Fördjupad olycksundersökning



Relevanta dokument
Brand i flerfamiljshus

UTDRAG UR HANDBOKEN BRANDSKYDDSANSVARIG FÖRESTÅNDARE BRANDFARLIG VARA AVSEENDE SYSTEMATISKT BRANDSKYDD

Räddningstjänsten Öland. Guide till Systematiskt Brandskyddsarbete (SBA)

Råd och anvisningar angående Systematiskt brandskyddsarbete (SBA)

Anvisningar till ansökan om tillstånd att servera alkoholdrycker permanent till allmänheten

Räddningstjänsten Östra Blekinge

Bilaga 1 till Teknisk anvisning BRAND

Interna riktlinjer för systematiskt brandskyddsarbete-tolkning 2

AKADEMISKA-HUS ELEKTRO OCH DATATEKNIK 07:18 GÖTEBORGS KOMMUN

Samhällsskydd Kent Bengtsson/Michael Lindberg KFSH/13/0164

Försäkring. Tillfälligt boende för flyktingar

Olycksutredningsprotokoll. Brand i byggnad

KVALITETSPLAN AUTOMATISKT BRANDLARM

t.s.aitnom-g8

Riktlinjer för systematiskt brandskyddsarbete (SBA) Socialförvaltningen. Antagna av SN:

Id olycksundersökning 2012A00119 Objekt och händelsebeskrivning. Beskrivning av objektet.

Typ av brand: Anlagd brand i parkeringsgarage, en person omkommen. Insatsrapport: 2007D kl: söndag

I skälig omfattning. Utdrag av erfarenheter

SYSTEMATISKT BRANDSKYDDSARBETE NIVÅ 2. Exempel Större grundskola

Brandskydd i kulturhistoriskt värdefull trähusbebyggelse

Handlingsprogram för skydd mot olyckor Efter remissrunda Antaget av kommunfullmäktige , 98 Diarienummer 382/12-015

Systematiskt brandskyddsarbete

Räddningstjänsten Östra Blekinge Bilaga till Direktionsprotokoll Sida1(6)

Räddningstjänsten Östra Skaraborg

Välkomna! Seminarium om skäligt brandskydd och förvaltningsjuridik

MÄLARDALENS BRAND- OCH RÄDDNINGSFÖRBUND. Brand i ventilationskanal Kolgrillen i Västerås ,

Datum Denna brandskyddsbeskrivning, förhandskopia, upprättas i enlighet med kapitel 5:12 i BBR21.

Brandskydd på byggarbetsplats Checklista och kontrollpunkter

Datum Ert datum 1(6) Räddningstjänsten Handläggare, telefon Vår beteckning David Hultman,

Olycksundersökning Brand i lägenhet

Följa upp, utvärdera och förbättra

Förebyggarseminarium 2015

Bensinstationshandboken i praktiken BJÖRN HERLIN Enheten för brandskydd och brandfarliga vara

Dagens Agenda (max 90 min)

BRANDUTREDNING ÅRBYSKOLAN

Bilaga 1: Brandskyddspolicy

Revideringsdokument till boken Kommunal tillsyn enligt lagen om skydd mot olyckor

Ordningsregler vid tillfällig övernattning

HANDLINGSPROGRAM FÖREBYGGANDE

Torkel Schlegel Jurist, enhetschef

RÄDDNINGS VERKET 2001 : 2

Kvalitetsplan för Automatiskt Brandlarm

Tomas Godby. Behövs brandskydd? Brandskyddsbesiktning T Godby AB. Besiktningsman och konsult inom brandskydd. BRANDSKYDDSBESIKTNING T Godby AB

arkeringsgarage Bakgrund

Sammanfattning av olycksundersökning Trafikolycka Buss i dike

Handledning Systematiskt brandsäkerhetsarbete (SBA)

Temautredning om byggnadstekniskt brandskydd Sundsvall

BRANDPLAN. Uppförd

Riktlinjer för säkerhetsarbetet i Gullspångs kommun. Antagen av kommunfullmäktige

Systematiskt brandskyddsarbete Enkelt objekt Bil och Plåt

BRAND 2010 Mai Almén

Riktlinje Byggnadstekniskt brandskydd samt projektering

Olycksundersökning efter klorgasutsläpp Arvika simhall

TIMOTEJEN 19 OCH 28, STOCKHOLM Underlag för genomförandebeskrivning avseende brandsäkerhet

