Omtentamen NME Termin 1 vt-2014 11/8 2014 (totalpoäng 47 p) Svar på fråga 1-4 läggs i separat mapp (20 p) 1. Gunnar åt julbord med god aptit men fick lite problem med halsbränna. Halsbränna orsakas av att magsaft kommer upp i matstrupen. I magsäckens corpus/fundusregion finns den syraproducerande slemhinnan med parietalceller. a) Bilden nedan visar en histologisk översikt av slemhinna i corpus/fundus regionen. Namnge de olika celltyperna (A-C) som finns markerade i bilden. (3 p) b) Beskriv hur parietalcellen bildar saltsyra. (2 p) c) Vilka celler producerar pepsinogen och hur aktiveras pepsinogen? (2 p) d) Hur skyddas tunntarmen mot saltsyra? (1 p) 1
Svarsförslag: a) A = huvudceller (chief celler) B = parietalceller C = halsceller (ytceller, slemceller) b) protonpumpen transporterar ut vätejoner i parietalcellens utsöndringskanal i utbyte mot kalium. En annan pump transportera ut kloridjoner och när dessa möter vätejoner bildas saltsyra. c) huvudcellerna syntetiserar pepsinogen som spjälkas till pepsin genom att saltsyra ändrar pepsinogens konformation så att proteolytiska delar friläggs d) Pankreas utsöndrar bikarbonat som buffrar saltsyran från magsäcken, slem- och bikarbonat producerande körtlar lokalt i tarmen skyddar också. 2. Nedan följer fem olika påståenden. Vilka är korrekta? Rätta felaktiga påståenden. (3 p) a) Albumin bidrar till att upprätthålla blodets kolloidosmotiska tryck b) När VLDL lämnat ifrån sig det mesta av triglyceriderna kallas partikeln HDL c) Epitelceller i leverns gallgångar ökar gallans volym kraftigt och tillför HCO3 - d) Commensala tarmbakterier spjälkar komplexa kolhydrater från växtriket som fermenteras till korta sockerarter e) Commensala tarmbakterier deltar i enterohepatiska kretsloppet Svar alla rätt utom b) kallas partikeln LDL 3. Erton är väldigt morgontrött och han vill gärna få upp sitt blodsocker snabbt på morgonen när han äter frukost. a) Vad ska han äta för kolhydrater för att få snabbt upptag och varför? (2 p) b) Vilka organ är engagerade för att spjälka kolhydrater i födan? Beskriv hur spjälkning av kolhydrater sker och vilka enzym som är involverade. (4 p) Svar: Då ska han inta socker i form av monosackarider. Det är som monosackarider som socker tas upp, medan kopplade sockerarter först måste brytas ned till monosackarider för att kunna tas upp. b) Munnen: mekanisk nedbrytning med tuggning, alfa amylas i saliven för spjälkning, Magsäcken: HCl frisätts och födan blir flytande genom motilitet. Från pancreas frisätts två alfa amylaser som bryter ned kolhydraterna till mindre enheter (di och tri saccarider), Tunntarmens vägg: lokala enzymer (tex laktas, maltas) frisätts från mikrovilli membran för nedbrytning till monosaccarider Tjocktarmens bakterieflora bryter ned odigererbara kolhydrater som passerat tunntarmen utan att brytas ned. 2
4. Binjurarna är ett endokrint organ och delas anatomiskt in i bark och märg. Vilka hormoner bildas från de olika delarna av binjuren och vilken funktion har de olika hormonerna. (3 p) Svarsförslag: bark; aldosteron, glukokortikoider, androgener och från märg; katekolaminer + effekter för valda hormon Svar på fråga 5-7 läggs i separat mapp (13 p) 5. Efter en god natts sömn sitter du nu i tentasalen och givetvis funderar du nu över vad som skett med din kropps metabolism under natten. Rita därför ett flödesschema för och beskriv hur glukos, fett och aminosyror flödar mellan din lever, skelettmuskulatur, hjärna samt fettväv under nattens sista fastetimmar. (3 p) Svar: Under nattens sista fastetimmar kommer leverns glykogenlager att vara lågt. Det glykogen som återstår kommer att brytas ned till glukosenheter som frisätts i blodet till ffa hjärnan. Muskelglykogen bryts ned men kommer ej att frisättas från muskel som glukos. Muskeln kommer att förbränna det och metabolisera det till laktat och alanin som frisätts till blodet. Dessa tas upp av levern som kan omvandla dessa till fritt glukos till hjärnan. Fettväv kommer att bryta ned triglycerider för att försörja organ som ej ska använda glukos med energi. Dessa ökar sin användning succesivt. 