Haltande Europa och stark krona tynger börsbolagen

Haltande Europa och stark krona tynger börsbolagen Unionens bolagsindikator juni 2013 2

Sammanfattning av bolagsindikatorn juni 2013 Med årets första fem månader till ända pekar prognoserna mot att omsättningen för börsbolagen som helhet under 2013 i stort sett ligger kvar på samma nivå som under 2012. Tjänstebolagens omsättning väntas öka och industribolagens minska. 2014 väntas omsättningen öka i båda sektorer. Lönsamheten i bolagen väntas sjunka svagt under 2013 tjänstebolagen tynger medan industrin ligger still för att åter stiga 2014. Den höga lönsamhetsnivån från 2010 och 2011 kommer enligt prognoserna inte att nås under 2013-2014. Investeringarna tog fart under 2011 och nådde under 2012 nästan samma höga nivå som 2008. Även FoU-kostnaderna ökade under 2012, men i en mindre takt än investeringarna. Fallande investeringar är att vänta under de närmaste åren och troligen följer FoU-satsningarna samma mönster. Trots stigande utdelningar i förhållande till rörelseresultat och sjunkande soliditet under 2011-2012 är börsbolagens soliditet högre och motståndskraft mot kriser därmed bättre idag än vad som var fallet vid finanskrisens utbrott. Unionens särskilda granskning av 25 storbolags försäljning på olika marknader visar att den nordamerikanska marknaden stärkte sin ställning under 2012 medan den europeiska försvagades. Tillsammans står Europa och Nordamerika för drygt 70 procent av de 25 storbolagens omsättning. Utvecklingen för den svenska kronan under åren 2011-2013 med en stärkt kurs gentemot flera viktiga valutor pressar det exporterande näringslivet. En beräkning av kronkursens effekter dessa år tyder på en värdeminskning i kronor av försäljningen för de 25 storbolagen på ca 4 procent. Unionens utgångspunkt är att företagens agerande spelar en avgörande roll för skapandet av fler och bättre jobb i Sverige. Ett framgångsrikt svenskt näringsliv är en förutsättning för att våra medlemmar idag och i framtiden ska ha stimulerande, utvecklande, trygga och välavlönade jobb. Samtidigt beror näringslivets framgång till mycket stor del på våra medlemmars insatser. När våra medlemmar trivs och utvecklas finns förutsättningarna för ett starkt näringsliv. För Unionen är det därför viktigt att bevaka och analysera utvecklingen för de svenska företagen. Bolagsindikatorn tar sitt avstamp i finansmarknadens bedömningar av börsbolagens situation samt av hur de kommer att utvecklas de närmaste åren. Dessa bolags centrala position i den svenska ekonomin gör att bedömningarna av deras försäljning, lönsamhet och finansiella styrka är en signal om tillståndet för näringslivet och samhällsekonomin i stort. De är därför av stort intresse även för de av Unionens medlemmar som inte har dessa bolag som sin arbetsgivare. Rapporten är skriven av Jon Tillegård, utredare på Unionens enhet för politik, opinion och påverkan.

Om bolagsindikatorn och börsbolagen Bolagsindikatorn behandlar bolagen som är noterade på Stockholmsbörsen. 1 Rapporten bygger i huvudsak på två olika informationskällor. Den ena utgörs av sammanställningar av bolagens faktiska finansiella utfall och fylls på efter varje avslutat kvartal. I underlaget till denna rapport ingår således börsbolagens resultat t o m första kvartalet 2013. De förutsägelser som görs om börsbolagens utveckling under 2013-2014, som visas som streckade linjer i diagrammen, baseras på rapportens andra informationskälla finansmarknadens prognoser. Antalet analytiker som följer ett bolag varierar från fall till fall, generellt sett gäller att ju större bolag desto fler analytiker som bevakar bolaget. 2 Prognoserna uppdateras minst en gång per kvartal. Dessa resultat och prognoser för börsbolagen utgör alltså den grund på vilken bolagsindikatorn vilar. Börsbolagen utgör till sitt antal ett mycket litet utsnitt av det svenska näringslivet. Ca 250 bolag pendlande runt detta antal i takt med konjunkturen av börsintroduktioner och avnoteringar att jämföra med de ca 275 000 bolag i Sverige som 2012 hade minst en anställd. Trots att antalet är litet är börsbolagens tyngd i näringslivet mycket stor. Börsbolagens egna anställda i Sverige utgör lågt räknat 14 procent av arbetskraften i det privata näringslivet. Den sammanlagda omsättningen i börsbolagens svenska verksamheter står för knappt 20 procent av hela det privata näringslivets totala omsättning. 3 En jämförelse visar att börsbolagen och näringslivet som helhet år från år tenderar att utvecklas i samma riktning gällande omsättning och lönsamhet. 4 Prognoserna i rapporten angår i direkt mening en stor andel av näringslivet, men de är alltså även relevanta som en indikator för tillståndet i övriga näringslivet. 2