INFÖR TILLSYN. Summa: Tillsynsdatum Klockan Tillsynsförrättare: Tillsynsförrättare tfn: Objekt:

Systematiskt brandskyddsarbete på Medelstora objekt

Kommunövergripande riktlinjer för säkerhet och krisberedskap i Östra Göinge kommun mandatperioden

Boverkets författningssamling Utgivare: Förnamn Efternamn

Fördjupad olycksundersökning. Brand i byggnad Geografigränd 2 A-J i Umeå Brandförsvarets insatsrapport 2008/

Systematiskt brandskyddsarbete i Brf Gjutaren 16

SBA Systematiskt brandskyddsarbete Bostadsrättsföreningen Stjärnbildshus nr 1

1 Fastighetsägare 1.1 Fastighetsägare 1.2 Organisationsnummer. 2 Byggnaden/Anläggningen 2.1 Fastighetsbeteckning 2.2 Besöksadress

Olycksundersökning Dödsbrand

Handlingsprogram fo r skydd mot olyckor i Sala kommun.

Heby kommuns författningssamling

Utrymning med hjälp av räddningstjänstens utrustning

Olycksundersökning efter verkstadsbrand Falleberget

Tillsynsplan. Räddningstjänsten. Östra Götaland. Beslutad av förbundsdirektör:

Teknik brandskydd TEKNIK BRANDSKYDD TEKNIK BRANDSKYDD

Myndigheten för samhällsskydd och beredskaps författningssamling författningssamling

BRANDSKYDDSMEDDELANDE Upprättat Reviderat Ämne Tillfälliga utomhusarrangemang

Statens räddningsverks författningssamling

Systematiskt brandskyddsarbete 2016

Räddningstjänsten Östra Blekinge Dnr /171. Prestationsmål för Räddningstjänstens förebyggande verksamhet år

Brandskydd vid tillfällig uthyrning av samlingslokaler

Frågor och svar. Här hittar du några frågor och svar om nyheterna i den nya plan- och bygglagen.

Statens räddningsverks författningssamling

I skälig omfattning. Utdrag av erfarenheter

HANTERING AV BRANDFARLIG BIOGRAFFILM. Sprängämnesinspektionens föreskrifter (SÄIFS 1989:4) om hantering av brandfarlig biograffilm

Sammanträde, Jävsnämnden. Föredragningslista. Kallelse Till ersättare och övriga för kännedom

Av Svenska brandskyddsföreningen utbildad Brandskyddsledare

Ombyggnad av föreningslokal, Umeå 7:4

RESTAURANG SOM HYRESGÄST FASTIGHETSJURIST ÅSA THONFORS

8.9. Diarienummer: 10/0734 Ankomstdatum: Fastighetsadress: Kleva 205

Förundersökning Brand i lägenhet,

BRANDSKYDDSPOLICY för GISLAVEDS KOMMUN

RIKTLINJER. Riktlinjer för systematiskt brandskyddsarbete

PM BRANDSKYDD UNDER BYGGTID, KV KLIPPAN 21, OM- OCH TILLBYGGNAD TILL LILLA ALBY SKOLA, SUNDBYBERG

BRF PRIORN, HISSINSTALLATION

UTRYMNING UR PUBLIKA LOKALER FÖR HÖRSEL- OCH SYNSKADADE

Konsekvensutredning Boverkets allmänna råd om rivningsavfall

Tillfällig förläggning Riktlinjer utfärdade av Nerikes Brandkår

Bilaga SBN Byggprocessen

Intern räddningsplan. Intern räddningsplan. Tukes-anvisning 8/2015. Anvisning 8/ (10) Dnr 6317/03/2015

SÄKERHETSHANDBOK EN HANDBOK OM SÄKERHET PÅ HYRESBOSTÄDER I NORRKÖPING

Kvalitetsgranskning LX, GN, RD, GS, KW

Transkript:

