XX FU Nya hål på Bollestads golfbana Per Falkenström Rapport 2007:68 Nya hål på Bollestads golfbana Arkeologisk förundersökning Kareby 29, 61, 163 samt 164 Bollestad 3:4, Kareby socken, Kungälvs kommun Per Falkenström Bohusläns museum Rapport 2007:68
N ya hål på Bollestads golfbana Arkeologisk förundersökning Kareby 29, 61, 163 samt 164 Bollestad 3:4, Kareby socken, Kungälvs kommun B o h u s l ä n s m u s e u m R a p p o r t 2 0 0 7:6 8
ISSN 1650-3368 Författare Per Falkenström Grafisk form Gabriella Kalmar Layout och teknisk redigering Magnus Rolöf Omslagsbild Foto taget av Per Falkenström. Fotot visar Kareby 164 från öster. Tryck TH tryck, Uddevalla 2008 Kartor ur allmänt kartmaterial, Lantmäteriverket medgivande 90.8012 Kartor godkända från sekretessynpunkt för spridning Lantmäteriverket 2007-11-05. Dnr 601-2007/1879 BOHUSLÄNS MUSEUM Museigatan 1, Box 403, 451 19 Uddevalla tel 0522-656500, fax 0522-656505 www.bohusmus.se
I nnehåll Sammanfattning... 5 Bakgrund... 5 Landsk apsbild... 5 Naturlandskap... 5 Kulturlandskap... 7 Fornlämningsmiljö... 7 Tidigare undersökningar... 8 M etod... 8 Resultat... 8 Kareby 29:1 och 29:2... 8 Kareby 61... 10 Kareby 163... 11 Kareby 164... 11 Resultat gentemot undersök ningsplanen... 13 M aterialets potential... 14 Slutsatser samt åtgärdsförslag... 15 Referenser... 16 Litteratur... 16 Otryckta källor... 16 Tek nisk a och administrativa uppgif ter... 17 Figur för teck ning... 18 Bilagor... 18
4 Bohusläns museum 2007::68 Figur 1. Utsnitt ur GSD-Röda kartan/fastighetskartan med platsen för undersökningen markerad. Godkänd ur sekretessynpunkt för spridning. Lantmäteriverket 2007-11-05. Dnr 601-2007/1879.
Nya hål på Bollestads golfbana 5 Sammanfattning Under maj och juni 2006 utförde Bohusläns museum en arkeologisk förundersökning inom Bollestad 3:4, Kareby socken, Kungälvs kommun, Västra Götaland (figur 1 och 2). Två fornlämningar, Karleby 163 och 164, bestod av boplatser som upptäcktes i samband med museets utredning 2003 (Ortman & Kalmar 2004). Övriga fornlämningar utgjordes av en boplats med intilliggande gravfält (Kareby 29:1 och 29:2) samt en stenåldersboplats (Kareby 61). Vid förundersökningen hittades ytterligare lämningar inom de områden som berördes av den planerade exploateringen. Av dessa var det endast en fornlämning, Kareby 164, som uppvisade sammanhängande lämningar i form av en järnåldersboplats. Bohusläns museum anser att Kareby 164 skall slutundersökas under förutsättning att exploateringen sker som planerat. Bakgrund Inför planer på att bygga ut Bollestads golfbana med nya hål har Bohusläns museum gjort en arkeologisk förundersökning. Uppdragsgivare var Bollestad Golf AB. I enlighet med Länsstyrelsens beslut (dnr 431-8366-2006) berörde utbyggnaden fyra områden med fornlämningar i golfbanans nordvästra del. Utöver inventeringar har extensiva utgrävningar påvisat förekomst av ett stort antal fornlämningar av varierande slag. Exempelvis förekommer stensättningar och boplatser såväl inom som utanför golfbanan. Fältarbetet påbörjades den 29 maj och slutfördes den 14 juni 2006. Ansvarig för förundersökningen var Per Falkenström, Bohusläns museum. Landsk apsbild Naturlandsk ap Inom området för de planerade hålen bestod vegetationen av högt gräs i företrädesvis sandjord mellan 30 och 40 meter över havet. Den norra delen kantas av ett skogsbevuxet bergsparti. Nedanför är terrängen inte lika kuperad även om mindre höjder avlöser varandra. En sänka mellan två höjder var vid undersökningstillfället våtmark. Den västra höjden, en moränrygg i nord-sydlig riktning, tangerar tre av förundersökningsområdena. Från väster till öster, det vill säga i golfbanans längdriktning, var terrängen relativt öppen och mindre kuperad.