Börsbolagens konjunkturläge juni 2013 I det följande avsnittet analyseras börsbolagens utveckling och framtidsutsikter gällande ett antal centrala nyckeltal. Detta görs såväl på totalnivå som nedbrutet i sektorer baserat på bolagens typ av verksamhet. Oförändrad omsättning och svagt sjunkande lönsamhet under 2013 Diagram 1 140% Omsättning & lönsamhet 28% 120% 24% Index basår 2005 100% 80% 60% 20% 16% 12% Procent 40% 8% 20% 2005 2006 2007 2008 2009 2010 2011 2012 2013 2014 4% Omsättning, totalt, vä Rörelsemarginal, totalt, hö Källa: Thomson Reuters, egna bearbetningar Omsättning, exkl fin & förs, vä Rörelsemarginal, exkl fin & förs, hö Diagram 1 visar hur omsättningen och rörelsemarginalen har utvecklats för börsbolagen från och med 2005 och hur prognoserna ser ut till och med 2014. I diagrammet redovisas börsbolagen både som en helhet samt med bolagen inom branschen finans & försäkring undantagna. Uppdelningen visar hur bolagen inom finans & försäkring till vilka banker och investmentbolag räknas kraftigt avviker från övriga gällande rörelsemarginalen, alltså det mått på lönsamhet som används i rapporten. 5 2012 innebar för tredje året i rad en ökning av börsbolagens omsättning jämfört med föregående år. 6 I och med ökningen blev 2012 det första år som omsättningen översteg den nivå som hade uppnåtts innan finanskrisen bröt ut. Med årets första fem månader till ända pekar prognoserna mot att omsättningen när finans & försäkring undantas under 2013 i stort sett ligger kvar på samma nivå som under 2012. För 2014 är förväntningarna mer positiva och omsättningen väntas åter öka. Prognoserna för börsbolagens omsättning speglar bilden av hur den viktiga europamarknaden kommer att utvecklas under 2013-2014. Enligt IMF väntas tillväxten i EU-länderna ligga still 2013 för att under 2014 åter ta viss, om än mycket måttlig, fart. Att den amerikanska ekonomin under 2014 väntas växa i högre takt än vad som varit fallet på nästan tio år (3 procent) påverkar utsikterna för börsbolagen positivt. 7 3

Under 2012 föll börsbolagens rörelsemarginal relativt kraftigt, med 1,5 procentenheter till knappt 12 procent. Detta innebär två år i följd av försämrad lönsamhet efter den starka noteringen år 2011 på 14 procent. 2013 väntas lönsamheten i bolagen sjunka svagt för att åter stiga 2014. Den höga lönsamhetsnivån från 2010 och 2011 kommer enligt prognoserna inte att nås under 2013-2014. Diagram 2 30 000 Genomsnittlig omsättning (exkl finans & försäkring) 25 000 20 000 MSEK 15 000 10 000 5 000 0 2005 2006 2007 2008 2009 2010 2011 2012 2013 2014 Källa: Thomson Reuters, egna bearbetningar Totalt Tillverkningsindustri Tjänstesektor Diagram 2 visar omsättningens utveckling nedbruten på sektorer och valda branscher. 8 Tjänsteföretagen har i genomsnitt en avsevärt lägre omsättning än industriföretagen. Graferna visar att tjänsteföretagens omsättning legat relativt stabilt under åren 2005-2011 medan 2012 innebar en markant tillväxt (14 procent). Även 2013 och 2014 väntas omsättningen öka för tjänstebolagen, om än i lägre takt än under 2012. Tillverkningsindustrins starkt varierande omsättningsutveckling under åren 2005-2012 förklaras av sektorns stora beroende av export. Med de senaste årens ekonomiska utveckling i EU och USA i åtanke kan 2012 års notering betraktas som ett styrkebesked från tillverkningsindustrin med en omsättning som ökade med 6 procent från året innan. 2012 blev därmed det år under den studerade perioden med högst omsättning inom industribolagen. Inledningen på 2013 har dock varit något kärvare. För helåret 2013 är prognosen att tillverkningsindustrins omsättning sjunker med 3-4 procent för att åter vända uppåt under 2014. 4

Diagram 3 24% Lönsamhet (exkl finans & försäkring) 20% Rörelsemarginal, procent 16% 12% 8% 4% 0% 2005 2006 2007 2008 2009 2010 2011 2012 2013 2014 Källa: Thomson Reuters Totalt Tjänstesektor Tillverkningsindustri Kunskapsintensiva tjänster Sett till lönsamheten var 2010-2011 starka år både för tjänste- och industribolagen, väl i klass med åren som föregick finanskrisen (diagram 3). Den lägre lönsamheten under 2012 som beskrevs ovan visar sig både i tjänste- och industribolagen, men det var industrin som fick se sin marginal sjunka mest. Rörelsemarginalen på 12 procent är visserligen bättre än bottennoteringen från 2009, men försämringen med knappt 2 procentenheter från föregående år är förhållandevis kraftig. Prognosen pekar mot att rörelsemarginalen ligger still för industrin under innevarande år, för att klättra upp mot 13 procent under 2014. Tjänsteföretagens sjunkande lönsamhet under 2012 går till stor del att spåra tillbaka till de kunskapsintensiva tjänsteföretagen alltså IT, telekom, läkemedel/hälsovård, fastighetsbolag, media vars rörelsemarginal nådde en toppnotering för den studerade perioden under 2011. Även 2013 blir enligt analytikernas prognoser ett år med försämrad lönsamhet för dessa bolag. Förväntningarna är att även tjänstebolagens lönsamhet återhämtar sig något under 2014, dock inte till samma nivå som 2010-2011. 5

