Kollektivtrafiknämnden. Föredragningslista. Sammanträdets öppnande 1 Godkännande av föredragningslista 2 Val av justerare

KALLELSE Datum 2019-05-17 Kollektivtrafiknämnden Till Kollektivtrafiknämndens ledamöter Till ersättare för kännedom Kollektivtrafiknämnden Datum fredag den 24 maj 2019 Tid 10:00 Plats Galleriet, Kalmar Länstrafik, Högsby Föredragningslista Sammanträdets öppnande 1 Godkännande av föredragningslista 2 Val av justerare Informationsärenden 3 Sveriges bästa kvalitet, säkerhet och tillgänglighet Föredragning av Katharina Seijsing, Karl-Johan Bodell och Yvonne Aldentun 4 En av Sveriges bästa arbetsplatser Föredragning av Lars Lindahl 5 God ekonomisk hushållning Föredragning av Anna Nyström 6 Stärkt innovationsförmåga och ökad förnyelse i länet Föredragning av Conny Karlsson 7 Aktualisering av trafikförsörjningsprogrammet Föredragning av Yvonne Aldentun 8 Hållplatsklassificering och hållplatshandbok på webben Föredragning av Yvonne Aldentun 9 Infrastruktur Anders Åkesson (C), riksdagsledamot, närvarar via videolänk 10 Delredovisning av utredningsuppdrag 19/13 - Utreda behov av utvecklad busstrafik som komplement till tågsystemet Föredragning av Karl-Johan Bodell 11 Inspel till budgetberedningen Föredragning av Karl-Johan Bodell 12 Avrop option Krösatrafiken Föredragning av Karl-Johan Bodell 13 Tilldelningsbeslut av Öresundstågstrafiken Föredragning av Karl-Johan Bodell

Beslutsärenden till nämnden 14 Avtal om reducerad enhetstaxa Kalmar kommun Förslag till beslut Kollektivtrafiknämnden godkänner avtal med Kalmar kommun om reducerad enhetstaxa. Kollektivtrafiknämnden ger trafikdirektören i uppdrag att underteckna avtalet. 15 Dokumenthanteringsplan Förslag till beslut Kollektivtrafiknämnden fastställer dokumenthanteringsplan för kollektivtrafiknämnden. 16 Skrivelse från Funktionshinderrådet Förslag till beslut Kollektivtrafiknämnden besvarar skrivelsen från Funktionshinderrådet med redovisat yttrande. KTN 2019/53 KTN 2019/24 KTN 2019/65 17 Godkännande av ekonomiska rapporter mars 2019 Förslag till beslut Kollektivtrafiknämnden godkänner Kalmar länstrafiks ekonomiska rapport för mars 2019 samt överlämnar den till regionstyrelsen. KTN 2019/78 18 Delårsrapport april 2019 Förslag till beslut Kollektivtrafiknämnden godkänner delårsrapport för april 2019 för Kalmar länstrafik, samt överlämnar rapporten till regionstyrelsen. KTN 2019/92 19 Delegering av godkännande av ekonomiska rapporter Förslag till beslut Kollektivtrafiknämnden delegerar till nämndens presidium att godkänna och överlämna ekonomiska rapporter till regionstyrelsen i de fall nämnden inte hinner behandla dem. Kollektivtrafiknämnden uppdrar åt trafikdirektören att komplettera delegationsordningen med ovanstående. 20 Avtal med kommuner inom Kalmar län om tillköp för avgiftsfri kollektivtrafik för ungdomar under sommaren Förslag till beslut Kollektivtrafiknämnden godkänner att tilläggsavtal får tecknas med kommun som är villig att betalar samma nivå som 2018 års statliga stöd för avgiftsfritt resande för skolungdomar under sommarlovet. Kollektivtrafiknämnden ger trafikdirektören i uppdrag att underteckna eventuella avtal. KTN 2019/78 KTN 2019/82

