GRÖNPLAN FÖR GISLAVEDS TÄTORT



Relevanta dokument
Mål för skogsskötsel och naturvård i Timrå kommun

Lokala miljömål för Tranemo kommun

Lektionsupplägg: Behöver vi våtmarker?

Naturvårdsplan Lysekils kommun. DEL 2 Åtgärdsprogram. Antagandehandling

Naturvårdsprogram Uppdaterad kortversion 2014

Bilaga 1 ÖVERGRIPANDE FÖRUTSÄTTNINGAR 1. MILJÖBALKEN...2

Bildande av naturreservatet Bjurforsbäcken

På Orust nns drygt ha åkermark och cirka ha betesmark. Lantbruksnämnden klassi cerade 1990 jordbruksmarken i tre kategorier:

Behovsbedömning för planer och program

Tylömarks. lilla gröna om... Naturvård

rör naturvård, lokalisering och exploatering. DEL 1 FAKTA Dokumentet finns på

Lektionsupplägg: Varför behövs miljömålen?

UTKAST MILJÖKONSEKVENSER

Program för Jönköpings kommuns skogar

Översiktlig naturvärdesbedömning inom planområde för Vista skogshöjd, Vistaberg

Naturvårdsprogram för Färgelanda kommun

Naturinventering. skogsområde söder om vårdcentralen i Krokek,

Restaureringsplan för alléer på kommunal mark Allé i Södra Freberga. Motala kommun

Svenska Jägareförbundet får härmed lämna följande yttrande över rubricerad remiss.

Information till prospekteringsföretag i Västerbotten

Hur mår miljön i Västerbottens län?

Behovsbedömning av detaljplan för bostäder Kåbäcken, Partille kommun

Detaljplan för GRANNÄS 1:26 M FL BOSTADSOMRÅDE VID NORRA VISEN, AMBJÖRNARP TRANEMO KOMMUN. Detaljplanens syfte

SAMRÅDSHANDLING Del av Gällivare 12:74 Öster om Treenighetens väg/e Bilaga 1. BEHOVSBEDÖMNING BEHOVSBEDÖMNING

Ny lagstiftning: Huvudsakliga

Detaljplan för del av Vångerslät 7:96 i Läckeby, Kalmar kommun

Remissvar till Program för Landvetter Park

Styrande dokument beslutat av GD. Förvaltning av jordbruksfastigheter STATENS FASTIGHETSVERK

STRATEGI. Antagandehandling. Miljöstrategi för ekologiskt hållbar utveckling i Håbo kommun

Ett rikt växt- och djurliv

MINNESANTECKNINGAR Datum Närvarande från länsstyrelsen: Anna-Lena Fritz, Magnus Martinsson och Ingrid Thomasson

Yttrande över Översiktsplan för Göteborg och Mölndal, fördjupad för Fässbergsdalen Samrådshandling april 2010

Spånstad 4:19 och 2:14

Naturvård och mångfald i skogen

Detaljplan för del av Växthusvägen m.m. i stadsdelen Hässelby Villastad, Dp

BEHOVSBEDÖMNING. Detaljplan för Kvarter Persikan i Aneby tätort, Aneby kommun. Samhällsbyggnadsavdelningen

Areella näringar 191

Promemoria

Riksintressen. Vi ska vara rädda om våra riksintressen!

NATURVÄRDEN VID SÖDRA TÖRNSKOGEN, SOLLENTUNA KOMMUN

Limmared, Tranemo kommun

PROTOKOLL Svar på medborgarförslag 2014:07 om att ta fram en kommuntäckande grönstrukturplan KS-2014/261

ÖVERSIKTLIG BIOTOPKARTERING OCH

Mörbylånga kommun GESTALTNINGSPROGRAM. Stora Vickleby 6:9 (tidigare del av Stora Vickleby 3:39) m fl

Så bildas en nationalpark

DEL 3: INNEHÅLL 1. FÖRUTSÄTTNINGAR KONSEKVENSANALYS...466

Svenska modellen. Skydd. Ex HF. Generell hänsyn

Naturvårdens intressen

Åtgärdsförslag. för att uppnå uppsatta mål i Lidingös grönplan 2014

7.5.7 Häckeberga, sydväst

Bilaga 1 FÖP Överum Miljöbedömning för föreslagna utvecklingsområden för bostäder och industri

Fördjupad utvärdering Myllrande våtmarker 2014

Bilaga 1 FÖP Överum. Miljöbedömning av föreslagna utvecklingsområden för bostäder och industri

Lärarhandledning. Vad gör jag innan, under och efter lektionen?

