Forskarskola i spanska med inriktning på kultur och litteratur Varför en forskarskola i spanska? - Ämnet har expanderat kraftigt under de senaste tjugo åren. Spanskan är numera det näst största främmande språket efter engelskan i den svenska skolan. Om man vill kalla engelska för ett andraspråk i Sverige, vilket görs ibland, skulle spanskan kunna kallas det största främmande språket eller med Skolverkets terminologi det största moderna språket. På grund av sin volym är det rimligt att ämnet representeras av lektorer. - Ämnet har expanderat så kraftigt att efterfrågan på behöriga lärare har ökat mer än tillgången. Ämnet har för närvarande den högsta andelen obehöriga lärare i svenska skolan. Forskarskolan kan bidra till att det finns tillgång till kunniga referenspersoner i kommunerna som andra spansklärare kan vända sig till och som skolledare kan tillfråga. - Ämnets expansion har skett under de senaste decennierna, dvs efter det att det lektorstjänster nästan inte längre utlyses i gymnasieskolan. Det finns därför inte någon tradition att knyta an till när det gäller lektorer i spanska i svensk gymnasieskola utan ämnet befinner sig i en uppbyggnadsfas. - Intresset för spanskämnet är så stort att det nu finns gymnasieskolor med spanskgrupper på steg 4, 5 och 6. Emellertid har de undervisande lärarna i sin egen utbildning inte fått någon speciell didaktisk kunskap i spanska för de nivåerna. - Ett vikitigt skäl för att etablera just den här forskarskolan är att de flesta som intresserar sig för spanskämnet är mer intresserade av kultur och litteratur än av språkvetenskap eller språkinlärning i sig. Ämnet har rykte om sig att vara lätt under år 1, och detta är inte helt fel, men redan år två möter inlärarna det komplicerade tempussystemet i förfluten tid och år tre kommer konjunktiv. Ordförrådet kräver också ett betydande arbete eftersom en svensk har föga hjälp av modersmålet. Det som gör att många ändå kämpar vidare med språket är att spanskspråkig kultur uppfattas som tilldragande och spännande. Spanskelever brukar vara starkt motiverade av att innehållsaspekter integreras med färdighetsträning. - Slutligen innehåller de nya kursplanerna för gymnasiet hänvisningar till såväl kultur som litteratur och detta både inom språk och svenskämnet. Förändringen är så klar att man utan överdrift kan tala om en nyorientering. Detta innebär att den inriktning vi här skisserar bidrar till förverkligandet av de nya anvisningarna. Varför inriktning mot kultur och litteratur?
Inom språkämnena har kommunikativa situationer haft en framträdande roll under de senare decennierna. Nu förskjuts tyngdpunkten mot samhälle, kultur och litteratur i det studerade språkområdet genom att betona att språk inte bara är en kod utan också något förknippat med speciella platser och en speciell historia. Sagt på annat sätt anknyter den här inriktningen till samhällskunskap, litteraturstudier, konst och musik. Ett annat sätt att säga samma sak är att framhålla att språkstudier till sin karaktär är mång- eller tvärvetenskapligt. Bland kulturvetare har det talats om en kulturell vändning för att beskriva ett ökande intresse för kultur. Man understryker också allt mer betydelsen av berättande för utvecklandet av språket och då i första hand det egna modersmålet. Narrativa strukturer håller ihop berättelser och organiserar vårt minne. I språkstudier kan narrativa strukturer användas både vid enkel språkträning och på mer avancerad nivå för att förstå, känna igen, återge och kommentera material. I kommentarerna till den senaste PISA- studien framhålls att det finns ett samband mellan att elever tycker om att läsa också på sin fritid och att de får bra resultat i läsförståelse. Det framhålls att det är just är läsning av skönlitteratur som i första hand är förknippad med goda resultat i läsförståelse. Detta är inte förvånande eftersom skönlitteratur är en sofistikerad form av skriftlig kommunikation. Läsning av skönlitteratur på främmande språk förstärker också den allmänna läsförståelsen. Inom språkämnena har man traditionellt talat om realia för att syfta på kunskaper om samhälle, historia och geografi förknippade med det studerade språket. Realiastudiet har liksom litteraturstudiet minskat till förmån för situationsanpassad språkinlärning. Realiainformationen har länge placerats i faktarutor. I den här föreslagna inriktningen riktas åter uppmärksamhet mot realia men integrerat i ett bredare perspektiv av kultur och litteratur. Varför inslag av didaktik och teknik? Forskarskolan utgör en del i en bred satsning på en kvalitativ förnyelse av svensk gymnasieutbildning. De blivande lektorerna kommer att bli orienterade i de