21 Trafikförändringar från och med den 15 juni 2019 samt beslut om delegation Förslag till beslut Kollektivtrafiknämnden godkänner förslag till trafikförändring att gälla från och med den 15 juni 2019. Kollektivtrafiknämnden delegerar till trafikdirektören att fatta beslut om trafikförändringar som ligger inom ramen för gällande Trafikförsörjningsprogram och fastställd budget. Trafikdirektören får i uppdrag att komplettera delegationsordningen med ovanstående komplettering. Beslutsärenden till regionstyrelsen 22 Remiss klimat -och energistrategi i Kalmar län Förslag till beslut Kollektivtrafiknämnden föreslår att regionstyrelsen antar redovisat yttrande över Klimat- och energistrategi för Kalmar län 2019 2023. Yttrandet överlämnas till Länsstyrelsen i Kalmar län. 23 Uppföljningsrapport enligt artikel 7.1 EU:s kollektivtrafikförordning. Förslag till beslut Kollektivtrafiknämnden godkänner uppföljningsrapport för 2018 enligt artikel 7.1 EU:s kollektivtrafikförordning 24 Fordonsförvaltning inom Öresundstågssamarbetet Förslag till beslut Kollektivtrafiknämnden ställer sig bakom förslaget att - ge VD på Öresundståg AB i uppdrag att utarbeta ett förslag på nytt arbetssätt och styrning av förvaltningen av de svenska fordonen i Öresundstågstrafiken med utgångspunkt i det uppdrag som Öresundståg AB har enligt punkt 3.3.6 i Ägardirektiv Bolaget får i uppdrag att samordna fordonsförvaltningen och bereda ärenden. Uppdraget genomförs i samråd med Trafikdirektörer/VD hos ägarna. - Ett nytt avtal fr o m 2020-01-01 om fordonsförvaltning mellan fordonsägarna anpassas utifrån ovanstående. Beslutsärenden till regionfullmäktige 25 Medborgarförslag angående seniorkort Förslag till beslut Kollektivtrafiknämnden besvarar medborgarförslaget enligt redovisat yttrande. 26 Medborgarförslag om att ta med cykel på buss Förslag till beslut Kollektivtrafiknämnden föreslår att regionfullmäktige besvarar medborgarförslaget med ändrad fordonstyp för att ta med egen cykel, med redovisat yttrande. KTN 2019/84 KTN 2019/80 KTN 2019/81 KTN 2019/79 KTN 2019/45 KTN 2019/44

27 Medborgarförslag om att ta bort egenavgift och höja milersättning Förslag till beslut Kollektivtrafiknämnden föreslår att regionfullmäktige besvarar medborgarförslag om ändrade regler och avgift vid sjukresa med egen bil med redovisat yttrande. KTN 2019/64 28 Nytt biljettsystem Förslag till beslut Kollektivtrafiknämnden föreslår att regionfullmäktige godkänner inköp av biljettsystem för Kalmar länstrafik till en maximal summa om 35 miljoner kronor. Kostnaderna för 2019 får tas inom kollektivtrafiknämndens driftbudget. De ekonomiska konsekvenserna från och med 2020 inarbetas i kommande regionplan. 29 Rabatter i nytt biljettsystem Förslag till beslut Kollektivtrafiknämnden föreslår att regionfullmäktige godkänner redovisade priser och rabatter vid köp av biljetter i mobil app, att gälla från och med införande av nytt biljettsystem för Kalmar länstrafik. Som en följd av införandet av mobil app i biljettsystemet avvecklas Reskassa successivt som betalsätt. Beslutet gäller under förutsättning av att Kalmar länstrafik inför nytt biljettsystem. 30 Positionspapper för kollektivtrafiken inom Regionsamverkan Sydsverige Förslag till beslut Kollektivtrafiknämnden föreslår att Regionfullmäktige godkänner positionspapper för kollektivtrafiken inom Regionsamverkan Sydsverige. KTN 2019/66 KTN 2019/67 KTN 2019/99 Delegationsbeslut 31 Yttrande cykelstrategi Högsby kommun Anmälningsärenden 32 Finansiering av tågfordon 33 Samrådsredogörelse tågutvecklingsplan 2040 34 Nyhetsbrev nr 1 2019 från AB Transitio 35 Sydtaxa 2.0, beslut från regionfullmäktige Region Kronoberg 36 Engagemangsuppgift per 2019-04-30, Transitio 37 Kallelse till årsstämma i AB Transitio Peter Wretlund (S) ordförande

