Dokumentation Att teckna är stort. Frida Eriksson Fridas hage, Tjörn

Relevanta dokument
Kursutvärdering Ämne: SO Lärare: Esa Seppälä/Cecilia Enoksson Läsåret Klass: SPR2

KiVa Skola situationskartläggningen 2016 sidan 1/31. KiVa Skola situationskartläggningen 2016 sidan 2/31

Våga Visa kultur- och musikskolor

Bonusmaterial Hej Kompis!

NATURVETENSKAP FÖR LIVET?

Elevenkät år

Finansierad av: Tell-Us

Allan Zongo. Vad handlar boken om? Mål och förmågor som tränas: Eleverna tränar på följande förmågor: Författare: Henrik Einspor

Om mig Snabbrapport år 8

Parkour! Lärarmaterial

Illustrationer: Hugo Karlsson, Ateljé Inuti Projektledare: Elinor Brunnberg. Mälardalens högskola Text: Kim Talman, Jeanette Åkerström Kördel, Elinor

NATURVETENSKAP FÖR LIVET?

Så, med nytt (inget) hår satte jag mig på planet till Irland och Dublin!

Säg STOPP! Ett samarbete mellan Kulturskolan, föreningen DuD och barn och ungdomsprojektet i Katrineholms kommun

Delaktighet och inflytande Skolmiljö Kunskap och lärande Bemötande

Börja med att berätta om din huvudperson. Börja t.ex. med: Mattias är en helt vanlig kille på 12 år som bor i

Storyline Familjen Bilgren

Musen Martina vinner en baktävling

Sociala berättelser 1

Sagor och berättelser

Rapport från klassrummet: Workshop i animerad film

Enkätresultat för elever i år 2 i Rekarnegymnasiet 2 i Eskilstuna våren 2013

Vad roligt att ni har valt att bjuda varandra på den här timmen.

Egenmäktigt förfarande i gymnasieklass

Anette Franzén Lärare i svenska som andraspråk anette.franzen@edu.norrkoping.se

Kommunal - Åk 2 - Partille kommun

Vad handlar boken om? Vem passar boken för? Mål från Lgr 11: ring mig Lärarmaterial. Författare: Thomas Halling

Ugglumskolan - Åk 2 - Partille kommun

2. Hur tycker du att stämningen i sjuan i stort har förändrats under året glädje, trygghet, gemenskap och kommunikation?

Utvärdering av föräldrakurs hösten 2013

Innehållsförteckning. Kapitel 1

En vanlig dag på jobbet


Pernilla Falck Margareta Picetti Siw Elofsdotter Meijer. Matte. Safari. Direkt. Lärarhandledning. Andra upplagan, reviderade sidor

Olika inloggningsalternativ

Tema TID. Lyckåkerskolan Visby. Fritids, avd Alen. Ht Konstnär och projektledare: Berit Ångman Svedjemo. Foto: Maritha Spanier

Kapitel 1: Ljudet. Kapitel 2: Rädslan

Kvalitetsrapport läsår 2014/2015. I Ur och Skur Vattendroppens

Enkätresultat för elever i år 2 i Thoren Business School Helsingborg i ThorenGruppen AB hösten 2014

Skolenkäten hösten 2012

Har du funderat något på ditt möte...

Likabehandling och trygghet 2015

AYYN. Några dagar tidigare

Att skriva Hur utformar man en Social berättelse? Lathund för hur en Social berättelse kan skrivas

Övning: Dilemmafrågor

Gruppenkät. Lycka till! Kommun: Stadsdel: (Gäller endast Göteborg)

Allan Zongo. Vad handlar boken om? Centralt innehåll och förmågor som tränas enligt Lgr 11: Eleverna tränar på följande förmågor:

Erik dyker Lärarmaterial

Om mig Snabbrapport gymnasiet åk 2. Norrköpings kommun. Detta är en automatiserad rapport baserad på ogranskad data.

Svara på frågorna/diskutera med dina klasskamrater när du har läst kapitlet!

