Miljörapport 2018 Ekebro reningsverk, Bjuvs kommun
Innehåll 1. Verksamhetsbeskrivning... 3 2. Tillstånd... 7 3. Anmälningsärenden beslutade under året... 8 4. Andra gällande beslut... 8 5. Tillsynsmyndighet 5 5.Tillsynsmyndighet enligt miljöbalken.... 8 5 h. NFS 2016:6... 9 5 i. SNFS 1994:2... 9 6. Tillståndsgiven och faktisk produktion... 11 7. Gällande villkor i tillstånd... 11 8. Kommenterad sammanfattning av mätningar, beräkningar m.m.... 14 9. Åtgärder som vidtagits under året för att säkra drift och kontrollfunktioner... 17 10. Åtgärder som genomförts med anledning av eventuella driftstörningar, avbrott, olyckor mm... 17 11. Åtgärder som genomförts under året med syfte att minska verksamhetens förbrukning av råvaror och energi... 19 12. Ersättning av kemiska produkter mm... 20 13. Avfall från verksamheten och avfallets miljöfarlighet.... 22 14. Åtgärder för att minska sådana risker som kan ge upphov till olägenheter för miljön eller människors hälsa... 23 Ställningstagande angående lokalisering bör tas i samband med omprövning enligt miljöbalken. Anläggningen ligger relativt centralt i Torekov men inga klagomål har inkommit under året.... 26 Bilageförteckning... 26 2
Tillståndspliktiga verksamheter och verksamheter som förelagts att ansöka om tillstånd 1. Verksamhetsbeskrivning 5 1. Kortfattad beskrivning av verksamheten samt en översiktlig beskrivning av verksamhetens huvudsakliga påverkan på miljön och människors hälsa. De förändringar som skett under året ska anges. Kommentar: Det bör vara tillräckligt att beskrivningen av påverkan på miljön och människors hälsa görs genom att t.ex. ange att påverkan utgörs av utsläpp till luft, utsläpp till vatten, buller, lukt, avfall, påverkan genom produkter eller genom tillverkade produkter eller genom att produktionen kräver en stor insats av energi, råvaror eller omfattande transporter. Organisation NSVA (Nordvästra Skånes Vatten och Avlopp) är ett interkommunalt VA-bolag som sedan den 1 september 2009 ansvarar för all verksamhet inom vatten och avlopp i kommunerna Båstad, Helsingborg, Landskrona, Svalöv och Åstorp. Från 1 oktober 2010 ingår även Bjuv i NSVA. NSVA är gemensamt ägt av dessa sex kommuner. NSVA ser till att det kommer rent vatten ur kranen hos cirka 230 000 invånare och företag i regionen, dygnet om, året om. Via ett 500 mil långt avloppsledningsnät tar vi hand om dagvatten och spillvatten, renar det och ser till att vattnet är fritt från gifter och föroreningar när det släpps ut igen från reningsverken. För våra kunders räkning är vi en professionell förvaltare av VA-system. Vi tillhandahåller dricksvatten av toppkvalitet. Vi tar hand om spillvatten och gör det kretsloppsanpassat. Vi hanterar dränage- och dagvatten. Vi utför kalibreringstjänster i ackrediterat laboratorium och vi utför kvalificerade konsultativa uppdrag. Miljöjuridiskt ansvarig för anläggningen år 2018 var driftchef Anders Jeppsson vars närmsta chef är avdelningschefen Pär Gustafsson. 3
Verksamhetsområde Vid Ekebro avloppsreningsverk behandlas avloppsreningsvatten från Bjuvs tätort samt samhällena Gunnarstorp, Billesholm och Norra Vram. Dessutom behandlas processavloppsvatten från en del verksamheter inom verksamhetsområdet. Totalt anslutna är ca 11 000 personer. (I beslut från 1995 anges att 12 300 personer är anslutna och reningsverket dimensionerat för 20 000pe) Uppdaterade verksamhetsområden för vatten, spillvatten och dagvatten antogs av kommunfullmäktige i september 2012. Verksamhetsområdet presenteras i bilaga 1. Ekebro avloppsreningsverk Lokalisering Anläggningen ligger på fastigheten Brogårda 1:12 i Bjuvs kommun. Ekebros RV Reningsprocessen På reningsverket i Ekebro renas vattnet mekaniskt, kemiskt och biologiskt. Vattnet får först passera ett s.k. rensgaller där större föroreningar som tops, papper och trasor avlägsnas. Vattnet leds vidare till en pumpstation som även är försedd med ett nödavlopp som vid pumphaveri eller strömavbrott avleder vattnet till recipienten Bjuvbäcken. Vattnet pumpas till en förluftningsbassäng med sandfång där grus och sand avskiljs. I utflödet från denna bassäng tillsätts järnklorid för att fälla ut fosfor och BOD från vattnet, s.k. förfällning. Den utfällda fosforn separeras tillsammans med stora partiklar som jord och slam bort från vattnet i försedimenteringen. Efter försedimenteringen finns anordning för bräddavlopp i syfte att undvika översvämning på reningsverket. Där doseras även fosforsyra till processen för att undvika näringsbrist i den efterföljande biologiska reningen. 4
Vattnet renas sedan biologiskt med hjälp av mikroorganismer. På Ekebro reningsverk sker detta i två olika steg och i det första steget passerar vattnet igenom två parallella biobäddar. I en biobädd växer mikroorganismerna som en biofilm och vattnet rinner ner över biofilmen och renas. I den ena biobädden växer mikroorganismerna på ytan av ett plastmaterial och i den andra på makadam. Organismerna bryter ner organiskt material och tar upp närsalter som fosfor och kväve. I biobäddarna omvandlas även ammonium till nitrat, genom så kallad nitrifikation. Efter biobäddarna leds vattnet via en mellansedimentering till det andra biologiska steget, en MBBR (Moving Bed Biofilm Reactor) för efterdenitrifikation. Här växer mikroorganismer också som en biofilm på ett bärarmaterial. Vid efterdenitrifikation omvandlas den nitrat som bildats i biobäddarna till kvävgas som lämnar vattnet upp till atmosfären. I denna process doseras en extern kolkälla (etanol) för att bakterierna ska kunna utföra arbetet. Avslutningsvis doseras ytterligare järnklorid innan vattnet passerar slutsedimenteringsbassänger för avskiljning av resterande mängd suspenderat material och fosfor. Därefter leds vattnet ut i Bjuvbäcken via två dammar som är placerade i serie. I inloppet till varje damm finns en ytluftare/pump där vattnet luftas när det kommer in i dammen. Slambehandling I samband med vattenreningsprocesserna bildas slam. Slam som separerats bort från mellansedimenteringen (bioslam) leds till utjämningsbassängen för rejektvattnet och återförs sedan reningsverket till förluftningsbassängen för att sedan avskiljas i försedimenteringen. Överskottsslam separeras ut i försedimenteringen, det består då av både primär- och bioslam. Slammet avleds till slamkontrollkammaren där slammet förtjockas genom dekantering varpå det går till den anaeroba rötkammaren. I rötkammaren bryts mer organiskt material ner under anaerob nedbrytning av mikroorganismer och biogas bildas. Biogasen används här för uppvärmning av byggnader, resterande överskottsmängd förbränns i gasfacklan. Slammet leds sedan vidare till förtjockning och avvattning. Slam som separerats bort från slutsedimenteringen (kemslam) leds direkt vidare till förtjockning och avvattning. Slammet förtjockas i gravitationsförtjockare och avvattnas genom centrifugering varpå det lagras på en slamplatta på reningsverket. Slammet omhändertas av extern entreprenör och används som anläggningsjord. Rejektet som erhålls vid dekantering och centrifugering går till den tidigare omnämnda utjämningsbassängen innan det återförs reningsverket till förluftningen. 5