Investeringar och FoU: steg under 2012 men en svacka är att vänta Diagram 4 400 000 FoU, investeringar och rörelseresultat, totalt (exkl finans & försäkring) MSEK 360 000 320 000 280 000 240 000 200 000 160 000 120 000 80 000 40 000 0 2005 2006 2007 2008 2009 2010 2011 2012 2013 2014 FoU Investeringar Rörelseresultat Källa: Thomson Reuters, egna bearbetningar I diagram 4 visas hur börsbolagens investeringar, kostnader för forskning & utveckling (FoU) och rörelseresultat har utvecklats åren 2005-2012. 9 Finanskrisens avtryck är tydligt i samtliga tre kurvor, även om dess effekter tidsmässigt fördelat sig lite olika. Diagrammet antyder ett samband mellan bolagens rörelseresultat och de satsningar som görs i investeringar och FoU. Ett förbättrat rörelseresultat följs med viss fördröjning av ökade satsningar, när resultatet försämrats skruvas istället kranen till dessa kortsiktigt möjligen kostsamma men långsiktigt viktiga insatser åt. Den här tidsmässiga förskjutningen mellan rörelseresultat å ena sidan och investeringar och FoU å den andra är en delförklaring till de relativt kraftiga svängningarna i lönsamhet sedan 2005 (se exempelvis diagram 3). Efter en svacka 2009-2010 tog investeringarna fart under 2011 och nådde under 2012 nästan samma höga nivå som 2008. Riktningen på FoU-kostnadernas och investeringarnas utveckling år från år har varit den samma under perioden 2005-2012. Ökningen 2012 var dock betydligt mindre för FoU-kostnaderna än för investeringarna. Eftersom rörelseresultatet sjönk under 2012 och väntas fortsätta i samma spår under 2013 förvånar det inte att prognoserna pekar på fallande investeringar 2013-2014. Baserat på utvecklingen 2005-2012 är det troligt att även FoU-kostnaderna minskar under åtminstone 2013. Den ökning av rörelseresultatet som förutses under 2014 skulle enligt samma logik tyda på att investeringarna och FoU-kostnaderna åter vänder uppåt under 2015. 6

Diagram 5 80% Soliditet, utdelningar & rörelseresultat, totalt (exkl finans och försäkring) 70% 60% 50% Procent 40% 30% 20% 10% 0% 2005 2006 2007 2008 2009 2010 2011 2012 Källa: Thomson Reuters, egna bearbetningar Utdelningar vs rörelseresultat Soliditet Ett bolags soliditet anger storleken på bolagets egna kapital i förhållande till dess totala tillgångar. En hög andel eget kapital innebär en god motståndskraft mot sämre tider. Ett positivt resultat tillför eget kapital till bolaget, medan en aktieutdelning till bolagets ägare minskar bolagets egna kapital. Om bolaget inte samtidigt ökar sina skulder innebär ett ökat eget kapital en ökad soliditet och alltså en förstärkt finansiell uthållighet. Diagram 5 visar hur stora börsbolagens aktieutdelningar till ägarna varit i relation till rörelseresultatet åren 2005-2012, samt soliditetens utveckling under samma period. För alla år utom det första är utvecklingen för de båda kurvorna varandras motsatser. Ett år när utdelningarnas andel av rörelseresultatet ökat har soliditeten sjunkit, när utdelningarnas andel minskat har soliditeten stigit. Trots två år av stigande utdelningsandel och sjunkande soliditet är börsbolagens motståndskraft mot kriser mätt på detta sätt bättre idag än vad som var fallet vid finanskrisens utbrott. Skillnaderna framstår möjligen inte som stora, men är av betydelse. Med tanke på hur utdelningarnas andel av rörelseresultatet har rört sig i förhållande till rörelsemarginalen (se röd linje i diagram 1) verkar det troligt att utdelningsandelen vänder nedåt under 2013 och soliditeten åter stärks. 7

