H A N D L E D N I N G S M A T E R I A L G R U N D S K O L A N Å K 1 3 F I L M P Å W W W. T E S K E D S O R D E N. S E

Vad packar man om man inte vet, när, eller om, man kommer hem igen? S M A T E R I A L G R U N D S K O L A N Å K 1 3 F I L M P Å W W W. T E S K E D S O R D E N. S E

HANDLEDNING SARAHS RESA HEJ LÄRARE! SARAHS RESA är en berättelse om att vara barn och tvingas fly. Det är också en berättelse om att förlora en vuxen, vara ny i klassen och att våga drömma även när livet är svårt. Exakt hur många barn i Sverige som bär på egna erfarenheter av flykt vet vi inte. Men vi vet att det i precis varje klassrum finns barn med olika erfarenheter, tankar och funderingar. Med filmen Sarahs resa vill vi skapa förutsättningar för att alla barn, oavsett historia och förutsättningar, ska förstå att de är betydelsefulla och kan göra skillnad. Vi på Teskedsorden tror på varje människas möjlighet att bidra. Att en liten handling kan leda till något stort. Som ett barn i årskurs 1 sa när vi under ett skolbesök testade materialet: Också små människor kan göra stora saker. NAOMI GROSSMAN projektledare

O M E N Å K : 1 3 L Ä N K T I L L F I L M E N : W W W. T E S K E D S O R D E N. S E / S A R A H S - R E S A Det här är en handledning till filmen SARAHS RESA som du utan kostnad kan se via Teskedsordens hemsida. Filmen är tio minuter lång och riktar sig till barn mellan sju till tio år. Handledningen innehåller sju olika övningar med förslag på hur du kan arbeta med filmen i din barngrupp. Du kan välja att arbeta med alla övningarna, eller att plocka ut en eller ett par beroende på vad som fungerar bäst i just din grupp. Oavsett om du visar filmen för barn med egna erfarenheter av att fly eller inte är det viktigt att tänka på vad barnen bär med sig innan ni tittar på filmen. Filmen kan väcka reaktioner och det behöver du ha beredskap för. Titta själv på filmen först och diskutera filmen och övningarna med en kollega eller med elevhälsan innan du startar arbetet. Se filmen som en bra möjlighet att prata med barnen om frågor som är viktiga, men som kan kännas svåra. I arbetet med att prova materialet i olika klasser har vi sett flera exempel på barn som har berättat saker för oss och sina lärare som de inte har berättat förut. * Om du har barn i din grupp som du vet har varit med om svåra trauman kopplade till flykt rekommenderar vi att du stämmer av med elevhälsan innan ni tittar på filmen. O M B E R Ä T T E L S E N Författaren och ingenjören Imad Elabdala flydde 2014 från kriget i Syrien till Sverige. Hans historia och resa liksom miljontals andras innebar stora uppoffringar, sorg, förlust och trauma. I Sverige började Imad återigen arbeta som ingenjör, men kunde inte sluta tänka på de trauman som barn på flykt tvingats och tvingas att uppleva. W W W. K I D N O V A T I O N. S E Ur de tankarna föddes karaktären Sarah och hennes resa, som nu har blivit både film och bok med samma namn.