Del av Kungsbäck 2:10 mfl, Stora Vall

Fördjupad översiktsplan 12.1 Natur- och kulturmiljö

Naturtyper enligt Natura 2000 Områdets naturtyper (se tabell 1 och bilaga 1) konstaterades vid fältbesök 2002.

Götene kommuns miljöpolicy och miljömål

Eolus Vind AB Naturvärdesbedömning Rångedala / Falskog

7.5.4 Risen - Gräntinge

Den lönsamma skogsgården Mats Blomberg, Södra

Morakärren SE

Värdetrakter för biologisk mångfald - utifrån perspektivet arter, nyckelbiotoper i skogsmiljöer samt skyddsvärda träd i Jönköpings kommun

Så skyddas värdefull skog. Sammanfattning av Strategi för formellt skydd av skog i Hallands län

Detaljplan för fastigheten Hulan 1:122 m fl, ICA Kvantum, i Lerums kommun. Behovsbedömning KS

Naturvärdesinventering (NVI)

NATURINVENTERING SKUTHAMN

Sparvvägen, Östra Tyresö OMRÅDE FÖR VILLABEBYGGELSE

RIKTLINJER FÖR FÖRVALTNING AV KALIX KOMMUNS SKOGSINNEHAV

Ansökan om bidrag för Fjärilarnas marker i Stora Vika

Arkeologisk utredning Svalsta, Grödinge socken Stockholms län December 2004

25(60) Fördjupad översiktsplan, Fjällbacka 25(60)

3.6 Miljömål och sociala mål i fysisk planering

räd Värdefulla TReftele Inventerare: Hanna Torén, Biolog

Halmstads gröna värden. från insektsliv till friluftsliv DEL 2 STYRANDE RIKTLINJER

Axamoskogen -Nyckelbiotoper och naturvärden 2016

Art enligt Natura 2000 Arten hålträdsklokrypare påträffades vid en inventering 1996.

Naturskyddsföreningen har tagit del av detaljplaneskiss för kvarteret Isstacken och lämnar härmed följande synpunkter.

Utdrag ur Skötselplan för Kosterhavets nationalpark Förslag Remissversion

KOMMUNÖVERGRIPANDE GRÖNSTRUKTUR

Finlands viltcentrals strategi för naturvård och naturskydd 2014

ENABYGDENS MILJÖMÅL

Postadress Besöksadress Telefon Telefax Bankgiro E-post www

Mål och åtgärder. Foto: Simon Jonegård. Jönköpings kommuns Naturvårdsprogram

Vad betyder ökningen av arealen ekologiskt odlad mark för den hotade biologiska mångfalden?

Konsultation angående skötsel av dammar och ängar på Kungsbacka golfbana

Friluftsliv och rekreation. Planeringsförutsättningar Kommunomfattande översiktsplan

Erfarenheter från Kometområdet Kronobergs län,

Bebyggelsens gröna karaktär

Täkter hot eller tillgång eller både och?

Tyska Robin Wood protesterar mot sca:s hantering av fsc

BILAGA 1 NATURVÄRDEN

ecocom Mark- och vegetationskartering kring Videbäcksmåla, Torsås kommun 2008 Påverkansbedömning inför etablering av vindkraftspark

PARKVISION Vision för utveckling av Enköping som park-och trädgårdsstad

Förslag. Växjö en nära, tät och tillgänglig stad Växjö ska fortsätta vara en attraktiv stad att bo och verka i med bibehållen hög miljöprofil.

Synpunkterna är framarbetade vid en workshop i Falun den 17 april, där merparten av distriktets personal medverkade.

Trädplan. för Kyrkogårdsförvaltningen i Göteborg. del ett

BESLUT Föreskrifter enligt 7 kap 30 miljöbalken gäller från även om de överklagas.

