Nämndrummet, Socialkontoret, Barnhemsgatan 2. Ärenden enligt följande förteckning och bilagda handlingar

Socialnämnden Ordförande/ Niklas Borg Sekreterare/ Arne Linder KALLELSE 1 (2) 2011-08-16 Onsdagen den 24 augusti, 2011 kl 14.15 Nämndrummet, Socialkontoret, Barnhemsgatan 2. Gruppmöten 13.00 Ärenden enligt följande förteckning och bilagda handlingar Val av protokollsjusterare 1 TEMA; MISSBRUKSARBETE I KOMMUNEN a) Stadsmissionen informerar (30 45 minuter) b) Socialkontoret informerar 2 Dnr 2011-18 SOCIALNÄMNDENS ARBETSFORMER 3 Dnr 2011-19 FÖRORDNANDE ENLIGT 43 LVU 4 Dnr 2011-4 INFORMATION FRÅN SOCIALKONTORET 5 Dnr 2011-13 MÅNADSUPPFÖLJNING a) Ekonomisk uppföljning per den 31 juli 2011 6 Dnr 2011-239 VRÄKNINGSFÖREBYGGANDE ARBETE 7 Dnr 2011-122 RIKTLINJER FÖR EKONOMISK ERSÄTTNING TILL SÄRSKILT FÖRORDNADE VÅRDNADSHAVARE FÖR ENSAMKOMMANDE BARN 8 Dnr 2011-207 YTTRANDE ÖVER ALKOHOLSERVERVERING VID SÄRSKILDA BOENDEN 9 Dnr 2008-233 RAPPORT ENLIGT 28 H LSS 10 YTTRANDEN ENLIGT 13 KAP. 2 SOL a) Dnr 2010-188 Enskilt ärende b) Dnr 2010-204 Enskilt ärende c) Dnr 2011-168 Enskilt ärende

11 TOBAKSÄRENDEN a) Dnr 2011-188 Södra presenter b) Dnr 2011-189 Berola s Kiosk och tobak 12 YTTRANDE ADOPTION a) Enskilt ärende W-S H b) Enskilt ärende AH 13 VÅRDNADSÖVERFLYTTNING a) Enskilt ärende AF b) Enskilt ärende JF c) Enskilt ärende AL d) Enskilt ärende SL e) Enskilt ärende CW 14 Dnr 2011-19 ANMÄLAN ENLIGT 6 KAP 36 KOMMUNALLAGEN 15 Dnr 2011-19 ANMÄLAN DELEGATIONSBESLUT 16 Dnr 2011-18 KURSER OCH KONFERENSER 17 FÖRRÄTTNINGAR 18 Dnr 2011-2 HANDLINGAR FÖR KÄNNEDOM 19 ÖVRIGA FRÅGOR

3 1 (2) Socialkontoret 2011-08-15 Dnr SN 2011-19 Socialnämnden Förordnande att besluta om begäran om polishandräckning enligt 43 2 lag (1990:52) med särskilda bestämmelser om vård av unga (LVU) FÖRSLAG TILL BESLUT Socialnämnden föreslås besluta att rätten att begära polishandräckning med stöd av 43 2 LVU ges till avdelningscheferna Jens Samuelsson och Ewa Pettersson, gruppcheferna Tomas Flygare, Kristina Granlund, Eva Jacobsson, Rose-Marie Kindgren, Agneta Persson, Gunilla Rolling, Anette Rönnberg, Inger Tall och Pia Teivik. att samma rätt i samband med tjänstgöring vid Sociala jouren ges till socialsekreterarna Stefan Croné, Anette Dahl, Annika Flygare, Maria Forsberg, Arne Gren, Mattias Lindgren, Yvonne Magnusson, Karolina Rosberg, Camilla Theander och Anna Widéen, samt att detta beslut ersätter beslut 2010-05-19, 80. SAMMANFATTNING Enligt ovan nämnda lagrum skall polismyndigheten på begäran av Socialnämnden, eller någon ledamot eller tjänsteman som nämnden förordnat, lämna biträde för att genomföra beslut om vård eller omhändertagande enligt LVU. Socialnämnden har beträffande kontorets tjänstemän senast 2010-05-19, 80, beslutat om detta. Med anledning av personalförändringar bör gällande beslut revideras.

2 BAKGRUND Enligt i rubriken nämnda lagrum skall polismyndigheten på begäran av socialnämnden, någon ledamot i socialnämnden eller tjänsteman som nämnden förordnat, lämna biträde för att genomföra beslut om vård eller omhändertagande enligt LVU. Under lagrummet faller inte bara situationer då vården skall påbörjas utan även efterforskning och återförande av den unge om denne avvikit från det hem där placering skett, samt vid förflyttning från ett hem till ett annat. Skyldigheten gäller dock inte alla situationer i samband med vården. Begäran om polishandräckning för att efterforska och återhämta eller förflytta en person som på grund av eget beteende (3 LVU) beretts vård med stöd av LVU och som har avvikit från hem med särskild tillsyn görs av hemmets föreståndare. Polishandräckning får endast komma i fråga då det finns grundad anledning att anta att särskilda tvångsmedel behövs för att genomföra åtgärden. Socialnämnden har under många år tillämpat möjligheten att ge förordnande till tjänsteman att begära handräckning då ärendenas art ofta kräver en mycket skyndsam hantering. För att tilldelas förordnande krävs att personen innehar tillräcklig erfarenhet, kunskap och kompetens från området. En begränsning av personkretsen är nödvändig också med hänvisning till beslutets också mycket ingripande art. SOCIALKONTORET Arne Linder Kanslisekreterare

1 (3) Socialkontoret Åsa Haraldsson 2011-08-15 Dnr 2011-13 Socialnämnden Ekonomisk uppföljning per den 31 juli 2011 FÖRSLAG TILL BESLUT 1. Socialnämnden godkänner den ekonomiska uppföljningen per den 31 juli. SAMMANFATTNING Socialnämnden visar totalt per den sista juli ett underskott med 11 601 tkr. Ungefär hälften av detta underskott hänförs till osäkert kostnadsansvar för ekonomiskt bistånd flyktingar, där diskussioner pågår med Utbildningskontoret/Jobbtorget, vart kostnadsansvaret ska ligga. Utfallet för ekonomiskt bistånd visar ett underskott med 9 155 tkr jämfört med periodens budget. Antalet hushåll som uppbär ekonomiskt bistånd är i snitt 49 stycken fler jämfört med motsvarande period 2010 (inkl. flyktingar). Utbetalningen i snitt per hushåll och månad är för samma hushållskategorier 235 kronor högre i år. Resultatet för bogruppen är just nu ett överskott med 1 646 tkr och utredningsteamet redovisar ett överskott med 1 162 tkr jämfört med periodens budget. Kostnaden för familjehem ligger den siste juli 2 722 tkr över budgetnivån. För posten ensamkommande flyktingbarn redovisas just nu ett överskott om 2 684 tkr. Till handlingen finns en bilaga; Ekonomiskt bistånd 2011. I:\Nämndadm\Socialnämnd\Socialnämnd\Sammanträden\Sn 2011\SN 110824\Dnr 2011-13 Ekonomisk uppföljning\socialnämndens månadsuppföljning juli 2011.doc