6 Bohusläns museum 2007::68 Figur 2. Utsnitt ur GSD-Fastighets kartan, blad 7254, med förundersökningsområdena markerade. Skala 1:20 000. Godkänd ur sekretessynpunkt för spridning. Lantmäteriverket 2007-11-05. Dnr 601-2007/1879.
Nya hål på Bollestads golfbana 7 Kulturlandsk ap De odlingsytor och betesmarker som föregick byggandet av golfbanan inramas i dag av stengärdesgårdar. Från väg 168 i väster sträcker sig en mindre väg rakt igenom golfbaneområdet. Från vägen och vidare norrut har moränryggen i senare tid använts som sand- och grustäkt. Genom denna sträcker sig ett dike, mellan fem och sju meter brett, i väst-östlig riktning. Ytterligare en bit norrut återstår resterna efter en husgrund med källare. Fornlämningsmiljö I golfbanans närmaste omgivningar förekommer många olika slags fornlämningar (figur 3; FMIS). Mest utmärkande är gravar i form av en hällkista (Kareby 17) och högar (Kareby 18:1, 18:2, 19 och 30). På en moränrygg framträder ett flertal stensättningar (Kareby 45:1, 45:2, 46, 47 och 48, eventuellt också 45:3). Till följd av odling och täktverksamhet är gravfältets ursprungliga omfattning okänd. Andra fornlämningar inom golfbanans nuvarande utsträckning består av såväl hällristningar (Kareby 66, 138, 140:1 och 140:2) som boplatser (Kareby 29:2, 61 och 139). Figur 3. Översikt över förundersökningsområdena med fornlämningarna markerade. Skala 1:10 000. Godkänd ur sekretessynpunkt för spridning. Lantmäteriverket 2007-11-05. Dnr 601-2007/1879.
8 Bohusläns museum 2007::68 Tidigare undersök ningar På 1910-talet undersöktes hällkistan (Kareby 17) strax norr om golfbaneområdet. Då hittades bland annat pilspetsar, pärlor och keramik (Lindman 1994:11). Under 1980- och 90-talen har undersökningar gjorts som ett led i byggandet av golfbanan samt förstärkning av genomfartsvägen (Lindman 1989; Ängeby 1993). Golfbanans nordvästra del utreddes 1989. Utöver tidigare kända gravar hittades då fler stensättningar på moränryggen alldeles norr om vägen. Tillsammans utgör stensättningarna ett gravfält (Kareby 29:1). Omedelbart öster om gravfältet framkom även bränd lera och keramik i samband med utredningen. Därutöver undersöktes en härd (Kareby 45:4) i nära anslutning till stensättningarna. I härden hittades slagg, flinta, keramik och brända ben. Härden daterades till romersk järnålder (Lindman 1994:16f). Inför golfbanans utbyggnad med planering av nya hål gjordes ännu en utredning både norr om söder om den väg som sträcker sig i öst-västlig riktning (Ortman & Kalmar 2004). M etod Förundersökningen inleddes med metalldetektorsökning i anslutning till de berörda områdena. Bortsett från recenta metallföremål påträffades inga fynd som med säkerhet kunde härledas till fornlämningarna. Därefter fortgick undersökningen via grävning av schakt med maskin. Slutligen grävdes ett par provgropar för hand (bilaga 1, tabell 1 och 2). Resultat Totalt förundersöktes fyra delområden. varav två låg i anslutning till redan kända fornlämningar (Ortman & Kalmar 2002:6). De andra två låg både väster och öster om våtmarken (figur 4). Vid förundersökningen konstaterades det också att anläggningarnas omfattning var annorlunda på höjderna på båda sidor om våtmarken. Höjderna avviker däremot inte nämnvärt från varandra beträffande anläggningarnas utformning och funktion. K areby 29:1 och 29:2 På moränryggen intill genomfartsvägen ligger ett gravfält (Kareby 29:1) och omedelbart öster om detta en boplats (Kareby 29:2). Vid förundersökningen konstaterades att gravfältets stensättningar var övertorvade och till största delen övertäckta. Från den norra kanten av dessa fornlämningar sluttar marken svagt mot norr. I förlängningen av moränryggen ligger det några registrerade stensättningar (Kareby 45:1 och 45:2).