F Ö R B E R E D E L S E R O C H R E F L E K T I O N FN:s konvention om barnets rättigheter slår fast att: varje barn har rätt att utvecklas på bästa möjliga sätt fysiskt, psykiskt, andligt, moralisk och socialt. Varje barn har rätt till skola, kunskap, trygghet och information på ett sätt som fungerar bra för barnet. Alla länder är också skyldiga att se till att barn får möjlighet att bilda åsikter och uttrycka dem på ett sätt som passar barnet och deras åsikter ska alltid beaktas av vuxna. O R D O C H B E G R E P P S O M A N V Ä N D S I F I L M E N : N Y H E T E R F L Ö J T F Ö R Ä N D R A S O V Ä S E N D Y G N E T R U N T L J U S L Å G A N A N T E C K N I N G S B O K I N G E T V A R S I G L I K T L Ä G E R ( T I L L F Ä L L I G B O P L A T S ) H E L A K R O P P E N V Ä R K T E A N N O R L U N D A B E T E S I G U P P R E P A L I T A P Å D I G S J Ä L V H J Ä L T E Inget barn borde behöva fly för sitt liv, uppleva krig eller trauman kopplade till att tvingas lämna en plats under dramatiska former. Ändå är det verklighet för många barn, världen över varje dag. De barn som kommer till en ny plats eller ett nytt land kan stöta på svårigheter i form av ett nytt språk som ska erövras, nya vänskapsband som ska skapas och många andra saker som barnet ska lära sig att hantera och leva med. I den här handledningen har vi tänkt lite extra på de barn som inte bär på svåra flykterfarenheter och som har möjlighet att bidra till att barn som flytt får en bra start i det nya samhället. Vi tror att det arbete som redan görs, med klassrumsregler, värdeord, kompissolar med mera, måste kompletteras med en förståelse för att det ibland faktiskt kan vara svårt och ta tid att få in en ny kompis i gruppen. Alla som har möjlighet måste ta ansvar för att varje barn ska kunna trivas och må bra i klassen.

I N V E N T E R I N G O C H B E R E D S K A P F Ö R B E R E D E L S E R F Ö R D I G S O M Ä R L Ä R A R E : Reflektera över och besvara frågorna: Börja med att titta på filmen, individuellt eller tillsammans. Vilka erfarenheter av flykt finns i barngruppen? I lärarlaget? På skolan? Finns det barn som vill berätta om sina erfarenheter och finns det barn som inte vill berätta? Vilken beredskap har ni om något barn skulle reagera starkt på filmens berättelse? I N N E H Å L L O C H R E F L E K T I O N Om det har kommit några nya barn till klassen hur har de tagits emot av de andra barnen? Vad har fungerat bra och vad har fungerat sämre? Hur kan ni som vuxna ge stöd till barnen när de tar emot en ny klasskamrat som har erfarenhet av att fly? Vad är ni på skolan bra på när det kommer nya elever? Vad kan ni förbättra i arbetet för att möjliggöra att nyanlända elever kommer in i gemenskapen? Hur undviker vi att prata om vi och dom i samtalen om barn som flytt till Sverige? F I L M E N Ä R E N B R A Ö P P N I N G F Ö R D I G O C H D I N A K O L L E G O R A T T R E F L E K T E R A K R I N G B Å D E E R A E G N A O C H E L E V E R N A S K U N S K A P E R O C H F Ö R U T S Ä T T N I N G A R. O A V S E T T O M D E T Ä R N Å G O T N I G Ö R R E G E L B U N D E T E L L E R N Å G O T N I Ä R O V A N A V I D K A N F R Å G O R N A F U N G E R A S O M E T T S T Ö D I A R B E T E T. F Ö R B E R E D E L S E R M E D K L A S S E N Innan klassen tittar på filmen är det bra att förbereda gruppen på att ni kommer att se en film om barn på flykt. Berätta också att ni kommer att göra övningar och prata om filmen efteråt.