Identitet. SWOT- analys Södra Älvstranden Space syntax Image of the city. Rörelse Helhet

Transkript:

GRÖNPLAN FÖR GISLAVEDS TÄTORT Skala 1: 20 000 (i A3) 1

Grönplan för Gislaveds tätort på uppdrag av Gislaveds kommun, första utgåva augusti 2007. Foto, kartor, text och layout av Linda Kjellström

FÖRORD TECKENFÖRKLARING Vad är en Grönplan? Vad är grönstruktur? Vad är grönska? Kartan på framsidan, som kanske mest påminner om modern konst, är Gislaveds tätort hopsatt av 13 olika sätt att se grönstruktur och grönska. Kanske är kartan här till vänster lättare att läsa då man tydligare kan se varje område/karta. Jämför gärna de olika områdenas kartor med Centrum som här består av en vanlig Baskarta. Vilken karta avspeglar egentligen verkligheten bäst? Kanske en blandning av allt... Jag har försökta att under tre månader inventera, analysera och sammanfatta Gislaveds grönstruktur, en otroligt rolig, intensiv och utmanande uppgift som jag lärt mig mycket av. Mina förhoppningar är att ni kommer att lära er av mina erfarenheter och även om vi kanske inte ser allt på samma sätt så hoppas jag att Grönplanen kommer att väcka tanker, nya synsätt, intresse och idéer. För mig är det viktigt att poängtera att detta bara är en tolkning, en uppfattning och slutligen bara en skrapning på ytan av vad grönstruktur är, dess betydelse och värde. Slutligen ett stor tack till alla som hjälp mig, inga nämnda inga glömda, och till min mamma som lånade mig Pärlan så att jag kunde ta mig till Gislaved. Linda Kjellström KARL-JOHANSGATAN GULLVIVAN & TRASTEN CENTRUM YTTRE CENTRUM, SÖDRA MÅRTENS- GATAN RÖDJAN GAMLA HENJA BOSTADS- OMRÅDE GYLLENFORS BRUKSOMRÅDE NYA HENJA BOSTADSOMRÅDE HENJA INDUSTRIOMRÅDE FÖRORD RÖDJAN Naturmark & Grönstruktur SÖDERGÅRD Närgrönska, utveckling LUNDÅKRA MÅRTENSGATAN Naturmark & Rekreation GYLLENFORS VILLAOMRÅDE & hot KARL-JOHANSGATAN GULLVIVAN & TRASTEN Närströv för småbarn GYLLENFORS BRUKSOMRÅDE HENJA INDUSTRI- OMRÅDE Gröna förbindelser SÖDERGÅRD GYLLENFORS BOSTADSOMRÅDE CENTRUM Baskarta GAMLA HENJA BOSTADSOMRÅDE för äldre barn YTTRE CENTRUM, SÖDRA Områdeskarta NYA HENJA BOSTADSOMRÅDE Bebyggelse & Grönstruktur LUNDÅKRA för ungdomar Skala 1: 20 000 (i A3) 3

INNEHÅLLSFÖRTECKNING INNEHÅLLS- FÖRTECKNING 4 DEL 1 -INLEDNING FÖRORD...3 SYFTE...9 MÅL...10 Rekreativa mål Biologiska mål Kulturhistoriska mål Generella mål DEFINITIONER...11 VÄRDEN & FÖRUTSÄTTNINGAR...12 VÄRDEN Sociala värden Barn Ungdomar Vuxna Äldre Estetiska värden Samhällsekonomiska värden FÖRUTSÄTTNINGAR Tillgänglighet Nåbarhet Offentlighet och tillträde Framkomlighet Trygghet och säkerhet METOD & ANALYS...16 Inventering och Klassificering Riktvärden Barriärer Analysstruktur KATEGORIER...17 /närströv Gräsmark Park Gårdspark Offentlig park Gröningar Impedimentyta Kyrkogårdar och Begravningsplatser Historia Nuläge Trädgårdar Villaträdgårdar Bostadsträdgårdar Industriområde platser Nuläge Förslag på förbättringar Skolgårdar och förskolor Särskilda rekreationsområden Gröna ytor knutna till vård och omsorg Alléer och stenrösen Kultur DEL 2 -ÖVERBLICK BEBYGGELSE & GRÖNSTRUKTUR...24 Villaområde Industriområde Bostadsområde Vård och omsorg Särskilda rekreationsområden Offentliga byggnader

