Nyttjande av marina resurser och skyddet av havets naturvärden en motsättning
Intressen och politikområden till havs Sjöfart och transportpolitik Fiske och fiskeripolitik Försvar och försvarspolitik Industri och industripolitik Energi och energipolitik Miljö och miljöpolitik Turism och friluftspolitik Forskning och forskningspolitik
UNCLOS och gränser i våra hav
Gränser i våra havsområden och deras namn Bottniska Viken Bottenviken, Norra Kvarken, Bottenhavet, Södra Kvarken Ålands Hav Skärgårdshavet Finska Viken Rigabukten Egentliga Östersjön - Norra, Östra och Västra Gotlandshavet, Gdanskbukten, Hanöbukten Bornholmshavet, Arkonahavet, Öresund, Bälten, Bälthavet Kattegatt Skagerrak
Sverige är den största strandstaten i Östersjön Sverige 40,0 % av ytan Finland 16,0 % Polen 9,2 % Tyskland 8,7 % Litauen 2 % Lettland 6,5 % Estland 7,5 % Ryssland 4,6 % Danmark 5,5 %
HELCOM, OSPAR och EU
Contracting Parties: UK, Irland, Island, Portugal, Spanien, Frankrike, Belgien, Nederländerna, Tyskland, Danmark, Norge, Sverige, European Community.
EU:s politik och regelverk Integrerad havspolitik (COM (2009) 540) Den maritima strategin (COM(2011) 782 final). Marin fysisk planering (COM/2010/0771 final) Bindande regelverk Habitat- och fågeldirektiven (Directive 92/43/EEC, Directive 2009/147/EC). Vattendirektivet (Directive 2000/60/EC) Det marina direktivet (Directive 2008/56/EC) REACH (Förordning EC 1907/2006) CFP-Common Fisheries Policy CAP-Common Agricultural Policy
Fiske Yrkesfiske nationell reglering och EU: s gemensamma fiskeripolitik (CFP). Husbehovsfiske Sportfiske Fisketurism
Fiskets miljöpåverkan Borttagande av målarter och icke målarter (bifångster) påverkar förhållandet mellan rovfiskar och bytesdjur och leder till ekosystemförändringar (överfiske och illegalt fiske) Utkasten av icke målarter ökar tillgången på föda för allätande arter. Utkasten påverkar den relativa tillgången på arter, då somliga arter är mer toleranta än andra för exponering och fysisk hantering. Bottentrålning skadar bottnen och ändrar topografin genom spårbildning eller utjämning. Bottentrålning påverkar bottenstrukturen och kan bidra till återcirkulation av närsalter som finns lagrade i sedimenten. Inverkan på arter som lever i bottensedimenten kan påverka näringsvävar i ekosystemet. Bottendjuren har stor betydelse då de tillför syre långt ned i sedimenten, vilket bidrar till mikrobiell nedbrytning av organiskt material. Biomassa tas bort från systemet Fisket genererar avfall som slängs över bord. Fiskefartyget generar buller som bidrar till ljudstörningar i den marina miljön. Fiskefartyg sprider gifter genom båtbottenfärger och läckage av förbrännings- och smörjoljor till vattnet. Fiskefartygen, särskilt trålare, har hög bränsleförbrukning och bidrar till luftföroreningar, bl.a. kväveföreningar och koldioxid. Fisket bidrar till nedskräpning genom förlorade nät och annan utrustning
Metoder att upptäcka överfiskning; beståndet under stress 1. Minskad fångst per fiskeansträngning 2. Allt färre årsklasser ingår i fångsten 3. Medelvikten per fiskad individ minskar 4. Målarten minskar-opportunistiska arter ökar 5. Vandringsmönstret förändras hos målarten 6. Även bytesfiskarna kan ändra vandringsmönstret 7. Fiskmärkningar; fångst-återfångst 8. Matematiska-biologiska modeller enarts- och flerartsmodeller etc. MSYbegreppet (Maximum Sustainable Yield) 9. Paradigm skifte; limited reference point mått på fiskdödlighet som bör undvikas
Vattenbrukets miljöpåverkan Närsalter, främst P och N, från matpellets och fekalier Organiskt material under odlingen, syrebrist Antibiotika, sjukdomsbehandlingar Miljögifter i t.ex. foder Attraktionseffekter Rymlingar
Sjöfart Bulkfartyg tankers, containerfartyg, färjor, småbåtar Hamnar Farleder Läktring - lossning och lastning till sjöss Isbrytning Djupmätning
Sjöfartens miljöpåverkan (IMO/MEPC) Luftföroreningar Utsläpp av svavel- och kväveoxider (NOX),CO2 Miljögifter genom läckage från bottenfärger Utsläpp av förbrännings- och smörjoljor Näringsberikning genom utsläpp av toalettavloppsvatten Buller över och under vattenytan Erosionsskador från propellrar och vågsvall Nedskräpning Främmande arter i ballastvatten (Barlastvattenkonventionen i kraft 2016). Skrotning Muddring Utfyllnad
Försvarets miljöpåvekan Skjutområden miljögifter, buller, skräp Övningsområden luft- och vattenföroreningar, buller, sprängning Lågflygsområden buller Hamnar båtbottenfärger, smörjoljor, bränslespill Skyddsområden tillträdesförbud, djupinfo
Vindkraftens miljöpåverkan Under byggnads- och driftfas påverkan på: Marint liv - liten men viss påverkan på ryggradslösa djur, fiskar, sälar, tumlare Fåglar och fladdermöss liten men viss påverkan Människor landskapsbild, buller
Vindkraftens miljöpåverkan Påverkan under byggnadsfasen är kortvarig men kan då vara stor. Grävning, sprängning, schaktning, utfyllnad, pålning, föroreningar från fartyg, skräp, buller över och under vattenytan Påverkan under driftsfasen är liten men den finns Landskapsbild, buller ovan och under vattenytan, fartygstrafik, kollisionsrisk, habitatförlust, erosion Reveffekter
Vågkraftens miljöpåverkan Fysiska skador förankring, bottenarbeten Undervattensljud och vibrationer Reveffekter Attraktions- och skyendeeffekter Magnetiska fält Området stängt för fiske och sjöfart
Rörledningar och miljöpåverkan Påverkan är eller kan vara stor under byggnadsfasen. Under driftsfasen är den liten men den finns Utläggningsteknik för rörledningen och byggteknik för kompressoranläggningen plöjning, sprängning, grävning, muddring, nedläggning/förankring och täckning av ledningen längs sträckningen. Avfall i samband med rörläggningen och reparationer av ledningen vid driftsstörningar Sedimentpåverkan närsalter och miljögifter? Risk för läckage hur reagerar gasen med vattnet? Temperatur på gasledningen i driftsfasen Ljud från gasledning och kompressoranläggning under driftsfasen Vad sker när rörledningen inte längre används? Skall ledningen tas upp? Alternativ sträckning. Används giftiga färger i behandlingen av rörets yta? Hur bedrivs kontroll och underhåll av rörledningen? Rapportering under byggnads och driftsfaser?