Nya hål på Bollestads golfbana 9 Exploateringen berörde endast norra kanten av Kareby 29:1 och 29:2. Vid schaktning framkom endast anläggningar i förundersökningsområdets västra del. Alla påträffade anläggningar undersöktes och bedömdes. Torvlagret var generellt 0,15 meter tjockt. Anläggningarna utgjordes av en härd, ett stolphål samt två gropar (bilaga 1, tabell 3). I en av groparna påträffades förhistorisk keramik. Kolet från härden kom från al, vilket ger en relativt låg egenålder (bilaga 2). Kolet har daterats till 120 BC - 60 AD (2 sigma), det vill säga förromersk eller romersk järnålder (bilaga 3). Även den härd som påträffades vid utredningen (Kareby 45:4) visade sig vara från romersk järnålder (Lindman 1994:16). Tidsmässigt förefaller alltså de båda härdarna Figur 4. Förundersökningsområden med schakt och provgropar markerade. Godkänd ur sekretessynpunkt för spridning. Lantmäteriverket 2007-11-05. Dnr 601-2007/1879.
10 Bohusläns museum 2007::68 ha ett samband. Mot bakgrund av de intilliggande stensättningarna skulle härdarna kunna ses i samband med gravritualer (Claesson 2004:170). Enligt Torbjörn Brorsson är keramiken från A1 typisk under förromersk järnålder. Däremot är godset inte typiskt för gravar utan mer förknippat med boplatser (Brorsson muntligen). Emellertid skulle både Kareby 29:1 och 29:2 också kunna ingå i en större gravkontext medan vi uppfattar lämningarna intill stensättningarna som att de tillhör en boplats. Detta är dock inte möjligt att avgöra utan en mer heltäckande undersökning. Vidare bör gravfältet Kareby 29:1 ursprungligen ha varit mer omfattande än den nuvarande utsträckningen visar, särskilt med tanke på senare tiders markanvändning och förekomsten av övriga stensättningar i närheten. De påträffade lämningarna vid Kareby 29:1 och 29:2 bedömdes vara så pass begränsade att fortsatta antikvariska åtgärder inte anses nödvändiga inom planområdet. Figur 5. Förundersökningsområdet vid Kareby 29:1 och 29:2 med anläggningar och schakt markerade. Skala 1:800. Godkänd ur sekretessynpunkt för spridning. Lantmäteriverket 2007-11-05. Dnr 601-2007/1879. K areby 61 Endast den sydöstra delen av Kareby 61, en boplats, berördes. Här fanns det spår efter dikesgrävning med rester av bland annat rörledningar. Lagren var följaktligen omrörda. Torvlagret var omkring 0,2 meter tjockt. I ett schakt på ca 0,6 meters djup hittades ett fynd av bearbetad flinta (bilaga 1, tabell 1). Dessutom grävdes två provgropar men inga ytterligare fynd påträffades. Sannolikt är boplatsen mer välbevarad inåt skogen, det vill säga längre åt nordväst.
