Satsa på spårtrafiken Socialdemokraterna och Miljöpartiet de Gröna Norrköping 2008-11-27
Kollektivtrafik för framtidens städer Klimatkrisen är vår tids kanske största politiska utmaning. Vi behöver snabbt göra viktiga vägval som leder oss bort från oljeberoendet till ett samhälle som är långsiktigt hållbart. För att lyckas med detta krävs ett nytt, modernt och framtidsinriktat tänkande. Men det räcker inte, vi måste också gå från tanke till handling. Det är detta som är den rödgröna politikens uppdrag. Trafikpolitiken spelar en central roll i omställningen. Sedan 1990 har utsläppen inom vägtransportsektorn ökat med 12 procent. 2005 stod transporterna för över 40 procent av utsläppen av klimatpåverkande gaser i Sverige, inklusive utrikes flyg, sjöfart och arbetsmaskiner. Människor vill inte förstöra klimatet och det är politikens ansvar att ge dem verktyg att leva klimatsmart. Hur transportsystemet utvecklas är en viktig pusselbit i den lösningen. Våra båda partier är överens om att trafikpolitiken behöver en ny inriktning som har betydligt starkare fokus på spårtrafik. Om vi ska nå klimatmålen måste det till en kraftfull satsning på att bygga ut spårtrafiken, såväl mellan som i städerna. En satsning på spårtrafik är särskilt lämplig när vi just nu står mitt i en allvarlig jobbkris. Det är nu vi har chansen att offensivt satsa oss ur den kris som nu drabbar Sveriges ekonomi. Vi kan inte vänta med att ta den chansen. Mona Sahlin, partiledare Socialdemokraterna Maria Wetterstrand, språkrör Miljöpartiet de Gröna Peter Eriksson, språkrör Miljöpartiet de Gröna
Regeringen på fel spår Det är svårt att beskriva regeringens trafikpolitik som något annat än ett stort misslyckande. Den infrastrukturproposition som skulle ge besked om de kommande årens satsningar lade över ansvaret på myndigheter och regioner. Finansministern har i flera sammanhang uttryckt sin skepsis mot investeringar i järnvägssektorn, exempelvis bygget av Ostlänken. Regeringen har också helt gett upp tanken om att kunna nå klimatmålen. Detta bekräftades av regeringens närtidssatsning, där två tredjedelar av satsningen går till vägar, enbart en tredjedel till järnväg och inget till kollektivtrafik. Under den förra mandatperioden bestämde vi oss för att för varje satsad krona på vägprojekt skulle det satsa det dubbla på järnvägen. Detta har nu regeringen vänt upp och ned på. Den konkreta politiken visar vad den moderatledda regeringens klimatretorik betyder i praktisk handling. När det gäller att leverera mer än vackra ord blir det politiska ledarskapet tomhänt. I spåren av finanskris och inledande lågkonjunktur har många samhällsaktörer krävt att regeringen tidigarelägger samhällsekonomiskt lönsamma satsningar på järnvägen. Offentliga aktörer, företrädare för näringslivet och organisationer väntar på svar. Besked från regeringen låter vänta på sig.
Åtgärder för utbyggd spårtrafik 1) Bygg Ostlänken Sverige behöver höghastighetståg Sverige ligger idag långt efter många andra europeiska länder när det gäller att satsa på höghastighetsbanor för framtidens tågtrafik. Att få ner restiderna är en viktig komponent för att tåget ska kunna ta upp konkurrensen med flyget på många sträckor. Europakorridoren är samlingsnamnet på diskuterade höghastighetsbanor i Sverige. Den består av två huvuddelar. Den ena delen, Götalandsbanan mellan Stockholm-Göteborg består i sin tur av tre delar. Ostlänken mellan Järna och Linköping är en av dessa. Ostlänken och snabbtågen till Stockholm vidgar arbetsmarknadsregionen, men den har också en vidare betydelse. Ostlänken knyter ihop Östergötland och Södermanland med Mälardalen och stärker förbindelserna mellan Stockholm och Malmö samt vidare ut mot kontinenten. På så vis är Europakorridorens snabbtåg en nationell angelägenhet. Vi vill ta ett första steg mot höghastighetståg genom att besluta om bygget av Ostlänken mellan Järna och Linköping. Genom lånefinansiering kan projekteringen komma igång snabbt. Vi tar också ett gemensamt ansvar för finansieringen när spaden väl sätts i marken. 2) Öka satsningarna på lokal kollektivtrafik Ett viktigt sätt att underlätta klimatsmarta val i vardagen är en bra och pålitlig kollektivtrafik. Vi ser i dag ett behov av att kraftfullt bygga ut kollektivtrafiken. Det gäller inte minst i städerna. Det är viktigt att staten tar ett ansvar för att underlätta satsningar på lokal kollektivtrafik. Vi vill kraftigt öka anslagen till investeringar i den lokala kollektivtrafikens infrastruktur. Stödet ska kanaliseras genom Vägverket som samtidigt får ett uppdrag att öka kollektivtransporternas andel av persontransporterna.
3) Ge Banverket ett uppdrag att planera lätt spårtrafik i städer Idag är utbyggnaden av lokal spårtrafik i huvudsak en fråga för kommuner och regionala och lokala trafikhuvudmän. Staten har hittills bara haft en begränsad delaktighet. Trots att det finns stort lokalt intresse i flera städer, ofta över alla partigränser, har det varit påtagligt svårt att föra projekten från ord till handling. Detta kan förändras genom att Banverket får ett tydligare ansvar för att aktivt inspirera och planera för utbyggnad av lokal spårtrafik, och för att skjuta till mer resurser för den lokala kollektivtrafikens infrastruktur. 4) Skjut till akuta extraresurser till underhåll Runt om i järnvägsnätet är förseningar och störningar ett akut problem. Många människor får sitta fast på tåg som inte kommer fram i tid. Vi vill satsa minst 150 miljoner extra på tidigarelagt underhåll av järnvägsnätet. Detta är en satsning utöver de extra resurser som vi båda partier redan presenterat som svar på regeringens infrastrukturproposition.