SSI : 1974-031 BIOLOGISKA RISKER FRÅN TANDLÄKARRÖNTGEN IF. Gamar Bengtsson STATESS Peck, 104 01 S10CKBOIH novtmbir 1t74
BIOLOGISKA STRÅUTIKGSRISKER SVENSK AHVÄHUm» AV flftracanxaghoshk DKH Underlag för en 45 minuters föreläsning vid tandläkarhögskolsn i Stockholm, november 1974. Gunnar Bengtsson ' PRIMÄR STRÄLSKADA Ett viktigt exempel på en grandläggande strålskada gäller påverkan av en ZKA-aolekyl som leder till brott på DHA-strängen eller ändring av dess informationsinnehåll. Många olika enzymsystem bidrar till att reparera sådana grundläggande skalor. I enkelsträcgat IHA-virus inaktiveras viruset av en enda jonisation i IKå-molekylen, i däggdjursceller krävs 1000 jonisationer för inaktivering. Reparationen kan utebli eller misslyckas. Den enskilda cellen kan då drabbas av celldöd eller informationsförändring. CELLDÖD VID LAGA STRÅLDOSER Celldöd är i många fall naturlig för kroppen och en mindre påspädning av antalet dödade celler behöver inte få några konsekvenser. Problem kan det bli med celler som ersätt» långsamt eller inte al?s. fill exempel diskuterar man risken för att strålskador skall öka takten i hjärncelldöden hos astronauter i icke acceptabel utsträckning. Problem kan det också bli med celler son är ursprungsceller för organ i kroppen hos foster. Om sådana celler dödas i den tidiga fosterutvecklingen kan denna rubbas. IHFORMATIOirSItJRÄHDRIHG Bi cell med informationsförändring kan elimineras av kroppens försvarsmekanismer. Den kan också accepteras och bli ursprunget till en stängd celler som innehåller sasna infordationsförändring. GB/KL 250 ex 'T.f. föreståndare för rönigenkontroilavdelniagen vid statens stråiskjddsinstitut. Tack, 104 01 STOCKHOLM 60
Detta kaa få allvarliga följder oa den berörda cellen finns i ett foster, särskilt i tidigt utvecklingsstadium. Om få fosterceller är berörda kan det kommande barnet få skador från färgförändringar i ögat, som knappast uppfattas som allvarliga, till grava deforaiteter på lemmarna eller allvarliga hjärnskador. Sannolikheten for att dessa skall uppträda ökar med stråldosen. Vid höga stråldoser kan fosterutvecklingen bli helt desorganiserad och abort uppträda. Delande celler innehåller normalt också information om när delningsprocesserna skall upphöra. Förlust eller förändring av denna information kan leda till ohejdad celldelning som ger tumörbildning. Strålning är åtminstone i högre doser korrelerad med ökad förekomst av såväl god- son elakartade toaörer samt leukemi hos människor. Samtidig inverkan av andra agens än strålning kan vara mycket betydelsefull. Till exempel visar gruvarbetare soa utsätts för strålning från radongas (och också för exponering t ex för dieselgaser) ca fyra gånger högre frekvens av lungcancer än normalt, om de är icke-rökare, men ca 120 gånger det normala (icke-rökare, icke gruvarbetare) om de är rökare. ED infonnationsfcrändring kan föras vidare till kommande generationer om den inträffar i ett av de vilande äggen hos kvinnan eller i någon av de testikelceller 90m producerar speznier hos marmen. (Liknande rörändringar i färdigbildade ägg eller spexmier är inte lika betydelsefulla eftersom de har tillfällig karaktär medan förändringarna i icke färdiga celler ackumuleras). Utöver reparationemöjligheten i cellen och kroppens försvarsmakanismer mot en ändrad cell finns också en genetisk försvarsmekanism, nämligen genetisk eliminering. Enklaste exemplet på detta är en dominant letal förändring, som alltså leder till att avkomman dör. Därmed förs inte arvsanlaget vidare och ingen levande individ kouner att uppträda med anlaget. Det finns också subtilare eliainationsmekanismer. Det har ännu inte demonstrerats att strålning verkligen leder till att informationsförändringar i celler kan överföras till senare generationer hos människan. Kan har ofter atombomberna i Japan Kunnat göra en uppskattning av den högsta tänkbara frekvens av icvsskador som kunnat finnas dold i ds statistiska variationerna. Denna uppskattade frekvens är högre än uppskattningar av förväntad arvsskadefrekvens hos människan baserad på erfarenheter från djurförsök.
