Helene Alpfjord, 22 oktober Källfördelning med hjälp av modellering

Relevanta dokument
Varför modellering av luftkvalitet?

Katalog för emissionsdatabaser SMED. Göteborgs-regionen. Skånedata-basen. SLB, Stockholm. Östergötlands län

Guide för modellanvändning i samband med åtgärdsprogram inom luftkvalitet

Reviderat åtgärdsprogram för kvävedioxid i Göteborgsregionen - fastställt av Länsstyrelsen

Djurgårdsstaden. 1 Sammanfattning Jörgen Jones

Objektiv skattning av luftkvaliteten samt redovisning av luftma tning i Ga llivare kommun

Konsekvenser för industrin av miljökvalitetsnormer för luft. Luftvårdsföreningens seminarium 6 november 2006 Erik Fridell

Exponering för luftföroreningar i ABCDX län PM10 och NO 2. Boel Lövenheim, SLB-analys

Emissioner, meteorologi och atmosfärskemi

Transporternas påverkan på luftkvalitet och vår hälsa

Inledande kartläggning av luftkvalitet

Utredning Luftkvalité Liljedalsområdet

Luftföroreningar i de Värmländska tätorterna

Beräkningar av partikelhalter för Inre hamnen i Oskarshamn

Ren Regionluft Beräkningar av kvävedioxid i Öckerö kommun 2006

Att mäta luftkvalitet Christer Johansson

Kartläggning av kvävedioxid- och partikelhalter (PM10) i Gävle kommun

Nationell presentation av emissioner och halter

Cykla till jobbet vinst för både miljö och hälsa. Göteborg den 31 januari 2007

Inledande kartläggning av luftkvalitet Dorotea kommun

Miljömedicinsk bedömning av utsläpp av trafikavgaser nära en förskola

PM Luftkvalitet i Östra Kroppkärr, reviderad

Ren regionluft - Beräkningar av kvävedioxid i Tjörns kommun Helene Olofson Miljöförvaltningen Göteborg

Skånes Luftvårdsförbund

Regeringen har fastställt tio preciseringar av miljökvalitetsmålet Frisk luft om högsta halt av olika ämnen, se tabell 3.

Bedömning av luftföroreningahalter av kvävedioxid och partiklar för detaljplaneområdet Eds Allé, Upplands Väsby kommun

Miljökvalitetsnormernas återverkningar på Vägverket

Helene Alpfjord, 22 oktober Hur kan modeller användas för effekter av åtgärder och prognoser?

Ren regionluft Luftvårdsprogrammet i Göteborgsregionen Härryda kommun

Ren regionluft - Beräkningar av kvävedioxid i Öckerö kommun Helene Olofson Miljöförvaltningen Göteborg

Luftföroreningar i tätorter är ett hälsoproblem. De orsakar en ökad

Tjänster och tillämpad forskning. Luftmiljö på SMHI. Mallversion

Inledande kartläggning av luftkvalitet

Konsekvenser för industrin av miljökvalitetsnormer för luft. GAME möte 30 november 2006 Erik Fridell

Ren Regionluft - Beräkningar av kvävedioxid i Öckerö kommun 2009

Ren regionluft. Beräkningar av kvävedioxid i Kungsbacka kommun Helene Olofson Miljöförvaltningen Göteborg

Kartläggning av kvävedioxid- och partikelhalter (PM10) i Sandviken kommun

Ren regionluft - Beräkningar av kvävedioxid i Lilla Edets kommun Helene Olofson Miljöförvaltningen Göteborg

Dagens och framtidens luftkvalitet i Sverige Gunnar Omstedt, SMHI

Beräkning av luftkvalitet Haga entré Sammanställd av SBF

Ren regionluft Luftvårdsprogrammet i Göteborgsregionen Mölndals kommun

RAPPORT. Spridningsberäkningar, Kållered köpstad MÖLNDALS STAD GBG LUFT- OCH MILJÖANALYS LUFTUTREDNING UPPDRAGSNUMMER

Årsrapport för Landskrona kommun

Uppföljning av luftkvaliteten i Jönköpings län

Hur påverkas luften i centrala Göteborg om trängselavgifter införs? Scenarier. Emissionsberäkning. Tre scenarier Nu-scenarie: 2006