Fördjupning: Storbolagen, geografiska marknader och effekter av kronans värde Nordamerikas betydelse för storbolagen ökade under 2012 Diagram 6 25 storbolags försäljning 2012, geografiskt fördelad Mellanöstern & Afrika; 3% Ospecificerad försäljning, ej Europa el. Nordamerika; 2% Asien & Oceanien; 15% Ospec. Amerika; 3% Latinamerika; 6% Europa; 54% Nordamerika; 17% Källa: Thomson Reuters, årsredovisningar I bolagsindikatorn som publicerades i maj 2012 granskades hur 25 svenska storbolags försäljning fördelade sig på olika marknader. 10 Detta för att se om de låga/negativa tillväxttalen i USA och i delar av Europa hade gjort avtryck i bolagens försäljning. Sammanfattningsvis kunde då konstateras att de 25 svenska storbolagen under 2011 hade ökat sin försäljning jämfört med det föregående året, både totalt och på den europeiska marknaden. Undersökningen är ett komplement till de uppgifter över den geografiska fördelningen av svensk export som SCB sammanställer, eftersom SCB bara inkluderar export av varor och inte av tjänster. 11 Samma granskning av försäljningen (diagram 6) under 2012 visar att styrkeförhållandena mellan de olika marknaderna sedan 2011 gått i Nordamerikas favör på Europas bekostnad. Förändringen är inte stor mellan 1,2-1,5 procentenheter och den europeiska marknaden är fortfarande kraftigt dominerande (54 procent mot Nordamerikas 17 procent). Men kanske är det ett tecken på att den återhämtning i ekonomin som, till skillnad från i många euroländer, tog fart under 2012 i USA började märkas i storbolagens orderböcker. I övrigt var fördelningen mellan de olika marknaderna i stort sett stabil mellan 2011 och 2012. 8

Asien & Oceanien har efter Europa och Nordamerika den tredje största andelen av storbolagens omsättning (15 procent), följt av Latinamerika (6 procent) och Mellanöstern & Afrika (3 procent). Trots långdragna och kraftiga effekter av finanskrisen och dess efterföljare i Europa och Nordamerika står alltså dessa marknader för drygt 70 procent av de utvalda bolagens omsättning. Bakom de totalsiffror för Europa som redovisas i diagrammet kan noteras att Sverige näst efter USA är den största enskilda landsmarknaden för bolagen. Drygt 11 procent av omsättningen kommer från försäljning i Sverige. Om de nordiska grannländerna läggs till kan konstateras att Norden som helhet står för en marginellt mindre del av försäljningen än vad hela Nordamerika gör drygt 16 procent. Storbolagens hemmamarknad är följaktligen av stor betydelse för dem. Diagram 7 25 storbolags försäljning 2010-2012, geografiskt fördelad 3 000 000 2 500 000 2 000 000 1 500 000 1 000 000 500 000 0 Total försäljning Europa Nordamerika Latinamerika MSEK Ospec. Amerika Asien & Oceanien Mellanöstern & Afrika Ospec., ej Europa el. Nordamerika Källa: Thomson Reuters, årsredovisningar Diagram 7 visar hur försäljningen på respektive marknad utvecklats under 2010-2012. 2012 innebar jämfört med 2011 en tillbakagång i Europa där omsättningen minskade med 5 procent, vilket i kronor innebar knappt 68 miljarder. I Nordamerika steg omsättningen med drygt 22 miljarder vilket innebar en tillväxt jämfört med 2011 på 5 procent. I Asien & Oceanien minskade storbolagens försäljning under 2012 jämfört med 2011, förändringen uppgick till 3 procent eller ca 12 miljarder kr. Noterbart är att försäljningen totalt och på samtliga de tre största marknaderna Europa, Nordamerika och Asien (& Oceanien) under 2012 översteg försäljningen under 2010. Den stärkta kronan tynger bolagens omsättning och resultat Värdet av bolagens försäljning utanför Sverige påverkas av växelkursförändringar. Ett bolag som redovisar sin försäljning i svenska kronor sätter exempelvis priset för det som ska säljas på den franska marknaden i euro och det som säljs på den amerikanska marknaden bestäms i amerikanska dollar. Om kronan stärks relativt euron och dollarn 9

