Rapport. Framtida havsnivåhöjningar och nationell höjdmodell

Rapport Metria AB, BESÖKSADRESS WARFVINGESVÄG 35, STOCKHOLM TEL 010-121 81 00 FAX 010-121 85 00 WEBB www.metria.se Framtida havsnivåhöjningar och nationell höjdmodell - Användning för kulturmiljövården och analys av stigande havsnivåers inverkan på fasta fornlämningar och kulturhistoriskt värdefull bebyggelse

RAPPORT: - Användning för kulturmiljövården och analys av stigande havsnivåers inverkan på fasta fornlämningar och kulturhistoriskt värdefull bebyggelse Nr: MS123325E Text: Karin Larson och Greger Lindeberg, Metria AB Erika Hedhammar och Maria Carlsson, Riksantikvarieämbetet Bild framsida: Skanör-Falsterbo Näset idag till vänster och med framtida havsnivåer till höger som kan drabbas vid stigande nivåer. För mer information kontakta: Karin Larsson, karin.larsson@metria.se, 010 121 85 13 Greger Lindeberg, greger.lindeberg@metria.se, 010-121 85 15 Metria Box 30016 104 25 Stockholm Besöksadress: Warfvinges väg 35 Tfn växel: 010-121 81 00 www.metria.se 2 (32)

Innehållsförteckning 1 Sammanfattning 4 2 Bakgrund 5 2.1 Vad är fasta fornlämningar och kulturhistoriskt värdefulla byggnader? 5 2.2 Fornlämningar och kulturhistoriskt värdefull bebyggelse ur krisberedskapsperspektiv 6 2.3 Behov av noggranna höjddata som underlag vid klimatanpassning 6 2.4 Om Nationell Höjdmodell 7 2.4.1 Grid 2+ 9 2.4.2 Laserdata 9 2.4.3 Noggrannhet för laserdata och Nationell höjdmodell 9 3 Mål och förväntade resultat 11 4 Studieområde 12 5 Indata 13 6 Ställningstagande vad gäller framtida havsnivåer 14 7 Genomförande 15 7.1 Preparering av indata 15 7.2 Geografisk analys 15 7.3 Fördjupade studier resultat av Workshop 27 8 Diskussion och slutsatser 29 9 Mer om projektet 30 10 Resultat och GIS-skikt som levererats till Riksantikvarieämbetet 31 11 Referenser 32 3 (32)

1 Sammanfattning Denna studie är en delstudie inom ett större paraplyprojekt Studier av effekter av havsnivåhöjningar med användning av Ny nationell höjdmodell (NNH) vilket finansieras av MSB genom anslag 2:4 för krisberedskap. Projektanslag söktes av Nationella plattformen för naturolyckor vilken består av följande myndigheter; Myndigheten för samhällskydd och beredskap (MSB), Lantmäteriet (LM), Sveriges meteorologiska och hydrologiska institut (SMHI), Sveriges geologiska undersökning (SGU), Statens geotekniska institut (SGI), Naturvårdverket (NV), Trafikverket (TRV), Boverket, Sveriges kommuner och landsting (SKL), Energimyndigheten, SIDA, Skogsstyrelsen, Riksantikvarieämbetet (RAÄ), Livsmedelsverket, Socialstyrelsen, Länsstyrelserna, Jordbruksverket, Havs och Vattenmyndigheten och Svenska kraftnät. Målet med studien är att i studieområdet Skanör-Falsterbo studera vilka fasta fornlämningar och kulturhistorisk skyddad bebyggelse som påverkas av en framtida havsnivåhöjning med avseende på klimatförändringar samt dess påverkansgrad. Målet var även att se om metoden är ett bra sätt att arbeta med kulturhistoriska värden tillsammans med nationell höjdmodell för att studera effekterna av ett förändrat klimat. Mål är även att i studieområdet Skanör-Falsterbo studera hur Vellinge kommunens tänkta invallning påverkar fornlämningarna och den kulturhistoriskt värdefulla bebyggelsen. Dock har inte något ställningstagande i frågan om invallningarna tagits. I projektets styrgrupp har ingått; Bengt Rydell (SGI), Barbro Näslund Landenmark (MSB), Anna Hedenström (SGU), Bo Kristofersson (TRV), Lena Lindström (SMHI), Erika Hedhammar (RAÄ) och Emelie Gullberg (SKL). Arbetsgruppen har bestått av Erika Hedhammar, Maria Carlsson, Per Linqvist, Sune Lindkvist, Jonas Malmdal, Karin Sterner (RAÄ), Karin Larsson och Greger Lindeberg (Metria AB). 4 (32)