Externslam Externslam från trekammarbrunnar och slutna tankar tillförs inkommande vatten till reningsverket, innan rensgallret. Anläggningens status Översyn av anläggningens status samt behovet av upprustning och utbyte av anläggningsdelar är gjord. När NSVA tog över driftansvaret år 2010 genomfördes en statusbesiktning av reningsverket. Utöver detta har NSVA arbetat fram en reinvesteringsplan där statusen kontrollerats på varje anläggningsdel, livslängden har uppskattats och ett anskaffningsvärde har framtagits. Detta ligger sedan till grund för de äskande av reinvesteringsmedel som vi arbetar med för en rullande treårsperiod. 6
Ledningsnät Allmänt om ledningsnätet Till Ekebro reningsverk finns 127 kilometer spillvattenledningar. Större delen av ledningarna är lagda mellan 1950- och 1980-talet och de äldsta är från 1930-talet. Betong är det vanligast förekommande materialet. I kartdatabasen har det inrapporterats nyanläggning och renovering av totalt 482 meter spillvattenledning till Ekebro reningsverk. Saneringsplan Saneringsplanen för ledningnätet som är anslutet till Ekebro reningsverk blev klar år 2016. Omfattande flödesmätning gjordes inför saneringsplanen. Åtgärdsförslag i saneringsplanen var bland annat tillskottsvattenkontroll i Billesholm och Bjuv, utredning och åtgärder på spillvattenledningen längs Boserupsbäcken, förbättringar vid bräddpunkter för att förhinda inläckage och utökad mätning. Åtgärder på ledningsnätet I Mörarpsvägen byggdes under år 2018 ett dike som delar vägen itu. De två vägbanorna har lutats in mot diket så att vägvatten avleds dit istället för mot fastigheterna och i vissa fall ned i garagenedfarter, som det gjort innan. Felkopplade spygatter i garagenedfarter längs Mörarpsvägen har åtgärdats, vilket minskar tillskottsvattenmängden samt risken för bräddningar och källaröversvämningar vid kraftiga regn. Spillvattenledningen i Mörarpsvägen har även relinats. Under år 2018 har delar av spillvattenledningen längs Boserupsbäcken filmats och kontroll av brunnar visar att renovering krävs. Norra halvan av ledningen har relinats, delar av den södra sträckan ska också relinas under kommande år. Tillskottsvattenkontroller har utförts på utvalda fastigheter i Bjuv, där stora problem med översvämningar finns. Åtgärder har vidtagits där felkopplingar upptäckts. 2. Tillstånd 5 2. Datum och tillståndsgivande myndighet för gällande tillståndsbeslut enligt 9 kap. 6 miljöbalken eller motsvarande i miljöskyddslagen samt en kort beskrivning av vad beslutet eller besluten avser. Kommentar: Beslutsmeningen i beslutet om tillstånd kan t.ex. anges. Villkor för verksamheten bör endast redovisas under punkt 7. Datum Beslutsmyndighet Beslutet avser 1995-09-07 Länsstyrelsen Tillståndsbeslut ombyggnad, omprövning villkor utsläpp. 1996-10-17 Länsstyrelsen Tillståndsbeslut, ombyggnadsåtgärder, krav på kontrollprogram. 1999-04-29 Länsstyrelsen Krav på prövotidsredovisning. 2004-12-16 Länsstyrelsen Fastställande av slutgiltiga villkor. 7
3. Anmälningsärenden beslutade under året 5 3. Datum och beslutande myndighet för eventuella andra beslut under året med anledning av anmälningspliktiga ändringar enligt 1 kap. 10-11 miljöprövningsförordningen (2013:251) samt en kort redovisning av vad beslutet eller besluten avser. Betydande rapporterande ärenden under året. Datum Tillsynsmyndighet Ärendet gäller 2018-06-26 Söderåsens Test av polyaluminiumklorid istället för järnklorid som Miljöförbund fällningskemikalie. Godkänt 2018-07-05. 2018-09-12 2018-10-03 2018-10-22 Söderåsens Miljöförbund Söderåsens Miljöförbund Söderåsens Miljöförbund Transporter av rejektvatten till Lundåkra reningsverk för att avlasta Ekebro reningsverk. Avslutades 2018-10-24. Dosering av polymer till försedimentering och test med polyaluminiumklorid startar. Slam från slutsedimentering ska kopplas om för att ledas direkt till avvattning istället för rejektbuffert vidare in till försedimenteringen. Genomfört 2018-10- 25. 4. Andra gällande beslut 5 4. Datum och beslutande myndighet för eventuella andra gällande beslut enligt miljöbalken samt en kort redovisning av vad beslutet eller besluten avser. I fråga om verksamheter som enligt 1 kap. 2 andra stycket industriutsläppsförordningen (2013:250) är industriutsläppsverksamheter redovisas beslut om alternativvärde, dispens och statusrapport enligt 5 b. Kommentar: Kan t.ex. vara anmälningsärenden som är beslutade tidigare år och som fortfarande är aktuella, förelägganden mm. Ej relevant 5. Tillsynsmyndighet 5 5.Tillsynsmyndighet enligt miljöbalken. Namn: Söderåsens Miljöförbund 8
Verksamheter som omfattas av Naturvårdsverkets föreskrifter NFS 2016:6 om rening och kontroll av utsläpp av avloppsvatten från tätbebyggelse. Verksamheter som omfattas av Naturvårdsverkets föreskrifter SNFS 1994:2 om skydd för miljön, särskilt marken, när avloppsslam används i jordbruket. 5 h. NFS 2016:6 Här redovisas en kommenterad sammanfattning av de uppgifter som behövs för att kunna bedöma efterlevnaden av föreskrifterna. Kommentar: Övriga uppgifter gällande utsläpp av avloppsvatten som ska redovisas se SMP-Hjälp (Hur gör jag?/verksamhetsutövare/avloppsreningsverk) 5 i. SNFS 1994:2 Här redovisas en kommenterad sammanfattning av de uppgifter som behövs för att kunna bedöma efterlevnaden av föreskrifterna. Kommentar: Övriga uppgifter gällande avloppsslam som ska redovisas se SMP-Hjälp (Hur gör jag?/verksamhetsutövare/avloppsreningsverk) Aktuell Ej aktuell Kontroll av utsläpp till vatten- och markrecipient från anläggningar för behandling av avloppsvatten från tätbebyggelse, SNFS 2016:6 x Skydd för miljön, särskilt marken, när avloppsslam används i jordbruket, SNFS 1994:2 x Kommenterad sammanfattning: Provtagningsschema I bilaga 2 presenteras det i förhand planerade provtagningsschemat med dygnsvariation för Ekebro reningsverk 2018. Provdefiniering och hantering Nedan följer de instruktioner för provsamling och hantering som följer med provtagningsschemat: Veckoprov samlas måndag-söndag Veckoprov för COD och P-tot konserveras med svavelsyra. Förvaras i kyl. Veckoprov för metaller ska inte konserveras, förvaras i kyl eller frys. Dygnsprov samlas enligt separat schema (se bilaga2) Dygnsprov ska frysas om det ej skickas samma dag, men detta ska då anges på provflaskan. Konserveras ej med svavelsyra. 9