Nya hål på Bollestads golfbana 11 K areby 163 Topografiskt sett avgränsar våtmarken lämningarna på de omgivande höjderna. Kareby 163 är belägen på den östra höjden. Här var anläggningarna relativt få till antalet. De undersöktes och utgjordes av gropar och härdar. Torvlagrets tjocklek varierade mellan 0,15 och 0,2 meter. Anläggningarnas fyllning var i huvudsak sotig. Även om ett kolprov innehöll salix innebär det inte att man medvetet har valt ut detta trädslag. Provet var inte lämpligt för 14 C-analys (bilaga 2). I övrigt var lämningarna av samma karaktär som på Kareby 164 (bilaga 1, tabell 3). Sammantaget fanns det inget som tydde på ytterligare lämningar på Kareby 163, varmed fortsatta undersökningar inte längre är motiverade inom detta område. Figur 6. Förundersökningsområdet vid Kareby 163 med anläggningar och schakt markerade. Skala 1:800. Godkänd ur sekretessynpunkt för spridning. Lantmäteriverket 2007-11-05. Dnr 601-2007/1879. K areby 164 Kareby 164 inskränker sig till en höjd på moränryggen och den västra sluttningen ned mot våtmarken. Våtmarkens södra del tangerar det breda dike som västerut fortsätter rakt igenom moränryggen. Mot norr, i riktning mot Kareby 61, observerades resterna efter en husgrund med källare. Schaktning företogs främst i sluttningen där torvlagrets tjocklek var omkring 0,15 meter (figur 8). Här framkom nio anläggningar i form av gropar, härdar, stolphål samt en ränna (bilaga 1, tabell 3). Dessutom påträffades en skrapa av flinta. En stenklädd grop, A11, innehöll avsevärda mängder kol. Anläggningen tolkades som en kokgrop och prover inlämnades för
12 Bohusläns museum 2007::68 Figur 7. Förundersökningsområdet vid Kareby 64:1 och 164 med anläggningar och schakt markerade. Skala 1:800. Godkänd ur sekretessynpunkt för spridning. Lantmäteriverket 2007-11-05. Dnr 601-2007/1879. analys. Det visade sig att man har eldat med ek. Anmärkningsvärt nog gav 14 C-analysen samma datering som härden vid Kareby 29:1, det vill säga 120 BC - 60 AD (2 sigma) eller övergången mellan förromersk och romersk järnålder (figur 9). Fördelningen av övriga anläggningar visar att det finns ytterligare lämningar mellan förundersökningsschakten. Lämningarna verkar väl avgränsade i sluttningen ovanför våtmarken, vilket motiverar fortsatta undersökningar. Ingen fortsättning på boplatslämningarna iakttogs söder om det stora diket, delvis på grund av markskador vid stensättningarna Kareby 45:1 och 45:2. Söder om diket sluttar dessutom marken nedåt för att sedan åter höja sig upp mot moränryggen och genomfartsvägen.
Nya hål på Bollestads golfbana 13 Figur 8. Oscar Ortman schaktar på Kareby 164 intill våtmarken. Foto från norr: Per Falkenström. Figur 9. Kol från en kokgrop (A11) på Kareby 164 14 C-daterades till övergången förromersk - romersk järnålder. Foto från nordväst: Per Falkenström. Resultat gentemot undersök ningsplanen Förundersökningen på Bollestads golfbana berörde fornlämningar som i huvudsak ligger nära varandra i både tid och rum. Visserligen försvåras bedömningarna av tidigare odling, täkter och dikesgrävningar. Omständigheterna motiverade därför noggrann avsökning med metalldetektor även om slutresultatet endast blev recenta föremål. Boplatslämningarna på Kareby 164 bedömdes vara helt avgränsade gentemot närliggande gravar. Boplatsrelaterade lämningar förekom också i närheten av redan kända fornlämningar. Emellertid var det inte motiverat att knyta sporadiskt förekommande anläggningar till mer sammanhängande
14 Bohusläns museum 2007::68 aktivitetsområden. Denna bedömning gjordes även beträffande exploateringsområdet strax norr om Kareby 29:1 och 29:2. Som helhet levde förundersökningen upp till målsättningen att avgränsa fornlämningarna inom de berörda exploateringsområdena. Vidare har fornlämningarnas art och innehåll redovisats i enlighet med undersökningsplanen. M ate r i a l e t s p o te nt i a l Utöver stensättningar tycks det finnas anläggningar i omedelbar anslutning till gravfältet. Genom en mer omfattande utgrävning på moränryggen skulle därmed gravarna kunna sättas in i ett större sammanhang. Dateringarna till övergången mellan förromersk järnålder och romersk järnålder tyder på att boplatslämningarna på Kareby 164 är starkt förknippade med anläggningarna vid gravfältet och omkringliggande stensättningar. I händelse av fortsatta undersökningar finns det således förutsättningar att närmare definiera aktivitetsområden och urskilja konstruktioner. En annan angelägen Figur 10. Föreslaget slutundersökningsområde. Skala 1:2000. Godkänd ur sekretessynpunkt för spridning. Lantmäteriverket 2007-11-05. Dnr 601-2007/1879.