INNEHÅLLSFÖRTECKNING GRÖNA FÖRBINDELSER...27 Stråk och korridorer Stråk Större stråk Medel stråk Mindre stråk Nissan Kilar Alléer Vägkanter GC-vägar NATURMARK & GRÖNSTRUKTUR...29 Naturområden runt Gislaved GENERELLT Skogsmarker Gräsmarker Våtmarker SPECIFIKA OMRÅDEN Nissan Anderstorps Store Mosse Rastamossens våtmark Seths Hage EKOLOGISKA VÄRDEN & HOT...32 Natura 2000 Riskintresse för naturvård Biotopskydd Strandskydd Naturvårdsprogram 95 & Naturvärden Miljöfarlig verksamhet Eventuell förorenad mark NATURMAK & REKREATION...34 GENERELLT Skogsmarker Användning och rörelsemönster Tillgänglighet Gräsmarker och jordbruk SPECIFIKA OMRÅDEN Nissan Anderstorps Store Mosse Rastamossens våtmark Seths Hage Leder runt Gislaveds tätort Navet genom Gislaved Norr Söder Öst Väst Tillgänglighet Gångtunnlar Broar KULTURHISTORISKA VÄRDEN...38 Gislaveds kulturarv DEL 3 - OMRÅDEN OMRÅDESINDELNING...39 Indelning av Gislaved NYA HENJA BOSTADSOMRÅDE...40 Gröning 5 INNEHÅLLS- FÖRTECKNING

INNEHÅLLSFÖRTECKNING INNEHÅLLS- FÖRTECKNING 6 GAMLA HENJA BOSTADSOMRÅDE...44 Sparade ytor HENJA INDUSTRIOMRÅDE...48 GYLLENFORS BRUKSOMRÅDE...50 Sparade ytor Alléer GYLLENFORS BOSTADSOMRÅDE...54 Trädgårdar och parker SÖDERGÅRD...58 Sparade områden Ny mötesplats/torg Skogskyrkogården Kolonilotterna Kilarna Kilarna Skyltning och information LUNDÅKRA...64 Trädgårdar och parker Kilar

INNEHÅLLSFÖRTECKNING YTTRE CENTRUM, SÖDRA...68 Grönska i öst Gisleområdet Grönska i väst CENTRUM...73 Bostadsgårdar Villaområden ingsplatser Restytor Kyrkogården Alléer KARL-JOHANSGATAN...78 Trädgårdar och parker Alléer GULLVIVAN & TRASTEN...82 runt Gullvivan runt Trasten ing MÅRTENSGATAN...86 Gröningar och sparade ytor 7 INNEHÅLLS- FÖRTECKNING

INNEHÅLLSFÖRTECKNING INNEHÅLLS- FÖRTECKNING 8 Stationsområdet Karaktär Grönstruktur Tillgänglighet RÖDJAN...91 Villaområden DEL 3 - BRISTANALYS OMRÅDEN FÖR SMÅBARN...94 Teoretiskt upptagningsområde Faktiskt upptagningsområde Offentlighet Barriärer Skolor och förskolor Attraktivitet OMRÅDEN FÖR ÄLDRE BARN...97 Teoretiskt upptagningsområde Faktiskt upptagningsområde Offentlighet Barriärer Skolor och förskolor Tidsbegränsande verksamhet Attraktivitet OMRÅDEN FÖR UNGDOMAR...100 NÄRGRÖNSKA...101 Teoretiskt tillgång till närgrönska Faktiskt tillgång till närgrönska Offentlighet Institutioner och föreningar Torg Barriärer Attraktivitet Utveckling av tillgång till närgrönska NÄRSTRÖV...105 Tillgång till närströvsområden Tillgång till närströv i skogsmark Tillgång till vattennära rekreation REFERENSER...108

SYFTE Avsikt med grönplanen är att lyfta fram Gislaveds unika grönstruktur. Vanligtvis visas parker, vägzoner, kolonilotter och kyrkogårdar med samma färg på en karta, vilket inte alls ger en bra bild av stadens ytor och deras variation i innehåll och värde. Då den grönstrukturen i en stad är oerhört viktig ur flera aspekter -sociala, ekologiska och socialekonomiska för att bara nämna några- är det viktigt att ha en klar bild av dagsläget för att kunna fatta bra och långsiktiga beslut. Grönska har stor påverkan på folkhälsan, tätortsmiljön, dessutom är den en grundsten i en stads attraktivitet, vilket i säg är en viktig del i marknadsvärdet och den ekonomiska tillväxten. Grönplanen skall utifrån inventering och befintlig information beskriva och värdera grönstrukturen i och runt Gislaveds tätort samt ge riktlinjer för bevarande, utveckling och hållbart nyttjande av gröna områdena och stråken. Programmet är inte en reglerande plan utan, ett vägledande underlag för band annat: SYFTE Fördjupningen av översiktsplanen över Gislaveds tätort Åtgärder inom kommunens parkverksamhet, planering, projektering och skötsel Kunskapskälla och inspiration för offentliga och privata aktörer Grönska i stadsmiljö, en uthärdig företeelse (utmed Anderstorpsvägen) 9