SAMMANSTÄLLNING ÖVER SOCIALNÄMNDENS RESULTAT JANUARI - JULI 2011 JÄMFÖRT MED BUDGET (TKR) Redovisat netto jan-juli Budget jan-juli Resultat (Budget- Redovisat) Verksamhet Socialnämnd & gemensamma funktioner 2 550 2 388-162 Ekonomiskt bistånd 113 870 104 715-9 155 Ek bistånd flyktingar* 5 250 0-5 250 Bogruppen 5 178 6 824 1 646 Familjehem 32 118 29 396-2 722 Ensamkom flykt. barn** -2 684 0 2 684 Utredningsplaceringar 3 076 4 238 1 162 Barnahus 100 296 196 Summa 159 458 147 857-11 601 * Osäker kostnad avseende ek bistånd flyktingar, där kostnadsansvaret ej är klarlagt mellan SN/BiN. ** Kostnaden återsöks från Migrationsverket. Nedan följer kommentarer till verksamheterna i tabellen. NÄMND OCH GEMENSAMMA FUNKTIONER Nämndverksamheten och dess gemensamma funktioner beräknas under året kunna rymmas inom tilldelad ram. Kostnaderna efter juli månads utfall ligger just nu 162 tkr över budgetnivån. I denna post ingår även alkoholhandläggarna och hanteringen av tillsyner och serveringstillstånd samt försäljning av folköl, tobak och receptfria läkemedel. Debitering av intäkter för denna verksamhet sker framförallt senare under våren och resultatet bedöms då ligga i balans med budget. Alkoholhandläggningen är självfinansierad och ska inte belasta budgeten negativt. EKONOMISKT BISTÅND För det ordinarie ekonomiska biståndet visar verksamheten fram till sista juli en total nettokostnad på 113 870 tkr och detta är 9 155 tkr högre än periodens budget. Antalet bidragshushåll per månad är 49 stycken fler i snitt än under samma period år 2010. Snittutbetalningen per hushåll januari-juli i år ligger 235 kr högre per hushåll och månad jämfört med förra året. Därtill kommer en osäker kostnad avseende ekonomiskt bistånd till flyktingar, som särredovisas i tabellen ovan. Särredovisningen beror på att kostnadsansvaret ännu inte är klarlagt mellan Socialnämnden och Bildningsnämnden. Klart är att Socialnämnden kommer att få ökade kostnader till följd av att vissa ärenden felaktigt registrerats som flyktingar vid Socialkontoret. Bedömningen är fortfarande att nettokostnaden i år för det ordinarie biståndet kommer att landa på samma nivå som under 2010, vilket innebär ett underskott jämfört med budget för ekonomiskt bistånd med cirka 14 mnkr. Utöver denna post tillkommer en mycket preliminär kostnadsuppskattning vad gäller det ekonomiska ansvaret för biståndet till flyktingar, där prognosen för 2011 avseende kostnader som kommer att föras över till Socialnämnden är 9 mnkr. Totalt således ett preliminärt underskott för det ekonomiska biståndet med 23 mnkr år 2011. 2

3 BOGRUPPEN Nettokostnaden för bogruppen per den sista juli uppgår till 5 178 tkr, vilket ger ett överskott med 1 646 tkr för perioden. Socialkontorets prognos för bogruppen år 2011 är fortfarande mycket svår att bedöma. Det är flera faktorer som kommer att påverka utfallet. Bogruppen kommer dock att fortsätta sitt arbete med att försöka minska antalet andrahandskontrakt samt att arbeta för att öka betalningsgraden hos dem som hyr i andrahand. Det samverkansavtal som finns med Stångåstaden kommer att ses över och ett arbete pågår just nu tillsammans med avdelningen för ekonomiskt bistånd och Stångåstaden kring möjligheten att starta ett så kallat vräkningsförebyggande team. Det befintliga avtalet med Glyttinge camping avseende akutboende kommer att förändras. Planer finns på att upprätta cirka fem småstugor för både tillfälligt permanent boende samt akutboende för målgruppen med komplexa problem med inslag av både missbruk och psykiatrisk problematik. Detta är oftast personer som inte vill ta emot något stöd trots att stödbehovet är stort. Någon form av uppsökande/ motiverande assistans behöver knytas till dessa stugor. Akutboendet Stallgården är under ombyggnad på grund av att ny väg ska byggas intill Braskens bro där boendet är beläget. Vägbygget berör viss del av Stallgårdens tomt. Någon medförande kostnad är idag inte känd. Prognosen för året visar än så länge på ett resultat för bogruppen i nivå med budgetramen. FAMILJEHEM Verksamheten redovisar ett underskott per den sista juli med 2 722 tkr. När det gäller familjehem, barn och ungdom, så är 203 personer aktuella för stadigvarande vård, varav 28 barn där vårdnaden flyttats över till familjehemmet. Jourplaceringarna har varit fler under årets första sju månader jämfört med föregående år. För närvarande är det 23 barn i jourhem och det är 13 barn ikö för stadigvarande vård i familjehem. Generellt kan sägas att antalet barn som är placerade i familjehem är relativt stabilt över tid med en viss tendens att öka långsiktigt. Detta innebär i korthet att det kommer att uppstå ett underskott på familjehemskontot. Underskottet kommer sannolikt att bli i nivå med den reducering som gjordes i budget för 2011, cirka 4 mnkr. UTREDNINGSPLACERINGAR Verksamheten visar en positiv avvikelse jämfört med budget per den sista juli med 1 162 tkr. Kostnaderna för utredningsplaceringar är mycket varierande under året varför prognosen fortsatt är i nivå med budget. Ambitionen är som tidigare att vara mycket restriktiv när det gäller förälder- barnplaceringar tillika ungdomar som placeras på utredningsplatser. BARNAHUS Med anledning av tjänstledighet visar verksamheten än så länge ett överskott med 196 tkr. Prognosen är att kostnaderna under året kommer att motsvara tilldelad budgetram. Verksamheten löper på som tidigare. SOCIALKONTORET Per Granath Socialchef Åsa Haraldsson Ekonom