Helgprov (fredag-söndag) Helgprov samlas i provtagaren under de tre helgdagarna och plockas ut måndag morgon. Fryses innan det skickas. Bräddprover Bräddprov tas ut varje dygn det bräddar. Vid brädd under helg hanteras provet på samma sätt som andra helgprov, dvs ett samlingsprov för hela helgen. Fyll flaskorna, lägg i frysen och skicka med nästa lämpliga sändelse till Synlab. När det samlas liten provvolym (< 500 ml) som inte räcker till alla planerade parametrar pga. mindre bräddningar, då prioriteras analys av: N-tot, P-tot, NH 4-N och COD Cr. Analyser Analyserna utförs av det ackrediterade laboratoriet Synlab. De standarder som används för analyserna av de lagstadgade och i villkor reglerade parametrarna presenteras nedanför: SS-EN 1899-1: BOD 7 (ATU) ISO 15705:2002: COD(Cr) SS-EN ISO 15681-2:2005: Fosfor total, P SS-EN 12260:2004: Kväve total, N ISO 15923-1:2013 B: Ammoniumkväve, NH 4-N EN ISO 15587-2,EN 1483: Kvicksilver, Hg ISO 17294, syrauppslutet: Kadmium, Cd ISO 17294, syrauppslutet: Bly, Pb ISO 17294, syrauppslutet: Koppar, Cu ISO 17294, syrauppslutet: Zink, Zn ISO 17294, syrauppslutet: Krom, Cr ISO 17294, syrauppslutet: Nickel, Ni Avvikelser På grund av olika faktorer (mänskliga, logistiska etc.) har inte alla prover tagits och analyserats enligt schemat i bilaga 2: Inkommande dygnsprov planerat den 20 juni missades att tas. Inkommande helgprov planerat 17-19 augusti togs ut, men glömdes att skickas in. Två bräddprov, 2 januari och 25 januari, missades att tas. Fem utgående och ett inkommande dygnsprov togs på fel veckodag än planerad, på grund av missförstånd av provtagarpersonal. 10
6. Tillståndsgiven och faktisk produktion 5 6. Tillståndsgiven och faktisk produktion eller annat mått på verksamhetens omfattning. Dimensionerande belastning Utfall 2018 % av kapacitetstak Enhet Anslutning, medeldygn 14 300 3 788 26 pe (70 g BOD 7/pe*d) Flöde, medeldygn 4 000 2 856 71 m 3 /d Flöde, medeltimme - 119 m 3 /h BOD 7, årsmedel 1 750 265 15 kg/d N-tot, årsmedel 315 84 27 kg/d P-tot, årsmedel - 11 kg/d Kommentar: 7. Gällande villkor i tillstånd 5 7. Redovisning av de villkor som gäller för verksamheten samt hur vart och ett av dessa villkor har uppfyllts. Villkor 1. Om inte annat framgår av övriga villkor eller föreskrifter skall verksamheten bedrivas i huvudsaklig överensstämmelse med vad kommunen angett i ansökningshandlingarna eller i övrigt åtagit sig i ärendet. Mindre ändringar av anläggning eller processer får dock vidtas efter godkännande av tillsynsmyndigheten förutsatt att ändringen inte bedöms kunna medföra ökning av förorening eller annan störning till följd av verksamheten. 2. Reningsverket skall byggas med målsättningen att begränsa resthalterna i det renade avloppsvattnet till högst 10 mg BOD 7 och 0,3 mg totalfosfor per liter räknat som veckomedelvärde samt till högst 8 mg totalkväve per liter som årsmedelvärde. 3. (Villkoret ändrat i tillståndsbeslut 1996-10-17 Länsstyrelsen) Det utbyggda verket skall vara färdigt att tas i drift senast den 1 mars 1997. Kommentar Villkor uppfyllt. Störningar eller förändringar kommuniceras med Söderåsens Miljöförbund. Villkor ej aktuellt, se villkor 15. Villkor ej aktuellt 11
4. Den närmare utformningen av avloppsreningsverkets utbyggnad liksom planerad drift under utbyggnadstiden skall före byggstart redovisas till och godkännas av tillsynsmyndigheten. 5. Byte av fällningskemikalie och andra kemikalier som tillsätts reningsprocessen skall redovisas till och godkännas av tillsynsmyndigheten. Flytande kemikalier skall förvaras inom invallad, avloppslös yta med tätt underlag. 6. Reningsverket skall vara förberett för desinfektion av utgående avloppsvatten. Desinfektion skall ske i den omfattning som hälsovårdande myndigheter finner erforderligt. 7. Slam och avfall som uppkommer i reningsverkets verksamhet skall lagras och omhändertas på sätt som tillsynsmyndigheten kan godkänna. Kommunen skall arbeta för att slammet så långt möjligt skall nyttjas för jordbruksändamål. Kommunen skall senast den 1 december 1995 till länsstyrelsen redovisa en slamutredning omfattande hur slammet från reningsverket skall tas omhand. Utredningen skall godkännas av länsstyrelsen. 8. Om olägenheter t ex i form av lukt uppstår till följd av verksamheten skall kommunen efter samråd med tillsynsmyndigheten vidta åtgärder för att begränsa olägenheterna. 9. All producerad rötgas skall uppsamlas och förbrännas. Vid haveri eller underhållsarbeten i gasklocka, gasfackla, värme- eller elproduktionssystem skall kommunen vidta åtgärder för att förhindra utsläpp. Villkor ej aktuellt Villkor ej uppfyllt. Polymer och fosforsyra är ej invallad. Det kommer att åtgärdas under 2019. Test av ny fällningskemikalie utfördes under 2018, polyaluminiumklorid istället för järnklorid. Inför testet tillfrågades Söderåsens Miljöförbund som gav godkännande. Villkor uppfyllt. En mobil invallning för cipaxbehållare finns samt pump för dosering. Det finns också en mindre mobil enhet med dunk och pump för dosering av mindre mängder klor. Villkor uppfyllt. Slammet mellanlagras på reningsverkets slamplatta och omhändertas av extern entreprenör, Ragnsells. Villkor uppfyllt. Inga klagomål om lukt har inkommit för Ekebro reningsverk. Villkor uppfyllt. Gas förbränns i gasfackla. 12
