UTVÄRDERING AV IDROTTSLYFTET 2013-2015
AGENDA Om Rambölls uppdrag Om iakttagelser från nulägesanalysen Om vårt pågående nedslag Frågor och funderingar
RMC HAR FÅTT I UPPDRAG ATT UTVÄRDERA IDROTTSLYFTET 2013-2015 Utvärderingen har tre övergripande syften; Värdera programmets resultat och effekter på aggregerad nivå Förklara resultat och effekter Löpande fungera som stöd för att säkerställa att programmet utvecklas och levererar enligt intentionerna
UTVÄRDERINGENS ANSATS Utgångspunkten var att genomföra en utvärdering med bas i programteorin och att värdera programmet mot hur programmet var tänkt att fungera I och med att programmet är så pass decentraliserat behöver vi istället utgå från en mer explorativ, case-baserad ansats för att kunna svara på frågan om programmets effekter
UTVÄRDERINGEN LÖPER PARALLELLT MED GENOMFÖRANDET 2013 2014 2015 2016 Strategisk planering Löpande utvärdering 1 Löpande utvärdering 2 Halvtidsutvärdering Slututvärdering Löpande återföring av erfarenheter
IL:S MÅL INRYMMER BÅDE KVALITATIVA OCH KVANTITATIVA ASPEKTER Idrottslyftet ska stärka och utveckla världens bästa barn- och ungdomsidrott så att fler flickor och pojkar väljer att idrotta i föreningar där verksamheten bedrivs utifrån Idrotten Vill. * Detta ska ske genom att skapa två stora förändringar inom barn och ungdomsverksamheten: Idrottsrörelsen ska ha ökat i antalet aktiviteter och utövare Idrottsrörelsen ska ha ökat kvaliteten i sina verksamheter *Riksidrottsförbundet (2013) "Idrottslyftet- mer och fler. Ta chansen att utveckla föreningens barn- och ungdomsverksamhet"
FÖRENINGARNA SKA SKAPA VÄRDET I IL IL ska adressera idrottens utmaningar: antalet deltagartillfällen minskat och idrottsrörelsen står inför utmaningar som ökad individualisering, kommersialisering, professionalisering IL ska finansiera insatser inom områden rekrytera, behålla, föreningsutveckling och tillgänglighet och medlen når IF via DF, SF och SISU För att IL ska fungera som tänkt krävs vissa grundläggande nödvändiga förutsättningar: Att IL:s syfte är klart i alla delar av programorganisationen Att SF:s och DF:s behovsanalyser är relevanta och håller hög kvalitet Att SF och DF utgår från sina analyser i sin medeltilldelning Att idrottens generella utmaningar kan lösas genom att föreningar får stöd i att hantera sina specifika utmaningar
GRUNDUTMANINGEN: ANTALET DELTAGARTILLFÄLLEN MELLAN 2004-2011 HAR MINSKAT Utveckling av antal deltagartillfällen mellan 2004 och 2011
MEN UTMANINGEN ÄR INTE GENERELL Demografiska förutsättningar, urbanisering och det sätt på vilket idrotten är organiserad påverkar IL:s ena mål om ett ökat antal utövare och aktiviteter Minskningen i deltagartillfällen kan kopplas till vissa ålderskategorier Minskningen i deltagartillfällen kan kopplas till vissa lagidrotter; fotboll, handboll, ishockey och basket står för 96 procent av minskningen Minskningen i deltagartillfällen kan kopplas till vissa geografiska regioner Föreningars utmaningar ser därmed olika ut Det ställer höga krav på programmets styrning- det vill säga hur kopplingen mellan projektmål och programmål säkerställs
RAMBÖLL GÖR UNDER VÅREN FALLSTUDIER I FYRA SF Huvudsakliga frågeställningar: Hur ser kopplingen ut mellan projektmål och programmål? Hur styr RF, SF, DF och SISU? Hur ser samverkan ut mellan SF, DF och SISU? Fyra idrotter och två föreningar per idrott
TIDIGA IAKTTAGELSER FRÅN FALLSTUDIERNA SF:s och DF:s behovsanalyser håller olika kvalitet. Solid analys i vissa fall, mer uppskattningar i andra SF använder behovsanalysen i varierande utsträckning som underlag vid fördelning av medel Uppdelningen mellan de prioriterade områdena mellan SF, SISU och DF överlappar och samverkan aktörerna emellan är sporadisk Uppdelningen mellan RF, DF, SISU, SF är otydlig för föreningarna, IF har lite kunskap om vilka medel som går att söka och från vilken aktör Varierande grad av kunskap om IL:s struktur och prioriterade områden bland IF
TIDIGA IAKTTAGELSER FRÅN FALLSTUDIERNA IL är en decentraliserad programsatsning som saknar en tydlig programteori Beslut om medeltilldelning sker i många olika delar av programorganisationen Det finns ingen gemensam bild i programorganisationen av vad programmet ska åstadkomma på aggregerad nivå föutom i vaga generella termer Efterlevnaden av RFs intentioner varierar mellan olika SF
TVÅ IDEALTYPER TIDIGA RESULTAT Typ 1 karaktiseras av en solid analys, en strategi och styrning av medeltilldelning utifrån analysen, kännedom om programmets målsättningar Typ 2 karakteriseras av en otydlig strategi och otydlig idé om hur styrning av medel ska knytas till analysen, frikopplat från programmets målsättningar
BEVILJADE MEDEL Idrott 1. 2013 13% 66% 21% 1% Behålla ungdomar i föreningsverksamhet Idrott 2. 2013 55% 26% 15% 4% Rekrytera barn och ungdomar till föreningsverksamhet Idrott 3. 2013 26% 37% 28% 9% Utveckla verksamheten så att idrotten gör som "Idrotten vill" (föreningsutveckling) Idrott 4. 2013 16% 51% 32% 1% Öka tillgängligheten till anläggningar och idrottsmiljöer 0% 20% 40% 60% 80% 100%
TIDIGA SLUTSATSER Det finns ingen solid programteori för satsningen och styrningen är decentraliserad Men IL ska bidra till att lösa generella utmaningar för Idrotten (fler utövare och aktiviteter, högre kvalitet) För att IL ska kunna bidra till önskade effekter måste de aktörer inom programsatsningen som har mandat att fatta beslut om medeltilldelning göra det med sikte på IL:s övergripande målsättningar Stor potential men den måste realiseras. Det sker inte spontant
TIDIGA SLUTSATSER Bidrag till programmålen Inga projekt finns inom detta fält Önskvärt fält Strategi för programstyrning Projekt som ökar kvaliteten i verksamheten för att behålla utövare Projekt som syftar till att rekrytera utövare från andra föreningar Bidrag till föreningarnas intressen
FRÅGOR? FUNDERINGAR? REFLEKTIONER?
TACK! Sofia Petersson 073-231 79 73 sofia.petersson@ramboll.com Olov Wolf -Watz 070-754 94 68 olov.wolf-watz@ramboll.com