senaste tendenserna när det gäller spanskundervisning. Det har skett en veritabel explosion av publikationer om undervisning i spanska och av undervisningsmaterial av olika sorter. Spanskundervisning har blivit storindustri. Emellertid är inriktningen huvudsakligen mot nybörjar- och mellannivå och kommunikativ färdighet i vardagssituationer än mot kvalificerad kulturdialog. I forskarskolan kommer de blivande lektorerna att kunna bilda sig en uppfattning om allt detta samtidigt som deras egna forskningsuppgifter inriktade på avancerade elever kommer att tillföra kunskap. Spansklärare har bättre tillgång till material från Spanien och Latinamerika än någonsin tidigare i historien. Förr var detta ett exotiskt material som läraren kom åt i samband med egna resor. Nu finns filmer, dokumentärer och nyhetsprogram tillgängliga via internet eller lån från bibliotek av olika slag. Det man måste lägga ner tid och möda på är hur materialet
ska användas på bästa sätt i klassrummet. Hur ska det audiovisuella materialet kombineras med textläsning och muntliga och skriftliga uppgifter? Hur kan tekniska hjälpmedel stärka inlärningen? Forskarskolan kombinerar didaktik och modern teknik med en inriktning på kulturellt och litterärt material så att det för eleven bildar en helhet. Varför vid Lunds universitet? Språk- och litteraturcentrum (SOL) vid Lunds universitet erbjuder en stimulerande forskarmiljö med 28 olika ämnen och ungefär 100 doktorander, varav många arbetar med språkinlärning eller litteratur- och kulturämnen, dvs ämnen som angränsar till den här aktuella forskarskolans. SOL disponerar ett eget bibliotek och ett humanistlaboratorium. Spanskämnet vid Lunds universitet har utvecklats kraftigt under senare år och erbjuder en miljö som har mycket att ge blivande gymnasielektorer. Ämnets professor har som lärare och forskare under lång tid kombinerat en inriktning på spansk och latinamerikansk litteratur och kultur med ett intresse för utbildningsfrågor och speciellt jämförelse mellan utbildning i flera länder. Hon har haft ett antal forskningsbidrag för att skriva om språkutbildning. Institutionen har en latinamerikansk lektor med språkvetenskaplig inriktning. Vid den senaste interna utvärderingen av forskningskvalitet, Research Quality 2008, RQ08, utförd av utländska experter, fick hon omdömet outstanding. Forskningsmiljön har nyligen förstärkts av tre nyutnämnda lektorer i spanska, alla i fyrtioårsåldern, som är de som kommer att ha hand om en stor del av undervisningen och handledningen. En lektor är latinamerikan och inriktad på språkvetenskap. Av de två svenskfödda lektorerna är den ena lärarutbildad och har varit gymnasielärare i flera år. I sin tjänst vid gymnasiet har hon varit utvecklingsledare i spanska både pedagogiskt och ämnesmässigt. Den andre är specialiserad på distansundervisning och har utlandserfarenhet genom att ha doktorerat vid Harvard. Båda är inriktade på latinamerikansk litteratur. Ämnet har för närvarande tre doktorander som tillsammans med lärarna utgör doktorandseminariet. Lunds Språk- och litteraturcentrum erbjuder också ett flertal mastersprogram där spanska deltar: master i översättning, master i språkvetenskap, master i Europastudier, master i Litteratur- Kultur- Medier samt från hösten 2011 också lärarutbildning i spanska för högstadiet och gymnasiet. Förutom de ordinarie kurserna upp till 90 högskolepoäng organiseras avancerade kurser med ett varierat innehåll. 2011 gavs exempelvis en sommarkurs om Mexiko med medverkan av två mexikanska historiker och sommaren 2010 gavs en annan om argentinskt samhälle 1850-1950 med medverkan av en argentinsk universitetslärare. Forskarskolans profil anknyter till masterskurserna i Litteratur- Kultur- Media, kursen i språkdidaktik som ges inom mastern i språkvetenskap samt doktorandseminariet. Den spanska avdelningen vid Lunds universitet samarbetar också med flera gymnasieskolor, framför allt Katedralskolan i Lund som har spetsutbildning och Borgarskolan i Malmö där två spansklärare utvecklat språkolympiader för högstadiet och gymnasiet, vilka blivit en stor