Ren regionluft Luftvårdsprogrammet i Göteborgsregionen Kungälvs kommun

Ren regionluft - Beräkningar av kvävedioxid i Ale kommun Helene Olofson Miljöförvaltningen Göteborg

Objektiv skattning av luftkvalitet Dorotea kommun

Kompletterande Luftkvalitetsutredning Packhusgatan

Luftföroreningar i Stockholms och Uppsala län samt Gävle och Sandviken kommun

Ren regionluft - Beräkningar av kvävedioxid i Partille kommun Helene Olofson Miljöförvaltningen Göteborg

PM Luftkvalitet - Spridningsberäkningar för utsläpp till luft vid planerade muddringsarbeten i Södertälje kanal

Luftkvaliteten vid nybyggnad, kv. Rackarberget, Uppsala

Haltberäkningar för planområde Kongahälla Östra och centrums planprogram i Kungälv

EN KLIMAT- OCH LUFTVÅRDS- STRATEGI FÖR SVERIGE

Luftutredning Litteraturgatan

Nedfall av kväve och svavel år 2001

Ren regionluft Luftvårdsprogrammet i Göteborgsregionen Alingsås kommun

Luftkvaliteten i Trelleborg Resultat från mätningar. Året 2010

Ren Regionluft - Beräkningar av kvävedioxid i Alingsås kommun 2009

Luftkvalitetsutredning. Krokslätt 182:2. bild. Karta: Göteborgs Stad

Luftutredning Litteraturgatan. bild

Väg 222, tpl Kvarnholmen

Ren Regionluft - Beräkningar av kvävedioxid i Stenungsunds kommun 2009

Hur mycket påverkas luften av skorstensutsläpp?

Luftundersökning i Mariestad, Töreboda och Gullspång Miljö- och byggnadsförvaltningen

En sammanställning av luftmätningar genomförda i Habo och Mullsjö kommuner under åren Malin Persson

Luftutredning ny hamnplan

Ren Regionluft - Beräkningar av kvävedioxid i Härryda kommun 2009

Spridningsberäkningar för tre vägavsnitt i Kristianstad - Underlag för ny detaljplan

Sammanfattande rapport. Bohusgatan. bild. Foto: Emma Björkman

Luftkvalitetsutredning Theres Svensson Gata

Kontrollstrategi för Dalarnas Luftvårdsförbund Upprättad:

Årsrapport för Svedala kommun

Ren Regionluft - Beräkningar av kvävedioxid i Mölndals kommun 2009

Luftutredning Distansgatan

Så rapporterar du modelldata för luftkvalitet

Luftkvalitetstrender i tätorter Karin Persson, projektledare IVL Svenska Miljöinstitutet

Luftundersökning i Mariestad, Töreboda och Gullspång Sektor samhällsbyggnad Verksamhet miljö och bygg

Kartläggning av halter kvävedioxid (NO 2 ) och partiklar (PM10) i sex kommuner i Gävleborgs län år 2013

Luftundersökning i Mariestad, Töreboda och Gullspång Sektor samhällsbyggnad Verksamhet miljö och bygg

Planerad hamn vid Stockholm - Nynäshamn, Norvikudden

Inledande kartläggning av luftkvalitet

Kartläggning av PM2,5-halter i Stockholms- och Uppsala län samt Gävle kommun och Sandviken tätort

Ren regionluft - Lerums kommun Beräkningar av kvävedioxid i. Tomas Wisell Miljöförvaltningen Göteborg

Lokala luftkvalitetsproblem och lösningar

Inledande kartläggning av luftkvaliteten i. Grums kommun. Grums kommun

Kyrkskolan Fribergaskolan Mörbyskolan Stocksundsskolan

Dubbdäcksandelar inom Stockholm och Uppsala läns luftvårdsförbund samt 6 kommuner i Sörmlands län

Strategi för en samlad luftvårdspolitik. Miljömålsberedningen

Luftföroreningar i Stockholms och Uppsala län

Luftföroreningar i Östra Sveriges Luftvårdsförbund

Haltbidragsberäkning av kvävedioxid - för några av Luftvårdsprogrammet medlemsföretag år 2009

Luftundersökning i Mariestad, Töreboda och Gullspång Miljö- och byggnadsförvaltningen

SIMAIR och VEDAIR. Enkla verktyg för att presentera luftkvalitet och olika framtida scenarier för politiker och allmänhet.