Sid 1 (9) Samhällsbyggnadskontoret Brandförsvar & Säkerhet Brandingenjör Christer Björkman 090-162217, christer.bjorkman@umea.se Diarienummer 241.2010.00382/25209 Fördjupad olycksundersökning Brand i garage i Umeå 2010-02-17 Brandförsvarets insatsrapport nr: 2010X00118 Christer Björkman Brandingenjör Johanna Björnfot Brandingenjör Postadress: Besöksadress: Telefon: Telefax E-post: c/o Samhällsbyggnadskontoret Signalvägen 14 090-16 22 00 090-13 18 75 umeabrandforsvar@umea.se Brandförsvar & Säkerhet 901 84 UMEÅ

Summering Inledning Metod Den 17/2 inträffade en brand i ett parkeringsgarage under ett kvarter med koncentrerad bebyggelse i centrala Umeå. Branden startade i sopsorteringskärl som förvarades öppet i garaget med stora brandoch rökskador som följd. Bl.a. spred sig röken till en angränsande kyrka, ett hotell och en galleria via otätheter i brandcellsgränserna. Brister i brandskyddet och fastighetsägarnas systematiska brandskyddsarbete är en bidragande orsak till de omfattande brandskadorna, men även brandförsvarets tillsynsarbete och insatsplanering på denna typ av objekt behöver förbättras. Enligt Lag (2003:778) om skydd mot olyckor 3 kap. 10 skall kommunen, när en räddningsinsats är avslutad, se till att olyckan undersöks för att i skälig omfattning klarlägga orsakerna till olyckan, olycksförloppet och hur insatsen har genomförts. Olycksutredningen fokuserar på att utreda olycksförloppet och de bakomliggande faktorer som bidragit till att branden fick så stora konsekvenser. Utredningen skall utgöra ett underlag för att förebygga alternativt mildra konsekvenserna av liknande olyckor i framtiden. Olycksundersökningen syftar också till att förbättra Brandförsvarets olycksförebyggande arbete samt att bidra till att liknande räddningsinsatser blir effektivare. Branden uppfyller även Umeå Brandförsvars kriterier för fördjupad olycksundersökning i och med att det förekom omfattande brandgasspridning över brandcellsgränser inom föreskriven tid (60 minuter) vid olyckan. Undersökningen bygger på observationer, intervjuer och skriftlig dokumentation, enligt följande: - Observationer på plats, såväl i samband med insatsen som vid senare tillfällen. - Granskning av Brandförsvarets insatsrapport, dagbok och fotografier från insatsen, samt SOS stationsrapporter. - Möte med berörda fastighetsägare, där brandskyddet på kvarteret diskuterats och ritningar studerats. - Genomgång av bygglovsärenden på kvarteret, via Umeå kommuns byggnadsnämnds digitala bygglovarkiv, DIGILOV. - Granskning av Brandförsvarets brandskyddsförebyggande arbete på det berörda kvarteret, via det databaserade verksamhetsstödet CORE. - Samtal med Brandförsvarets Delprocessledare Räddningstjänst angående Brandförsvarets insatsplanering. - Samtal med miljöinspektörer vid Umeå kommun angående tillsynsverksamhet och krav om källsortering. - Studie om testmetoder för branddörrar. För att på ett systematiskt sätt ordna insamlad data och klarlägga olycksförloppet, har utredningsmetoden AcciMap använts. Analysmetoden AcciMap har använts för att få en övergripande bild av det sociotekniska systemet och det organisatoriska sammanhanget kring olyckan. Tanken är att med metoden beskriva systemets brister eller svagheter och på så sätt förklara olycksförloppet samt ange vilka aktörer eller funktioner i samhället som har påverkat eller kan påverka förutsättningarna. AcciMap- 2