2 Bakgrund 2.1 Vad är fasta fornlämningar och kulturhistoriskt värdefulla byggnader? Kulturmiljö är den miljö som påverkats och formats av mänsklig aktivitet och som därigenom berättar historier om människors liv. Tillsammans utgör samhällen, bebyggelse, byggnader med inredning, trädgårdar, staket, stängsel, väg- och järnvägsnät, gatljus och infrastruktur en helhet för kulturmiljö. Fornlämningar och andra lämningar utgör en annan del i kulturmiljön och är spår efter mänsklig aktivitet i forna tider, som t.ex. gamla husgrunder och gravar. Kulturmiljön är ständigt i förändring, då den ständigt formas och förändras av människorna oavsett om det är en förändring som sker medvetet eller omedvetet. Inledningsparagrafen i kulturminneslagen (KML) fastslår att "Det är en nationell angelägenhet att skydda och vårda vår kulturmiljö. Ansvaret för detta delas av alla, såväl enskilda som myndigheter skall visa hänsyn och aktsamhet mot kulturmiljön. Den som planerar eller utför ett arbete skall se till att skador på kulturmiljön såvitt möjligt undviks eller begränsas." Kulturminneslagen skyddar fornlämningar, byggnadsminnen och kyrkliga kulturminnen. För att en lämning ska räknas som en fast fornlämning enligt kulturminneslagen, så måste den vara gjord av människor, den måste vara varaktigt övergiven och den måste vara en lämning efter äldre tiders bruk. Även naturbildningar kan vara fasta fornlämningar, om det finns ett ålderdomligt bruk, sägner eller märkliga historiska minnen knutna till dem. Från och med den 1 januari 2014 kommer kulturminneslagen att förändras. Bland annat kommer fast fornlämning då att heta endast fornlämning. Dessutom kommer lämningar som antas ha tillkommit 1850 eller senare inte att automatiskt räknas som fornlämningar, utan i dessa fall måste en särkskild fornlämningsförklaring göras av länsstyrelsen. Byggnadsminnen är byggnader eller anläggningar som, i enlighet med kulturminneslagens tredje kapitel, genom sitt kulturhistoriska värde är synnerligen märkliga eller som ingår i ett synnerligen märkligt bebyggelseområde. Beslut om byggnadsminnen fattas av länsstyrelsen. Gällande statliga byggnadsminnen så är det regeringen som beslutar om en statlig byggnad eller anläggning ska bli byggnadsminne. Byggnaden eller anläggningen i fråga ska berätta om viktiga delar av Sveriges och den statliga förvaltningens historia samt vara synnerligen märklig genom sitt kulturhistoriska värde. Förordningen om statliga byggnadsminnen reglerar hanteringen av dessa byggnader. Sverige har sedan år 2000 inte längre någon statskyrka, men Svenska kyrkans kyrkobyggnader, kyrkotomter, kyrkliga inventarier och begravningsplatser (även gravkapell, kyrkogårdsmurar och andra fasta anordningar) är fortfarande skyddade enligt kulturminneslagen. Kyrkobyggnader är enligt denna lag byggnader som före den 1 januari 2000 invigts för Svenska kyrkans gudstjänst och vid samma tidpunkt ägdes och förvaltades av Svenska kyrkan. De kyrkobyggnader som tillkommit före utgången av år 1939 och ägdes eller förvaltades av Svenska kyrkan den 1:a januari 2000 omfattas av tillståndsplikt. Riksantikvarieämbetet beslutar vilka yngre kyrkobyggnader och begravningsplatser som ska omfattas av tillståndsplikt. 5 (32)

Enligt plan- och bygglagen (PBL) är det förbjudet att förvanska särskilt kulturhistoriskt värdefull bebyggelse. För all bebyggelse gäller även varsamhetskravet som innebär att bebyggelsens särart och karaktärsdrag ska tillvaratas vid ändring eller underhåll. Plan- och bygglagen, gäller alltid, både exteriört och interiört, även om åtgärderna inte kräver bygglov. Fastighetsägaren eller byggherren är ansvarig för att lagen följs. Falsterbohalvön har även två områden som är utpekade som riksintressen för kulturmiljövården enligt miljöbalken. Skanörs ljung M:K 129 och Skanör Falsterbo M:K 130. Vi valde att i denna studie titta på fasta fornlämningar och kulturhistoriskt värdefull bebyggelse. De finns registrerade i Riksantikvarieämbetets fornminnesinformationssystem (FMIS) och Bebyggelseregistret, samt från länsstyrelsen i Skånes register över byggnader med kulturhistoriskt värde skyddade i PBL. Utöver detta finns även kulturhistoriska värden i museer, arkiv, bibliotek m.m. Det finns även immateriellt kulturarv som språk och traditioner. 2.2 Fornlämningar och kulturhistoriskt värdefull bebyggelse ur krisberedskapsperspektiv Fornlämningar kan bestå av delar både över och under markytan. Det finns ofta lite kunskap om de delar som ligger i jorden innan en arkeologisk undersökning genomförts. Därför kan det också vara svårt att veta hur de skadas. Ändrade fuktförhållanden leder till ändrade bevarandeförhållanden för organiskt material och metaller. Högre havsnivå kan även leda till att marken skadas genom ras och skred. Fornlämningar som finns i områden som ofta utsätts för översvämningar eller bedöms som utsatta för ras och skred kan vara ide att överväga om de behöver undersökas innan den möjligheten går förlorad. När havsnivån höjs och tillfälligt svämmar över byggnaders grundnivå finns risk, mer eller mindre allvarliga, för fukt- och sättningsskador. Byggnadsmaterial i grund, bjälklag och väggstomme påverkas olika av fukt och vatten, och översvämningar ger en ökad risk för mögel- och rötskador. Översvämningar kan även orsaka sättningar i hus och mark vilket ger en större risk för husras. 2.3 Behov av noggranna höjddata som underlag vid klimatanpassning Regeringen har, baserat på förslag från Klimat- och sårbarhetsutredningen publicerat av Statens Offentliga Utredningar (SOU 2007:60), givit Lantmäteriet i uppdrag att ta fram en ny nationell höjdmodell med hög och känd kvalité. Sedan 2009 arbetar därför Lantmäteriet med att laserskanna landet enligt en plan där krav ställs på att resultatet ska kunna användas inom klimatanpassning och andra miljöändamål. De första skannade områdena i den nya nationella markmodellen, kallad Nationell höjdmodell, stod leveransklara i början på 2010. Ambitionen är att fram till 2015 framställa en rikstäckande markmodell med ett medelfel i höjd som är bättre än 0,5 meter för ett 2 meter grid med bättre än 0,5 meter i plan. 1 1 Lantmäteriets hemsida (2013-10-28), Vanliga frågor om markmodellen : 9. Vilken noggrannhet har markmodellen?, http://www.lantmateriet.se/kartor-och-geografisk-information/hojddata/vanliga-fragor-omnationella-hojdmodellen/ 6 (32)