Miljöpåverkan vid olje- och gasutvinning Borrningsmetod Utsläpp av föroreningar till luft Utsläpp av föroreningar till vatten, inklusive spolning och hantering av borrkaxet Fysisk påverkan på havsbottnen ankring, grävning, sprängning, sättningar i bottnen etc. Ljud ovan och under havsytan, samt på land Seismik Uppföljning av eventuell påverkan. Övervakning Beredskap för olyckor Plombering av borrhål Störningar på land transporter, lagring av materiel, utsläpp till luft och vatten.
Friluftslivets och turismens miljöpåverkan Småbåtshamnar och båtbottenfärger Toalettavloppsutsläpp 65% tömmer latrinen i havet (förbjudet från 2015) Luft- och vattenföroreningar från båttrafik, mackar Buller Ankring, bojförtöjning Skrotning av båtar Vattenskotrar Tävlingsverksamhet Fisketurism och sportfiske
Miljö- och naturvård Närsalter Syrefria bottnar Miljögifter Främmande arter Klimatförändringar Hydrologiska förändringar Fysiska störningar Marina naturreservat Skydd av arter och habitat Konstgjorda rev
Förbättrad planering av svenska havsområden Planering på djupet, SOU 2010:91 Kommunerna fortsatt ansvariga för planering av kustnära havsområden ut till territorialhavsgränsen enligt PBL. Länsstyrelserna får en ny statlig roll tillsammans med Havs- och vattenmyndigheten för planering i territorialhavet tillsammans med kommunerna enligt en ny havsplaneringslag. Havs- och vattenmyndigheten är den statliga myndighet, som givits ansvararet för havsplaneringen i territorialhavet och i EEZ tillsammans med länsstyrelserna. Arbetet regleras i en ny havsplaneringslag, som samordnas med PBL Tre havsplaner skall arbetas fram: en för Bottniska Viken, en för Östersjön och en för Västerhavet.
Havens systemproblem Helt skilda politikområden för exempelvis sjöfart, fiske, turism, jordbruk, havsmiljö och havsforskning. Bristande samordning av beslut om vattenmiljöer. Bristande beredskap för det allt mer intensiva nyttjandet av våra hav.
Regeringens rivstart för havsmiljön Inrättade ett särskilt Havsmiljöanslag. Anslog en miljard till hav under mandatperioden 2006-2010. Initierat projekt för snabba resultat som t.ex. syresättning av havsbottnar, utfiskning av skarpsill. Satsningar mot övergödning, ex etablering av våtmarker. Startat ett Havsmiljöinstitut Drivande för HELCOM s aktionsplan (Baltic Sea Action Plan (BSAP) tak för fosfor och kväveutsläppen utifrån vad Östersjön tål. fördelning mellan länderna utifrån utsläppstaket. Åtgärder skall vara genomförda 2016.
Myndighet för havs- och vattenmiljöfrågor En central förvaltningsmyndighet har tilldelats ansvaret för havs- och vattenmiljöfrågor Havs- och vattenmyndigheten (HaV). Utgångspunkten har varit ett sammanhållet vattenarbete och en samlad förvaltning av marina miljön. Ett Havsmiljöinstitut har inrättats med säte vid Göteborgs universitet. I institutet ingår det tidigare GMF, SMF och UMF. Resultat: Ökad splittring av miljö- och naturvårdsarbetet genom att miljöfrågor om luft, mark och vatten nu fördelats på flera myndigheter. Stor kompetensförlust på Naturvårdsverket. Ökade kostnader. Det kommer att ta många år innan motsvarande kompetens byggts upp på den nya myndigheten.
Havet 2012 2009 svarade havsresursverksamheten för totalt 330 miljarder kronor, eller 5,2 % av näringslivets totala omsättning. Torskbestånd i delar av Östersjön ökar och jordbruket släpper ut allt mindre kväve. Halterna av exempelvis bly, PCB och DDT minskar, vilket lett till att antalet sälar och havsörnar ökat. Torskbestånden i Kattegatt är på historiskt låga nivåer. Lokala bestånd i Skagerrak är utrotade. Höga halterna av dioxin i lax och strömming i Östersjön Starkt hotade fiskar är till exempel ål, torsk, kolja, långa, pigghaj, havskatt och hälleflundra. Ytan med syrefria bottnarna är rekordstor i Östersjön. Många bestånd av sjöfåglar i Östersjön minskar