innebär detta att bolagets försäljning på dessa marknader genererar mindre intäkter räknat i kronor, medan en försvagad krona ger motsatt effekt. Svängande växelkurser innebär alltså en osäkerhet för bolagen. I en del branscher kan tiden från det att ett affärskontrakt sluts till att leveransen till kunden är klar och betalningen genomförd sträcka sig över många månader eller räknas i år. En förändrad växelkurs kan utgöra skillnaden mellan en lönsam eller en förlustbringande affär. Bolagen vidtar därför så kallade valutasäkringar för att parera kortsiktiga svängningar, men långvarigt förändrade växelkurser kan bolagen inte undgå att påverkas av. Förändringarna mellan åren i de granskade bolagens försäljning är delvis en effekt av att kronkursen relativt andra valutor har varierat under åren 2010-2013. Ett sätt att skatta effekten av valutakursförändringarna för bolagen är att räkna om värdet av försäljningen 2011, 2012 och under det första kvartalet 2013 med 2010 års växelkurser och jämföra med de verkliga utfallen. 12 Gentemot de valutor som berörs av denna undersökning har den svenska kronan i sex fall av nio stärkts sett till årsgenomsnittet mellan 2010 och 2012. Bland dessa återfinns tre av de i sammanhanget viktigaste valutorna: euron, amerikanska dollarn och brittiska pundet. Av de nio valutorna var det endast relativt den australiensiska dollarn och den japanska yenen som kronan under 2012 i genomsnitt var markant försvagad jämfört med 2010. 13 När hänsyn tagits till effekterna av växelkurserna visar det sig att fördelningen av bolagens försäljning mellan de olika marknaderna bara ändras marginellt. Europamarknadens andel är oförändrad, medan Nord- och Sydamerikas sammantagna andelar ökar med 0,8 procentenheter. Nästan hela den motsvarande minskningen av andel uppstår i Asien & Oceanien. Om effekten av valutornas förändrade värdering kan betraktas som marginell för den geografiska fördelningen, är den desto större när bolagens totala omsättning granskas. Sammantaget ökar de 25 bolagens omsättning räknad i kronor med knappt 4 procent eller med 90-100 miljarder kr både 2011 och 2012 om försäljningen räknas om till 2010 års växelkurser. Kronans överlag ökade värde under 2011-2012 gentemot dessa valutor har alltså inneburit en påtaglig värdeminskning av bolagens omsättning jämfört med om kronan hade legat still på 2010 års nivå. Oförändrade valutakurser efter 2010 hade även inneburit ökade rörelseresultat för dessa bolag sammantaget under 2011-2012 på i storleksordningen 22-23 miljarder kr. 14 Som en jämförelse motsvarar det ungefär det sammanlagda faktiska rörelseresultatet under dessa två år för Electrolux, Holmen, NCC, SAS, Securitas och SSAB tillsammans. Det första kvartalet 2013 har inneburit en ytterligare stärkt kronkurs jämfört med genomsnitten för 2012 relativt samtliga nio här aktuella valutor. Omräknat till 2010 års valutakurser hade värdet av de 25 storbolagens sammantagna omsättning det första kvartalet varit drygt 35 miljarder kr högre och rörelseresultatet knappt 4 miljarder högre än det faktiska utfallet. Det ska strykas under att analysen ovan bygger på vissa förenklingar och att storleken på de skattade effekterna därför inte är exakta. Men med detta sagt visar analysen kraften i de effekter som kronans överlag stigande värde de senaste åren har haft och har på bolagen. Det är rimligt att anta att den press på omsättning och rörelseresultat som blivit följden inverkat och inverkar dämpande på investeringar och antalet jobb i bolagen. 10

Mer om börsbolagen och jämförelser med det övriga näringslivet Börsbolagen och det övriga näringslivet går oftast i samma riktning I ett av rapportens inledande avsnitt konstateras att börsbolagen och näringslivet som helhet oftast utvecklas i samma riktning gällande omsättning och lönsamhet år från år. Ett år när börsbolagens omsättning ökar då ökar även omsättningen i övriga näringslivet. Ett år när näringslivet som helhet visat en ökande lönsamhet då har lönsamheten pekat uppåt även för börsbolagen. Diagram 8 140% 130% 120% Omsättningens utveckling, jämförelse mellan börsbolagen och hela näringslivet Index basår 2005 110% 100% 90% 80% 70% 60% 2005 2006 2007 2008 2009 2010 2011 Källa: Thomson Reuters, PAR Börsbolagen Näringslivet 10+ Näringslivet 10-49 Diagram 8 och 9 illustrerar hur omsättningen och lönsamheten (mätt som rörelsemarginal) har utvecklats under åren 2005-2011 för börsbolagen respektive för hela det privata näringslivet. I analysen redovisas data för näringslivet i två olika kategorier baserat på antalet anställda i företagen (10 eller fler anställda samt 10-49 anställda). 11