10. Buller från reningsverket skall begränsas så att verksamheten inte ger upphov till högre ekvivalent ljudnivå vid bostäder än 50 db(a) dagtid (kl 07-18), 45 db(a) kvällstid (kl 18-22) och 40 db(a) nattetid (kl 22-07). Den momentana ljudnivån på grund av verksamheten får nattetid vid bostäder inte överstiga 55 db(a). Om bullret innehåller impulsljud eller hörbara tonkomponenter skall angivna ekvivalenta värden sänkas med 5 db(a) enheter. 11. Industriellt avloppsvatten får ej tillföras anläggningen i sådan mängd eller av sådan beskaffenhet att anläggningens funktion nedsättes, att slammet inte kan återanvändas inom jordbruket eller att särskilda olägenheter uppkommer för omgivningen eller i recipienten. En inventering av till reningsverket anslutna verksamheter samt deras avloppsvatten skall redovisas till länsstyrelsen senast den 1 mars 1997. Det fortlöpande industrikontrollarbetet skall redovisas i den årliga miljörapporten. 12. Avloppsledningsnätet skall fortlöpande ses över och underhållas i syfte att så långt möjligt dels begränsa tillflödet till reningsverket av regn, grund- och dräneringsvatten och dels förhindra utsläpp av obehandlat eller otillräckligt behandlat avloppsvatten. Det fortlöpande saneringsarbetet skall redovisas inom ramen för den årliga miljörapporten. Villkor uppfyllt. Inga mätningar har gjorts. De enheter som har en hög ljudnivå är pumpar som är placerade i pumpkällaren samt centrifugerna i centrifughallen. Det går inte att höra något buller alls från dessa enheter utanför reningsverkets område. Inga klagomål har inkommit under året. Villkor uppfyllt. NSVA bedriver ett aktivt uppströmsarbete med mål att förbättra det vatten som avleds mot spillvattennätet. Se vidare under rubrik Uppströmsarbete under avsnitt 14. Villkor uppfyllt, se avsnitt 1. 13. Reningsanläggningen skall ständigt drivas så att högsta möjliga reningseffekt fortlöpande uppnås. Vid driftstörningar i avloppsreningsverket eller i avloppsledningsnätet eller om del av anläggningen tas ur drift för underhåll m.m. skall kommunen vidta lämpliga åtgärder för att motverka vattenförorening och/eller andra olägenheter för omgivningen. Kommunen skall vid sådana tillfällen snarast underrätta tillsynsmyndigheten. Villkor uppfyllt. Söderåsens miljöförbund informeras alltid om störningar och åtgärder. 13
14. (Villkoret ändrat i tillståndsbeslut 1996-10-17 Länsstyrelsen) Förslag till reviderat kontrollprogram skall senast den 1 mars 1997 redovisas till tillsynsmyndigheten för godkännande. 15. (Villkoret fastställt genom tillståndsbeslut 2004-12-16 Länsstyrelsen, villkoret ersätter tidigare provisoriska villkor A och B) Resthalterna i det behandlade avloppsvattnet får inte överstiga följande: BOD 7 10 mg/l, månadsmedelvärde, riktvärde 10 mg/l, kvartalsmedelvärde, gränsvärde Totalfosfor 0,3 mg/l, månadsmedelvärde, riktvärde 0,4 mg/l, kvartalsmedelvärde, gränsvärde Totalkväve 12 mg/l, årsmedelvärde, riktvärde Villkor uppfyllt. Villkor ej uppfyllt. Månadsmedelvärde av BOD 7 överskred riktvärdet två månader och årsmedelvärdet av totalkväve överskred riktvärdet. Se redovisade grafer under avsnitt 8 samt kommenterad sammanfattning av mätningar, beräkningar mm. 8. Kommenterad sammanfattning av mätningar, beräkningar m.m. 5 8. En kommenterad sammanfattning av resultaten av mätningar, beräkningar eller andra undersökningar som utförts under året för att bedöma verksamhetens påverkan på miljön och människors hälsa Kommentar: Här bör redovisas de mätningar, beräkningar och andra undersökningar som följer av t.ex. villkor för verksamheten, föreläggande och de föreskrifter som inte omfattas av 5h-5i och kan gälla t.ex. utsläpp, energi och råvaruförbrukning, produktion av avfall samt transporter till och från anläggningen. Värden till följd av villkor redovisas där så är möjligt i SMP:s emissionsdel. Utsläppskontroll Samtliga villkor efterlevdes inte år 2018. Gällande gränsvärden för reningsverket, kvartalsmedelvärde av BOD 7 på 10 mg/l och kvartalsmedelvärde av totalfosfor på 0,4 mg/l har uppnåtts. Vissa riktvärden har dock överskridits under året; två månadsmedelvärden av BOD 7 samt årsmedelvärdet av totalkväve. Kvävereningen har fungerat bristfälligt under större delen av året. De bakomliggande orsakerna och de åtgärder som vidtogs presenteras vidare under avsnitt 10. Nedan presenteras grafer med den uppföljning som görs löpande under året. Samtliga årsresultat på inkommande, utgående och bräddat vatten samt avvattnat slam finns presenterat i bilaga 3. 14
15
Bräddning vid anläggning Totalt har 3 234 m 3 vatten bräddats från reningsverket under året. Bräddning på ledningsnätet Sedan 2017 har pumpstationerna inom verksamhetsområdet tidsmätning på bräddningarna som sker. 2018 bräddade registrerades det inte någon brädd från pumpstationerna inom Ekebros verksamhetsområde. Vi utför även en modellering för att uppskatta bräddningarna som sker totalt på ledningsnätet som beror på hydraulisk överbelastning. Där inkluderas även bräddavlopp som inte ligger vid någon pumpstation. Modelleringen gav att totalt har 450 m 3 bräddats på ledningsnätet under 2018, se bilaga 4. Strömavbrott Den 6-7 juni drabbades Ekebro reningsverk av ett längre strömavbrott som resulterade i brädd från bräddpunkten på ledningsnätet precis innan reningsverket, men en uppskattad bräddad volym på 1 300 m 3 orenat avloppsvatten. Denna volym är inte inräknad ovan. Analysresultat från det stickprov som togs på det bräddade vattnet: 83 mg/l BOD7 (ATU), 220 mg/l COD, 33 mg/l N-tot, 28 mg/l NH4-N och 3,7 mg/l P-tot. Recipientkontroll Recipientkontrollen samordnas av Vegeåns vattenråd där Bjuvs kommun är medlemmar. Resultaten av recipientkontrollen redovisas årligen i en rapport som finns att hämta på rådets hemsida: https://www.vattenorganisationer.se/vege/. 16