SAMBANDET MELLAN STRÅLDOS OCH RISK Man kan grovt sett säga att vid stråldoser väl under 10 rad av röntgenstrålning är det bara en bråkdel av alla cellkärnor i ett bestrålat oaråde son träffas av strålning. Vid stråldoser väl över 10 rad träffas däremot alla cellkärnor i det bestrålade området. Sådana typer av strålningsverkan SOB kräver att nästan alla cellkärnor påverkats kommer därför inte att uppträda förrän vid doeer väl över 10 rad. Kan. tror att skador på ögonlinsen (linsgrumling) tillhör denna typ. Vid lägre stråldoser komuer antalet träffade cellkärnor att vara proportionellt mot stråldosen. Antalet observerbara skador kommer däremot att bero av hur effektiva reparationsmöjligheterna i cellen och försvarsnöjligheterna i kroppen är. 0a detta vet vi ännu inte tillräckligt. För strålskyddsändamål antar nan att Bonnolikheten för att en skada skall manifestera sig är lika stor vid låga stråldoser som vid högre. En del tecken tyder på att sannolikheten för manifestation är mindre vid låga dosrater än vid höga. De risksiffror som ges i fortsättningen baserar sig på antagandet att risken är proportionell mot stråldosen från låga stråldoser och upp till doser av storleksordningen 100 rad. Celldöd Halva populationen av de strålningskänsligaste typerna av däggdjursceller överlever en stråldos av storleksordningen 100 rad. Vid doser under 10 rad kan man räkna med att några få procent av cellerna dör. Många cellslag är mycket mindre strålningskänsliga. Vid dentalröntgenundersökniryrar kan man knappast räkna med någon risk från celldöd. Leukemi Leukemi beror på en okontrollerad produktion av vita blodkroppar från benmärgen. Risken att någon gång i framtiden få leukemi efter en stråldos av 1 rad till benmärgen uppskattas till 50 per miljon bestrålade vuxna. Risken -erkax vara några gånger högre för barn som bestrålata som foster. Genomsnittlig benmärgsdos i dentalröntgen ligger på någva urad per exponering. M«d i genomsnitt ett par exponeringar per år och person i Sverige blir förräntad leukeaifrekvens från dentalrttrtgen ett eller ott par fall i landet per år.
Sköldkörtelrnbbningar Godartade sköldkörteltumörer beräknas uppträda förfaällandevis ofta men uppskattningarna är osäkra. Set borde kanna röra sig om hundratals fall per miljon per rad. Elakartade tumörer, dvs sköldkörtelcancer, är cirka tiondedelen så vanliga. Sköldkörteldosen vid dentalröntgen är kanske ett tiotal mrad per exponering vilket skulle kunna innebära att dentalröntgfting i Sverige skulle kunna föranleda några fall av sköldkörtelcancer ärligen och kanske tiotals fall ärligen av godartade sköldkörtelrubbningar. Övriga cancerformer Kan kan misstänka att det kan finnas andra typer av värnad än de ovan näcmda som skulle kunna vara betydelsefulla för uppskattning av cancerrisker vid dentalröntgen, t ex farynx. Det finns inte risksiffror framtagna, men hittillsvarande data antyder att andra typer av cancer knappast kan bli vanligare än leukemi eller sköldkörtelcancer vid dentalröntgen. Sammanfattning av cancerrisker Svensk dentalröntgen borde leda till mindre än tio fall ärligen av cancer och mindre än några tiotal fall årligen av godartade sköldkörtelrubbningar. Fosterskador Allvarliga skador (ärftliga) förekommer normalt hos ca 5 p av alla nyfödda. Han brukar räkna med en icke obetydligt förhöjd skaderisk om fostret bestrål&ts aed mellan 1 och 10 rad, och en väsentligt förhöjd risk C D dosen varit mer än 10 rad. I det senare fallet rekommenderas abort. Dosen till foster hos en dentalröntgenpatient överstiger inte 1 mrad per exponering. Dosen till foster hos personal som sysslar mycket med röntgenarbete kan kanske uppgå till ett hundratal millirad sammanlagt under en graviditet men bör vara väsentligt lägre om skyddsföreskrifterna följs noggrant. Arvaskador i Uppskattningar av risken för arvsskador är mycket osäkra. Den kanske åskådligaste uppskattningen kan göras av allvarliga arvss?<ador eom uppträder i den generation som omedelbart följer den bestrålade ironerationen. Man kan räkna»el cirka 10 sådana fall pf r miljon födda barn
per rad till de bestrålade. Dentalröntgen ger aindre än 1 mrad per ar i genomsnitt i gonaddos i Sverige, dvs mindre än 30 ärad per generation. 1 första generationen skulle detta betyda att ett barn i Sverige vart tjugofeate år skulle få en allvarlig ärftligt betingad skada pä grund av dentalröntgning av föräldrarna. Efter mänga generationer med dentalröntgendoser pä 1974 års nivå skulle man kunna vänta sig ett skadat barn årligen. Bet föds ca 3000 barn i Sverige ärligen med liknande ärftligt betingade skador. Kan kan också tänka sig mindre allvarliga, ärftligt betingade förändringar, t ex pigaenteringsförändringar eller ökad mottaglighet för infektioner. Sådana aindre allvarliga förändringar kan tänkas bli tio till hundra gånger vanligare än de allvarligare. LITTZ3ATCR Strålnivåer och strålningsverkan, Läkartidningen 22:2675-2689, 1973 Kärnkraften, människan, säkerheten. Lindell-Löfveberg. Allmänna förlaget 1972. (Avsnittet om människan)