Socialkontoret 2011-08-17 7 EKONOMISKT BISTÅND 2011, tkr EKONOMISKT BISTÅND Kostnader jan febr mars april maj juni juli aug sept okt nov dec Ackumulerat 300 Ekonomiskt bistånd 15 078 14 964 18 201 15 176 17 595 17 021 17 516 115 550 Ek.bi.sysels.bef.åtgärder 0 Summa 15 078 14 964 18 201 15 176 17 595 17 021 17 516 0 0 0 0 0 115 550 Snitt/månad kr, brutto * 7 502 7 596 8 303 7 843 8 116 7 884 8 220 ####### ####### ###### ###### ###### 7 933 Intäkter jan febr mars april maj juni juli aug sept okt nov dec Ackumulerat 300 Ekonomiskt bistånd 141 280 170 156 453 257 222 1 680 Sysselsättningsbefr åtg 0 Summa intäkter 141 280 170 156 453 257 222 0 0 0 0 0 1 680 Nettoresultat 14 937 14 684 18 030 15 019 17 142 16 763 17 294 0 0 0 0 0 113 870 Periodiserad budget 13 962 13 604 15 931 15 573 13 962 15 215 16 468 14 499 14 320 14 857 14 499 16 110 179 000 Avvikelse mot periodiserad budget -975-1 080-2 099 554-3 180-1 548-826 -9 155 FLYKTINGAR Kostnader jan febr mars april maj juni juli aug sept okt nov dec Ackumulerat 301 Ekonomiskt bistånd flykting 2 075 2 235 2 861 2 470 2 520 1 689 1 824 15 675 302 Introduktionsersättning* 0 Summa 2 075 2 235 2 861 2 470 2 520 1 689 1 824 0 0 0 0 0 15 675 Intäkter jan febr mars april maj juni juli aug sept okt nov dec Ackumulerat 301 Ekonomiskt bistånd flykting 2 075 2 235 2 861 2 470??? 9 642 302 Introduktionsersättning 0 Summa intäkter 2 075 2 235 2 861 2 470 0 0 0 0 0 0 0 0 9 642 ANTAL HUSHÅLL SOM ERHÅLLIT EKONOMISKT BISTÅND 2011 jan febr mars april maj juni juli aug sept okt nov dec snitt/mån Hushåll. ek.bi 2 010 1 970 2 192 1 935 2 168 2 159 2 131 2 081 Flyktinghushåll ek.bil 263 280 334 314 315 223 220 278 Flykting asyl 0 0 0 0 0 0 0 0 Flykting introduktionsers 0 0 0 0 0 0 0 0 Ungdomsgarantin 0 0 0 0 0 0 0 0 Föreb. rehab vuxna 22 13 21 16 13 20 0 15 Föreb rehab barn 66 75 78 49 94 101 9 67

1 (6) Socialkontoret 2011-08-05 Dnr SN 2011-239 Socialnämnden Vräkningsförebyggande arbete FÖRSLAG TILL BESLUT 1. Ett vräkningsförebyggande team tillskapas under två år med start september 2011. 2. En uppföljning med skriftlig rapport redovisas på socialnämndens sammanträde i februari 2012. 3. Personalkostnader motsvarande 1,5 årsarbetare omvandlas från ekonomiskt bistånd och boendegrupp. SAMMANFATTNING Det finns ett starkt samband mellan vräkning och hemlöshet. Personer som blivit vräkta har mycket svårt att åter komma in på den ordinarie bostadsmarknaden. Socialtjänstens ansvar i det vräkningsförebyggande arbete är stort. Att förebygga vräkning är en viktig del i det samlade arbetet mot hemlöshet. I dag saknas på social kontoret ett strukturerat arbetssätt och en utarbetad metod i arbetet med personer som står inför avhysning. Stora kostnader i form av ekonomiskt bistånd till hyresskulder utbetalas varje månad och de enskilda personer som blir föremål för avhysning inte minst barnen, drabbas ofta hårt. Kunskaperna om hur barn påverkas av hemlöshet och påtvingad flytt mellan temporära boenden är bristfällig, dock vet vi att barns behov av trygghet och kontinuitet är av grundläggande betydelse. Även om barn i dag aldrig ställs på gatan i samband med en avhysning förekommer att de får bo på campingplatser, på vandrarhem, inneboende hos släktingar, jourlägenheter och andra typer av temporära boenden. Förslag är att bilda ett tema som ska arbeta metodiskt med ett vräkningsförebyggande arbete i nära samverkan med övriga berörda aktorer som t.ex hyresvärdar, kronofogden, psykiatrin, utförare m.m

2 BAKGRUND Kommunen har det yttersta ansvaret för att de som vistas i kommunen får det stöd och den hjälp som de behöver enligt Socialtjänstlagen 2 kap:2. Det finns ett starkt samband mellan vräkning och hemlöshet. Personer som blivit vräkta har mycket svårt att återkomma in på den ordinarie bostadsmarknaden. Socialtjänstens ansvar i det vräkningsförebyggande arbete är stort. Rutiner för arbetet med vräkningsärenden behöver säkerställas. Det handlar om att kunna agera snabbt och aktivt, att noga gå igenom olika handlingsalternativ och upprätta arbetsplaner, samverka med andra aktörer och följa upp ärenden. Särskilt viktigt är det med att rutiner finns för att kunna tillgodose barns behov av ett tryggt boende. I februari 2007 presenterade regeringen för första gången en samlad strategi för arbetet mot hemlöshet under rubriken Hemlöshet - många ansikten, mångas ansvar I samband med detta gav Socialstyrelsen ut en skrift som stöd till socialtjänsten och andra aktörer. I skriften betonas vikten av vräkningsförebyggande arbete ur flera aspekter. I maj 2010 tillsatte barn- och äldreministern Maria Larsson en arbetsgrupp som hade till uppgift att analysera orsaker till att barn fortfarande berörs av vräkning och varför det i vissa kommuner är fler barn som berörs än andra. I en del av rapporten avhandlas bla. bostadens betydelse för barn. Arbetsgruppen trycker på att bostaden har en symbolisk, kognitiv och emotionell stor betydelse. Kunskaper om hur barn påverkas av hemlöshet och påtvingad flytt mellan temporära boenden är fortfarande bristfällig men det kan ändå konstateras att barns behov av trygghet och kontinuitet är av grundläggande betydelse. Vräkning riskerar därför att få allvarliga effekter på barnas möjligheter till utveckling. Även om barn i dag aldrig ställs på gatan i samband med en avhysning förekommer att de får bo på campingplatser, på vandrarhem, inneboende hos släktingar, jourlägenheter och andra typer av temporära boenden. I Linköpings kommun saknar man idag ett strukturerat vräkningsförebyggande arbete. Det finns många aktörer som skulle behöva samarbeta och samordna sina insatser och kontakter med de som riskerar vräkning för att kunna förebygga hemlöshet och alla de konsekvenser som det för med sig. VARFÖR BLIR MAN VRÄKT? Det finns tre huvudorsaker där konsekvensen kan vara vräkning - Obetald hyra - Störning - Sanitär olägenhet RISKGRUPPER Personer som har svaga nätverk, små inkomster och befinner sig i social utsatthet generellt sätt ligger i riskzonen att bli vräkt. Det kan exempelvis handla om personer med missbruksproblem eller olika typer av funktionsnedsättningar, ensamstående med barn, personer med svag förankring på arbetsmarknaden och personer som har betalningsanmärkningar. I det redan övrigt utsatt läge får man lätt svårigheter med