9. Åtgärder som vidtagits under året för att säkra drift och kontrollfunktioner 5 9. Redovisning av de betydande åtgärder som vidtagits under året för att säkra drift och kontrollfunktioner samt för att förbättra skötsel och underhåll av tekniska installationer. Kommentar: Här bör redovisas de åtgärder som genomförts som en följd av verksamhetsutövarens egenkontrollansvar. Styrning av biobäddarna. Det är nu möjligt att styra hastigheten på styrarmarna och recirkulationen över bäddarna beroende på flödet till reningsverket. Fortsatt arbete med optimering sker under år 2019. En ny centrifug installerades under hösten som ger en säkrare drift, ett torrare slam och ett rejekt med betydligt lägre halt suspenderade ämnen. En fosfatanalysator har installerats som mäter fosfathalten ut från försedimenteringen och ut från slutsedimenteringen. Styrning av fällningskemikalier som idag sker flödesstyrt ska i framtiden ske baserat på uppmätta fosfathalter vilket ska minska kemikalieförbrukningen. Styrningen tas i drift under 2019. Intensivomrörare har installerats i rännorna in till slutsedimenteringen. Doseringen av fällningskemikalier sker vid omrörarna för att få bra inblandning med större flockar som förhoppningsvis ska sedimentera bättre och ge upphov till en bättre separation i slutsedimenteringen. Tidigare doserades fällningskemikalier i den sista MBBR-reaktorn för denitrifikation. 10. Åtgärder som genomförts med anledning av eventuella driftstörningar, avbrott, olyckor mm 5 10. Redovisning av de betydande åtgärder som genomförts med anledning av eventuella driftstörningar, avbrott, olyckor eller liknande händelser som har inträffat under året och som medfört eller hade kunnat medföra olägenhet för miljön eller människors hälsa. Kommentar: Här bör redovisas de åtgärder som genomförts som en följd av verksamhetsutövarens egenkontrollansvar. Kvävereningen Nitrifikationen har fungerat bristfälligt under större delen av året, men framför allt sedan sensommaren och under hösten (se punkt 8) I slutet av sommaren drabbades reningsverket av haveri av en ventil som tömmer försedimenteringen. Bassängerna tömdes manuellt under ett antal veckor innan ventilen lagades och reningsverket kunde återgå till normal drift. Försedimenteringen var ett kritiskt reningssteg på reningsverket då det var mycket hårt belastat av interna strömmar. Slam som togs ut från mellan- och slutsedimentering samlades upp tillsammans med rejektvattnet från centrifugerna i en utjämningsbassäng innan det pumpades in till försedimenteringen. Den ovanligt varma sommaren med liten nederbördsmängd resulterade också i relativt låga flöden och koncentrerat vatten till reningsverket som gav upphov till längre uppehållstider än vanligt i processtegen. Det i sin tur gynnade en anaerob nedbrytning av slam i samtliga sedimenteringsbassänger. Detta avhjälptes delvis genom att uttagen från mellan- och slutsedimentering ökades för att undvika anaerob nedbrytning redan där. Dock var uttaget av slam i försedimenteringen begränsat till kapaciteten i rötkammaren och påverkat av den tidigare slamackumuleringen i försedimenteringen. Slammet bröts delvis ned i försedimenteringen och gav upphov till gasbildning som lyfte slammet som därmed inte ville sedimentera. Problemen i försedimenteringen kvarstod därför och blev inte avhjälpt snabbt så snart ventilerna fungerade. 17
Några ytterligare åtgärder gjordes för att hjälpa försedimenteringen och öka den nitrifierande kapaciteten på reningsverket: - Flera lastbilar med slam-och rejektblandningen transporterades från Ekebro reningsverk till Lundåkra reningsverk för att avlasta Ekebro. - Förutom järnklorid som doseras i för- och slutsedimentering doserades polymer för att förbättra sedimenteringsegenskaperna. - De två första MBBR-reaktorerna, som normalt är avsedda för denitrifikation, luftades konstant i en förhoppning om att få nitrifierande biofilm för att hjälpa biobäddarna med nitrifikationen. - Biobäddarna spolades för att undvika igensättningar och spola bort död biofilm. Tyvärr fortsatte haverierna i anslutning till försedimenteringen och slamtömningen till rötkammaren under hela hösten. Flera ventiler krånglade vilket gjorde att redan uttaget slam från försedimenteringen rann tillbaka in till sedimenteringen istället för vidare till rötkammaren. I slutet av oktober rann dessutom rötslam bakåt, från rötkammaren in till försedimenteringen. Det var olika bekymmer med olika ventiler vilka har bytts och lagats. Senare under hösten avslutades körningarna av rejekt till Lundåkra reningsverk i Landskrona då det inte synts någon tydlig effekt på reningsverkets reningsresultat. Däremot gjordes en omkoppling på reningsverket i syfte att avlasta försedimenteringens interna belastning. Flyt- och bottenslam från slutsedimenteringen kopplades om för att istället gå direkt till avvattningen. Dessutom testades ett kemikaliebyte från järnklorid till polyaluminiumklorid. Testet av kemikalien var redan planerad baserat på labbtester som visat god avskiljning. Men på grund av de bekymmer som drabbade reningsverket var den initiala planen att avvakta testen i väntan på normala mer representativa förhållanden. När problemen fortsatte och de höga utgående kvävehalterna fortsatte gjordes ändå ett försök med polyaluminiumklorid i en förhoppning om att det kunde förbättra sedimenteringsegenskaperna. Slutsedimenteringen tycktes få en förbättrad avskiljning men tyvärr gav det inte någon tydlig förbättring på försedimenteringen. Testet avbröts därför i slutet av året. Övriga driftstörningar eller avbrott Den 16-28 augusti registrerades ett extremt högt och onormalt utgående flöde från reningsverket som inte stod i relation till inkommande flöde till reningsverket. För rapportering och beräkningar har dessa datums flöden därför ersatts av de flöden som registrerats av inkommande flödesmätare dessa datum. Någon anledning till störningen i mätningen kunde aldrig identifieras och flödesregistreringen återgick utan vidare insats till normala förhållanden. 18
11. Åtgärder som genomförts under året med syfte att minska verksamhetens förbrukning av råvaror och energi 5 11. Redovisning av de betydande åtgärder som genomförts under året med syfte att minska verksamhetens förbrukning av råvaror och energi. Kommentar: Här bör redovisas de åtgärder som genomförts som en följd av verksamhetsutövarens egenkontrollansvar. Vid reningsverket förbrukades 852 133 kwh el under året. Nedan visas nyckeltalen för elförbrukningen jämfört med inkommande flöde. Anläggning År Mottagen mängd spillvatten Elförbrukning (m 3 /år) (kwh/år) (kwh/m 3 ) Ekebro RV 2018 1 041 652 852 133 0,82 2017 1 487 747 602 278 0,40 2016 1 240 582 860 425 0,69 2015 1 584 607 853 938 0,54 2014 1 437 148 890 515 0,62 2013 1 458 152 1 039 290 0,71 2012 1 453 820 931 686 0,64 2011 1 679 991 962 496 0,57 19