Med hjälp av den nya nationella höjdmodellen kan Sverige karteras och analyseras med en noggrannhet i höjd som aldrig tidigare funnits över några större områden. Den tidigare höjdmodellen över Sverige hade en upplösning på 50 meter i plan och 2,5 meters medelfel i höjd. 2 Resultat från ett flertal undersökningar av den nya höjdmodellen tyder på att noggrannheten i höjd är betydligt bättre än de ursprungliga kraven som ställts vid framtagandet av höjdmodellen. Detta ger en fantastisk potential att analysera och modellera verkligheten samt planera för olika framtidscenarier med betydligt bättre resultat än vad som tidigare var möjligt. Behovet och användbarheten av en nationell höjdmodell av hög och känd kvalité finns dokumenterat i en Nyttoanalys (Lantmäteriet, 2009) 3. I slutsatserna från denna utredning framhålls 1) Stora samhällsekonomiska vinster samt 2) Säkrare klimatanpassningsarbete på lokal respektive regional nivå. Det har tidigare även framkommit att en mer detaljerad och heltäckande höjddatamodell över Sverige är av avgörande betydelse för genomförande av en rad nationella, regionala och lokala satsningar i olika samhällssektorer. Nya detaljerade höjddata är nödvändiga och i viss mån redan intecknade i arbetet med att reducera risker och minska sårbarheten i samhället. Nya höjddata behövs också för att skydda kritisk infrastruktur från störningar och avbrott på grund av extrema väderhändelser i ett förändrat klimat. 2.4 Om Nationell Höjdmodell Sverige skannas med flygburen laser och en ny höjdmodell med betydligt högre upplösning och noggrannhet än tidigare tas fram av Lantmäteriet. Målsättningen är att med högupplöst laserdata som grund skapa en rikstäckande höjdmodell. Fokus på skanning ligger 2010 2013 och efter det sker fineditering och korrigeringar. Nya områden skannas kontinuerligt enligt en fastlagd prioriteringsordning och generellt gäller att nya områden blir färdiga för leverans inom 6 månader efter genomförd skanning. Framväxten av höjdmodellen redovisas på Lantmäteriets hemsida se GeoLex. 4 I dagsläget (november 2013) är mer än 80% av landet skannat och endast fjällområden och vissa fjällnära områden återstår. Övriga delar av landet är klara för användning. I stort sett hela södra Sverige har skannats under så kallad icke vegetationsperiod för att få så bra markträffar som möjligt medan Norrland har skannats oberoende av vegetationssäsong. Punkterna i 3D-punktmolnet delas in i följande klasser: 01: oklassificerade 02: mark 09: vatten 11: broar Alla punkter som inte kan klassas som mark, bro eller vatten, till exempel byggnad och vegetation, kodas som oklassificerade. Inledningsvis levererades endast laserdata som var klassificerat med automatiska 2 Lantmäteriet (2010). Produktbeskrivning: GSD-Höjddata, grid 50+ 3 Lantmäteriet (2009), Nyttoanalys Höjddata en förutsättning för klimatanpassning 4 http://www.geolex.lm.se under Geografiska databaser/ Höjd-information/Ny nationell höjdmodell. 7 (32)

metoder. Våren 2013 inleddes en förfinad, delvis manuell, klassificering av broar och dammar för att skapa en bättre terrängmodell. Klassificeringsnivåerna är för närvarande följande: 1: Automatiserad klassificering av mark, vatten och övrigt. 2: Klassificering av broar och säkrad mark-klassificering av dammar. 3 4: Reserverade för eventuellt framtida behov, t ex efter fineditering av laserdata. Ett helt skanningsområde genomgår sökning efter broar och dammar som ska editeras, men det är bara de bearbetningsrutor där objekt editerats som får nivå 2. Ambitionen är att under 2014 upphandla fineditering för att ytterligare förbättra klassningen av laserdata och därigenom skapa en mer rättvisande terrängmodell. För mer information om finediteringen, se nedan i avsnittet Laserdata. Klassificeringsnivå redovisas för varje bearbetningsruta (leveransruta) om 2,5 x 2,5 km, dels i GeoLex 4 och vid leverans i medföljande metadata som också redovisar ursprung och status för genomförd bearbetning, exempelvis skanningsdatum. Dessutom medföljer vid leverans en rasterbild som visar punkttätheten. Insamlade data redovisas i referenssystemen SWEREF 99 TM för plan och RH 2000 för höjd. Figur 1 Terrängskuggad bild av Nationell höjdmodell. I bilden kan tydligt urskiljas vägar, mindre vattendrag, erosionsformationer och branta terrängpartier. 8 (32)