3 att klara sin ekonomi och hyresinbetalningar, dra på sig varningar på grund av störningar i boendet eller få svårigheter att sköta sitt boende på annat sätt. Man orkar inte ta hand om sina sopor, tidningar etc. och orkar inte sköta städningen och boendet förvandlas till sanitär olägenhet för personen själv och hennes/hans grannar. Resultatet kan bli vräkning och man hamnar utanför den ordinarie bostadsmarknaden och behöver slussas in i nytt boende genom speciallösningar av socialtjänsten. På socialkontoret ser man ökningen av antalet personer i denna kategori och har märkt den hårdnande attityden på bostadsmarknaden på många sätt. I alltför många situationer har det blivit svårt även för socialtjänsten att ta ansvar för att lösa boende i akuta och utsatta situationer. STATISTIK / EKONOMI Linköpingskommun ligger högst bland kommunerna i Östergötland vad beträffar barn inblandade i sammanhang där familjer är föremål för avhysning Nedan redovisas siffror i jämförelse med Norrköping Antal barn i Antal barn berörda av registrerade ansökningar verkställda vräkningar Linköping 2008 2009 2010 2008 2009 2010 9 16 43 8 5 11 Norrköping 2008 2009 2010 2008 2009 2010 46 13 11 21 4 5 Kommentar: Norrköpings kommun startade 2009 ett framgångsrikt vräkningsförebyggande arbete. Registrerade kostnader bokförda som utbetalning av ekonomiskt bistånd till hyresskuld uppgick under tidsperioden 2011-01-01-2011-06-30 till ca 521 tkr I samband med en avhysning uppstår nästan alltid kostnader i form av flyttkostnad, städ, magasinering m.m. Det är även ofta som dyra speciallösningar krävs för att hitta nytt boendealternativ../.se bilaga med beskrivning av ett avhysningsärende där olika kostnader har specificerats. NULÄGESBESKRIVNING När en person eller familj riskerar att vräkas från sin bostad så har socialkontoret resurser i form av samtal, utredning av den sociala och ekonomiska situationen, ekonomiskt bistånd, ekonomiskt rådgivning, viss form av bostöd m.m för ärenden av detta slag men dessa resurser används ofta i alltför sent skede. Konsekvenserna för den enskilde blir ofta omfattande. Vräkningen innebär att man förlorar sitt förstahandskontrakt och får ordna tillfälligt boende samt får svårt att senare accepteras som

4 hyresgäst hos de flesta hyresvärdar. Ofta hamnar man på socialkontoret för att få hjälp med boendet och socialkontoret tvingas teckna andrahandskontrakt eftersom det ibland är den enda lösningen på problematiken. Ekonomiskt bistånd måste beviljas till hyresskulder som i många fall har hunnit bli betydande belopp. Familjer med barn är tvungna att flytta till akutlägenheter osv. Den enskilde får betalningsanmärkningar, skuld och stora konsekvenser för sin sociala situation. I nuläget har vi cirka 15 vräkningsärenden per månad som hamnar som nya ärenden på mottagningsgruppen. Ofta har ärendet fortskridit i processen så långt att när man väl får information om ärendet på socialkontoret så har man inte tillräckligt med tid att hitta lösningar för att förhindra vräkning. Ärendet blir akut och man måste snabbt ta ställning till om man kan hjälpa till med att betala hyresskuld för att förhindra vräkning eller hitta alternativt tillfälligt boende då vräkning inte kan förhindras. Det är svårt att hitta tillfälligt boende i akuta situationer. Det saknas tid, resurser och metoder att arbeta fram handlingsplaner för var och en för att på lång sikt kunna ordna permanent boende. Under tiden i det tillfälliga boendet ska man också kunna stötta och hjälpa personen ifråga att sköta sitt boende på olika sätt och sig själv för att kunna kvalificera sig för nytt mer permanent boende. I och med att ärenden får ofta akut karaktär så hinner man inte förhandla med hyresvärden om olika alternativ för att förhindra vräkning. Ett alternativ kan vara till exempel avbetalningsplan kopplat med korttidskontrakt. Under tiden för korttidskontraktet kan man visa att man kan sköta hyresinbetalningar, avbetalningar och i övrigt sköta sitt boende på önskvärt sätt. I vissa situationer skulle man behöva erbjuda mer praktiskt förlagd ek. rådgivning. Till exempel då när man upptäcker ett tydligt mönster med svårigheter med ekonomin. I många fall skulle problemen bli avhjälpta på sikt om personer i riskzonen kunde lära sig grundläggande matlagning, och lära sig handla klokt och billigt både mat och kläder, husgeråd mm. I dessa ärenden skulle man behöva ha resurser för uppföljning av ärenden tills boendesituationen är stabil och ekonomin fungerar. BESKRIVNING AV PLANERAD VERKSAMHET FÖR ATT FÖREBYGGA VRÄKNING Huvudsyftet för arbetet är att förhindra främst vräkning av barnfamiljer, gamla och sjuka och få deras boende- och ekonomiska situation i sådan balans så att de kan långsiktigt klara av att behålla sitt boende. De som arbetar vräkningsförebyggande ska inte ta sig an alla ärenden utan enbart de nya. I de redan aktuella ärendena har man konsulterande roll gentemot den socialsekreterare som har ansvaret för sina resp. ärenden. Det vräkningsförebyggande arbetet innebär att utveckla samarbetsformer med de andra berörda aktörerna; hyresvärdar, kronofogden, psykiatriska vården,råd och Stöd och överförmyndarnämnden. Genom bättre samordning och tydlig ansvarsfördelning kan man ge varandra bättre möjligheter både tids- och metodmässigt att förebygga vräkning. På socialkontoret måste man utveckla både arbetsmetoder och insatser samt samla erfarenhet, kunskap och kompetens till ett team. Teamet ska initialt bestå av en samordnare från bogruppen, en socialsekreterare från mottagningsgruppen på avdelningen för ekonomiskt bistånd och ekonomisk rådgiva-