L Ä R O P L A N E N L G R 1 1 ( 2 0 1 8 ) Filmen Sarahs resa och tillhörande övningar i denna handledning kan användas av all personal som vill bidra till skolans värdegrundsarbete. Enligt skollagen ska alla som verkar inom skolan aktivt motverka all form av kränkande behandling och främja de mänskliga rättigheterna. Även de olika läroplanerna förtydligar detta på olika sätt. L G R 1 1 ( 2 0 1 8 ) L G R 1 1 ( 2 0 1 8 ) " S K O L A N S K A F R Ä M J A F Ö R S T Å E L S E F Ö R A N D R A M Ä N N I S K O R O C H F Ö R M Å G A T I L L I N L E V E L S E " L G R 1 1 ( 2 0 1 8 ) D E T S V E N S K A S A M H Ä L L E T S I N T E R - N A T I O N A L I S E R I N G O C H D E N V Ä X A N D E R Ö R - L I G H E T E N Ö V E R N A T I O N S G R Ä N S E R N A S T Ä L L E R H Ö G A K R A V P Å M Ä N N I S K O R S F Ö R M Å G A A T T L E V A M E D O C H I N S E D E V Ä R D E N S O M L I G G E R I E N K U L T U R E L L M Å N G F A L D. I N G E N S K A I S K O L A N U T S Ä T T A S F Ö R D I S K R I M I N E R I N G P Å G R U N D A V K Ö N, E T N I S K T I L L H Ö R I G H E T, R E L I G I O N E L L E R A N N A N T R O S - U P P F A T T N I N G, K Ö N S - Ö V E R S K R I D A N D E I D E N T I T E T E L L E R U T T R Y C K, S E X U E L L L Ä G G N I N G, Å L D E R E L L E R F U N K T I O N S - N E D S Ä T T N I N G E L L E R F Ö R A N N A N K R Ä N K - A N D E B E H A N D L I N G. A L L A S Å D A N A T E N - D E N S E R S K A A K T I V T M O T V E R K A S. F R Ä M - L I N G S F I E N T L I G H E T O C H I N T O L E R A N S M Å S T E B E M Ö T A S M E D K U N S K A P, Ö P P E N D I S K U S S I O N O C H A K T I V A I N S A T S E R.

Ö V N I N G : F Ö R E F I L M E N Ö V N I N G 1 : D I N F Ö R S T A T A N K E! I den här övningen får barnen skriva ner sin första tanke när de hör ett ord. Övningen går ut på att barnen ska skriva ner det första de tänker på när de ser eller hör ordet på ditt pappersark. I den här övningen kan barnen inte ge ett rätt eller fel svar, utan alla tankar är rätt. S Y F T E : H J Ä L P A B A R N E N A T T B Ö R J A T Ä N K A P Å Ä M N E T O C H F Ö R B E R E D A I N F Ö R F I L M E N. I N V E N T E R A B A R N E N S E G N A T A N K A R K R I N G T E M A T K R I G O C H F L Y K T. M A T E R I A L : B A R N E N : T R E P A P P - E R S L A P P A R I O L I K A F Ä R G E R ( P O S T - I T E L L E R L I K N A N D E ) D E N V U X N A : T R E S T O R A P A P P E R S A R K. S K R I V O R D E N F A M I L J, K R I G O C H F L Y K T I M I T T E N A V D E T R E A R K E N. B A R N E N S K A I N T E S E O R D E N I F Ö R V Ä G. INSTRUKTION: 1) Berätta att barnen kommer att få se tre olika ord och att de ska skriva ner det första de tänker på när de hör ordet. Exemplifiera gärna med ett enkelt ord först, tillexempel ost. Barnen kommer då att tänka på mus eller gul och det underlättar förståelsen för vad övningen går ut på och att alla olika svar är okej. 2) Visa ditt första ark med ordet Familj och be barnen skriva ner det första de tänker på när de hör ordet. Gör samma sak med i tur och ordning Krig och Flykt. 3) Sätt upp barnens lappar på pappersarken och reflektera tillsammans kring vilka ord som har kommit upp. 4) Avsluta med att konstatera att vi alla är olika, unika och har varit med om olika saker och att det också gör att vi tänker olika när vi hör ett ord eller ser en film. JUSTERA! Om det inte fungerar att skriva än kan du också göra övningen muntligt. Skriv då upp alla ord barnen säger på tavlan och låt dem gärna skriva av sina ord på en lapp. TIPS! Ge inte barnen för mycket tid för att tänka på sina ord de ska skriva ner det första de kommer att tänka på. Om de låser sig kan de skriva själva ordet (tex krig)..