succé och varit viktiga för att stimulera till språkstudier. Lärarna i fråga har skrivit läroböcker och böcker om didaktik, och avsikten är att knyta dem till den lärarutbildning som nu byggs upp i Lund. Institutionen har med andra ord täta kontakter med de två av de mest nydanande initiativ som tagits i regionen inom spanskämnet under de senare åren. Spanskämnet i Lund erbjuder sammanfattningsvis en livaktig miljö, och de blivande lektorerna i forskarskolan har möjlighet att ta del av ett brett utbud av föreläsningar och seminarier. Inriktning Forskarskolan utbildar lektorer med breda och djupa kunskaper i spansk och spanskamerikansk kultur och litteratur, med utmärkt egen muntlig och skriftlig språkbehandling samt med forskningsbaserade erfarenheter av användning av kultur- och litteraturmaterial i undervisningen. Forskningsuppgiften innebär att planera, genomföra och utvärdera lektionsserier baserade på kulturellt och / eller litterärt material avsett för avancerade gymnasieelever i spanska. Arbetet planeras så att resultaten kompletterar varandra. Uppsatserna skrivs på spanska. För att sprida erfarenheterna författas vid forskarskolans slut ett översiktsdokument på spanska samt ett på svenska. Den svenska texten ska vända sig till lärare exempelvis i franska, tyska och engelska och peka på erfarenheter som kan överföras till andra språk. Genomförande Antagning. Utlysning runt 20:e augusti 2011 när skolorna startat. Runt 10:e oktober antagningsintervjuer. Runt 20:e oktober besked till de sökande, så att skolorna har tid att ordna ersättare. Forskarskolan disponerar 5 plats och inleds 1.1.2012. Antagningen baseras på följande kriterier. 1. Akademiska betyg inklusive fyra terminers studier i spanska. 2. Kvalitativ bedömning av C- och D- uppsatser. 3. De sökandes egen språkfärdighet i tal och skrift. 4. De sökandes erfarenheter av och insikter i språkundervisning. De båda sista punkterna uppvisas i samband med antagningsintervjun. Tidsschema Termin 1. Vt 2012. Kurser om 24 hp Termin 2. Ht 2012. Kurser om 24 hp. Termin 3. Vt 2013. Insamling av material till licentiatuppsats. Kursläsning om 12 hp. Termin 4. Ht 2013. Första utkast av licentiatuppsats klart till 1.1. 2014. Termin 5. Vt 2014. Slutbearbetning licentiatuppsats. Försvar av uppsatsen runt 1.6. 2014.
Kursläsningen kommer alltså att omfatta 60 hp och licentiatuppsatsen 60 hp. Den fördelningen är gjord så därför att kursläsningen ger kunskaper, språkfärdighet och vana vid akademiskt skrivande, något som sedan omedelbart används vid arbetet med licentiatuppsatsen som ska skrivas på spanska. Vi väljer att lägga halva tiden på kursläsning för att nå de uppsatta målen både när det gäller kunskap och egen språkfärdighet. Detta är en viktig punkt på programmet. För att vara trovärdig inför elever och kolleger måste lektorn ha en egen god språkbehandling och goda kunskaper om den spanskspråkiga världens kultur. Detta förutsätter att utbildningen sker på spanska så att kunskaper och färdigheter förbättras samtidigt. Utbildningen torde också vara en viktig didaktisk erfarenhet för de blivande lektorerna. Kommentar Forskarskolan täcker områden som inte uppmärksammats på senare år, nämligen kvalificerad gymnasieundervisning i kultur och litteratur inom språkämnena och kvalificerad spanskundervisning i synnerhet. Vid Lunds universitet finns en miljö som kan ta sig an den här uppgiften, och det finns anledning att tro att en satsning på utbildning av gymnasielektorer i spanska i Lund skulle lyckas. Forskarskolan har en strategisk betydelse inom språkämnena därför att det under många år varit språkets praktiska sida som vardagskommunikation som fått mest uppmärksamhet. Vi befinner oss nu i en situation där vi kan ha en mer ambitiös målsättning. Jämfört med för några år sedan läser fler elever språk och fortsätter till högre nivåer, och de nya kursplanerna betonar kultur och litteratur. Vi kommer att sprida resultaten från forskarskolan via publikationer och föredrag vid språklärardagar. Lund har under lång tid ordnat studiedagar för spansklärare och sommarkurser för att bland andra lärare ska kunna fortbilda sig eller komplettera sin examen. Kontakten med spetsutbildningen och språkolympiaderna gör att Lund- Malmö- regionen kan bli ett kraftcentrum när det gäller spansk didaktik. Projekt som förberetts under lång tid börjar nu smälta samman. I samband med att Lunds universitet öppnar lärarutbildning i spanska på högstadie- och gymnasienivå hösten 2011 avser vi att intensifiera utbudet av fortbildningsaktiviteter i spansk didaktik. Vi har redan inlett ett samband med Spanska statens språkinstitut, Instituto Cervantes, där man är ivrig att hjälpa till med moderna och effektiva sätt att undervisa spanska. Forskarskolan passar därför väl in i våra planer. Institutionens lärare har viktiga erfarenheter, som i sin tur kommer att förstärkas genom forskarskolan. De nya gymnasielektorerna kommer att lämna utbildningen som kvalificerade förmedlare av ämnesmässig och didaktisk kunskap. I en undersökning från 2011 från Lärarnas Riksförbund, Språk på sparlåga, klagar språklärare på att de fått mycket lite fortbildning i sitt ämne. Ett initiativ som den här skisserade forskarskolan svarar alltså mot en rad behov.