5 re från Bogruppen. Till teamet knyter man även ordinarie personal från både boggruppen och mottagningsgruppen från avdelningen för ekonomiskt bistånd för att klara av att ta hand om alla nyinkomna ärenden enligt konceptet. För att kunna arbeta med alla de beskrivna delarna av arbetet behövs det resurser utöver de befintliga personalresurserna med 1,5 årsarbetare under två år. Under denna tid bedöms man ha hunnit bygga upp samverkansrutiner med andra aktörer, interna rutiner för socialkontoret, samlat på sig erfarenheter, kunskaper och kompetens och utvecklat fungerande arbetsmetoder och insatser för arbetet. Efter två år bedömer man ha implementerat effektiva arbetssätt och rutiner för vräkningsförebyggande arbete och därmed kan frågorna därefter hanteras med ordinarie personalresurser. Under våren 2011 har Stångåstadens bosociala grupp börjat göra hembesök vid försenad hyra, vilket har minskat antal hyresskuldsärenden markant. För socialtjänstens del underlättar det att avgränsa målgruppen. Socialkontoret får snabbt information om vilka som man inte har lyckats med att rädda boendet för och socialtjänsten kan komma in i ärendet i ett tidigare skede. Det blir möjligt att erbjuda ek. rådgivning, att upprätta avbetalningsplaner, annan hjälp och stöd och hjälp med att betala hyresskulden i vissa fall. Teamet ska fungera som samarbetspartner gentemot hyresvärdar och försöka få bra samarbete till stånd. Genom det samarbetet hoppas man att socialkontoret i ett tidigare stadium ska få reda på vilka som har hyresskulder för att hinna agera i tid. Ambitionen är att aktivera hyresvärdar att arbeta själva i stil med Stångåstadens koncept i syfte att man från socialkontorets sida sedan kan erbjuda hjälp i de fallen där man inte har lyckats. Teamet ska arbeta med att ta fram bra, fungerande rutiner internt och upparbeta samarbete med ömsesidig respekt och förtroende och erbjuda den hjälp som myndighet kan ge. Man ska också mer generellt informera hyresvärdar om socialkontorets ansvar och möjligheter att hjälpa till med olika saker. I övrigt ska man arbeta med både egna hembesök och följa med hyresvärdar på deras hembesök vid behov samt ge information per brev och telefon till klienter. UPPFÖLJNING Första uppföljning av arbetet ska ske i slutet på januari 2012. Efter det ska arbetet följas upp minst var 6:e månad under den första tvåårsperioden. Uppföljning ska ge svar på följande frågeställningar: Har antalet vräkningar minskat? Har antalet beviljade hyresskulder och kostnader för hyresskulder minskat? antal och kostnader Har antalet vräkningar på grund av störningar och sanitär olägenhet minskat? Har våra kostnader minskat vad gäller sanering etc.? Socialkontoret ska också gå ut men en enkät till berörda socialsekreterare ang. arbetsmetoden och med frågor om vad arbetet har resulterat i/konsekvenserna för både

6 klienter, de som arbetar med frågorna/hyresvärdar och annat. Även hyresvärdar ska intervjuas för att höra deras synpunkter och erfarenheter av arbetet. FÖRVÄNTADE EFFEKTER För målgruppen - Få behålla sitt boende och få stöd i att kunna behålla boendet på lång sikt - Få relevanta insatser som syftar till att trygga boendet - Minska antalet vräkningar - Få hjälp till självhjälp genom att få hjälp med ekonomiska prioriteringar av olika slag. Praktisk hjälp med matlagning, hushållsbudget etc. för olika aktörer i sammanhanget - Hyresvärdar kan få myndighetens hjälp till hyresgäster som riskerar vräkning - Hyresvärdar och socialkontoret kan samordna sina insatser och fördela ansvar sinsemellan på ett tydligare sätt, vilket effektiviserar hanteringen av vräkningsärenden - Antal vräkningar minskar och därmed också behovet av Kronofogdens insatser i betalningsföreläggande- och vräkningsärenden - Socialkontorets kostnader för både ekonomiskt bistånd och personal som är involverade i hyresskulds- och vräkningsärenden minskar på lång sikt - Socialkontorets kostnader för extraordinärt boende minskas - Socialkontoret kan minska antalet tecknade social andrahandskontrakt till förmån för egna förstahandskontrakt för klienter - Genom förbättrad samverkan mellan hyresvärdar och socialkontoret kan man öka förtroendet gentemot myndighetsfunktionen och öka möjligheter till att få hjälp att lösa boendefrågor för socialt utsatt grupper i allmänhet för samhället - att minska antalet vräkningar med familjer med barn - att kunna förebygga permanent hemlöshet - samhällsekonomiskt mer lönsamt då den sociala situationen kan stabiliseras och negativa konsekvenser för arbete, studier, skolgång för barnen kan minimeras FINANSIERING Personalkostnaderna för 1.5 årsarbetare föreslås att finansieras genom omvandling av budgetmedel för ekonomiskt bistånd och boendegruppen. Under 2011( sept-dec ) föreslås hela kostanden belasta boendegruppen. SOCIALKONTORET Ewa Pettersson Avdelningschef Laila Hämäläinen Avdelningschef

1 (4) Socialkontoret 2011-07-21 Dnr 2011-122 Riktlinjer avseende arvode och omkostnadsersättning för uppdragstagare som särskilt förordnade vårdnadshavare för ensamkommande barn FÖRSLAG TILL BESLUT Socialnämnden antar riktlinjer daterade 2011-04-06 avseende arvode och omkostnadsersättning för uppdragstagare som särskilt förordnade vårdnadshavare för ensamkommande barn SAMMANFATTNING De senaste åren har det kommit många ensamkommande barn till Sverige. Kommunerna har ett ansvar för att ha ett ordnat mottagande för dessa barn. Kommunstyrelsen i Linköping beslutade i januari 2010 att teckna platsavtal om 8 platser med Migrationsverket. Tidigare har kommunen tecknat avtal om att ta emot 5 ensamkommande barn per år. Det har visat sig vara ytterst svårt att motivera personer att åta sig uppdraget som särskilt förordnade vårdnadshavare till ensamkommande barn. Enligt lag ska socialnämnden med stöd av föräldrabalken anmäla behov av eller väcka talan hos tingsrätten om att en särskilt förordnad vårdnadshavare ska utses när det ensamkommande barnet fått permanent uppehållstillstånd i Sverige. Överförmyndarnämnden ersätter den särskilt förordnade vårdnadshavaren för uppdraget som avser förmyndardelen men inte i något annat avseende. Det har medfört att socialnämnden inte kunnat föreslå personer som kan tänka sig att vara särskilt förordnade vårdnadshavare. Ska socialnämnden uppfylla lagstiftarens krav på att föreslå särskilt förordnade vårdnadshavare till ensamkommande barn, är det nödvändigt att utbetala arvode och omkostnad till uppdragstagarna.

2 TILLÄMPLIG LAGSTIFTNING 10 Lag (2005:429) om god man för ensamkommande barn När ett barn har beviljats uppehållstillstånd ska socialnämnden i den kommun där barnet vistas hos rätten väcka talan om eller anmäla behov av en särskilt förordnad vårdnadshavare om inte särskilda skäl talar emot det. 28-31 förordningen (2010:1122) om statlig ersättning för insatser för vissa utlänningar. 6 kap 11 Socialtjänstlagen (2011:453) När vårdnaden om ett barn övergår till familjehemsföräldrarna kan kommunen fortsätta att betala skälig ersättning till familjehemmet. 6 kap 8 a Föräldrabalken (1949:381) Vårdnaden om ett barn överflyttas från föräldrarna/vårdnadshavarna till en särskilt förordnad vårdnadshavare på grund av varaktigt förhinder att utöva vårdnaden. 6 kap 9 Föräldrabalken (1949:381) Om vårdnadshavaren är död ska socialnämnden anmäla behov av en särskilt förordnad vårdnadshavare. BAKGRUND Från den 1 juli 2006 gäller en lagändring som innebär att ansvaret för de asylsökande ensamkommande barnen fördelas mellan stat och kommun. De senaste sex åren har antalet ensamkommande barn ökat från drygt 300 barn till 2 393 barn år 2010. De senaste två åren är det främst barn från Somalia och Afghanistan som sökt asyl i Sverige. Dessa ensamkommande barn befinner sig i en utsatt situation. Kommunerna i Östergötland har undertecknat en avsiktsförklaring angående mottagande av ensamkommande barn i Östergötland med en viljeinriktning om att avtalet skall vara platsavtal. Kommunstyrelsen i Linköping beslutade i januari 2010 att teckna platsavtal om 8 platser med Migrationsverket. Tidigare har kommunen tecknat avtal om att ta emot 5 ensamkommande barn per år. De kommuner som träffat överenskommelser med Migrationsverket om mottagande av ensamkommande barn ansvarar för barnens boende och omvårdnad. För detta får kommunerna ersättning av staten. Migrationsverket ansvarar för prövning av barnens asylärenden och för frågor som rör återvändande. När ett ensamkommande asylsökande barn anländer till Sverige ser Migrationsverket till att barnet får komma till en mottagningskommun. Kommunens överförmyndarnämnd ska så snart som möjligt efter barnets ankomst till Sverige utse en god man som ska ta tillvara barnets rättigheter. I de frånvarande föräldrarnas ställe ska den gode mannen agera som både förmyndare och vårdnadshavare för barnet. Barnet får därigenom en företrädare som på ett heltäckande sätt kan ta tillvara barnets intressen i Sverige och verka för barnets bästa. Överförmyndarnämnden i Linköping ersätter den gode mannens kostnader i samband med uppdraget och utbetalar ett arvode om 200 kr/timme.