diagrammet återfinns i Bilaga A. Med utgångspunkt från diagrammet har viktiga systembrister och konkreta förslag till åtgärder sammanställts. Rapportens utformning Beskrivning av objektet Rapporten är utformad av olycksutredare och brandingenjör Christer Björkman och Johanna Björnfot. Rapporten avser att återge de faktiska omständigheterna kring olyckan och dess förlopp, utifrån de uppgifter som framkommit under utredningen. Under rubriken Analys tillåts författarna att utifrån framkomna uppgifter dra egna slutsatser kring olyckans förlopp. Det berörda kvarteret består av fyra fastigheter fördelade på tre fastighetsägare, enligt figur 1 nedan. På fastigheterna finns flertalet sammanbyggda huskroppar. Skolg. Vasag. Garage Hotell (del 1) VALE 18 VALE 4 Kyrka Garage (del 2) VALE 6 Garage (del 3) Butik VALE 17 V.Kyrkog. Garagenedfart Kungsg. Figur 1 Karta med fastighetsgränser och beteckningar VALE 4 - Fastighetsägare A Är enligt fastighetsregister en specialenhet med ecklesiastikbyggnad (kyrka eller annan byggnad som används för religiös verksamhet). Fastigheten inrymmer kyrka och parkeringsgarage i två delar. Fastigheten VALE 18 tillhörde tidigare VALE 4. Kyrkan, hotellet och den första delen av parkeringsgaraget (del 1) byggdes 1964. Under 1986 genomfördes en ombyggnation, då hotellet byggdes ut över fastighetsgränsen VALE 17 och parkeringsgaraget utökades med en del (del 2). Hotellet byggdes åter om 1990 då vindsplanet inreddes. VALE 18 - Fastighetsägare B Är enligt fastighetsregister en hyreshusenhet med hotell eller restaurangbyggnad. Fastigheten inrymmer hotell, som sträcker sig över fastighetsgränsen VALE 17. Fastigheten avstyckades från VALE 4 under 2003. 3

VALE 17 - Fastighetsägare C Är enligt fastighetsregister en hyreshusenhet med lokaler och bostäder. Fastigheten inrymmer parkeringsgarage, butiks- och kontorshus, affärshus med förbindelsegång/galleria, bostäder och del av hotell. Butiks- och kontorshuset längst med Kungsgatan byggdes 1968. Under 1986 byggdes hotellet på fastigheten VALE 18 (tidigare VALE 4) ut över fastigheten. Affärshus med förbindelsegång/ galleriagång, över fastigheten VALE 6, byggdes 1987. Samtidigt byggdes då ett parkeringsgarage (del 3) i källarplanet med en öppen förbindelse till garagen på fastighet VALE 4 och gemensam nedfart. Under 1994 skedde en nybyggnation av kontorshus mot Västra Kyrkogatan. VALE 6 - Fastighetsägare C Är enligt fastighetsregister en hyreshusenhet med huvudsakligen affärslokaler. Fastigheten inrymmer affärs- och kontorshus med förbindelsegång/galleria. Affärs- och kontorshuset mot Skolgatan byggdes 1974. 1986 skedde en tillbyggnad av kontorshus mot Västra Kyrkogatan. Parkeringsgarage i källarplan Parkeringsgaraget, som sträcker sig över två fastigheter (VALE 4 och 17), består av tre delar med gemensam nedfart från Västra Kyrkogatan. I fastighetsgränsen mellan garagedelarna (del 2 och 3) finns ingen brandteknisk avskiljning, utan garagedelarna står i öppen förbindelse med varandra. Väggar och tak i garaget utgörs av betong. Dörrar från garaget till angränsande byggnader är utförda i brandtekniskt klassat (EI 60) utförande. Längst in i den mellersta delen av garaget (del 2), angränsande mot hotellet och kyrkan, fanns skärmväggar uppsatta. När hotellet började källsortera sopor var inte utrymmet i det ordinarie soprummet tillräckligt, varför sopkärl placerades i garaget bakom skärmväggarna. Den aktuella branden var lokaliserad till dessa sopkärl. Parkeringsgaraget är varken försett med brandlarm eller sprinkleranläggning. I den mellersta delen av garaget (del 2) finns två brandgasventilationsluckor i taket, med manuell öppningsanordning. Övriga delar av garaget saknar, förutom garageporten, möjlighet till brandgasventilering. I garaget finns mycket el-, vatten- och avloppsledningar som går till de olika byggnaderna via genomföringar och schakt i väggar och bjälklag. Flertalet genomföringar saknar helt eller har bristande brandtätningar. Exempelvis har kyrkan under det föregångna året installerat en ny ljudanläggning i kyrksalen med genomföringar av elkablar, genom bjälklaget till garaget, som helt saknar brandtätningar. Brandförsvarets förebyggande arbete Under 60-talet till 90-talet har Brandförsvaret bistått byggnadsnämnden med att, ur brandskyddssynpunkt, granska flera av byggnadsloven på kvarteret VALE. Av protokollen framgår bl.a. att brandförsvaret yttrat sig vid sammanbyggnationer och avstyckning av fastigheterna. I yttrandena har påpekats att planändringarna innebär att komplicerade 4