Nya hål på Bollestads golfbana 15 uppgift vore att undersöka förhållandet mellan vad vi i nuläget uppfattar som spår efter vardagliga och rituella handlingar. Kommande undersökningar skulle kunna nyansera våra tolkningar på detta område. Sl u t s at s e r s a mt åtg ä rd s fö r s l a g Inför utbyggnad av Bollestads golfbana förundersöktes fyra delområden med fornlämningar. Ur antikvarisk synvinkel förekom det förhållandevis rikligt med anläggningar på Kareby 164. De är belägna på ett sådant sätt att man kan tala om en fast fornlämning, i detta fall ett sammanhängande boplatsområde. Bohusläns museum anser därför att fortsatt exploatering inom Kareby 164 skall föregås av en arkeologisk slutundersökning (figur 10). Beträffande övriga exploateringsområden intill Kareby 29:1, 29:2, 61 samt lämningarna på Kareby 163 bedömer museet att det inte längre är aktuellt med fortsatta arkeologiska undersökningar.
16 Bohusläns museum 2007::68 R e fe re n s e r Litteratur Claesson, 2004. Den rituella handlingens praxis exemplifierat av ett järnåldersgravfält beläget i mellersta Bohuslän. I: Claesson, P. & Munkenberg, B-A. (red.). Gravar och ritualer. Projekt Gläborg- R a b b a l s h e d e 3. B y g d e n i n n a n f ö r f j o r d a r n a. K u l t u r h i s t o r i s k a dokumentationer nr 15. Bohusläns museum, Uddevalla, s. 151-200. Lindman, G. 1994. Fornlämningarna vid Bollestads golfbana. Småskrifter nr 2. Riksantikvarieämbetet UV Väst. Kungsbacka. Ortman, O. & Kalmar, G. 2004. Arkeologisk utredning. Bollestad 2:1 och 3:4, Kareby socken, Kungälvs kommun. Bohusläns museum. Rapport 2004:03. Ängeby, G. 1993. Arkeologisk förundersökning invid fornlämning 66, 138, 29 samt 66, Kareby socken, Kungälvs kommun, Bohuslän. UV Väst. Kungsbacka. Otr yckta k ällor Lindman, G. 1989. Arkeologisk utredning av Bollestads golfbana, Kareby socken, Kungälvs kommun, Bohuslän. UV Väst. Kungsbacka. Brorsson, T. 2006. Muntligt meddelande. Kontoret för Keramiska Studier (KKS), Lund.