Fakta om Malala Yousafzai

Likabehandlingsplanen = Plan mot kränkande behandling

Högbyskolans förskoleklass / Bläcku ht 2009

Lärarmaterial. Vad handlar boken om? Mål och förmågor från Lgr 11: Eleverna tränar på följande förmågor: Författare: Thomas Halling

Kulturell vistelse i BERLIN Presentation och utvärdering

Läsglädje med lek och musik

Årsberättelse 2013/2014

Delaktighet och inflytande Skolmiljö Kunskap och lärande Bemötande

Plan mot diskriminering och kränkande behandling

Läsnyckel Glimma Långritten av Marie Helleday Ekwurtzel illustrerad av Lena Furberg

Om mig Snabbrapport gymnasieskolan åk 2

Lärande. Värdegrund. Mitt namn: Min födelsedag: Reflektion. Min familj: Mina intressen: Mina kamrater: Övrigt: Vad tycker jag om fritids?

Sammanställning av studentutvärderingen för kursen Estetiska lärprocesser 15 hp, ht 2007

Verksamhetsplan - Tallängens förskola 2014/2015

Utvärdering APL frågor till handledare VT2015

Döda bergen Lärarmaterial

Elevdemokrati och inflytande

Jag känner mig trygg på min skola

Barns och ungdomars informationskanaler kring hälsofrågor

Glöd och dynamik när Ingrepp stod i centrum

Delaktighet och inflytande Skolmiljö Kunskap och lärande Bemötande

KVALITETSRAPPORT LÄSÅRET

Vi vill veta vad tycker du om skolan

Lärarmaterial BROTT PÅ NÄTET. Vad handlar boken om? Mål och förmågor som tränas: Eleverna tränar på följande förmågor: Författare: Christina Wahldén

Kattens Janssons månadsbrev

Språket Vi använder oss av språklekar, sagoberättande, rim och ramsor m.m. Dessa har vi anpassat till det aktuella temats innehåll.

Granskningsrapport. Brukarrevision. Londongatan Boende för ensamkommande

Övning 1: Vad är självkänsla?

Inledning. Övning 1: Frågestund

Ungdomsenkät Om mig 1

TYST MOBIL Lärarmaterial

Underlag för bedömning enskilda elevsvar

Lathund, till Photo Story, för skräckslagna lärare

Londonprojektet 2015

Kirjala skola i bakgrunden och mellanmål ute förstås

Skönlitteraturen och elevernas skrivande borde ta större plats och ingå i ett tematiskt och ämnesintegrerat kunskapsinhämtande.


-Ja, tack. -Är du rädd för något? -Nej! -Känns det bättre nu? -Ja. -Hejdå!

Pedagogiskt material till föreställningen

Enkät till föräldrar och elever i årskurs 3, 5, 8 och Olsboskolan, vt 2015

Sammanställning av ungdomsdialog om psykisk hälsa Hur mår du?

självmålet analysera LÄRARHANDLEDNING

Trygghetsplan 1 (12)

Karlsängskolan - Filminstitutet

Fröken spöke och den svarta katten

Välkommen till Nya Bagarmossens skola!

Utvärdering 2015 deltagare Voice Camp


Verktygslåda. Nu sätter vi igång!

Året runt i naturen skolår 2-3 (läsår som startar med jämn HT)

Transkript:

Dokumentation Att teckna är stort Frida Eriksson Fridas hage, Tjörn

Fyra månader har snart gått. När vi träffades för första gången på Akvarellmuseet (jag, Bitten, Helena och Maria) 31/1 så började vi prata om nordiska myter och hjältar. Hur skulle man med tecknandets hjälp kunna öka ämneskunskaperna i SO? I början av februari sågs vi på Fridas Hage och fortsatte diskussionen, då hamnade vi i frågor om värdegrunder och civilkurage. Vi kom fram till att barnen skulle göra egna super- hjälte-berättelser. SERIESPRÅKET Jag började med serie-språket. Första lektionen gick jag igenom pratbubblor, ögon och mun-mimik och andra serie-koder. Jag har 76 barn uppdelat på fem halvklasser. (Två från första klass, två från andra och treorna i helklass). Första lektionen fick de göra seriekroki utifrån halv-meter stora dockor. De skulle göra en glad och en ledsen och en valfri min.