12. Ersättning av kemiska produkter mm 5 12. De kemiska produkter och biotekniska organismer som kan befaras medföra risker för miljön eller människors hälsa och som under året ersatts med sådana som kan antas vara mindre farliga. Kommentar: Här bör redovisas de åtgärder som genomförts som en följd av verksamhetsutövarens egenkontrollansvar. Användningen av kemikalier under året redovisas nedan. Produktnamn Mängd, år Användning Järnklorid 200 ton Fällning luftat sandfång och utgående Aluminumklorid 47 ton Polymer 4 ton Slamavvattning Etanol 100 m3 Kolkälla biosteg Fosforsyra 3 m3 Till biosteg Skumdämpare 60 kg Till rötkammaren Fällning luftat sandfång och utgående Eldningsolja 7,5 m3 Uppvärmning lokaler Produktvalsprincipen För registrering av kemikalier använder NSVA ett digitaliserat system EcoOnline. Systemet erbjuder alltid uppdaterade säkerhetsdatablad och skyddsblad. Genom systemet finns det också bra möjligheter till en effektiv kemikaliehantering och bedömning utifrån olika lagstiftningar. För bedömning av kemikalier väljer NSVA att kolla i följande databaser: Kandidatförteckningen i REACH (SVHC), Kemikalieinspektionens PRIO-databas och Vattendirektivet, 2008/105/EG, bilaga x. För kvalitetsbedömning av spillvattnet vid Ekebro ARV, används vissa reagenser som innehåller utfasnings- och riskminskningsämnen. Dessa reagenser är nödvändiga för den interna driftkontrollen och uppföljningen av reningsprocessen. De här produkterna kommer inte att ersättas. Vid användning, förvaring och avfallshantering följs de angivna instruktioner i säkerhetsdatabladen. Vid Ekebro ARV används inga produkter som innehåller ämnen som är registrerade i de valda databaserna. 20
Utdrag från EcoOnline: 21
13. Avfall från verksamheten och avfallets miljöfarlighet. 5 13. Redovisning av de betydande åtgärder som genomförts under året i syfte att minska volymen avfall från verksamheten och avfallets miljöfarlighet. Kommentar: Här bör redovisas de åtgärder som genomförts som en följd av verksamhetsutövarens egenkontrollansvar. Slam Under år 2018 har totalt 977 ton slam omhändertagets av NSVAs slamentreprenör. Ca 200 ton ligger kvar på slamplattan på reningsverkets område. Slammet har använts till jordtillverkning. Slamproduktionen ut från reningsverkets centrifuger har uppskattats till 902 ton, vilket är det slam som provtagits och presenteras i bilaga 3 och i Emissionsdeklarationen. Hantering av rens och sand samt annat avfall Rens går som osorterade sopor och sand har inte transporterats under året. 101 ton svårbehandlat slam har gått till förbränning. Hantering av övrigt avfall På Ekebros RV finns en avfallsstation som en extern entreprenör hämtar under året. Under år 2018 har följande hämtats: Blandskrot 1,64 ton Brännbart grovt/överstort, till förbehandling 2,15 ton Externslam 328 m 3 slam från Ekeby reningsverk mottogs och mellanlagrades tillfälligt i en invallningsvolym innan den största delen transporterades vidare till Nyvångs reningsverk. Av denna volym mottogs ändå 30 m 3 slam/klarfas till Ekebro reningsverk på grund av överfyllnad av invallningsvolymen. Från NSR har det transporterats totalt 1315 ton externslam till Ekebros RV under år 2018. 22
14. Åtgärder för att minska sådana risker som kan ge upphov till olägenheter för miljön eller människors hälsa 5 14. Redovisning av de betydande åtgärder som genomförts under året med syfte att minska sådana risker som kan ge upphov till olägenheter för miljön eller människors hälsa. Kommentar: Här bör redovisas de åtgärder som genomförts som en följd av verksamhetsutövarens egenkontrollansvar. Allmänt VA-branschen står inför stora utmaningar med bl a nya och hårdare utsläppskrav, förändringar i klimatet och energioptimeringsmål. Vidare pågår det nu en utredning som ska mynna i ett spridningsförbud av slam, ett förbud som kommer att ställa stora krav på ersättningslösningar. På NSVA förbereder vi oss genom att kontinuerligt fortbilda personalen, delta i seminarium och i andras utvecklingsprojekt. Samtidigt gör vi vårt bästa för att driva och genomföra egna utvecklingsprojekt. För största möjliga utbyte samarbetar vi med många olika aktörer inom branschen och ofta i kombination med något universitet. Bl a så pågår nu utredningar om läkemedelsrening på de två stora reningsverken Lundåkraverket och Öresundsverket. Utredningarna genomförs med bidrag från Naturvårdsverket och ska redovisas senast den siste i år. NSVA Processgrupp På flera sätt försöker NSVA säkra de olika reningsprocesser som vi är beroende av för att klara våra utsläppskrav. NSVA har en processgrupp som inkluderar processingenjörer och processpecialister för att på ett snabbt och effektivt sätt kunna arbeta med dessa frågor. Gruppen är placerad tillsammans för att lösa problem och stötta varandra i de dagliga utmaningarna. Utrymme ges även till diskussion kring framtida utmaningar och nya projektförslag. NSVA Uppströmsarbete Inom gruppen Miljö och resurs sker arbetet på olika sätt för att förbättra miljön för våra recipienter. Detta innebär bland annat arbete med system som övervakar våra processer och uppströmsarbete mot hushåll och företag. Det är viktigt att det vatten som avleds till reningsverket inte ger negativ effekt på reningsverkets processer, slam, recipient, ledningsnät eller personalens hälsa. För att minska risken att olämpliga ämnen avleds från verksamheter och hushåll jobbar NSVA förebyggande på flera sätt: Underhålla och utveckla våra system som övervakar våra reningsverk och pumpstationer Remissinstans vid tillstånds- och anmälningsärenden för miljöfarlig verksamhet - NSVA har möjlighet att ställa krav på redovisning av processavloppsvattnets sammansättning och yrka på begränsningar/utsläppsvillkor för det vatten som avleds till kommunalt avloppsreningsverk. Uppströmsarbete, exempelvis delta vid tillsynsbesök, periodiska besiktningar hos anslutna verksamheter och ta prov i ledningsnät. Målet är klara våra utsläppsvillkor och att det ska finnas avsättning för vårt slam. Informationskampanjer riktade till hushåll på bussar, i tidningar, på webben och kundblad till hushåll med information om vad som får/inte får hamna i avloppet. 23