brandtekniska lösningar, såsom brandväggar och automatisk vattensprinkleranläggning måste vidtas för ett tillfredsställande brandskydd. Brandförsvaret har under 90-talet och 2000-talet genomfört brandsyner enligt Räddningstjänstlagen och tillsyner enligt Lagen om skydd (LSO)mot olyckor på kvarterets olika objekt. Objektsindelningen följer angivelserna i Räddningstjänstlagen och har medfört att brandsynen/tillsynen endast omfattat de enskilda verksamheterna. Kvarterets totala brandskydd har därför inte kontrollerats vid tillsynerna. Efter tillkomsten av Lag om skydd mot olyckor har fokus vid tillsynerna varit inriktat på fastighetsägarnas och verksamheternas utarbetande av det systematiska brandskyddsarbetet och endast stickprovskontroller av det byggnadstekniska brandskyddet har genomförts. Objektsregistret har delvis anpassats efter de verksamheter som enligt LSO skall skicka in en skriftlig redogörelse. Indelningen följer dock samma principer som angavs i Räddningstjänstlagen. Brandförsvarets insatsplanering Brandförsvaret har idag en omfattande insatsplanering för olika objekt och olika typer av räddningsinsatser. Det saknas emellertid en tydlig och genomtänkt strategi för arbetet och insatserna sker därför lite ad hoc efter initiativ från enskilda medarbetare. Exempelvis så saknas en tydlig kopplig mot tillsynsarbetet och det skadeförebyggande arbetet, vilket bl.a. innebär att viktig kunskap stannar i organisationen och inte kommer de utryckande styrkorna till del. Exempel på olika delar av insatsplaneringen är: Automatlarmsobjekt - Brandförsvaret har haft som målsättning att själva ta fram en situationsplan för samtliga automatlarmsobjekt Samtliga automatlarmsobjekt har idag någon form av ritning kopplat till larmet. Ritningen innehåller ofta uppgifter om larmtablåns placering men saknar oftast uppgifter om hur brandskyddet är utformat och hur styrning av brandskyddsinstallationer skall genomföras. Insatskort - Brandförsvaret drev för några år sedan ett projekt där insatskort utarbetades för ett antal objekt som saknade automatiskt brandlarm. Problem med att få med insatskorten vid larm gjorde dock att projektet lades på is i avvaktan på lämpligt tekniskt hjälpmedel. Idag finns ett hjälpmedel i form av digitala kartor i ledningsbilarna dit insatskorten kan kopplas, men ännu har arbetet inte kommit igång igen. Insatsplaner - På större objekt, läs Volvo och Norrlands universitetssjukhus m.fl. har fastighetsägarna på eget bevåg i samarbete med brandförsvaret utarbetat insatsplaner för att hjälpa brandförsvaret att göra en bra insats. Planering för speciella olycktyper - Brandförsvaret har även generella insatsplaner som baseras på de olika olyckstyper som vi förväntas möta vid räddningsinsatserna. Exempel på sådana planer är Olycka med brandfarlig gas, Olycka med giftig gas och Olyckor mot frätande ämnen. 5