STAFETTSERIE Andra uppgiften var att göra en stafett-serie, där åtta personer tillsammans skapar en lång berättelse. Utmaningen är att ta ansvar för att föra berättelsen framåt, och inte bara slänga in figurer som inte följer dialogen. Detta ställer ganska stora krav på läs och skrivförståelse. När vi frågade barnen efteråt vad de lärt sig, var det någon som sa att samarbeta. Jag hoppas att han menade att man släpper taget om att en serie är min och kan se fördelerarna med att samskapa. Ofta studsar man mellan olika ideér i en stafettserie som i bästa fall blir full av roliga överraskningar och i sämsta fall helt oförståelig/rörig. Såklart blir det lättare så fort man kommer upp i åldern; de som skriver obehindrat får lättare att fokusera berättelsen istället för att ägna tiden åt att tyda vad föregående skrivit/ritat. Stafettserier skapar en slags anonymitet för upphovsmannen som gör att man släpper hämningar och kan skapa friare, men också att lite mörkare fantasier får utlopp. Mycket död, ondska, zombies och skolor som brinner, men även stark kärlek.

SJÄLVBIOGRAFISKT berättande De som var snabba på att teckna fick en liten extrauppgift och det var att skriva ett treradigt manus utifrån en händelse som det varit med om. Sen skulle de skriva samma berättelse men lägga till eller flera ljug. En elev som annars tecknade extremt röriga berättelse gjorde den här. Det är en av mina favoriter, eftersom huvudpersonen vänder sig så tydligt till en läsare och pratar genom den osynliga väggen mellan läsare och serie. När jag frågade om honom var i berättelsen själv ljuget var, så sa han: Jag fick inte fem legosaker, jag fick fyra.

EGEN KARAKTÄR Tredje uppgiften var att skapa en egen karaktär. Gärna utifrån det egna utseendet. Karaktären skulle ha fem goda egenskaper och fem mindre bra egenskaper. Jag går igenom karaktärsdrag. Resultaten blev mycket varierande. De flesta killar gjorde onda manliga superhjältar och kvinnor gjorde goda kvinnliga superhjältar. Jag tog upp exempel på onda kvinnliga karaktärer för att kontra. Magica de Hex, den onda fen i Törnrosa som inte blev bjuden på dop-festen och den onda styvmodern i Snövit som ville bli vackrast i världen.. Vi pratar också om att ingen bara är ond. Barnen håller inte med mig. De som är snabba får ge ett attribut till sin superhjälte -eller hjältinna.egen SERIE med den EGNA KARAKTÄREN Här delades klasserna i tre falanger. Ettorna jobbade naturvetenskapligt, fick forska på ett djur, och gjorde det djuret till sin seriekaraktär. De jobbade strikt efter schemat start-hinderlösning-mål., för att spalta ner serieberättelsen till åtta eller fyra rutor. Tvåorna jobbade lite friare med sina karaktärer och berättelser och treorna jobbade helt fritt.

ANIMATION I grupper om fyra eller tre elever har alla ettorna gjort animation utfrån en av serierna i gruppen. Vilken serie som ska bli film, har vi röstat fram, eller lottat. Här blir naturligtvis besvikelsen stor hos dem som inte får se sin serie bli film, men jag har försökt betona samarbetet, och när filmarbetet väl igång så brukar alla ha glömt vem som var upphovs- mannen eller -kvinnan till serien. Vi jobbar en dag med en animation som blir ca 30 sek lång. Musik och röster lägger vi i i Garageband. Utmaningen här är att få barnens ganska yviga rörelser till att bli lite mer koordinerade, och lära sig flytta en halv centimeter åt gången. Och att inte sparka på stativet. Förlaga - Alicias äventyr

Förlaga - Marsvinet Pixel

Förlaga - Hästen Lilja

Förlaga - Miniolta på jakt efter ett bo

SPELFILM Efter att ha röstat i trean om vilken serie som skulle bli en spelfilm, utsågs Den utsatta, som handlar om den mobbade Kimberley. Klassen delades snabbt upp i grupper; en bildmanusgrupp, en fotogrupp, en scenografi och kläder, en smink och rekvisita. Musiken är komponerad av Chillie.

ANIMATION del 2 När treorna blev fyror fortsatte vi på ett arbete om rymden som de gjort tidigare under terminen. Då hade de skapat rymdvarelser med tillhörande planeter. Vi röstade fram en historia som skulle bli film och det blev mr Fatnose från Ap-planeten. Han är en misslyckad FBI-agent som är hånad av alla de skurkar han aldrig lyckas fånga. Hans näsa är nämligen så stor att han inte kan springa. En dag blir han kidnappad men räddas av miss Breadnose, en kollega.