Nedan beskrivs två uppströmsprojekt: Source Analytics NSVA, VA-Syd och Gemit utvecklade ett IT-verktyg, Source Analytics, som underlättar för VA-huvudmän att bedriva uppströmsarbete. Verktyget är ett kartbaserat webbsystem och syftar till att spåra och kvantifiera föroreningskällor i avloppsreningsverkens upptagningsområden. Viktiga föroreningar, t ex tungmetaller, kvantifieras från olika källor såsom hushåll, större och mindre verksamheter, dagvatten samt läck- och dränvatten. Projektet har finansierats av Vinnova. Kvicksilver Under år 2018 tog NSVA fram klistermärke för uppmärkning av avloppsrör med kvicksilver hos tandläkarkliniker i Helsingborg, Landskrona, Svalöv, Bjuv, Åstorp och Båstad. Klistermärken ska klistras på platser där det finns risk att kvicksilver kan ansamlas i amalgamavskiljare, rör och vattenlås. Syftet är att informera om vilka risker som uppkommer vid sanering av dessa platser. Informationen på klistermärkena togs fram i samråd med miljöförvaltningar och miljöförbund som kommer att dela ut dem vid tillsyn. Uppströmsarbete Ekebro reningsverk NSVA bedriver ett aktivt uppströmsarbete med mål att förbättra kvaliteten på det vatten som avleds till spillvattennätet. Ett sätt att bevaka om det finns påverkan av annat än sanitärt vatten är att följa trender i slammet. NSVA följer löpande följande parametrar: kadmium, krom, koppar, kvicksilver, nickel, bly, zink, PAH, PCB och nonylfenol. I Ekebros slam har krom, nickel och zink identifierats som de parameter där det krävs förbättring. Halterna krom, nickel och zink i Ekebros slam ligger väl under de halter lagen kräver för att slammet ska vara godkänt att använda som näring på åkermark. I slamproverna från kvartal 1 och 2 år 2018 är kromhalterna högre än de interna målsättningar NSVA har, men under kvartal 3 och 4 har halterna sjunkit och de mål som satts upp klaras. Halterna nickel ligger högre än de interna målsättningar NSVA har under hela år 2018. I slamproverna från kvartal 1 och 2 år 2018 är zinkhalterna högre än de interna målsättningar NSVA har. Under kvartal 3 ligger zinkhalten precis över målsättningsvärdet och kvartal 4 har halterna sjunkit så att de mål som satts upp klaras. En verksamhet som använder gruvvatten, vilket ger ett tillskott av metaller till Ekebro 24
avloppsreningsverk, är under prövning vid Mark- och miljödomstolen. NSVA har lämnat synpunkter på miljötillståndsansökan och har föreslagit en prövotid för att utreda alternativ hantering av vatten vid verksamheten. Vid Ekebro avloppsreningsverk används kemikalier som även de ger tillskott av metaller. Trenderna för krom, nickel och zink i slammet är under extra bevakning. Forskning och utveckling NSVA bedriver forskning och utvecklingsarbete inom Sweden Water Research AB som är en gemensam satsning tillsammans med VA Syd och Sydvatten. Syftet är att de tre ägarna och deras organisationer ska vara bra rustade inför kommande utmaningar och krav. Dessutom väntas kompetensförsörjningen i regionen stärkas. Den forskning och utveckling som bedrivs ska vara till nytta för NSVA och dess ägarkommuner. Verksamheten ska bidra till att bättre rusta verksamheten för kommande krav och utmaningar, stärka den framtida kompetensförsörjningen i regionen samt bidra till att NSVA blir en mer attraktiv arbetsgivare. För att dra nytta av de forskning och utvecklingsaktiviteter som bedrivs krävs ett deltagande och engagemang från medarbetarna och verksamheten. Under 2017 har detta engagemang ökat och intresset för de olika projekt som pågår är stort. NSVAs specialister har en betydande roll i att omvärldsbevaka och bidra till projektinitiativ och nya idéer till utvecklingsmöjligheter. Mer om pågående projekt på Sweden Water Research finns att läsa om här: www.swedenwaterresearch.se Verksamhetsledningssystem Hela NSVAs verksamhet är miljö- och kvalitetscertifierad enligt ISO sedan början av år 2011. Omcertifiering enligt nya standard skedde i januari 2017 Beaktande av hänsynsreglerna Kunskapskravet Personalen har den kunskapsnivå som krävs inom respektive ansvarområde. Detta säkerställs genom medarbetarsamtal och framtagande av personliga utvecklingsplaner där individens behov av exempelvis fortbildning identifieras. 25
Försiktighetsprincipen För att förebygga, hindra eller motverka att verksamheten medför skada eller olägenhet för människors hälsa eller miljön har NSVA arbetat med att skapa förutsättningar och verktyg för att bedriva ett verkningsfullt uppströmsarbete. Vid förändringar vad gäller processteknik används bästa möjliga teknik om detta är ekonomiskt rimligt. Produktvalsprincipen För registrering av kemikalier använder NSVA ett digitaliserat system ECOonline. Systemet erbjuder alltid uppdaterade säkerhetsdatablad och skyddsblad. Genom systemet finns det också bra möjligheter till en effektiv kemikaliehantering och bedömning utifrån olika lagstiftningar. För bedömning av kemikalier väljer NSVA att använda sig av följande databaser: Kandidatförteckningen i REACH (SVHC), Kemikalieinspektionens PRIO-databas och Vattendirektivet, 2008/105/EG. Hushållnings- och kretsloppsprinciperna Inga större förändringar vad gäller användning av energi och råvaror har skett under året. Lokaliseringsprincipen Ställningstagande angående lokalisering bör tas i samband med omprövning enligt miljöbalken. Bilageförteckning Lägg till de bilagor som är aktuella för verksamheten. Bilaga 1: Verksamhetsområde Bilaga 2: Provtagningsschema Bilaga 3: Inkommande och utgående vatten och slam från Ekebro reningsverk Bilaga 4: Resultat från bräddmodellering 26
Bilaga 1: Verksamhetsområde 27
28
29
30
31
NSVA Förklaringar till verksamhetsområden inom VA Ska normalt betala för Vatten, Spill och Dagvatten fastighet (Df) och Dagvatten gata (Dg) Här finns det helt övervägande antalet abonnenter. En fastighetsägare till en (eller flera) bostäder som har möjlighet att ta hand om dagvattnet inom fastigheten blir befriad från avgiften Df. Övriga fastigheter (t ex industrier) kan göra motsvarande. De kan också fördröja dagvattnet inom fastigheten och då få en reducering med 50 % på Df-avgiften (t ex bygga bygga en damm). Samtliga abonnenter ska betala avgiften för Dg. Däremot kan de ha egen brunn och därför inte betala för vattnet. Abonnenterna är skyldiga att koppla spillvatten och dagvatten rätt om det finns separerade ledningar. Trafikverket och Staden ska betala Dg för gator och allm platser. Ska betala för Vatten och Spill. Abonnenten får inte koppla dagvatten till stadens ledningar och det finns heller inga ledningar för att ta hand om dagvattnet från gatorna Här finns ca 13 % av småhusen. Det finns inga dagvattenledningar. Det finns goda möjligheter att ta hand om dagvattnet inom fastigheterna och det krävs inte heller några anordningar för gatorna. Dessa abonnenter får alltså en lägre fast avgift än de som har Df och Dg. Har enbart Spill och Dagvatten (Df o Dg) Finns inget sådant område i Bjuvs kommun Har enbart Spill Finns inget sådant område i Bjuvs kommun. Dagvatten från fastigheten får inte