Den nya höjdmodellen tillhandahålls av Lantmäteriet i form av ett 2 meters grid (grid 2+ i rasterformat) 5 Dessutom tillhandahålls hela det laserskannade punktmolnet, vilket kan användas i t ex tillämpningar där man behöver information om vegetation och annat. 2.4.1 Grid 2+ 6 Den Nationella höjdmodellen, GSD-Höjddata, Grid 2+ levereras i dataformaten ASCII grid (ESRI) eller ASCII-tabell och i det nationella referenssystemet SWEREF 99 TM, men kan även transformeras och levereras i valfri regional SWEREF-zon. Produkten ger tillgång till höjddata med hög kvalitet i form av koordinatsatta höjdpunkter i ett regelbundet rutnät, ett så kallat grid, med två meters upplösning. Till produkten levereras metadata som innehåller klassificerings- och punkttäthetsinformation, enligt föregående paragraf, samt tillkomst- och bearbetningshistorik. Grid 2+ kommer att ajourhållas. Markmodellen i 2 meter grid skall ha ett generellt medelfel som är mindre än ± 0,5 meter i höjd. På plana och väl definierade ytor ska medelfelet i interpolerade punkter vara bättre än 0,2 meter i höjd. Noggrannheten i plan skall vara bättre än 0,5 meter. I praktiken verkar noggrannheten generellt blir något bättre än dessa krav. 2.4.2 Laserdata 7 Produkten utgörs av laserdata i form av 3D-punktmoln som levereras i LAS-format, ett binärt sekventiellt format, vilken är den de facto standard som gäller för laserdata. I LAS-filerna ingår samtliga laserpunkter, även s.k. låg- och högpunkter, dvs både markpunkter och träffar på objekt ovan mark. Antalet träffar ligger på i genomsnitt ca 1 punkt per 2 m². Punkttätheten inom ett stråk varierar mellan 0 punkter/m² (vattenytor och områden med dålig reflektion som svarta tak eller tak med viss lutning) till fler än 0,5 punkter/m². Laserdata är en separat produkt i förhållande till den Nationella höjdmodellen och kommer inte att ajourhållas. Under 2014 och framåt kommer en förbättring av punktklassificeringen att göras med hjälp av s k fineditering. Detta innebär dock inte att några nya klasser införs. Vilken klassificeringsnivå respektive 2,5 km-ruta har framgår i GeoLex och vid leverans i medföljande metadata som också redovisar ursprung och status för genomförd bearbetning, exempelvis skanningsdatum och klassificeringsnivå. Dessutom medföljer en rasterbild som visar punkttätheten. För mer information om finediteringen, se produktbeskrivning: Laserdata. 2.4.3 Noggrannhet för laserdata och Nationell höjdmodell Noggrannheten i höjddata är bättre för hårdgjorda än för vegetationsklädda ytor. Vid användning av höjdmodellen måste man alltid vara uppmärksam på att stora lokala variationer kan förekomma och ha kännedom om var de största felen i höjdmodellen bör finnas. Det är viktigt att utifrån varje områdes skanningsdatum bedöma hur vegetationen kan ha sett ut vid skanningstillfället och vilken inverkan den har haft på noggrannheten. Ytterligare en aspekt som kan påverka kvalitén är vilket lokalt höjdsystem 5 Regelbundet rutnät med en höjdangivelse i varje punkt. Rasterformat kan hanteras av ett flertal GISprogramvaror. 6 Lantmäteriet. Produktbeskrivning: GSD-Höjddata, grid 2+, version 1.6, 2013-06-01 7 Lantmäteriet. Produktbeskrivning: Laserdata, version 1.6, 2013-06-01 9 (32)

arbetet sker i. För att fullt ut kunna utnyttja kvalitén i den nya nationella höjdmodellen (NNH) krävs att kommuner och andra ägare av lokala höjdsystem rätar upp sina system och etablerar en stark relation till RH 2000. I samband med bland annat riskanalyser för översvämningar är det nödvändigt att alla aktörer pratar samma språk. 8 Noggrannheten i höjd hos enskilda laserpunkter är normalt bättre än 0,1 meter på plana hårdgjorda ytor (kravet var bättre än 0,2 meter enligt Lantmäteriet Nyhetsbrev 2010: 5), men beror i en specifik punkt till stor del på markytans egenskaper. Lokalt kan därför noggrannheten bli betydligt sämre, till exempel i områden med starkt sluttande terräng eller svårdefinierad marknivå. I områden med tät skog blir dessutom punkttätheten på mark lägre, vilket gör att små terrängformationer kan gå förlorade. I plan är noggrannheten betydligt sämre än i höjd. Fotavtrycket eller träffytan på marken är ca 0,5 m 2. Kravet på noggrannheten i plan är att felet ska vara mindre än 0,5 meter. I normalfallet är felet mindre än 0,3 meter. I någorlunda plan terräng är detta inget problem, men i starkt sluttande terräng inverkar detta på noggrannheten i höjd, som därför försämras när lutningen ökar. Klassificering av laserpunkterna till mark, vatten eller övrigt görs i huvudsak med automatiska metoder, där fastighetskartans vattenytor använts för att klassificera vatten. I de områden där fastighetskartan inte finns har vägkartans vattenytor använts. Vattenytor reflekterar laserpulserna dåligt, utom då de träffar ytan i rät vinkel, vilket främst inträffar rakt under flygplanet. Det gör att punkttätheten över vatten blir oregelbunden och i genomsnitt mycket låg, vilket försvårar kartering av vattenytor. Ett annat problem är att andelen felaktiga hög- och lågpunkter verkar vara större över vatten. Att vattenståndet för de flesta vattenytor varierar under året komplicerar karteringen ytterligare. I många fall skannas olika delar av större sjöar vid olika tillfällen. Om vattenståndet ändrats mellan skanningstillfällena kommer trappsteg att uppstå i höjdmodellen. Även detta fenomen kommer att åtgärdas i den fineditering som inleds under 2014. Figur 2 Från vänster till höger detalj ur den gamla 50 m- modellen, NNH grid 2+ samt terrängskuggning baserad på NNH grid 2+. 8 Per-Ola Eriksson, Lantmäteriet på ULI seminarium om NNH den 22 september 2011 10 (32)