Ö V N I N G A R : E F T E R F I L M E N Vi rekommenderar att ni gör en eller fler av övningarna med barngruppen efter att ni har tittat på filmen. Det är viktigt att inte lämna barnen med några frågor eller jobbiga tankar, utan att följa upp och diskutera tillsammans. Ö V N I N G 2 : D I R E K T E F T E R F I L M E N Helgruppsdiskussion med gruppen. DIrekt efter ni sett filmen är det bra att börja med att reflektera tillsammans med barnen. Vad hände i filmen? Har de några frågor? Är det något som de inte förstår eller undrar över? S Y F T E : R E P E T E R A I N N E H Å L L E T I F I L M E N, G E A L L A M Ö J L I G H E T A T T L Y F T A S V Å R A O C H O K L A R A S A K E R. I N V E N T E R A G R U P P E N S R E A K T I O N E R. INSTRUKTION: Frågor att ställa till barnen: Vad handlade filmen om? Varför flydde familjen? Vad var det för läger de kom till? Hur var det för Sarah att komma till en ny skola? Varför tror ni att hon blev ledsen när Julia ville göra något på rasten? Hade filmen ett lyckligt slut? På vilket sätt? JUSTERA! Låt barnen prata först i smågrupper eller parvis. De kan också tillexempel skriva ner ett par frågor var att ta upp i helgrupp. TÄNK PÅ! Även om filmen har ett lyckligt slut är det viktigt att inte ducka för eller släta över de svåra frågorna. Prata gärna om att det tar tid och att det kan vara svårt att komma in i en ny gemenskap, allt kommer inte lösa sig på första rasten. Förbered dig på frågor som barn ofta ställer om filmen: Vad hände med pappan? Öppet för tolkning, låt eleverna diskutera. Varför lämnade Sarah sin nalle? Be eleverna gissa och diskutera! Finns inget rätt svar. Vad hände när de trillade ur båten? Berätta att många människor klarar en flykt, men att det också finns de som dör på vägen. Prata om hur det var för Sarah. Varför åkte de inte flygplan? Öppning för att berätta att det är svårt att få tillstånd att flyga in i många länder.

Ö V N I N G A R : E F T E R F I L M E N Ö V N I N G 3 : R I T A O C H B E R Ä T T A I den här övningen får barnen rita och skriva om en scen av filmen som de själva väljer. INSTRUKTION: Be barnen rita en scen eller en bild från filmen. De barn som kan skriva skriver bredvid bilden: 1) Vad handlade filmen om? 2) Vad har du ritat? 3) Varför valde du att rita det? S Y F T E : F Ö R D J U P A D I S K U S S I O N E N O M B A R N P Å F L Y K T. G E E L E V E R N A U T R Y M M E A T T T Ä N K A P Å D E D E L A R A V F I L M E N D E S J Ä L V A V Ä L J E R. M A T E R I A L : P E N N O R O C H P A P P E R. När barnen är klara kan de berätta om sina bilder i helgrupp. Allt eftersom de berättar sätter ni upp bilderna i kronologisk ordning, så att bilderna från början av filmen hamnar först och bilderna från slutet sist. När gruppen är klar har ni en tidslinje över filmen och kan diskutera utifrån tidslinjen. Varför tror ni att så många har valt att rita X? Vad händer på den här bilden? Vad hände mellan de här två bilderna? JUSTERA! Ta bort momenten att skriva och/eller motivera varför de valt att rita just det de har ritat om du vill förenkla övningen. Om ni väljer att varken skriva eller rita kan barnen berätta om den scen de valt ut.