Nya hål på Bollestads golfbana 17 Tek nisk a och administrativa uppgif ter Lst dnr: 431-8366-2006 Västarvet dnr: NOK 387-2006 Västarvet pnr: A139 Intrasisprojekt: - Fornlämningsnr: Kareby 29:1, 29:2, 61, 163 samt 164 Län: Västra Götalands län Kommun: Kungälv Socken: Kareby Fastighet: Bollestad 3:4 Ek. karta: 7254 Läge: X 6425185-6425439, Y 1267860-1268156 Meter över havet: 30-40 Koordinatsystem: RT 90 2,5 gon V Höjdsystem: RH 70 Uppdragsgivare: Bollestad Golf AB Ansvarig institution: Bohusläns museum Projektledare: Per Falkenström Fältpersonal: Per Falkenström, Ulrika Jörnmark, Oscar Ortman Konsulter: - Fältarbetstid: 29 maj 14 juni 2006 Arkeologtimmar: 64 Undersökt yta: 10 700 m 2 Arkiv: Bohusläns museums arkiv Fynd: Inga fynd omhändertogs
18 Bohusläns museum 2007::68 Figur för teck ning Figur 1. Utsnitt ur GSD-Röda kartan/fastighetskartan med platsen för undersökningen markerad. Godkänd ur sekretessynpunkt för spridning. Lantmäteriverket 2007-11-05. Dnr 601-2007/1879. Figur 2. Utsnitt ur GSD-Fastighets kartan, blad 7254, med förundersökningsområdena markerade. Skala 1:20 000. Godkänd ur sekretessynpunkt för spridning. Lantmäteriverket 2007-11-05. Dnr 601-2007/1879. Figur 3. Översikt över förundersökningsområdena med fornlämningarna markerade. Skala 1:10 000. Godkänd ur sekretessynpunkt för spridning. Lantmäteriverket 2007-11-05. Dnr 601-2007/1879. Figur 4. Förundersökningsområden med schakt och provgropar markerade. Godkänd ur sekretessynpunkt för spridning. Lantmäteriverket 2007-11-05. Dnr 601-2007/1879. Figur 5. Förundersökningsområdet vid Kareby 29:1 och 29:2 med anläggningar och schakt markerade. Skala 1:800. Godkänd ur sekretessynpunkt för spridning. Lantmäteriverket 2007-11-05. Dnr 601-2007/1879. Figur 6. Förundersökningsområdet vid Kareby 163 med anläggningar och schakt markerade. Skala 1:800. Godkänd ur sekretessynpunkt för spridning. Lantmäteriverket 2007-11-05. Dnr 601-2007/1879. Figur 7. Förundersökningsområdet vid Kareby 64:1 och 164 med anläggningar och schakt markerade. Skala 1:800. Godkänd ur sekretessynpunkt för spridning. Lantmäteriverket 2007-11-05. Dnr 601-2007/1879. Figur 8. Oscar Ortman schaktar på Kareby 164 intill våtmarken. Foto från norr: Per Falkenström. Figur 9. Kol från en kokgrop (A11) på Kareby 164 14 C-daterades till övergången förromersk - romersk järnålder. Foto från nordväst: Per Falkenström. Figur 10. Föreslaget slutundersökningsområde. Skala 1:2000. Godkänd ur sekretessynpunkt för spridning. Lantmäteriverket 2007-11-05. Dnr 601-2007/1879. Bilagor Bilaga 1. Tabeller Bilaga 2. Vedar tsrappor t Bilaga 3. 14 C-resultat
Bilaga 1. Tabeller Tabell 1: Schakt Schakt nr Längd (m) Bredd (m) Djup (m) Lagerbeskrivning Fynd Kommentar 1 3 1,40 0,35 Stenig, siltig sand Ja 1 bit bearbetad flinta i matjordslagret 2 5 1,50 0,35 Siltig sand A2, A3, A4 3 5 1,70 0,30 Stenig, siltig sand Utvidgat 2 m i SÖ delen 4 4 1,50 0,20 Siltig sand A1 5 4 1,50 0,35 Siltig sand 6 3,50 1,40 0,45 Lerig silt 7 4 1,40 0,40 Lerig silt 8 4,50 1,40 0,40 Lerig silt Dike, troligen recent 9 8 1,50 0,40 Lerig silt 10 7 1,50 0,40 Sand 11 6 1,50 0,30 Sand 