3 Mål och förväntade resultat Målet med studien är att i studieområdet Skanör-Falsterbo studera vilka fasta fornlämningar och kulturhistorisk skyddad bebyggelse som påverkas av en framtida havsnivåhöjning, med avseende på klimatförändringar samt dess påverkansgrad. Målet är även att se om metoden är ett bra sätt att arbeta med kulturhistoriska värden tillsammans med nationell höjdmodell för att studera effekterna av ett förändrat klimat. Mål är även att i studieområdet Skanör-Falsterbo studera hur Vellinge kommunens tänkta invallning påverkar fornlämningarna och den kulturhistoriskt värdefulla bebyggelsen. Dock kommer inte något ställningstagande tas i frågan om invallningarna. 11 (32)

4 Studieområde På Falsterbohalvön finns många spår och lämningar efter mänsklig aktivitet från vår historia och som idag har ett kulturhistoriskt värde. Spåren sträcker sig framför allt från medeltid, i form av lämningar efter fiske, handel och bosättningar, och fram till det moderna kulturarvet, vilket i denna studie representeras av den kulturhistoriskt värdefulla bebyggelsen. Då flera av dessa lämningar och kulturmiljöer ligger mycket kustnära på den flacka halvön, påverkas de redan idag av de skiftande havsnivåerna. Dagens bebyggelse på Falsterbonäset präglas bland annat av badortsbebyggelse från tiden kring förra sekelskiftet. Stora hotell som Hotell Falsterbohus och Strandhotellet uppfördes. Vellinge-Skanör- Falsterbo Järnväg färdigställts 1904 vilket underlättade transporten hit. En del fiskelägesbebyggelse finns också bevarad, vilket berättar om den stora sillfiskeverksamheten som pågick fram till början på 1900-talet. Andra exempel på bevarad bebyggelse är Falsterbo fyr (från 1790- talet), Falsterbo kyrka (från 1300-talet) och Falsterbo fågelstation (från 1940-talet). I slutet av 1920-talet och början av 1930-talet uppfördes här några av Sveriges första funkisinspirerade villor, ritade av Josef Frank - Villa Claëson, Villa Carlsten, Villa Seth, Villa Låftman och Villa Wehtje. Nedan visas Skanör-Falsterbo studieområde Figur 3 Studieområdet Skanör-Falsterbo 12 (32)

5 Indata Tabell 1 Underlag som använts för de geografiska analyserna Data Kommentar Leverantör/ursprung NNH 2+ Markmodell, GRID med 2 meters upplösning. Lantmäteriet Bebyggelseregistret Vattenyta från Terrängkartan FMIS Invallning Bakgrundskarta och ortofoton via MetriaMaps Kulturhistoriskt värdefulla byggnader enligt Plan- och bygglagen, PBL Innehållande information om bebyggelse skyddad enligt kulturminneslagen (KML)och förordningen om statliga byggnadsminnen, d.v.s. byggnadsminnen, statliga byggnadsminnen, kyrkliga kulturminnen, samt kulturhistoriskt intressant bebyggelse, i form av punkter och attributdata. Underlag för att ta bort vågor i höjddata Innehållande bland annat information om fasta fornlämningar, skyddade enligt kulturminneslagen, i form av punkter, linjer och ytor samt attributdata. Digitaliserade linjer från handlingsplan för höga havsnivåer motsvarande det underlag i pappersform som Vellinge kommun tagit fram. Metria Maps är en WMS-tjänst från Metria. Byggnader som enligt kommunenes detaljplan är kulturhistoriskt värdefulla. Tillhörande attribut information om de byggnaderna är Q-, q- eller k-märkta. Riksantikvarieämbetet Lantmäteriet Riksantikvarieämbetet Metria Metria Länsstyrelsen Skåne 13 (32)

6 Ställningstagande vad gäller framtida havsnivåer Analysen är genomförd på prognosticerade medel- och extremvattenstånd för Falsterbonäset år 2100, som SMHI beräknat. Nivåerna är kompenserade för landhöjningen. För mer information om framtagande av havsvattenstånd hänvisas till i rapporten Framtida havsnivåer i ett hundraårsperspektiv en kunskapssammanställning 9. Nedan listas de två nivåer samt medelvattenytan år 2010 som referens, som valts ut att arbeta med i detta projekt. Observera att havsnivåerna anges som nivåer i höjdsystemet RH2000. Tabell 2 Valda havsnivåscenarier Havsnivå (meter) RH 2000 Kommentar 0.2 Beräknad medelvattenyta år 2010 1.2 Medelvattenytan år 2100 förutsatt en global höjning av havsytan med +1 meter 2.5 Framtida (2100) årshögsta vattenstånd med 50 års återkomsttid. 9 Framtida havsnivåer i ett hundraårsperspektiv en kunskapssammanställning (http://www.smhi.se/polopoly_fs/1.27868!klimatologi%205%202012%20slutversion.pdf) 14 (32)