3 Huvudregeln är att ett barn ska förses med en särskilt förordnad vårdnadshavare när det fått permanent uppehållstillstånd. Undantag kan göras om barnet blir myndig inom kort tid. Med kort tid brukar avses att det är mindre än sex månader kvar till myndighetsdagen. Barnets gode man kan då kvarstå i sitt uppdrag tills barnet blir myndigt. Socialnämnden ansvarar för att utreda och fatta beslut om vad som är bäst för barnet, till exempel var barnet ska bo, undersöka om det finns släktingar i Sverige som barnet kan bo hos och om barnet behöver särskild vård och omsorg. Det är även socialnämnden som ansvarar för att till tingsrätten föreslå att en särskilt förordnad vårdnadshavare utses när barnet fått permanent uppehållstillstånd. Det innebär dels att väcka talan eller anmäla om behov av en särskilt förordnad vårdnadshavare, dels att föreslå tingsrätten att utse en viss person som särskilt förordnad vårdnadshavare. Socialnämnden har provat att anmäla behov av/väcka talan utan att föreslå en lämplig person, när vi inte funnit någon person som velat åta sig uppdraget. Det målet har avvisats från tingsrätt och hovrätt. Således är det socialnämndens ansvar att inom ramen för stämningsansökan/anmälan se till att en lämplig person föreslås åta sig uppdraget. Därmed faller det på socialnämnden att rekrytera för uppdraget lämpliga personer. Det har visat sig omöjligt att rekrytera personer som vill åta sig detta uppdrag, när uppdragstagaren inte erhåller någon ekonomisk ersättning för annat än förmyndardelen. Det är Överförmyndaren som arvoderar för förmyndarskapet. Ersättningen baseras på att den särskilt förordnade vårdnadshavaren i egenskap av förmyndare förvaltar den omyndiges tillgångar och företräder barnet i de angelägenheter som rör tillgångarna. Se bilaga 1. Socialkontorets erfarenhet är att de ensamkommande barnens tillgångar är ytterst försumbara i detta sammanhang. Huvuduppgifterna för en särskilt förordnad vårdnadshavare är snarare att ha ett vårdansvar för barnet och att vara barnets företrädare i olika sammanhang, med hänvisning till det ansvar som åligger en vårdnadshavare enligt föräldrabalken. Det kan röra sig om att vara delaktiv i den planering som görs för barnet inom socialtjänst och skola, eller barnpsykiatri. Det är även viktigt att hålla sig underättad om barnets situation och regelbundet träffa barnet. Det är svårt att uppskatta både omfattningen i form av tid och känslomässigt engagemang som krävs av den särskilt förordnade vårdnadshavaren och uppdragets svårighetsgrad varierar naturligtvis med hur komplex det enskilda barnets situation är. Det är därför lämpligt att indela ersättningen i tre nivåer, där nivå 2 ska anses som normalnivån. Att åta sig uppdraget att vara särskilt förordnad vårdnadshavare till ett barn som man inte har en från början naturlig relation till eller kännedom kring, måste anses som ett lekmannauppdrag av ansvarsfull karaktär. Socialnämnden misslyckas under rådande omständighet att uppfylla det lagstadgade kravet att lämna in förslag på lämpliga särskilt förordnade vårdnadshavare till tingsrätten. Det medför att Överförmyndarenheten inte kan entlediga de gode männen. Av den anledningen har aktuellt förslag utarbetats tillsammans med Kommunstyrelsens administrativa chef Lars-Åke Ekström, gruppchefen på Överförmyndarenheten Maria Sjöberg och dess kommunjurist Christian Jälmestedt.

4 FINANSIERING Om ett ensamkommande barn är placerat i familjehem och familjehemmet åtar sig uppdraget som särskilt förordnad vårdnadshavare, betalar kommunen en ersättning med stöd av 6 kap 11 SoL. Kommunerna får en schablonersättning från staten som täcker kommunens allmänna kostnader. Därutöver ersätter Migrationsverket kommunen för de specificerade kostnaderna som är förknippade med vård och behandlingsinsatser. Kommuner som har rätt till ersättning enligt ovan har även rätt till en schabloniserad ersättning om 30 000 kronor för vissa kostnader. Schablonersättningen ska lämnas till den kommun som först tog emot barnet. Förutsättningen är att barnet är under 18 år och var skild från båda sina föräldrar vid ankomsten till Sverige och står utan legal vårdnadshavare. Ersättningen betalas ut efter det att den första ersättningen enligt 29 eller 30 betalats ut (31 ). I klartext betyder det att vi kan söka för de kostnader som kommer att uppstå i och med föreslagen förändring, dock max 30 000 kr. SOCIALKONTORETS BEDÖMNING Socialnämnden kan idag inte fullfölja de krav som enligt lag åligger nämnden när det gäller att föreslå till tingsrätten att en lämplig person utses till särskilt förordnad vårdnadshavare. Grundproblemet härligger i att det inte utgår någon ersättning för detta uppdrag och att det är orimligt att kräva att privatpersoner åtar sig uppdraget på frivillig basis. De föreslagna riktlinjerna, ökar möjligheterna för socialnämnden att följa lagstiftarens krav på att anvisa en lämplig person för uppdraget att vara särskilt förordnad vårdnadshavare till ensamkommande barn som fått permanent uppehållstillstånd. SAMRÅD Samråd har skett med stadsjuristen Ragnhild Klintberg. SOCIALKONTORET Jens Samuelsson Avdelningschef Bilagor 1. Arvodesregler för särskilt förordnade vårdnadshavare (förmyndardelen) 2. Riktlinjer daterad 2011-04-06