Diagram 9 130% Rörelsemarginalens utveckling, jämförelse mellan börsbolagen och hela näringslivet Index basår 2005 120% 110% 100% 90% 80% 70% 60% 50% 2005 2006 2007 2008 2009 2010 2011 Börsbolagen Näringslivet 10+ Näringslivet 10-49 Källa: Thomson Reuters, PAR Diagrammen visar den stora likheten i utvecklingen för börsbolagen och för näringslivet som helhet under dessa år. När börsbolagen jämförs med de företag i näringslivet som har tio eller fler anställda (vilka 2011 stod för 82 procent av näringslivets totala omsättning och för 79 procent av alla anställningar) visar det sig att omsättningen utvecklats åt samma håll samtliga år. Gällande lönsamheten har förändringen gått åt samma håll fem av sex år. För företag med 10-49 anställda har riktningen för omsättningens och lönsamhetens utveckling varit densamma som för börsbolagen under fem av sex år. Börsbolagen redovisar högre lönsamhet än övriga näringslivet orsakerna inte självklara Börsbolagens lönsamhet på koncernnivå är överlag högre än den genomsnittliga lönsamheten i motsvarande branscher i näringslivet. Åren 2005-2011 låg de börsnoterade industrikoncernernas rörelsemarginal 4-8 procentenheter högre än för industrin som helhet, motsvarande differens för tjänsteföretagen var 7-9 procentenheter. Den här skillnaden i statistiken över lönsamheten kan vara en effekt av att näringslivets stora bolag är starkt överrepresenterade på börsen. I jämförelsen med ett näringsliv som domineras av små företag kan alltså börsbolagens högre lönsamhet vara ett resultat av skalekonomi, vilket innebär att ökad storlek medför stordriftsfördelar så som exempelvis möjligheter att pressa inköpspriser. 15 En annan förklaring kan vara att de mer lönsamma bolagen i en bransch är mer sannolika än de mindre lönsamma att börsnoteras eller att förvärvas av börsnoterade bolag. Ytterligare ett sätt att förklara det förhållandevis stora gapet i lönsamhet mellan börsbolagen och det övriga näringslivet är att verkligheten delvis kan vara en annan än den som statistiken visar. Genom konstruktioner med dotterbolag utomlands kan koncerner i praktiken föra ut vinster ur verksamheterna som bedrivs i Sverige, inte minst med motivet att minimera sin bolagsskatt. En följd av den här typen av transaktioner inom koncernerna blir att de svenska verksamheternas lönsamhet i statistiken framstår som lägre än vad som i själva verket är fallet. 12

Lönsamhetsgapet i statistiken kan alltså diskuteras både utifrån hur väl den stämmer överens med verkligheten och vad som i den mån det existerar ligger bakom det. Detta påverkar dock inte konstaterandet att börsbolagens utveckling år från år är en god indikator på vilken riktning även övriga näringslivet tar. Svårigheter med att avgöra lönsamhet inom en koncern Många av börsbolagen är internationella eller till och med globala när det gäller var den egna verksamheten är förlagd och/eller var marknaderna finns. Sammantaget har de endast ca 20 procent av sina anställda i Sverige. De data som redovisas i rapporten handlar om börsbolagen på koncernnivå och särskiljer inte den verksamhet som bedrivs i Sverige från den som är förlagd utomlands. Strikt taget kan alltså inte de historiska finansiella data och prognoser som redovisas i rapporten användas för att slå fast hur läget är eller förväntas bli i specifikt de svenska verksamheterna. Med det inte sagt att koncernnivån är irrelevant när de svenska verksamheterna ska diskuteras. Att lyfta ut offentligt tillgänglig finansiell data som rör endast de svenska delarna av en internationellt verksam koncern har i sin tur brister om ambitionen är att få en rättvisande bild av läget i just de svenska koncerndelarna. Detta, vilket redan påpekats men är värt att påminna om, eftersom möjligheterna och de skattemässiga motiven till att sänka lönsamheten i svenska verksamheter genom koncerninterna transaktioner är betydande. Att då bara granska de svenska verksamheternas data riskerar att leda analysen fel. Båda metoderna har sina brister och sina styrkor. 13