7 Genomförande I kapitlet geografisk analys nedan finns en övergripande geografisk analys över området. En mer detaljerad analys för ett antal objekt finns under den fördjupade studien. 7.1 Preparering av indata Den Nationella markmodellen levereras i rutnät om 2.5 x 2.5 km, dessa slogs samman till en sammanhängande markmodell över det aktuella studieområdet. Dessutom tillverkades en skuggrelief, som på ett enkelt sätt illustrerar en känsla av marknivåerna i ett 3D perspektiv. Figur 4 Skuggrelief över studieområdet Informationen om invallningen från Vellinge kommun fanns inte i digital form, så dessa digitaliserades. Till grund för dessa ligger Vellinge kommuns handlingsplan mot höga havsnivåer 10. 7.2 Geografisk analys Översvämningsområden för de tre havsnivåer vi valt att arbeta med i denna studie togs fram. Analyserna genomfördes med hjälp av standardverktyg i ArcGIS samt tillägget Spatial Analyst. Nivåerna applicerades sedan på studieområdet. 10 http://vellinge.se/kommun-politik/planer-och-styrdokument/remiss-rorande-hoga-havsnivaerfalsterbonaset-samt-omradena-vid-hollviken-och-kampinge/ 15 (32)

Figur 5 Höjdnivåer över Skanör-Falsterbo, där blå motsvarar dagens havsnivå på 0,2 meter över medelhavsnivå, röd motsvarar den framtida medelvattenståndet (1,2 meter över dagens nivå), orange motsvarar en havsnivå på 2,5 meter vilket kan ses som extremnivå och grå är över 2,5 meter och antas vara opåverkat vi en framtida havsnivåhöjning. Nivåernas 0 punkt hänvisas till RH2000. Informationen i FMIS som rör fasta fornlämningar märktes med nedanstående nivåintervall för att utifrån detta diskutera vilka objekt som kommer att påverkas vid olika vattenstånd, utan hänsyn till framtida invallning. Nivå 0 Nuvarande medelhavsnivå (0,2 meter i RH2000) Nivå 1 Framtida medelhavsnivå (0,2-1,2 meter i RH2000) Nivå 2 Framtida extremnivå (1,2-2,5 meter i RH2000) Nivå 3 Antas vara opåverkat vid en framtida havsnivåhöjning (>2,5 meter i RH2000) I FMIS finns lämningarna sparade som objekt. Dessa objekt kan antingen vara av karaktären punkt- linje- eller ytobjekt. Exempel på ett punktobjekt kan vara en båtlämning, antingen i vattnet eller på land. Ett punktobjekt symboliserar en lämning som är mindre än 20 meter. Ett linjeobjekt har ofta formen av en linje och sträcker sig över ett något större område. Exempel på linjeobjekt är stenmurar och vägar. Ett ytobjekt är ett område som markerar en lämning större än 20 meter Ett ytobjekt kan vara en fiskehamn eller medeltida stadslager. Nedan visas tre bilder där den första beskriver vilka ytobjekt i FMIS som blir påverkade vid vilka nivåer. Den andra beskriver samma sak, men för linjeobjekt och den sista för punktobjekt. Då vissa objekt ligger på många olika höjder, kan de bli påverkade på olika sätt. Ett objekt som ligger både i nivå 1 och 2 kommer delvis bli påverkad då den kommer hamna under framtida medelvattenstånd, men den kommer även delvis påverkas vid extrema högvatten. 16 (32)

Figur 6 Ytobjekt från FMIS och vilka nivåer dessa objekt kommer bli påverkade vid en framtida havsnivåhöjning Figur 7 Linjeobjekt från FMIS och vilka nivåer dessa objekt kommer bli påverkade vid en framtida havsnivåhöjning 17 (32)

Figur 8 Punktobjekt från FMIS och vilka nivåer dessa objekt kommer bli påverkade vid en framtida havsnivåhöjning Riksantikvarieämbetets Bebyggelseregister innehåller byggnader med kulturhistoriskt värde. Dessa märktes också upp med information om de olika nivåerna. Figur 9 Riksantikvarieämbetets Bebyggelseregister uppmärkt med nivåinformation 18 (32)

Figur 10 Kulturhistoriskt värdefulla byggnader enligt kommunens detaljplan. Den färgade informationen beskriver vilket sorts skydd byggnaden har enligt PBL, Q, q eller k. Inom studieområdet planerar Vellinge kommun för en vall för att skydda delar av Falsterbonäset. Den påverkar även de fasta fornlämningarna och de kulturhistoriskt värdefulla byggnaderna i området. Påverkan kan både vara positiv och negativ, då vissa objekt kommer att skyddas av en vall, medan andra kommer påverkas negativ då vallen kan komma att byggas ovanpå några fornlämningar. Vallen i sig kommer delvis även att påverka kulturmiljön visuellt. Nedan visas omfattningen av invallningen. 19 (32)

Figur 11 Förslag från Vellinge kommun på invallningar, den inre vallen i lila och den yttre i cerise. Den inre vallen antas bli färdigställd inom en tidsperiod på 10-40 år och den yttre inom 40-80 år I den här analysen har studien enbart fokuserat på att den inre vallen uppförts, då den yttre vallen kommer byggas senare. Nivåerna efter att vallen uppförts visas i figuren nedan. 20 (32)

Figur 12 Nivåernas utbredning efter att den inre vallen uppförts Resultaten nedan visar således endast hur objekten i FMIS och Bebyggelseregistret påverkas när en inre vall uppförts. Bilden nedan visar i turkos de två ytobjekten som kommer skyddas helt när den inre vallen uppförts. De två ytobjekten är en borgruin; Falsterbohus slottsruin, och en gårdstomt. 21 (32)

Figur 13 Invallningen tillsammans med ytobjekten samt nivåernas utbredning, i turkos visas de objekt som kommer skyddas vid uppförande av en inre vall. Det är 22 linjeobjekt som skyddas vid uppförande av en inre vall. Av dessa 22 är 21 gränsmärken i form av tångvallar medan 1 omfattar befästning/skans. 22 (32)