Test av branddörrar Beskrivning av olycksförloppet Idag testas typgodkända branddörrar enligt standarden SS-EN 13501-2 av något av Swedac ackrediterade testorgan. SP är ett av dessa. Testerna går ut på att dörren med karm monteras i en testrigg och utsätts för en gasolbrand på ena sidan. På motstående sida mäts kontrolleras att rök och sticklågor inte förekommer i sådan omfattning att de kan antända ett brännbart materiel. Rökspridningen genom dörrkonstruktionen kontrolleras däremot inte vilket gör att vi med all sannolikhet kan räkna med rökspridning genom EI-klassade brandcellsgränser. Det finns även testmetoder som testar S-klassade dörrar, som har en viss täthet även mot spridning av rökgaser. S e klassning innebär täthet mot rökgaser med en temperatur på 20 grader och ett övertryck på 25 Pa. S m klass innebär täthet mot rökgaser med en temperatur på 200 grader och ett övertryck på 50 Pa. Det ställs aldrig krav på annat än EI-klassade dörrar i byggreglerna, BBR. En vanlig uppfattning hos fastighetsägare, konsulter och brandförsvar är att EI-klassade partier skyddar mot rökspridning under den angivna tiden, men så är egentligen inte fallet eftersom testmetoderna inte testar detta. Larmet inkom kring kl 19:42 den 17/2, dels som ett inringt larm från hotellets receptionspersonal och dels som ett automatiskt brandlarm från hotellet. I det inringda larmet meddelades att det brann i sopor i källaren intill hotellet och att Brandförsvaret skulle åka till östra sidan om kvarteret där porten till garaget finns. När Brandförsvaret öppnade porten till garaget vällde svart rök ut. Brandförsvaret inledde en rökdykarinsats, för att lokalisera och släcka branden. Rökdykarna kunde snabbt konstatera att branden var lokaliserad väldigt långt in i garaget varför riskmiljön bedömdes som hög och skyddsgrupp sattes in. Räddningsledaren (RL) och Räddningschef i beredskap (RCB) försökte få tag på ritningar för att lokalisera brandgasventilationsluckor i garaget att ventilera ut rök genom. Några ritningar som omfattade parkeringsgaraget och brandgasventilationsluckor kunde dock inte hittas. RCB ombad SOS Alarm att larma ut vaktbolag och gav sambands- och ledningspersonal (SoL) på Brandförsvarets Station 10 i uppgift att kontakta och skicka ut berörda fastighetsägare till platsen. Restvärdesledare (RVR) larmades också till platsen av RCB via SOS för att ansvara för försäkringsfrågorna. RL informerades av polisinsatschefen (PIC) att rök spridit sig till hotellet och kyrkan, samt att de påbörjat evakuering av personerna i byggnaderna till en buss. När röken tilltog i hotellet fick rökdykarklädda brandmän hjälpa till med utrymningen genom att öppna upp dörrar och fönster för att ventilera ut röken. Rökdykarklädda brandmän sattes sedan också in kyrkan för att vädra ut rök. Rökdykarna i garaget kunde lokalisera initialbranden till ett soputrymme långt in i garaget och kunde släcka branden innan den hann sprida sig till de bilar som stod i närheten. Röken ventilerades sedan ut från garaget via porten till garaget med hjälp av fläktar. Två manuella brandgasventilationsluckor hittades i garaget när röken lättat, men dessa gick inte att öppna. 6