6. Efter ett kraftigt intag av godis, kakor, frukt och läsk under din tentamen börjar du givetvis nu även fundera över vad som sker med din kropps metabolism de närmaste timmarna. a) Rita ett flödesschema för och beskriv hur glukos, fett och aminosyror flödar mellan din tarm, lever, muskulatur, hjärna samt fettväv under de närmaste timmarna efter intag av tentamaten. (3 p) Svar: Glukos kommer att tas upp till blodet och initialt tas upp generellt i kroppen. Efter ett tag (hög konc) aktiveras leverns upptag av stora mängder glukos. Vid efterföljande insulinfrisättning kommer lever och fettväv att öka sitt upptag för användning och lagring. Aminosyror tas generellt upp av levern. Det den inte behöver och de AA som har låg konc (brist) kommer att passera för att tas upp generellt i kroppen. Grenade AA passerar levern och tas upp av muskler. Fett kommer att ha ett fördröjt förlopp jämfört med glukos och AA. De transporteras ffa via lymfan initialt och kommer därför först till övriga organ innan det når levern. Organ som muskulatur och fettväv kommer att ta upp och lagra fettsyror och rester transporteras till levern. Insulinet hindrar frisättning av endogena fettsyror från fettväv. b) Beskriv även vilka organ/celler som har de olika GLUT-transportörerna GLUT2, 3 och 4 samt varför transportörerna är funktionellt lämpade för just det organet/cellerna. (3 p) Svar: Glut2 finns ffa hos levern och hos insulinproducerande beta-celler. Det krävs en hög glukoskonc för att de ska aktivers. Det funktionella med det är att levern ej ska suga 3
upp/buffra förrän det verkligen finns ett ordentligt överskott på glukos. Det samma gälle betaceller, de ska inte frisätta insulin förrän det finns ett överskott på glukos. Glut3 finns ffa hos neuron och kan ta upp glukos vid väldigt låga koncentrationer av glukos. Det funktionell med detta är att hjärnan, som ej kan använda fett som energikälla, ska ha en konstant försörjning av glukos även vid fasta/svält. Glut4 finns ffa i muskulatur och i fettväv och har ett intermediärt upptag av glukos, men ffa är deras uttryck inducerat av insulin. Utan insulin ska muskel och fettväv ha ett relativt lågt upptag av glukos, men vid insulinfrisättning (vilket signallerar om ett överflöd av glukos) så ska dessa celler ta upp, använda och lagra glukos. 7. Insulin, glukagon och adrenalin benämns ibland som metabolismens gas, handbroms och broms. Para ihop nedanstående påståenden (1-8) med respektive hormon/hormoner där insulin benämns A, glukagon benämns B och adrenalin benämns C (ex. 1A, 2BC, 3A och så vidare). 1 Inhiberar frisättning av fria fettsyror från triglycerider 2 Ökar frisättning av glukagon 3 Stimulerar glykogenes i skelettmuskulatur 4 Minskar frisättning av insulin 5 Stimulerar glykogenolys och frisättning av glukos till blodet 6 Stimulerar frisättning av fria fettsyror från triglycerider 7 Ökar upptaget av glukos från blodet 8 Stimulerar glukoneogenes i levern (4 p) Svar: 1A, 2C, 3A, 4C, 5BC, 6C, 7AC, 8BC Svar på fråga 8-10 äggs i separat mapp (14 p) 8. Njuren bildar cirka 180 liter primärurin per dygn men 99% återförs till blodet till följd av reabsorption under passagen genom nefronet. a) I vilka två delar av nefronet sker den huvudsakliga reabsorptionen av vatten? (1 p) b) Beskriv de fysiologiska effekterna av ADH i njurtubuli. (2 p) c) Vad ger urinen dess färg? (1 p) 4
a) proximal tubulin och nedåtgående delen av Henles slynga, b) ADH binder till vasopressinreceptorer vilket stimulerar bildning av aquaporiner luminalt och en ökad permeabilitet för vatten c) Röda blodkropparna har kort livslängd och när de bryts ned görs det röda hemoglobinet om till det gula-gulbruna bilirubinet som transporteras via levern och gallan till tarmen. En liten del absorberas från tarmen och lämnar kroppen via njurarna och urinen. 9. Namnge de strukturer (1-9) som visas i bilden nedan. (4,5 p) Svar: 1.urinledare (ureter), 2. njurbäcken (renal pelvis), 3. bark (cortex), 4. märg (medulla), 5. njurpyramid (renal pyramid), 6. njurpelare (renal column), 7. papill (renal papilla) 8. njurkalkar (calyx), 9.njurkapsel (renal capsule) 5
10. Det är viktigt att saltkoncentrationen i kroppens vätskor hålls på en jämn nivå och här har aktivering av reninfrisättning en central roll. a) Vilka celler frisätter renin? (1 p) b) Nämn tre faktorer som stimulera reninfrisättning. (1,5 p) c) Att njuren är ett viktigt organ för kroppens blodtrycksreglering och att renin är inblandat får man ju höra gång på gång under sina fysiologistudier. Beskriv varför ökad reninfrisättning ger en höjning av blodtrycket. (3 p) Svarsförslag: a) juxtaglomerulära celler b) sympatisk nervaktivitet, lågt blodtryck (lågt flöde), låg natriumkoncentration i filtratet c) Frisatt renin diffunderar till blodet och spjälkar angiotensinogen till angiotensin I. Angiotensin I omvandlas sedan till angiotensin II (mha angiotensinkonvertas ACE). Angiotensin II har en potent kärlsammandragande effekt vilket ökar blodtrycket. Angiotensin II ökar även aldosteronfrisättningen vilket leder till ökad absorption av salter i njurarna, ökad blodvolym och högre blodtryck. Angiotensin II ökar även aktiviteten i det sympatiska nervsystemet samt stimulerar ADH frisättning. Lycka till! 6