Referenser 1 Nasdaq OMX Nordics Stockholmsmarknad. En förteckning över bolagen hittas i rapportens bilagor. 2 Slumpvis kontroll visar att small, medium respektive large caps i snitt följs av 1,5 st, 5,4 st respektive 17,2 st analytiker. Givet antalet bolag av respektive kategori skattas den totala mängden analyser som rapporten i sin helhet bygger på till knappt 1500 st. Varje analytikers bidrag till prognosen för ett bolag vägs efter hur träffsäker denna analytiker historiskt sett varit i sina prognoser. 3 Börsbolagens andel av totala näringslivets anställda och omsättning avser förhållandena år 2010. 4 Observera att nivåerna på omsättning och i vissa fall även på lönsamhet skiljer sig mellan börsbolagen och det övriga svenska näringslivet. Det är utvecklingens riktning som oftast sammanfaller. Ett mer utvecklat resonemang om detta förs längre ner i rapporten. 5 Finans & försäkrings särart jämfört med bolag från övriga branscher tar sig många uttryck. I resten av rapporten kommer den därför att vara exkluderad från de analyser som görs av börsbolagen som en helhet. 6 Räknat som ett genomsnitt för börsbolagen, omvandlat till ett index med 2005 som basår och justerat med SCB:s producentprisindex. I rapporten används ett viktat genomsnitt av de senaste 12 månadernas respektive de senaste 5 årens producentprisindex för att justera prognoserna för 2013 och 2014. 7 IMF = Internationella valutafonden. BNP-prognoser hämtade från IMF:s World Economic Outlook från april 2013. 8 Indelning i branscher görs enligt SNI 2007. Tillverkningsindustri 10-33; tjänstesektor 45-82 & 85-96; finans och försäkring 64-67; kunskapsintensiva tjänster 50-51, 58-74, 77-78, 82-91 & 95 (hit räknas exempelvis IT, telekom, läkemedel/hälsovård, fastighetsbolag, media). 9 Påminnelse: detta avser börsbolagen som helhet och ger ingen information om i vilka länder där bolagen har verksamhet som dessa satsningar görs. Observera också att inga prognoser lämnas gällande FoU-kostnader. 10 Unionen granskar regelbundet 25 svenska storbolag med avseende på deras lönsamhet, tillväxt, investeringar, utdelning etc. Bolagen är utvalda efter tre kriterier: Unionen har medlemmar som arbetar i dem, sammantaget representerar de en bredd av branscher i näringslivet och sett till omsättning och antalet anställda tillhör bolagen de största i Sverige. De 25 storbolagen är: ABB, Assa Abloy, AstraZeneca, Atlas Copco, Autoliv, Boliden, Electrolux, Ericsson, Hennes & Mauritz, Holmen, ICA, NCC, Sandvik, SAS, SCA, Scania, Securitas, Skanska, SKF, SSAB, Tele2, TeliaSonera, Trelleborg, Vattenfall och Ab Volvo. 11 Notera dock att de svenska bolagens försäljning utanför Sverige inte alltid är liktydig med att hela eller ens delar av försäljningens värde räknas som export av varor eller tjänster från Sverige till utlandet. Detta har att göra med att (i vissa fall stora) delar av bolagens produktion bedrivs utanför Sverige. 12 För att göra denna beräkning har Riksbankens genomsnitt för åren 2010-2012 och det första kvartalet 2013 för följande valutor använts: AUD, BRL, CAD, CNY, EUR, GBP, JPY, USD och ZAR. Rimligen har växelkursförändringar även i viss utsträckning effekt på hur mycket bolagen säljer i utlandet och inte bara på värdet av försäljningen mätt i kronor. Resonemanget är följande. En sänkning av kronans värde ger möjligheten att sänka försäljningspriset i den valuta som priset sätts i utan att försäljningens värde i kronor minskar (jfr devalvering). Detta kan ge en konkurrensfördel kontra producenter i utlandet, vilkas valutor inte sjunkit i värde som kronan, och därmed öka efterfrågan. En stärkt krona kan enligt samma logik ge upphov till höjda försäljningspriser och därmed en minskad konkurrenskraft. Denna typ av dynamiska effekter av växelkursförändringar är svåra att skatta och har inte inkluderats i detta avsnitt. 14

13 I undersökningen har de nordiska länderna angivits som en geografisk enhet, och därför blir effekterna av växelkursförändringar mellan den svenska, den norska och den danska kronan inte möjliga att bestämma. Eftersom Norge är det land som Sverige exporterar mest till är detta värt att notera. 2010-2012 stärktes för övrigt den svenska kronan med ca 2 procent mot den norska. 14 Beräknat på de 25 bolagens genomsnittliga rörelsemarginal för respektive år viktat efter omsättning. Valutakursförändringar påverkar även rörelsemarginalen hos bolagen från kostnadssidan, men den effekten har inte varit möjlig att skatta i denna analys. Antagandet som görs med en oförändrad rörelsemarginal trots valutakursförändringar är alltså en förenkling och medför en osäkerhet för de angivna beloppen, men inte för det principiella resonemanget som förs. 15 Enligt SCB utgjorde år 2012 företag med färre än 50 anställda ca 98 procent av företagen i näringslivet, egenföretagare undantagna. 15

Bilaga 1: Valutakurser som används i rapportens fördjupningsavsnitt Genomsnitt valutakurser relativt den svenska kronan. Tabell 1 Land 2010, medel 2011, medel 2012, medel 2013 1Q, medel Australien (AUD) 6,61 6,70 7,02 6,68 Brasilien (BRL) 4,09 3,88 3,48 3,22 Euroområdet (EUR) 9,54 9,03 8,71 8,50 Japan (JPY) 8,22 8,17 8,51 6,99 Kanada (CAD) 6,99 6,57 6,78 6,38 Kina (CNY) 1,06 1,01 1,07 1,03 Storbritannien (GBP) 11,13 10,41 10,73 9,99 Sydafrika (ZAR) 0,98 0,90 0,83 0,72 USA (USD) 7,20 6,50 6,78 6,43 Källa: Riksbanken