Räddningsinsatsen avslutades kl 21:07 av RL och arbetet övergick till restvärdesräddning enligt beslut från RVL. Ventilering av brandrök med hjälp av fläktar i hotellets korridorer och kyrkan fortsatte. Även galleriagången och en butik fick ventileras genom självdrag. Den del av garaget som branden var lokaliserad till fick kraftiga brand- och rökskadat. Flertalet elledningar skadades av branden. Hela garaget och samtliga bilar i detta fick kraftiga rökskador. Kyrkan, hotellet (främst korridorer men även vissa gästrum, kök etc.) och en butik blev så pass rökskadat att omfattande saneringsåtgärder fick vidtas. Övriga delar av byggnaden fick röklukt i varierande omfattning och mindre saneringsåtgärder fick även vidtas där. Analys Det kan tydligt konstatseras att brandskyddet i garaget på kvarteret VALE varit bristfälligt. Det har dock funnits goda förutsättningar att begränsa brandens konsekvenser om fastighetsägare och verksamhetsutövare tillsammans med myndigheterna hade säkerställt att brandskyddet vid byggnadernas uppförande anpassades efter riskerna och att brandskyddet upprätthölls med tiden. Garaget, som ligger på tre olika fastigheter, borde t.ex. ha försetts med brandavskiljande konstruktioner i fastighetsgränserna eller sprinklats för att förhindra brand- och rökspridning över dessa. Detta har påpekats i samband med bygglovsprövningen men installationerna har aldrig utförts. Hela garaget är därför utfört som en egen brandcell med en omslutande betongkonstruktion. Betongen i sig bedöms hålla emot en brand i mer än 60 minuter men flertalet om- och tillbyggnationer genom åren har dock bidragit till att brandcellsgränsen runt garaget brutits på flera ställen och lämnats med otätade i genomföringar. Med en bättre uppföljning av utförandet, i produktions- och förvaltningsskedet, av ägare, projektörer och myndigheter hade brand och rökskadorna varit betydligt mindre. Andra brister i garagets brandskydd blottas av det faktum att brandventilationsluckorna i garaget var översnöade och att ingen funktionskontroll hade genomförts. Det är tydligt att fastighetsägarnas brandskyddsarbete har brustit och att förbättringar måste vidtas för att säkerställa byggnadens brandskydd. Brandförsvaret tillsynsverksamhet behöver också förändras för att i erforderlig omfattning kontrollera brandskyddet och fastighetsägarnas brandskyddsarbete. Samtliga dörrar som leder till garaget är typgodkända och uppfyller lagstiftningens krav om brandavskiljande förmåga i 60 minuter, EI60. Trots att dörrarna varit typgodkända har omfattande rökspridning genom dessa inträffat med onödiga skador och försvårande av räddningsinsatsen som följd. Det kan vara bra att anpassa testmetoderna så att typgodkända branddörrar även förhindrar rökspridning under föreskriven tid. Hotellet och delar av gallerian är utrustade med automatiska brandlarm för tidig upptäckt av eventuell brand. Garaget däremot saknar brandlarm och har således ingen funktion som ger tidig indikering vid brand. Detta medförde att den aktuella branden fick fortgå under en längre tid innan den uppmärksammades. Garage i källarplanet under samlingslokaler, hotell och gallerior borde förses med automatiskt brandlarm för att ge personalen möjlighet att agera och därmed minimera riskerna för gästerna och skadorna. Nuvarande bygglagstiftning ställer inget sådant krav. 7

Att branden överhuvudtaget kunde uppstå i garaget berodde på att stora delar av hotellets sophantering flyttades ut i garaget när hotellet, som ett led i sitt miljöarbete, införde källsortering för några år sedan. I efterhand kan man konstatera att detta var olämpligt och att åtgärden med stor sannolikhet hade kunna förhindrats med ett väl fungerande systematiskt brandskyddsarbete. Brister och åtgärdsförslag Utifrån erfarenheterna från branden på kvarteret VALE kan följande brister och åtgärdsförslag identifieras: - I samband med bygglovshanteringen har byggnadernas byggnadstekniska brandskydd kontrollerats och bygglov medgivits. Efter färdigställandet skall kontroll av utförandet genomföras och slutbevis utfördas. Detta moment är mycket viktigt. Numera utgör relationshandlingen av brandskyddsdokumentationen och kontrollplan brandskydd viktiga handlingar för bygglovshandläggarens kontroll av att byggherren utfört alla brandskyddsåtgärder. Förbättrade rutiner för kontroll av brandskyddet i samband med utförandet av slutbevis bör utarbetas. - Många små och stora om- och tillbyggnader i komplicerade byggnadskomplex som kvartersbebyggelse skapar svårigheter för brandskyddskonsulter, bygglovshandläggare och tillsynsförrättare att se hur dessa påverkar helheten för brandskyddet. Många små acceptabla avvikelser från gällande lagstiftning gör tillslut att brandskyddet som helheten blir oacceptabelt lågt. En bättre dialog mellan myndigheter, konsulter och ägare, initierad av bygglovshandläggarna, borgar för att dessa problem upptäcks och kan åtgärdas i tid. - Fastighetsägarnas måste utveckla sitt systematiska brandskyddsarbete så att fastigheterna inbyggda brandskydd inte försämras över tid. Fortfarande, 6 år efter LSO:s införande har arbetet inte kommit igång fullt ut. Fortsatt information och utbildning i kombination med en effektiv tillsynsverksamhet påskyndar införandet och säkerställer efterlevnaden. - Brandförsvaret måste ändra fokus på sitt tillsynsarbete, från en systemtillsyn av det systematiska brandskyddsarbetet till att mer aktivt kontrollera att byggnaderna har ett verksamhetsanpassat brandskydd. Särskilt viktigt är detta vid sammanbyggda byggnader på olika fastigheter. För att kunna genomföra detta krävs en översyn av tillsynsarbetet samt en förändring av Brandförsvarets objektsindelning. - Brandförsvaret behöver ta fram en tydlig och genomtänkt strategi för insatsplanering. Genom strategin ska det tydliggöras vilka typer av objekt som ska omfattas av insatsplanering, där stora kvarter med sammanbyggda huskroppar på olika fastigheter behöver ingå. Strategin måste också omfatta en samordning mellan tillsynsarbetet och insatsplaneringen, så att viktig kunskap som erhålls vid tillsynsarbetet kommer de utryckande styrkorna till gagn. Samordningen skulle kunna ske genom att tillsynsförrättare tar en aktiv del i insatsplaneringen och överför information från tillsynen och den brandskyddsbeskrivning som ägarna redovisat till ansvariga för insatsplaneringen. 8