12 6 1,50 0,35 Siltig sand 13 5 1,50 0,40 Lerig silt Ja Berg i dagen, enstaka bränd lera 14 5 1,50 0,20 Lerig silt Ja Berg i dagen, bränd lera 15 8 1,50 0,40 Silt Ja Bränd lera 16 7 1,50 0,30 Silt Utvidgat 2 m i NV delen, A5, A6, A7 17 2 1,50 0,30 Silt 18 7 1,50 0,30 Silt Dike, A8 19 9 1,50 0,65 Siltig sand Ja Omrört, 3 bitar slagen flinta, A9, A10 20 8,50 1,50 0,30 Silt 21 7 1,50 0,30 Silt Utvidgat 2 m i NÖ delen 22 7 1,50 0,30 Silt A11 23 8 1,50 0,30 Silt A12, A13 24 7 1,50 0,30 Silt 25 16 1,50 0,30 Silt A14, A15 26 10 1,50 0,30 Silt A16, A17, A18 27 12 1,50 0,30 Silt Ja A19, 1 flintskrapa 28 11 1,50 0,30 Silt A20 29 7 1,50 0,30 Silt A21 30 3 1,40 0,40 Silt Fuktig fyllning 31 7 1,50 0,30 Silt Tabell 2: Provgropar Provgrops nr Storlek (m) Djup (m) Fyllning Fynd Kommentar 1 0,4 x 0,4 0,35 Stenig sand Omrört 2 0,4 x 0,4 0,3 Humös gulbrun sand Mycket rötter
Tabell 3: Anläggningar Anl. nr Typ Form Storlek (m) Djup (m) Fyllning Fynd Kommentar 1 Härd Rund 0,75 x 0,75 0,10 Sotig, grusig sand med enstaka kol och skärviga Profil i V schaktkanten, S4 stenar 2 Grop Rund 0,23 x 0,23 0,12 Humös sand Ev stolphål, S2 3 Grop Rund 0,22 x 0,22 0,10 Humös sand Ev stolphål, S2 4 Grop Rund 1 x 1 0,30 Sotig grusig sand Ja Profil i S schaktkanten, keramik, S2 5 Grop Rektangulär 1 x 0,75 0,15 Silt S12 6 Härd Rund 0,80 x 0,80 0,10 Sotig silt S12 7 Grop Rund 0,24 x 0,24 0,10 Silt Ev botten av stolphål, S12 8 Grop Rund 0,45 x 0,45 0,10 Sotig silt S18 9 Stenpackning Rund 1 x 1,20 0,30 10 Dike Långsmalt Bredd: 0,50 11 Kokgrop Rund 1,50 x 1,50 0,22 Siltig sand med inblandning av sten Siltig sand med inblandning av sten och tegel Sotig silt med inblandning av kol och skärviga stenar 2-3 lager med 0,10-0,25 m stora stenar, S14 Tegelrör och 0,01-0,20 m stora stenar, S16 Stenklädd grop, 25% undersökt, S19 12 Stolphål Oval 0,50 x 0,40 0,15 Silt Ev grop, S20 13 Stolphål Oval 0,35 x 0,30 0,15 Silt Ev grop, S20 14 Härd Rund 0,90 x 0,90 0,10 Sotig silt S22 15 Naturlig formation Oregelbunden Rotvälta/djurgång, S22 16 Naturlig formation Oregelbunden Stenlyft, S23 17 Grop Oval 0,70 x 0,50 0,18 Sotig silt Ev härd, S23 18 Ränna Långsmal 1,15 x 0,20 0,10 Silt med inslag av sten S23 19 Grop Rund 1,70 x 1,70 0,23 Silt Ja 1 flintskrapa, S24 20 Grop Rund 0,20 x 0,20 0,10 Silt Ev härd, S25 21 Grop Rund 1 x 1 Sotig silt Ev härd, profil i S schaktkanten, S26, ej undersökt
Bilaga 2. Vedar tsanalys VEDLAB Vedanatomilabbet Vedlab rapport 0622 Rapport över vedartsanalyser på material från Bohuslän, Kareby sn. Bollestad 3:4. Adress: Telefon: Plusgiro: Organisationsnr: Kattås 0570/420 29 481 11 90-0 650613-6255 670 20 GLAVA E-post: vedlab@telia.com