tillföras stadens spillvattenledningar. Har enbart Vatten Det finns en del områden där det endast finns vattenledningar. Dessa har lagts för att abonnenterna inte har haft tillräckligt eller dålig kvalitet på vattnet. Ska normalt betala för Vatten Spill och Dagvatten gata (Dg) Abonnenter som finns inom dessa område får inte släppa ut sitt Df i kommunens ledningar. Här har bedömts att det är fullt möjligt att ta hand om det inom egen fastighet. Kommunen har dock gjort anordningar för att ta hand om dagvattnet från gatorna varför Dg debiteras fastighetsägarna och i förekommande fall Trafikverket och Kommunen. De som har egen brunn med godkänd vattenkvalitet behöver inte betala avgift för Vattnet. Ska betala för Vatten Spill och Dagvatten fastighet (Df) Här ska normalt inte finnas några abonnenter. Undantag finns dock på Järnvägsgatan i Ekeby där några fastigheter har denna typ av anslutning. Det är viktigt att notera att Kommunen är skyldig att tillhandahålla de olika tjänster som ska finnas inom de olika verksamhetsområdena. Abonnenterna är också skyldiga att ansluta sig till spillvattnet om det finns ett verksamhetsområde för detta. Detta kan gälla även för vattnet. 32
Bilaga 2: Provtagningsschema EKEBRO ARV Alcontrol-Provtagningsprogram 2018 Jan Feb Mar Apr Maj Jun Jul Aug Sep Okt Nov Dec PROVTAGNINGSPUNKT PROV ANALYSER VECKA Inkommande vatten BJ-RV-EKO-IN-DP Inkommande vatten BJ-RV-EKO-IN-VP 2 dp/mån 2 vp/mån BOD7(ATU), N-tot, NH4-N. Flaska: 1 st 500 ml plastflaska. CODCr, P-tot. Flaska: 1 st 150 ml flaska. 1 2 3 4 5 6 7 8 9 # 11 12 # 14 # 16 17 18 19 # # 22 23 24 # 26 27 # 29 30 # # 33 # # 36 37 38 # 40 41 42 43 44 45 46 47 48 # # 51 52 x x x x x x x x x x x x x x x x x x x x x x x x x x x x x x x x x x x x x x x x x x x x Inkommande vatten BJ-RV-EKO-IN-MP 12 mp/år Zn, Cu, Pb, Cr, Ni, Cd, Hg, Cr6+, Ag, Sn. Flaskor: 2 st 150 ml plastflaska och 1 st 60 ml glasflaska. Jan Feb Mars April Maj Juni Juli Aug Sep Okt Nov Dec Slutsedimentering BJ-RV-EKO-SS-DP 1 dp/vecka BOD7(ATU), BOD7(ATU)(filtrerat), CODCr, CODCr (filtrerat), P-tot, P-tot (filtrerat), N-tot, NH4-N, SS. Flaskor: 2 st 500 ml plastflaskor. x x x x x x x x x x x x x x x x x x x x x x x x x x x x x x x x x x x x x x x x x x x x x x x x x x x x Utgående vatten BJ-RV-EKO-UT-DP 1 dp/vecka BOD7(ATU), BOD7(ATU)(filtrerat), N-tot, NH4-N, SS, NO3-N, NO2-N Flaskor: 1 st 500 ml och 1 st 150 ml plastflaskor. x x x x x x x x x x x x x x x x x x x x x x x x x x x x x x x x x x x x x x x x x x x x x x x x x x x x Utgående vatten BJ-RV-EKO-UT-VP Utgående vatten BJ-RV-EKO-UT-VP Bräddvatten BJ-RV-EKO-BRÄDD-DP Avvattnat slam BJ-RV-EKO-SLAM-KP * Uttas när det bräddas. Förklaring: dp= dygnsprov sp= stickprov kp= blandat kvartalsprov vp= veckoprov 1 vp/vecka 1 vp/mån *1 dp/d 1 kp/kvartal P-tot (varje vecka), CODCr (jämna veckor) Flaska: 1 st 150 ml plastflaska Zn, Cu, Pb, Cr, Ni, Cd, Hg, Cr6+, Ag, Sn. Flaskor: 2 st 150 ml plastflaska och 1 st 60 ml glasflaska. BOD7(ATU), N-tot, NH4-N, CODCr, P-tot, Hg, Cd, Pb, Cu, Zn, Cr, Ni. Flaska: 1 st 500 ml plastflaska, 1 st 150 ml plastflaska och 1 st 60 ml glasflaska. ph, TS, Gf, Gr, P-tot, N-tot, NH4-N, Ca, Zn, Cu, Pb, Cr, Ni, Cd, Hg, K, Mg, Nonylfenol, PCB, PAH, Toluen. Burk: 1 st plastburk och 1 st glasburk. x x x x x x x x x x x x x x x x x x x x x x x x x x x x x x x x x x x x x x x x x x x x x x x x x x x x x x x x x x x x x x x x Kvartal 1 Kvartal 2 Kvartal 3 Kvartal 4 x x Januari Februari Mars April Maj Juni Juli Augusti September Oktober November December x x 33
Inkommande vatten (2 dp/månad) Ekebro Vecka Måndag Tisdag Onsdag Torsdag Fredag Lördag Söndag 1 01-jan 02-jan 03-jan 04-jan 05-jan 06-jan 07-jan 2 08-jan 09-jan 10-jan 11-jan 12-jan 13-jan 14-jan 3 15-jan 16-jan 17-jan 18-jan 19-jan 20-jan 21-jan 4 22-jan 23-jan 24-jan 25-jan 26-jan 27-jan 28-jan 5 29-jan 30-jan 31-jan 01-feb 02-feb 03-feb 04-feb 6 05-feb 06-feb 07-feb 08-feb 09-feb 10-feb 11-feb 7 12-feb 13-feb 14-feb 15-feb 16-feb 17-feb 18-feb 8 19-feb 20-feb 21-feb 22-feb 23-feb 24-feb 25-feb 9 26-feb 27-feb 28-feb 01-mar 02-mar 03-mar 04-mar 10 05-mar 06-mar 07-mar 08-mar 09-mar 10-mar 11-mar 11 12-mar 13-mar 14-mar 15-mar 16-mar 17-mar 18-mar 12 19-mar 20-mar 21-mar 22-mar 23-mar 24-mar 25-mar 13 26-mar 27-mar 28-mar 29-mar 30-mar 31-mar 01-apr 14 02-apr 03-apr 04-apr 05-apr 06-apr 07-apr 08-apr 15 09-apr 10-apr 11-apr 12-apr 13-apr 14-apr 15-apr 16 16-apr 17-apr 18-apr 19-apr 20-apr 21-apr 22-apr 17 23-apr 24-apr 25-apr 26-apr 27-apr 28-apr 29-apr 18 30-apr 01-maj 02-maj 03-maj 04-maj 05-maj 06-maj 19 07-maj 08-maj 09-maj 10-maj 11-maj 12-maj 13-maj 20 14-maj 15-maj 16-maj 17-maj 18-maj 19-maj 20-maj 21 21-maj 22-maj 23-maj 24-maj 25-maj 26-maj 27-maj 22 28-maj 29-maj 30-maj 31-maj 01-jun 02-jun 03-jun 23 04-jun 05-jun 06-jun 07-jun 08-jun 09-jun 10-jun 24 11-jun 12-jun 13-jun 14-jun 15-jun 16-jun 17-jun 25 18-jun 19-jun 20-jun 21-jun 22-jun 23-jun 24-jun 26 25-jun 26-jun 27-jun 28-jun 29-jun 30-jun 01-jul 27 02-jul 03-jul 04-jul 05-jul 06-jul 07-jul 08-jul 28 09-jul 10-jul 11-jul 12-jul 13-jul 14-jul 15-jul 29 16-jul 17-jul 18-jul 19-jul 20-jul 21-jul 22-jul 30 23-jul 24-jul 25-jul 26-jul 27-jul 28-jul 29-jul 31 30-jul 31-jul 01-aug 02-aug 03-aug 04-aug 05-aug 32 06-aug 07-aug 08-aug 09-aug 10-aug 11-aug 12-aug 33 13-aug 14-aug 15-aug 16-aug 17-aug 18-aug 19-aug 34 20-aug 21-aug 22-aug 23-aug 24-aug 25-aug 26-aug 35 27-aug 28-aug 29-aug 30-aug 31-aug 01-sep 02-sep 36 03-sep 04-sep 05-sep 06-sep 07-sep 08-sep 09-sep 37 10-sep 11-sep 12-sep 13-sep 14-sep 15-sep 16-sep 38 17-sep 18-sep 19-sep 20-sep 21-sep 22-sep 23-sep 39 24-sep 25-sep 26-sep 27-sep 28-sep 29-sep 30-sep 40 01-okt 02-okt 03-okt 04-okt 05-okt 06-okt 07-okt 41 08-okt 09-okt 10-okt 11-okt 12-okt 13-okt 14-okt 42 15-okt 16-okt 17-okt 18-okt 19-okt 20-okt 21-okt 43 22-okt 23-okt 24-okt 25-okt 26-okt 27-okt 28-okt 44 29-okt 30-okt 31-okt 01-nov 02-nov 03-nov 04-nov 45 05-nov 06-nov 07-nov 08-nov 09-nov 10-nov 11-nov 46 12-nov 13-nov 14-nov 15-nov 16-nov 17-nov 18-nov 47 19-nov 20-nov 21-nov 22-nov 23-nov 24-nov 25-nov 48 26-nov 27-nov 28-nov 29-nov 30-nov 01-dec 02-dec 49 03-dec 04-dec 05-dec 06-dec 07-dec 08-dec 09-dec 50 10-dec 11-dec 12-dec 13-dec 14-dec 15-dec 16-dec 51 17-dec 18-dec 19-dec 20-dec 21-dec 22-dec 23-dec 52 24-dec 25-dec 26-dec 27-dec 28-dec 29-dec 30-dec 1 31-dec 01-jan 02-jan 03-jan 04-jan 05-jan 06-jan 34