Figur 14 Invallningen tillsammans med linjeobjekten samt nivåernas utbredning, i turkos visas de objekt som kommer skyddas vid uppförande av en inrevall. För punktobjekten är det 3 fornlämningar som blir skyddade med hjälp av den inre vallen. Av dessa 3 är ett fartygs-/båtlämningar och två gränsmärken. 23 (32)

Figur 15 Invallningen tillsammans med punktobjekten samt nivåernas utbredning, i turkos visas de objekt som kommer skyddas vid uppförande av en inre vall. I bilden nedan visas informationen från Riksantikvarieämbetets Bebyggelseregister. Där kan konstateras att det är endast är Väderkvarnen i Skanör som kommer att skyddas vid en invallning, då alla andra objekt antingen ligger utanför den inre vallen eller redan ligger så pass högt att de inte påverkas av en höjd havsnivå. 24 (32)

Figur 16 Invallningen tillsammans med punkter från Bebyggelseregistret samt nivåernas utbredning. Det enda byggnadsminnet som skyddas av vallen är Skanör väderkvarn (markerat med turkost). I 25 (32)

Tabell 3, nedan visas att 44 fasta fornlämningar, ett byggnadsminne vilka är skyddade enligt kulturminneslagen (KML) som påverkas om vattenlinjen och således havsnivån stiger med 0,2 1,2 meter. Vidare skulle 70 fasta fornlämningar, 4 byggnadsminnen enligt kulturminneslagen och 244 kulturhistoriskt värdefulla byggnader som är skyddade i plan och bygglagen, PBL, påverkas om havsnivån steg 1,2 2,5 meter. Om den planerade vallen byggs kan den skydda 32 fasta fornlämningar, ett byggnadsminne och 244 kulturhistoriskt värdefulla byggnader som är skyddade i PBL. De som inte skulle skyddas med en vall är bl.a. fyrsamhället i Falsterbo samt borgruinen Skanörs slottsruin. 26 (32)

Tabell 3 Antal fornlämningar och kulturhistoriskt värdefulla byggnader som påverkas av de olika beräknade havsnivåerna Totalt inom Påverkade Påverkade vid Objekt som skyddas studieområdet vid 0,2-1,2m 1,2-2,5meter som skulle skyddas av invallning Fasta fornlämningar 105 44 70 32 Byggnader skyddade enligt Kulturminneslagen (KML) 12 1 4 1 Byggnader skyddade enligt PBL 475 0 244 244 7.3 Fördjupade studier resultat av Workshop Inom studien genomfördes en Workshop. Till den togs det fram detaljerade underlag om ett antal fasta fornlämningar/byggnader. Urvalet av fornlämningar och byggnader gjordes baserade på den geografiska analysen. De underlag som togs fram var dels en bild på objektet, utdrag ur FMIS och Bebyggelseregistret om objektet, kartunderlag på hur det ser ut på platsen i dagsläget samt hur det kommer se ut om havsnivån höjs med en meter samt vid en eventuell invallning. Dessutom togs det fram en skuggrelief över området där objektet är placerat. Under workshopen diskuterades vilka konsekvenser en höjd havsnivå skulle kunna få för urvalet av enskilda objekt. De objekt som workshopen fokuserade på var Falserbo fyr, Skanörs borgruin och bebyggelsen som är skyddad enligt plan- och bygglagen. Under workshopen diskuterades vilka konsekvenser en höjd havsnivå skulle kunna få för urvalet av enskilda objekt. De objekt som workshopen fokuserade på var Falsterbo fyr, Skanörs borg och bebyggelsen som är skyddad enligt Plan- och bygglagen. Figur 17 Falsterbo Fyr Foto: John-Eric Gustafsson 1980, Riksantikvarieämbetet Under workshopen diskuterades att det, utöver de kulturhistoriska värdena, handlar om att göra bedömningar utifrån flera olika perspektiv. Kulturhistoriska värden, sociala värden, och naturvärden är tre perspektiv som tillsammans kan beaktas för att kunna bedöma hur ett objekt ska hanteras. 27 (32)

Falsterbo fyr och fyrsamhället ligger utanför det område som skulle skyddas av den inrevallen som kommer att byggas först enligt befintlig plan. Fyren har i dag ingen funktion för sjöfarten. Däremot har Fyrvaktarbostaden inretts av Falsterbo museum. Eftersom fyrkvaktarsamhället ligger i ett område som troligen kommer att påverkas av översvämningar i framtiden kan det finnas anledning att utreda om det finns anledning att vidta särskilda skyddsåtgärder. Skanörs borgruin ligger utanför den planerade vallen. Det betyder att dem troligen sakta men säkert kommer att bli mer och mer påverkad av havet. Det gäller både delar över och under markytan. Även här det finnas anledning att överväga om den behöver skyddsåtgärder eller andra åtgärder innan det är för sent. Figur 18 Skanörs borgruin Foto: Sven Rosborn enskilda objekten till workshopen, tillsammans med bilderna ovan. Nedan visas tre bilder på det material som tog fram för de Figur 19 Bilder som togs fram till workshopen för att illustrera de enskilda objekten. Till vänster ortofoto (flygfoto) över Skanörs borgruin, i mitten en skuggrelif över samma område och till höger ortofoto med framtida havsnivåer All kulturhistoriskt värdefull bebyggelse som är skyddad enligt PBL kommer att skyddas av den planerade inre vallen. I det sammanhanget är det viktigt att komma ihåg att siktlinjen i området kan påverkas av en vall. Därför kan det vara av intresse att göra en analys av vilka strukturer som kan påverkas av en skyddsvall. Under workshopen konstaterades att studien var ett bra sätt att åskådliggöra betydelsen av havsnivåhöjningar för kulturarvssektorn. Kartorna utgör ett bra diskussionsunderlag. Troligen är det värdefullt att göra likande studier i fler områden för att identifiera hotade fasta fornlämningar och kulturhistoriskt värdefulla byggnader. Detta för att kunna vidta åtgärder som till exempel invallning eller utgrävning och dokumentation av fornlämningar innan det är för sent. 28 (32)