Ö V N I N G A R : E F T E R F I L M E N Ö V N I N G 4 : V A D S K U L L E D U P A C K A? En övning där barnen får prova att prioritera vad de skulle ta med sig om de behövde fly från sitt hem. INSTRUKTION: Övningen går att göra individuellt, parvis eller i smågrupper. 1) Börja med att be barnen skriva ner allt de vill ta med sig om de skulle flytta. De ska skriva en sak per lapp. Cirka 15-20 lappar. S Y F T E : S K A P A F Ö R S T Å E L S E O C H I D E N T I F I K A T I O N M E D B A R N P Å F L Y K T. G E B A R N E N M Ö J L I G H E T A T T R E F L E K T E R A Ö V E R V A D D E S J Ä L V A T Y C K E R Ä R V I K T I G T. M A T E R I A L : P A P P E R S L A P P A R O C H P E N N O R 2) Berätta att ni måste fly och att bara tio saker får plats i väskan (barnen måste prioritera och sparar tio lappar). I nästa steg kommer ni till ett stort hav och bara fem saker får plats i båten (endast hälften av lapparna får sparas). Slutligen måste de hjälpa till att bära syskonens ryggsäck och kan bara ha två saker kvar i sin väska (två lappar kvarstår). 3) Avsluta med diskussion i helgrupp. Diskussionsfrågor: Vad har ni kvar i era väskor? Vad var svårast att lämna kvar? Vad tror ni att de vuxna packar? Vad händer med sakerna som blir kvar? Vad skulle du sakna om du var tvungen att fly? Drömmar och minnen tar ingen plats i väskan! Men varför skrev Sarah ner sina drömmar i en bok? JUSTERA! Vill du förenkla övningen kan du skriva upp sakerna på tavlan och göra prioriteringen i helgrupp genom att stryka sakerna tillsammans.

Ö V N I N G A R : E F T E R F I L M E N Ö V N I N G 5 : V A R F Ö R F L Y R M Ä N N I S K O R? I den här övningen får barnen genom drama diskutera varför människor flyr. S Y F T E : S K A P A F Ö R S T Å E L S E F Ö R V A R F Ö R M Ä N N I S K O R F L Y R, O C H A T T D E T F I N N S M Å N G A O L I K A O R S A K E R T I L L A T T F L Y. INSTRUKTION: 1) Dela in barnen i grupper och berätta att de ska spela upp en historia med en början, en mitt och ett slut. Gör gärna en instruktion genom att skriva rubrikerna nedan i tre serierutor på ett papper. Huvuduppgiften är att komma på en orsak till varför människor flyr. a) Inledning. Vilka är ni och var är ni? b) Handling. Något händer som gör att ni måste fly. Hur känns det? c) Avslut. Ni kommer fram till en ny plats. Hur känns det? M A T E R I A L : G O T T O M P L A T S F Ö R A T T S P E L A T E A T E R. S M Å R U M F Ö R A T T Ö V A. A T T T Ä N K A P Å : B A R N E N K A N B E H Ö V A S T Ö D I F Ö R D E L N I N G E N A V R O L L E R. I N G E T B A R N S K A I K Ä N N A S I G T V I N G A D E L L E R P R E S S A D A T T G E S T - A L T A S I N A E G N A E R F A R E N H E T E R A V F L Y K T I N F Ö R G R U P P E N. 2) Alla barn spelar upp sina gestaltningar för klassen. 3) Reflektion i helgrupp. När alla barnen har spelat upp sina scener kan ni tillsammans skriva upp alla olika orsaker till att människor flyr på tavlan. Be barnen fundera över fler än de som de använt. Diskutera med barnen vilka orsaker man kan styra över själv och vilka som det inte går att styra över. TIPS! En orsak som barnen ofta missar är att människor tvingas fly på grund av klimatförändringar, till exempel översvämningar, missväxt och torka. Det går också att koppla på orsaker till att människor flyttar efter den här övningen, men tänk på att försöka hålla isär anledningar till att bara flytta och att fly.

Ö V N I N G A R : E F T E R F I L M E N Ö V N I N G 6 : H E J! F Å R J A G S T Ä L L A N Å G R A F R Å G O R? I den här övningen får barnen i uppgift att intervjua någon om hur det är att fly. S Y F T E : S K A P A F Ö R S T Å E L S E F Ö R A T T M Å N G A M Ä N N I S K O R H A R E R F A R E N H E T A V A T T F L Y. S K A P A I D E N T I F I K A T I O N M E D F I L M E N S K A R A K T Ä R S A R A H. M A T E R I A L : P A P P E R S L A P P A R, P E N N O R O C H P Y S S E L G R E J E R. INSTRUKTION: 1) Ge barnen i uppgift att intervjua en ungdom eller vuxen om hur dennes erfarenhet av att fly. Den intervjuade kan också berätta om en annan släkting eller vän som har flytt, till exempel en mor- eller farförälder. 2) Barnen får berätta om sina intervjuer i smågrupper och intervjuerna sätter ni upp i klassrummet. JUSTERA! Gör 3 4 färdiga frågor till barnen som de kan ställa i intervjun. Bjud in en förälder/lärare/vän med erfarenhet av att fly som barnen kan ställa frågor till. Be barnen rita något som den intervjuade har berättat om. TIPS! Det blir fint om barnet tar ett foto eller tecknar av intervjupersonen. Bilden sätter ni upp tillsammans med intervjun på väggen.

