kommuner i länet och företrädare för de näringsgrenar som har störst behov av mobil täckning och kapacitet. Företrädare för Post och telestyrelsen (PTS) deltog också vid mötet och redovisade gällande spelregler på denna marknad. Operatörerna redovisade sina planer på en kraftfull utbyggnad av näten i vårt län. Samtidigt framgick att det kommer att finnas vita fläckar, områden utan täckning, även efter denna utbyggnad. Seminariet var således både välbesökt och mycket uppskattat av alla parter. Det bidrog både till ökade kunskaper, ökade insikter om vikten av samordning och samarbete och, inte minst, till att skapa kontakter mellan olika aktörer och parter. Detta dialogmöte följdes sedan upp med ett möte med en av operatörerna i juni 2014. Vid detta möte fördes mer konkreta diskussioner med företrädare för de kommuner där denne aktör planerade en stor utbyggnad i närtid. Regional Digital Agenda Under året har en förstudie bedrivits med syfte att ta fram en regional digital agenda med prioriteringar för digitaliseringen i Jämtlands län samt projektidéer för kommande strukturfondsperiod. Fokus har legat på hur länet kan ta tillvara digitaliseringens möjligheter där utveckling och användning av digitala verktyg och tjänster kompletterar bredbandsstrategin från år 2013.