8 Diskussion och slutsatser Tillgång till detaljerad, tillförlitlig och uppdaterad höjddata är av avgörande betydelse för en väl genomförd geografisk analys. Den geografiska analysen i sin tur är sedan ett av de viktigaste underlagen i den fördjupade studien. Effekterna av en prognos eller ett havsnivåscenario måste underbyggas med dataunderlag av god kvalitet för att kunna göra en fullgod analys av konsekvenserna och därmed kunna få gehör och tydlighet i kommunikationen runt klimatfrågan och dess effekter. Tillgången på bra geografiska data är nödvändig för att kunna göra analyser av effekterna av höjdhavsnivå. Dock finns en rad osäkerhetsfaktorer som bör beakta, av vilka några nämns nedan; Klimatmodeller vilka havsnivåerna är baserade på, är i sig behäftade med en rad osäkerheter Kombinationer av stora nederbördsmängder och framtida högvattenstånd kan temporärt ge ännu större effekter. Analyserna i denna studie tar hänsyn till skyddsåtgärden invallningar Konsekvenserna för enskilda objekt är inte undersökta fullt ut, enbart några objekt har analyserat mer ingående. I mycket flacka områden kan denna typ av analys ge mindre tillförlitligt resultat även om noggrannheten i höjddata är god. Inom områden med tät vegetation blir felet i höjdmodellen större. Konsekvenser av en varaktigt förhöjd grundvattennivå bör beaktas ur geotekniskt samt miljöoch hälsoperspektiv. Konsekvenser av en varaktig förhöjd grundvattennivås inverkan på fornfynd under markytan. Studien är ett bra exempel som visar på hur fasta fornlämningar och kulturhistoriskt värdefull bebyggelse kan påverkas av havsnivåhöjningar. Detta är ett hot som kulturmiljövården inte så ofta tar med i beräkningarna. I och med kartorna blir problemet visuellt tydligt. Studier som denna skulle kunna vara ett underlag för riskanalyser och beslut om skyddsåtgärder som t.ex. invallning eller underökning av fornlämningar. Studien var även ett bra tillfälle att se hur information från FMIS och Bebyggelseregistret går att länka samman med andra data och vilka frågeställningar och problem som uppstår. 29 (32)

9 Mer om projektet Studien har utförts inom ramen för samarbetet inom Nationell plattform för arbete med naturolyckor, Lantmäteriet har varit huvudprojektägare för paraplyprojektet Studier av effekter av havsnivåhöjningar med användning av ny nationell höjdmodell (NNH) och Metria har anlitats som konsult. I den svenska nationella plattformen ingår följande myndigheter och organisationer: Boverket Energimyndigheten Lantmäteriet Livsmedelsverket Länsstyrelserna MSB Naturvårdsverket Riksantikvarieämbetet Sida Skogsstyrelsen SMHI Socialstyrelsen Statens geotekniska institut Svenska Kraftnät Sveriges geologiska undersökning Sveriges kommuner och landsting Trafikverket Jordbruksverket Havs- och Vattenmyndigheten Styrgrupp i projektet har bestått av Stigbjörn Olovsson (Lantmäteriet), Anna Hedenström (SGU), Lena Lindström (SMHI), Erika Hedhammar (RAÄ), Bo Kristofersson (Trafikverket), Emelie Gullberg (SKL) och Bengt Rydell (SGI). 30 (32)

10 Resultat och GIS-skikt som levererats till Riksantikvarieämbetet Metria har levererat följande filer till Riksantikvarieämbetet: Bebyggelseregistret med uppmärkta nivåer utan invallning och med invallning 2 meter markmodellen med och utan invallning samt skuggrelif FMIS uppmärkt med nivåer utan invallning och med invallning Kulturskyddadbebyggelse från Länsstyrelsen i Skåne Vattenmasken ur terrängkartan Dessutom har Riksantikvarieämbetet fått de kartor i storlek A0 och A3 som användes under Workshopen den 11 september 2013. 31 (32)

11 Referenser 1. Sveriges offentliga utredningar, 2007. Klimat- och sårbarhetsutredningen, (SOU 2007:60). 2. Lantmäteriet, 2009. Nyttoanalys - Höjddata - en förutsättning för klimatanpassning. 3. Lantmäteriet, 2010. Svensk marktäckedata produktbeskrivning. Datum 2010-03-26. 4. Persson, Lars & Reisnert, Anders, Kulturmiljövärden på Falsterbohalvön: en studie av kulturmiljövärden relaterat till framtida skyddsvallar mot översvämning : Skanör och Falsterbo socknar i Vellinge kommun, Skåne län : kulturmiljöutredning, Enheten för kulturmiljövård, Malmö kulturmiljö, Malmö, 2008 http://www.malmo.se/download/18.314e2e5b124a611034880003355/1383646344090/rapport_2 008_022_low.pdf 5. http://www.vellinge.se/kommun-politik/planer-och-styrdokument/remiss-rorande-hogahavsnivaer-falsterbonaset-samt-omradena-vid-hollviken-och-kampinge/ 32 (32)