Ö V N I N G A R : E F T E R F I L M E N Ö V N I N G 7 : A T T K O M M A F R A M I den här övningen får barnen reflektera kring vad de själva kan göra för att göra det lättare för en ny kompis som kommer till klassen eller gruppen. INSTRUKTION: 1) På den ena sidan av pappret ber du barnen skriva minst tre saker som kan vara svåra med att komma till ett nytt land och en ny klass eller grupp och inte kunna språket. S Y F T E : S K A P A F Ö R S T Å E L S E F Ö R A T T D E T K A N V A R A S V Å R T A T T K O M M A F R A M O C H A T T S E S I N E G E N R O L L I A T T D E T S K A B L I B R A. M A T E R I A L : P E N N O R O C H E T T P A P P E R V I K T P Å M I T T E N T I L L V A R J E E L E V. U T M A N I N G : U T M A N A B A R N E N A T T I N T E T A L A M E D V A R A N D R A P Å E N H E L R A S T, O C H S E H U R D E T G Å R A T T K O M M U N I C E R A. H U R G Ö R D E I S T Ä L L E T? 2) Be barnen byta papper med varandra och komma på lösningar på svårigheterna. Lösningarna skriver de ner på den andra sidan av pappret. 3) Diskutera några problem och lösningar i helgrupp. Reflektionsfrågor till helgruppsdiskussionen: Varför tycker de flesta att det är svårt att komma ny till en klass? Vad kan lärarna göra för att alla ska känna sig välkomna? Vad kan föräldrarna och andra vuxna göra? Vad kan du göra? Vattnet kallar Sarah för en hjälte på vilka sätt tänker ni att hon är just det? JUSTERA! Gör övningen parvis eller i smågrupper om du vill ha mer diskussioner. Låt barnen pyssla lösningskort med problemet på utsidan och lösningen på insidan. TIPS! Prata gärna om att det inte alltid går snabbt att lösa allt, utan att det kan ta lite tid att lära sig ett nytt språk och komma in i klassen eller gruppen.

A V S L U T N I N G S V I S : T I P S BÖCKER: Sarahs Journey av Imad Elabdala Sabelles röda klänning av Marina Michaelidou-Kadi Den långa, långa resan av Ilon Wikland Barn välkomnar barn. En bok av barn som välkomnar barn till Sverige Ofta tänker jag på Terek av Katis Malmqvist B E H Ö V E R D U M E R S T Ö D? ANDRA MATERIAL FRÅN TESKEDSORDEN: Barnens Planet av Homero Alvarez (förskola) Appen Reality Check (högstadiet och gymnasiet) Inte en främling (högstadiet och gymnasiet) Kära fanatiker av Amos Oz (gymnasiet) R E A G E R A D E N Å G O N A V D I N A E L E V E R V Ä L D I G T S T A R K T P Å F I L M E N? T A K O N T A K T M E D E L E V H Ä L S A O C H R E K T O R F Ö R V I D A R E S T Ö D O C H H J Ä L P. Filmen SARAHS RESA är producerad av The Purpose Studio på uppdrag av Teskedsorden. Lärarhandledningen är framtagen av Tove Kjellander, Vinkelrätt och Teskedsorden. Kontakt: Naomi Grossman, projektledare, Teskedsorden info@teskedsorden.se // 070 750 79 02