MÅL MÅL 10 Rekreativa mål Säkerhetsställa och utveckla tillräckligt med bostadsnära grönytor Verka för att förbättra tillgängligheten till grönområden för alla användargrupper. Arbeta mer med att förbättra förutsättningarna för funktionshindrades rekreation och möjlighet till använda grönområden Verka för att skapa tryggare grönområden i samverkan med invånarna Genom att arbeta för en hållbar och tillgänglig grönstruktur även förbättra folkhälsan Arbeta med barns miljöer på skola, förskola och lekplatser för att tillgodose och utveckla goda möjligheter till lek och utveckling Arbeta aktivt och medvetet för att säkerhetsställa, utveckla och planera för gröna stråk och korridorer som länkar ihop grönstrukturen i med omkringliggande landskap. Biologiska mål Säkerhetsställa värdefulla naturmiljöer och skydda den från skadlig exploatering Verka för ett rikare utbud av biotoper och arter. Förstärka landskapstyper och utveckla olika karaktärsområden inom dessa Arbeta för en grönstruktur som är sammanhängande Värna om arters behov av spridnings- och vandringsmöjligheter och motverka barriärseffekter Hushålla med naturresurser och återvinna Bevara och värna om rödlistade arter Öka möjligheterna att rena dagvatten i våtmarker Kulturhistoriska mål Värna om landskapets kontinuitet och läsbarhet Säkerhetsställa värdefulla kulturmiljöer Kulturhistoriska platser och miljöer visas upp och tillgängliggöras i den mån det går. Värna om viktiga element som speglar traktens historia t ex stenrösen, alléer, rösen, gamla husgrunder etc. Generella mål Förbättra stadens klimat och luftkvalité genom att bevara och plantera mer vegetation i utsatta områden Sträva mot att öka grönskan i tätortsmiljön och därmed dra nytta av dess positiva effekter Arbeta för att aktivt informera och utveckla människors medvetenhet och förståelse för de gröna värdena Arbeta mer med information i parker och naturområden Ökad dialog mellan aktörer Utbildning av speciellt brukare, markägare och entreprenörer, men även av tjänstemän och resten av allmänheten. Ökad delaktighet för allmänheten i planering, projektering och skötsel av grönytor.

DEFINITIONER Grönstruktur innefattar all grön mark som inte är hårdgjord, såväl inne i tätorten som utanför. Detta innebär att grönplanen inte hanterar bara offentlig mark utan även privat grönska i tätorten, rekreationsområdena och stråken. Friluftsliv -all aktivitet i landskapet som inte är i behov av anläggningar, t ex vandring, fiske, fågelskådning etc. Opportunister - Arter med god spridningsförmåga och som snabbt kan växa upp på störda platser med liten konkurrens kallas opportunister. DEFINITIONER Biologisk mångfald -delas in i tre olika nivåer: mångfald av ekosystem, rikedom av arter och genetisk variation inom arter. Främsta skillnaden mellan termen biologisk mångfald och artrikedom eller diversitet är att värdet av den genetiska variationen inom varje art uppmärksammas i ökad utsträckning. Rödlistade arter -förteckning över arter som Artdatabanken och Naturvårdsverket sammanställt över arter som anses vara hotade och löper risk att försvinna regionalt, nationellt eller globalt. Närströv avser tätortsnära rekreationsmark av naturmark eller naturlik anlagd mark. Rekreationsskogsbruk:- Ett skogsbruk som ligger nära en tätort och där skogen först och främst är avsedd för allmänheten och dess rekreation. Svampplockning, promenader, fågelskådning, etc. är exempel på funktioner som kan hysas inom området. Avverkning ser på sådant sätt att det så lite som möjligt stör rekreationen och inte i någon stor omfattning. Permanenta gångstigar anläggs i regel och skogsbruket i sig ger oftast inget överskott i form av direkta pengar, däremot kan de indirekt ge inkomst i form av bättre häls hos befolkningen, bättre miljöförhållanden runt staden som i sig gynnar stadsmiljön etc. Vad är grönska och vad är grönstruktur? Vad blir en del av det och vad blir inte? (Vattentornet, Yttre Centrum, södra) 11