Program för samordnad kontroll av luftkvalitet i Jönköpings län

Transkript:

Helene Alpfjord, 22 oktober 2015 Källfördelning med hjälp av modellering

Vad är källfördelning? Uppdelning av olika utsläppskällors bidrag till den totala halten. Olika modelleringstyper Käll-receptormodellering Spridningsberäkningar Källfördelningen hjälper till att välja effektiva åtgärder för bättre luftkvalitet http://urbanemissions.info/model-tools/sim-air/hanoi-vietnam.html

Information om källfördelning I Luftguiden (Naturvårdsverket, 2014) står det bland annat att I de områden där normerna inte följs ska det anges vilka de viktigaste källorna till överskridandet är. lämpligt att i första hand beskriva källbidragen från de olika källorna under dagar med höga halter Källfördelningen ska anges i µg/m 3 eller i procent för platsen där högst halter har mätts. För kvävedioxid (NO2) ska källfördelningen göras för kväveoxider (NOx = NO +NO2).

Information om källfördelning Haltbidraget ska delas upp och redovisas på regional, urban och lokal skala i åtgärdsprogrammet. På regional skala: nationella gränsöverskridande naturliga källor. För urbana och lokala halter: vägtrafik industri jordbruk uppvärmning sjöfart arbetsmaskiner naturliga källor gränsöverskridande källor övriga källor http://cfpub.epa.gov/ncer_abstracts/index.cfm/fuseaction/display.highlight/ abstract/7776/report/2009

Käll-receptormodellering för partiklar Den kemiska grundämnessammansättningen hos partiklarna mäts ofta uppdelat på grova partiklar (2-10 mikrometer) och fina partiklar. Käll- receptormodeller är statistiska modeller som utgår ifrån massbalansanalys, där de uppmätta halterna kan förklaras genom en kombination av bidragen från relevanta källtyper. Tidigare studier kan användas för att skatta källfördelning på liknande platser. Referenser till underlaget ska då anges.

Käll-receptormodellering för partiklar Provtagare + Spårämnesanalys (partikelinducerad röntgenstrålning) + Bibliotek med kända källprofiler + Källreceptormodell Information om källfördelning

Spridningsberäkningar som hjälp vid källfördelning Emissionsinventeringar kan användas för att beräkna haltbidrag från olika sektorer Spridningsberäkningar utifrån en emissionssektor i taget. http://www.smed.se/wp-content/uploads/2012/01/metod-och- kvalitetsbeskrivning-geografisk-f%c3%b6rdelning-av-emissioner- 2008.pdf

Emissioner (urbant bidrag) SMED Geografiskt fördelade emissioner till luft Sveriges officiella utsläppsstatisk. Upplösning: 1 km x 1 km Åtta huvudsektorer, såsom Transporter, Energiförsörjning och Industriprocesser. 42 undersektorer, t.ex. Personbilar, Lätta lastbilar och Slitage från däck och bromsar. Används i internationell rapportering, miljö- och klimatuppföljning samt spridningsberäkningar (bla. SIMAIR). Används i SIMAIR till att beräkna regionalt bidrag (Sverige) samt urbant bidrag. Transporter, personbilar, emissioner södra Sverige 8

Urban källfördelning Geografiskt fördelade emissionsdata från SMED (Svenska MiljöEmissionsData) kan användas för att beräkna haltbidrag från olika sektorer på urban skala genom att göra spridningsberäkningar utifrån en emissionssektor i taget. Med finansiering från Naturvårdsverket så håller källfördelning på urban skala på att implementeras i SIMAIR. Från och med basåret 2016 som släpps i maj 2017 så redovisas urbant bidrag från ett antal källor.

Lokal källfördelning På de flesta platser där MKN överskrids så är vägtrafiken den största utsläppskällan. SIMAIR-väg kan användas för lokalt bidrag. Bidrag från lokal vedeldning kan uppskattas med SIMAIR-ved. Om platsen för överskridanden ligger mycket nära passager med sjöfart så kan modellen Shipair användas. Om ett större lokalt haltbidrag misstänks komma från industri så kan modeller för punktkällor användas, t ex Dispersion.

Källfördelning under dygn med höga halter Extra viktigt med källfördelning då halterna är höga Använd t ex spridningsberäkningar med tidsserier för olika haltbidrag för att se hur fördelningen mellan regionalt, urbant och lokalt bidrag fördelar sig.