- Klassbeteckningen för brandklassade dörrar behöver tydliggöras för att öka medvetenheten om att en EI-klassad dörr inte uppfyller brandgastäthet. Kravnivån för branddörrar i Boverkets byggregler borde också ändras så att brandgastäta (S-klassade) dörrar skall installeras i de brandcellsgränser där krav om att förhindra rökspridning via ventilationssystemet ställs. Delges Bilaga A Rapportern delges: Fastighetsägare Tillsynsförrättare och ansvariga inom brandförsvaret MSB Boverket AcciMap-schema 9

Accimapanalys med anledning av den omfattande rökspridningen vid garagebranden den xx/xx 2010 Regeringspolicy, lagstiftning Bygglagstiftning SBN, NR, BBR 1 2 3 Testmetod branddörrar BBR (Ej krav) LSO Allmänt råd skriftlig redogörelse Lokal myndighet, strategisk ledningsnivå Bygglovsprövning Inget krav på avskiljning i garaget mellan olika fastigheter Miljöarbete på hoteltet Källsortering av sopor 5 Tillsynsplanering LSO Ingen tillsyn Objektsindelning enligt RTJ-lag 4 Teknisk operativ ledningsnivå Fastighetsägarnas SBA Bristande kontroll Bristande rutiner för upphandling Eldragning ljudanläggning Operativ nivå, händelseförloppet Ombyggnation vid flera olika tillfällen Garage i samma brandcell Ändrad användning av soprum Sopor i garage Otäta genomföringar Byggnationer sedan 1986 Otäta genomföringar i BC-gränser Anlagd brand Brand i källare Rökspridning i källare Rökspridning kyrka Rökspridning hotell Rökspridning Stadium Det fysiska systemet, miljön Ingen brandlarmsdetektering i garaget EI60 dörrar ej röktäta Snöfall Ingen funktion rökluckor

Noteringar till Accimapschemat Nr: Notering 1 Byggnadskomplexet har genomgått flera om- och tillbyggnader mellan åren 1964 och 2003 varvid kravet på avskiljningar i fastighetsgränserna påpekats av brandförsvaret. Trots detta har inga särskilda brandskyddsåtgärder vidtagits. 2 Branddörrarna testas idag enligt enligt standarden SS-EN 13501-2 av något av Swedac ackrediterade testorgan. Testmetoden för EI klassade dörrar medger rökspridning och sticklågor om det inte sker i sådan omfattning att det kan antända brännbart material. Detta gör att vi kan förvänta oss rökspridning via EI klassade dörrar. Andra testmetoder (s-klass) finns men nyttjas sällan och det finns inget krav att nyttja sådana dörrar i Boverkets byggregler, inte ens mot hotellrum och andra lokaler där rökgasspridning via ventilationssystemet skall förhindras. 3 I BBR saknas generella krav på branddetektering i garage, vilket ofta leder till att man inte installerar brandlarm där, även om verksamheten utrustas med automatiskt brandlarm. 4 Brandförsvarets objektsindelning bygger på angivelser i gamla räddningstjänstlagen. När LSO infördes anpassades objekten något så att de följer de verksamheter som omfattas av kravet att skicka in en skriftlig redogörelse för brandskyddet. Någon genomgripande genomgång genomfördes aldrig. 5 Som ett led i hotellets miljöarbete infördes sopsortering av hotellets sopor. Det befintliga soprummet var då för litet för att rymma alla olika källsorteringskärl och då flyttades ett antal av dessa ut i garaget.