Överförmyndarenheten Arvodesregler för särskilt förordnade vårdnadshavare (förmyndardelen) En särskilt förordnad vårdnadshavare är tillika förmyndare om rätten inte säger något annat. Det är enbart förmyndardelen av förordnandet som ligger hos Överförmyndarnämnden. I förmyndardelen ingår att förvalta den omyndiges tillgångar och företräda denne i angelägenheter som rör tillgångarna. Det är enbart förmyndardelen som arvoderas av överförmyndarenheten. Beroende på hur stora tillgångar den underårige har och vilken arbetsinsats som krävs av den förordnade förmyndaren avgör Överförmyndarnämnden på vilket sätt ställföreträdaren ska ersättas. Arvodet anges i procent av prisbasbeloppet. Ställföreträdaren ska förvalta huvudmannens tillgångar på bästa sätt för denne såsom att betala räkningar, göra omplaceringar m.m. Tillgångarna ska i skälig omfattning användas för huvudmannens uppehälle, utbildning och nytta i övrigt. De tillgångar som därutöver finns ska enligt huvudregeln placeras tryggt och ge skälig avkastning (12 kap.4 FB). Arvodesnivåer Nivå 1 (grundnivå) Barnet har upp till 2 konton med mindre belopp och någon aktiv förvaltning behövs inte. Kontakter med boende eller motsvarande. Vissa kontakter med myndigheter och banker krävs 5 % Nivå 2 Det finns mer tillgångar än två bankkonton, exempelvis fonder som kräver en mer aktiv förvaltning. Uppdraget kräver fler kontakter med myndigheter, banker eller motsvarande. 6-8% Nivå 3 Utöver nivå 1 och 2 har förmyndaren täta kontakter med boende, myndigheter eller motsvarande för att lösa ekonomiska frågor. 8-10 % Nivå 4 Speciell förvaltning av egendom utöver vad som angetts i Nivå 1-3. Exempelvis förvaltning av fastighet, affärsrörelse, arv eller liknande. 10-25% Utöver arvodesnivåerna utgår milersättning med 18,50 för redovisade körsträckor inom uppdraget. Kostnadsersättning utgår för faktiska uppvisade utlägg. Arvodesbedömningen görs årligen efter det att vårdnadshavaren/förmyndaren lämnat in en redogörelse för uppdraget.

1 (1) Socialkontoret 2011-04-06 Kristina Granlund Riktlinjer avseende arvode och omkostnadsersättning för uppdragstagare som särskilt förordnade vårdnadshavare för ensamkommande barn Riktlinjerna gäller arvode och omkostnadsersättning för uppdragstagare som särskilt förordnad vårdnadshavare (Föräldrabalken 6 kap 8a, 9 ) för ensamkommande barn och som inte erhåller ersättning med stöd av 16 kap 11 SoL. Nivån på arvode och omkostnad ska styras utefter det enskilda barnets behov. Restid ska ingå i omkostnadsersättningen medan reseersättning inte ska ingå i omkostnadsersättningen. Underlag för resekostnader ska redovisas av uppdragstagaren och ersättas enligt befintlig reglering om ersättning för resekostnader. Följande nivåer ska gälla: Arvode Omkostnad Nivå 1 1400 kr 300 kr Nivå 2 2800 kr 500 kr Nivå 3 4200 kr 700 kr Uppdrag i nivå 1 Uppdrag i nivå 2 Uppdrag i nivå 3 1-10 timmar/månad ska anses som ringa. 11-20 timmar/månad ska anses som normal. 21-30 timmar/månad ska anses som betydande uppdragsarbete. Kristina Granlund Gruppchef

1 (4) Socialkontoret 2011-08-11 Dnr SN 2011-207 Inger Winkelmann Mildaeus Dnr KS 2011-423 Socialnämnden Kommunstyrelsen Alkoholservering på särskilda boenden (SOU 2011:41). Yttrande till Socialdepartementet. FÖRSLAG TILL BESLUT 1. Socialnämnden tillstyrker Socialkontorets förslag FÖRSLAG TILL KOMMUNSTYRELSEN 1. Kommunen avger yttrande i enlighet med det av Socialkontoret upprättande förslaget SAMMANFATTNING Linköpings kommun har beretts tillfälle att yttra sig över betänkandet Alkoholservering på särskilda boenden, SOU2011:41. Socialkontoret har upprättat ett förslag till yttrande som översiktligt redovisas. Socialkontoret delar utredningens förslag i sin helhet med följande synpunkter. I Linköpings kommun och i flera andra kommuner har servicehusen sedan många år tillbaka matserveringar som är öppna för allmänheten. Det kan bli ett dilemma för personalen om de ska behöva avvisa gäster som inte bor på servicehuset men som önskar dricka alkoholhaltiga drycker till maten. Det är alltså inte endast de boende och närstående som intar sina måltider där. Detta kan med hänsyn till utredningens förslag föra med sig vissa problem. Vill personalen kunna servera alkoholhaltiga drycker till alla gäster så kommer lagändringen att ha ringa betydelse eftersom man då måste ansöka om serveringstillstånd även i fortsättningen. Socialkontoret anser därför att det finns fördelar med att komplettera lagstiftningen med särskilda krav på riktlinjer och rutiner för personalen om vad som gäller vid alkoholservering och vart personalen kan vända sig för att få stöd. Viktigt är också att ytterligare förtydliga vad som menas med begreppet närstående.

2 BAKGRUND Linköpings kommun har beretts tillfälle att yttra sig över betänkandet Alkoholservering på särskilda boenden, SOU 2011:41. Den 4 mars 2010 tillsatte regeringen en utredning, Utredningen om vissa alkoholfrågor, med uppdrag att utreda frågan om möjligheten att tillåta servering av alkoholdrycker på särskilda boenden. Utredningen lämnade sitt betänkande Alkoholservering på särskilda boenden (SOU 2011:41) den 28 april 2011. I nuläget varierar reglerna för alkoholservering (försäljning) i särskilda boenden; i vissa kommuner har alkoholservering på särskilda boenden varit tillåten, emedan alkoholdrycker i andra kommuner endast tillåtits i de boendes rum. Med de regler som gäller idag behövs tillstånd enligt alkohollagen (8 kap. 1 ) för servering av alkoholdrycker på särskilda boenden, om en sådan servering förekommer med någon form av regelbundenhet, t.ex. vid helger och födelsedagsfirande. Tillstånd krävs dock enligt tredje stycket i samma paragraf inte om serveringen avser ett enstaka tillfälle för i förväg bestämda personer, det sker utan vinstintresse och utan annan kostnad för deltagarna än kostnaden för inköp av dryckerna och äger rum i lokaler där det inte bedrivs yrkesmässig försäljning av alkohol- och lättdrycker. Tillstånd krävs inte heller för servering av folköl. Däremot krävs i dessa fall en anmälan till kommunen och att man utövar egenkontroll. UTREDNINGENS UPPDRAG Utredningens uppdrag har varit att utreda möjligheten att tillåta alkoholservering på särskilda boenden och att analysera och belysa de problemställningar som finns. Särskilt boende är individuellt behovsprövat boende som ges med stöd av socialtjänstlagen (2001:453) och lagen (1993:387) om stöd och service till vissa funktionshindrade. Utredningen har också övervägt om det är nödvändigt att kräva tillstånd till servering av alkoholhaltiga drycker på särskilda boenden i varje enskilt fall. Övervägandet har gällt servering till de boende och till de boendes anhöriga och andra närstående. Utredningens uppdrag avsåg däremot inte frågan om i vilken utsträckning eller i vilka fall servering bör förekomma. Det bör avgöras av kommunen eller på den som på kommunens uppdrag driver det särskilda boendet. UTREDNINGENS FÖRSLAG Utredningen bedömer att alkoholservering på särskilda boenden inte kommer att leda till några alkoholpolitiska olägenheter eller till några negativa konsekvenser för folkhälsan. Serveringen antas också komma att ske under överseende av vårdpersonal. Det bör därför enligt utredningens förslag kunna tillåtas alkoholservering på särskilda boenden utan tillståndsprövning i varje enskilt fall. Utredningen föreslår att servering av spritdrycker, vin, starköl och andra jästa alkoholdrycker till de boende och deras närstående ska tillåtas på sådana särskilda boenden som tillhandahåller mål-