Bilaga 2: Lista över börsbolagen 1Q 2013 AarhusKarlshamn Ab Dedicare AB Know It Ab Raysearch Lab Abb Ltd Dgc One Ab Kungsleden Ab Readsoft Ab Acando Ab Diamyd Medical Ab Lagercrantz Group Ab Rejlerkoncernen Ab Acap Invest Ab Image Systems Ab Lammhults Rnb Retail Active Biotech Ab Diös Fastigheter Investment Ab Latour Rezidor Hotel Group Addnode Ab Doro Ab Lindab Inter Rottneros Ab Addtech Ab Duni Ab Allenex Ab Rörvik Timber Ab Aerocrine Ab Duroc Ab Loomis Ab Saab Ab Alfa Laval Ab East Capital Lundbergföretagen Ab Sagax Ab Alliance Oil Co Elanders Ab Lundin Mining Corp Sandvik Ab Alltele Electra Gruppen Ab Lundin Petroleum Ab Sas Sverige Ab Anoto Group Ab Electrolux Ab Luxonen S.a. SCA Arcam Elekta Ab Malmbergs Elektriska Scania Ab Arctic Paper S.A. Elos Ab Meda Ab Seamless Distribution Arise Windpower Ab Endomines AB Medivir Ab Skandinaviska Enskilda Artimplant Enea Ab Mekonomen Ab Sectra Ab Aspiro Ab Eniro Ab Melker Schörling Ab Securitas Ab Assa Abloy Ab Enquest Plc Micro Systemations AB SEMAFO Inc. AstraZeneca Plc Epicept Corporation Micronic Mydata Ab Semcon Ab Atlas Copco Ab Lm Ericsson Midsona AB Sensys Traffic Ab Atrium Ljungberg Ab Etrion corp. Midway Holding Ab Shelton Petroleum AB Autoliv, Inc. Ework Scandinavia Millicom Internatio Sigma Ab Avanza Ab Fabege Ab StjärnaFyrkant AB Sintercast Ab Avega Group AB Fagerhult Ab Moberg Derma AB Skanska Ab Axfood Ab Fastpartner Ab Modern Times Grp Mtg Skf Ab Axis Ab Feelgood Svenska Ab MQ Holding Skistar Ab B&b Tools Ab Fenix Outdoor Ab Msc Konsult Ab Softronic Ab Fastighets Ab Balder Fingerprint Cards Ab Multiq Intl Ab Ssab Svenskt Stål Ab Be Group Ab FinnvedenBulten AB Naxs Nordic Access Stora Enso Oyj Beijer Alma Ab Formpipe Software Ncc Ab Studsvik Ab G & L Beijer Ab Getinge Ab Nederman Holding Ab Sweco Ab Beijer Electronics Ab Geveko Net Entertainment Swedbank Ab Bergs Timber Ab Global Health Part Net Insight Ab Svedbergs i Dalstorp Betsson Ab Gunnebo Ab New Wave Group Ab Swedish Match Ab Bilia Ab Hakon Invest Ab Nibe Industrier Ab Swedish Orphan BillerudKorsnäs Ab Haldex Ab Nobia Ab Swedol Ab Biogaia Ab Sv. Handelsbanken Ab Nolato Ab Svolder Ab Bioinvent Intl Ab Havsfrun Nordea Bank Systemair Ab Biotage Ab Heba Fastighets Ab Nordic Mines Ab Tele2 Ab Björn Borg Ab Hemtex Ab Nordnet Securities TeliaSonera Ab Black Earth Farming Hennes & Mauritz Ab Note Ab Tieto Oyj Black Pearl Resources Inc Hexagon Ab Ab Novestra Traction Ab Boliden Ab Hexpol Ab Novotek Ab Tradedoubler Ab Bong Ljungdahl Ab Hiq International Ab Nordic Service Rederi Ab TransAtlantic Boule Diagnostics AB Hms Networks Ab. Oasmia Pharmaceutical Transcom Worldwide Bts Group Ab Holmen Ab Odd Molly Interna Transmode Holding AB Bure Equity Ab Hufvudstaden Ab Oem-international Ab Trelleborg Ab Byggmax Group Ab Husqvarna Opcon Ab Trigon Agri A/S Castellum Ab Höganas Ab Orexo Ab Unibet Group Plc Catena Ab Ind & Fin Systems Oriflame Cosmetics Uniflex Ab Cavotec SA Industrivärden Ab Ortivus Ab Wallenstam Ab CDON Group AB Indutrade Ab Pa Resources Ab Vbg Group Ab Cellavision Ab Intellecta Ab Partnertech Ab Venue Retail Group Cision Ab I.A.R Systems Group AB Peab Ab Vitec Software Group AB Clas Ohlson Ab Intrum Justitia Ab Phonera Ab Wihlborg Fastigheter Cloetta Ab Investor Ab Poolia Ab Vitrolife Ab Coastal Contacts Inc Itab Shop Concept Precise Biometrics Ab Volvo Concentric AB Jm Ab Prevas Ab Vostok Nafta Invest Concordia Maritime Kabe Husvagnar Ab Pricer Ab Xano Industri Ab Connecta Ab Kappahl Ab Proact It Group Ab Åf Ab Consilium Ab Karo Bio Ab Probi Ab Öresund Investment Corem Property Karolinska Development AB Proffice Ab Ctt Systems Ab Invest Ab Kinnevik Profilgruppen Ab Cybercom Group Ab Klövern Ab Ratos Ab 2

Tnr: 2003-1 ISBN: 978-91-7391-365-2 Upplaga: 300 ex Produktion: Unionen Tryck: Unionen juni 2013 1 Olof Palmes Gata 17 105 32 Stockholm Tel +46 8 504 15 000 www.unionen.se