VEDLAB Vedanatomilabbet Vedlab rapport 0622 2006-07-11 Rapport över vedartsanalyser på material från Bohuslän, Kareby sn. Bollestad 3:4. Uppdragsgivare: Per Falkenström/Bohusläns museum Arbetet omfattar tre kolprov från en förundersökning av tre områden med härdar och gropar. Proverna är uppdelade i en påse med kol specifikt för datering och en med allmänt taget kol. Här redovisas de som Kp X:1 resp. X:2. I proverna 1:2 och 2:2 hittade jag inga analyserbara kolfragment. I övrigt visar analysen på al, salix och ek. De två förra är lämpliga till datering då de knappast förorsakar hög egenålder. Eken i A 11 kan ge hög egenålder, något som får tas med i diskussionen runt dateringen. Ek är ett trädslag som ger bra glöd. En fin glödbädd var mycket viktigt vid många förhistoriska aktiviteter. Ek i en kokgrop har säkert gett en jämn och långvarig värme. Analysresultat Anl. Kp Anläggningstyp Provmängd Analyserad mängd Trädslag 1 1:1 Härd <0.1g <0.1g 2 bitar 2 bitar al 1 1:2 Härd 50.9g Inget - analyserbart 6 2:1 Härd <0.1g <0.1g 3 bitar 3 bitar salix 6 2.2 Härd Inget - - analyserbart 11 3:1 Kokgrop 6.7g 5.1g 15 bitar 15 bitar ek Ek 11 3:2 Kokgrop 36.8g 4.0g 30 bitar 30 bitar ek Utplockat för 14 C-dat. Övrigt Hoppas ni är nöjda med arbetet! Erik Danielsson/VEDLAB Kattås 670 20 GLAVA Tfn: 0570/420 29 E-post: vedlab@telia.com
Tabell över de vid analyserna framkomna trädslagen och deras egenskaper. Art Latin Max ålder Al Gråal Klibbal Ek Salix Stort släkte med sälgar, pilar och viden Alnus sp. Alnus incana Alnus glutinosa Quercus robur Växtmiljö Egenskaper och användning Övrigt 120 år Klibbalen är starkt knuten till vattendrag. Gråalen är mer anpassningsbar 500-1000 år Växer bäst på lerhaltiga mulljordar men klarar också mager och stenig mark. Vill ha ljus, skapar själv en ganska luftig miljö med rik undervegetation med tex hassel. Salix sp. 60 år Varierande anspråk vad gäller jordmån. De flesta arter är dock ljusälskande Motståndskraftigt mot fukt. Brinner lugnt. Hård och motståndskraftig mot väta. Båtbygge, stängselstolp, stolpar, plogar, fat Mjuk och lätt ved. Dåligt som bränsle och virke. Klibbalen invandrade söderifrån ca 5000 f.kr. Gråalen kom ungefär samtidigt med granen och samma väg som denna. Ekollonen har använts som grisfoder. Trädet har ofta ansetts som heligt och kopplat till bla Tor. Man talar ofta om 1000-års ekar men de är sällan över 500 år. Barken har använts till garvning. Uppgifter om maximal ålder, växtmiljö, användning mm är hämtade ur: Holmåsen, Ingmar Träd och buskar. Lund 1993. Gunnarsson, Allan Träden och människan. Kristianstad 1988. Mossberg, Bo m.fl. Den nordiska floran. Brepol, Turnhout 1992. Vedartsanalysen görs genom att studera snitt- eller brottytor genom mikroskop. Jag har använt stereolupp Carl Zeiss Jena, Technival 2 och stereomikroskop Leitz Metalux II med upp till 625 gångers förstoring. Mikroskopfoton är tagna med Nikon Coolpix 4500. Referenslitteratur för vedartsbestämningen har i huvudsak varit Schweingruber F.H. Microscopic Wood Anatomy 3 rd edition och Anatomy of European woods 1990 samt Mork E. Vedanatomi 1946. Dessutom har jag använt min egen referenssamling av förkolnade och färska vedprover. Rapporten kommer vid årets slut att samanställas i rapportsamlingen Vedlab rapporter 2006. Denna ges ut för att resultaten ska finnas tillgängliga för forskning. Rapportsamlingar finns för varje år sedan 1995. Meddela om ni av någon anledning inte vill att er rapport ingår i samlingen.
Bilaga 3. 14 C-resultat
XX FU Nya hål på Bollestads golfbana Per Falkenström Rapport 2007:68