3 tidsservice och att en särskild bestämmelse om detta förs in i alkohollagen. Förslaget ska ses som ett stöd för personalen. Det ska inte finnas någon osäkerhet om det är tillåtet eller inte att servera alkohol. Med hänsyn till det, men framför allt med hänsyn till den ansvarsfulla uppgift som det trots allt är att servera alkohol finns det enligt utredningens mening anledning att ställa krav på någon form av kontroll i likhet med vad som gäller vid servering av folköl i dag. Utredningen föreslår därför att den som bedriver alkoholservering på ett särskilt boende ska utöva särskild kontroll (egenkontroll) över serveringen och att det för egenkontrollen ska finnas ett för verksamheten lämpligtprogram. Vidare föreslår utredningen, i likhet med vad som gäller för servering av folköl, att den som bedriver alkoholservering på ett särskilt boende ska av kommunen kunna förbjudas att fortsätta med alkoholserveringen eller meddelas varning, om han eller hon inte följer bestämmelserna i alkohollagen. För kommunen innebär förslagen administrativa förenklingar både i deras egenskap av tillståndsmyndighet och i deras egenskap av huvudmän för särskilda boenden. RESURSBEHOV Socialkontoret bedömer att utredningens förslag inte kommer att leda till några ökade kostnader för kommunen. Förslaget kan innebära administrativa förenklingar i kommunens egenskap av tillståndsmyndighet. SAMRÅD Samråd har skett med stadsjuristen och med Omsorgskontoret som båda tillstyrker förslaget. FÖRSLAG TILL KOMMUNENS YTTRANDE Linköpings kommun delar Utredningen om vissa alkoholfrågors förslag i sin helhet med följande synpunkter; Linköpings kommun tillstyrker förslaget om att tillåta alkoholservering till de boende och deras närstående på sådana särskilda boenden som tillhandahåller måltidsservice. Förslaget stödjer den nationella värdegrund som tagits fram för äldreomsorgen där den enskildes självbestämmande och välbefinnande ska lyftas fram. Kommunen kan också se det rimliga i att tillåta alkoholservering på särskilda boenden utan tillståndsprövning i varje enskilt fall. De krav som alkohollagen ställer kan redan idag tillgodoses inom ramen för den prövning som görs innan kommunen uppdrar åt någon att driva verksamhet. I Linköpings kommun och i flera andra kommuner har servicehusen sedan många år tillbaka matserveringar som är öppna för allmänheten. Det är alltså inte endast de boende och närstående som intar sina måltider där. Detta kan med hänsyn till utredningens förslag föra med sig vissa problem. Vill personalen kunna servera alkohol-

4 haltiga drycker till alla gäster så kommer lagändringen att ha ringa betydelse eftersom man då måste ansöka om serveringstillstånd även i fortsättningen. Detta kan även bli ett dilemma för personalen om de ska behöva avvisa gäster som inte bor på servicehuset men som önskar dricka alkoholhaltiga drycker till maten. Samtidigt kan personalen få problem med att urskilja vilka personer som är närstående och vilka personer som anses som allmänhet. Linköpings kommun anser därför att det finns fördelar med att komplettera lagstiftningen med särskilda krav på riktlinjer och rutiner för personalen om vad som gäller vid alkoholservering och vart personalen kan vända sig för att få stöd. Viktigt är också att ytterligare förtydliga vad som menas med begreppet närstående. KOMMUNLEDNINGSKONTORET SOCIALKONTORET Lena Rydin Hansson Kommundirektör Inger Winkelmann Mildaeus Tf socialchef

1 (7) Socialkontoret 2011-08-04 Dnr 2008-233 Socialnämnden Rapport enligt 28 h lag om stöd och service till vissa funktionshindrade (LSS) avseende ej verkställda beslut den 30 juni 2011 FÖRSLAG TILL BESLUT 1. Socialnämnden överlämnar Socialkontorets rapport 2011-08-04 till kommunfullmäktige som rapport i enlighet med bestämmelser i lagen om stöd och service till vissa funktionshindrade. 2. Socialnämnden överlämnar rapporten 2011-08-04 till kommunens revisorer. 3. Socialnämnden överlämnar rapporten 2011-08-04 till Omsorgsnämnden för kännedom. FÖRSLAG TILL KOMMUNFULLMÄKTIGE 1. Kommunfullmäktige noterar redovisningen SAMMANFATTNING Socialnämnden skall i enlighet med lag stöd och service till vissa funktionshindrade (LSS) bestämmelser överlämna en statistikrapport till kommunfullmäktige över hur många av nämndens gynnande beslut enligt 9 LSS som inte har verkställts inom tre månader från dagen för respektive beslut. Rapportering ska ske en gång per kvartal. Nämnden ska vidare ange vilka typer av insatser dessa beslut gäller samt hur lång tid som har förflutit från dagen för respektive beslut. I överenskommelse med Socialkontoret önskar kommunens revisorer få samma rapport som den som fullmäktige erhåller.

2 BAKGRUND Från och med 1 juli 2008 gäller enligt 28 h lag om stöd och service till vissa funktionshindrade (LSS); att socialnämnden till fullmäktige skall lämna en statistikrapport över hur många av nämndens gynnande beslut enligt 9 LSS som inte har verkställts inom tre månader från dagen för respektive beslut. Nämnden skall i rapporten ange vilken typ av insats beslutet gäller och hur lång tid som förflutit sedan dagen för respektive beslut. Rapporteringen skall även omfatta beslut där verkställigheten har avbrutits utan att ånyo kunna verkställas. Rapporteringen skall ske en gång per kvartal. I 28 a stadgas att en kommun eller landsting som inte inom en skälig tid tillhandahåller en insats enligt 9 som någon är berättigad till kan, efter beslut av Förvaltningsrätten, åläggas en särskild avgift. Ansökan om särskild avgift görs av Socialstyrelsen. Motsvarande rapporteringsskyldighet finns enligt 16 kap. 6 h socialtjänstlagen (SoL) sedan 1 juli 2006.