TJÄNSTESKRIVELSE 1(2) Datum 2019-05-17 Ärendenummer KTN 2019/53 Kalmar länstrafik Kollektivtrafiknämnden Avtal med Kalmar kommun om reducerad enhetstaxa Förslag till beslut Kollektivtrafiknämnden godkänner avtal med Kalmar kommun om reducerad enhetstaxa. Kollektivtrafiknämnden ger trafikdirektören i uppdrag att underteckna avtalet. Bakgrund Enligt avtal om ansvar för den regionala kollektivtrafiken i Kalmar län har samtliga kommuner rätt att erbjuda annan lägre taxa än den av regionen antagna taxan. För reducerad enhetstaxa ska varje kommun träffa separata överenskommelser med kollektivtrafikmyndigheten. I en sådan överenskommelse betalar kommun mellanskillnaden mellan produktens ordinarie pris och det subventionerade priset. Kalmar kommun har sedan flera år tillbaka i tiden avtal om enhetstaxa för kommunens invånare. Subventionen från kommunens sida har varierat mellan de olika avtalsperioderna. Från dagens nivå vill kommunen subventionera ytterligare. Avtalet innebär reducerad enhetstaxa för Kalmar kommun gällande 30- dagars resperiod, under en prövoperiod på 1 år. 30-dagars resperiod för en zon ska som reducerad enhetstaxa vara giltig i hela kommunen. Pris för resenär: - Vuxen (20 år eller äldre) 500 kronor - Barn och ungdom/studerande 375 kronor Region Kalmar län förbehåller sig rätt att justera ordinarie enhetstaxa för 30- dagars resperiod. Kalmar kommun har rätt att justera den reducerade enhetstaxan i enlighet med den prisjustering som Region Kalmar län vidtar. Eventuell annan justering av priser ska överenskommas mellan parterna. Region Kalmar län Webbplats regionkalmar.se E-post region@regionkalmar.se Organisationsnr 232100-0073 Postadress Region Kalmar län Box 601 391 26 Kalmar Besöksadress Strömgatan 13 391 26 Kalmar Telefon 0480-810 00 vx Bankgiro 833-3007

Region Kalmar län Datum 2019-05-17 Sida 2 (2) Karl-Johan Bodell trafikdirektör Bilaga Avtal reducerad enhetstaxa, Kalmar kommun

Dokumenttyp: Avtal Avtalsnummer: Datum: 2019-04-15 Avtal om reducerad enhetstaxa Uppdragsgivare: Kalmar kommun, 212000-0746 Box 953 831 29 Östersund Uppdragstagare: Region Kalmar län, 232100-0073 Box 601 391 26 Kalmar 1. Parter Mellan Kalmar kommun, Uppdragsgivare, och Region Kalmar län genom kollektivtrafiknämnden tillika kollektivtrafikmyndighet, Uppdragstagare, har följande avtal träffats avseende reducerad enhetstaxa. 2. Avtalstid Detta avtal gäller fr.o.m. 2019-06-01 t.o.m. 2020-05-31. Utvärdering sker under februari 2020. Avtalet kan komma att omförhandlas inför en eventuell förlängning. Avisering om eventuell förlängning ska ske skriftligt senast två månader före avtalsperiodens utgång. Vid avtalets utgång upphör avtalet att gälla utan uppsägning. 3. Avtalets omfattning 3.1 Bakgrund Enligt avtal om ansvar för den regionala kollektivtrafiken i Kalmar län har samtliga kommuner rätt att erbjuda annan lägre taxa. För reducerad enhetstaxa ska varje kommun träffa separata överenskommelser med kollektivtrafikmyndigheten. I en sådan överenskommelse betalar kommun mellanskillnaden mellan produktens ordinarie pris och det subventionerade priset. 3.2 Omfattning Uppdraget avser reducerad enhetstaxa för Kalmar kommun gällande 30-dagars resperiod, under en prövoperiod på 1 år.

Dokumenttyp: Avtal Avtalsnummer: Datum: 2019-04-15 3.3 Pris för resenär 30-dagars resperiod för en zon ska som reducerad enhetstaxa vara giltig i hela kommunen. Pris för resenär: - Vuxen (20 år eller äldre) 500 kronor - Barn och ungdom/studerande 375 kronor 3.4 Ändring av pris för resenär Region Kalmar län förbehåller sig rätt att justera ordinarie enhetstaxa för 30- dagars resperiod. Kalmar kommun har rätt att justera den reducerade enhetstaxan enligt 3.3 i enlighet med den prisjustering som Region Kalmar län vidtar. Eventuell annan justering av priser ska överenskommas mellan parterna. 4. Betalning m.m. 4.1 Mellanskillnad Kalmar kommun ska betala för mellanskillnaden upp till respektive zoners pris för resperioderna. 4.2 Kostnader Region Kalmar län fakturerar (genom Kalmar länstrafik) Kalmar kommun kvartalsvis i efterskott grundat på den uppskattade volymen. Kalmar länstrafik uppskattar att volymen subventionerade resor under prövoperioden kommer att innebära en kostnad för Kalmar kommun på cirka 3,3 Mkr. Efter prövoperioden görs en sammanräkning, varvid den faktiska kostnaden regleras mot Kalmar kommun. 5. Faktura 6.1 Fakturainnehåll Av fakturan ska tydligt framgå: Kalmar kommuns referensnummer Regions Kalmar läns referens Period som fakturan avser Benämning Redovisning av genomfört arbete (löpande räkning) Moms Totalt pris

Dokumenttyp: Avtal Avtalsnummer: Datum: 2019-04-15 6.2 Elektronisk fakturering Region Kalmar län ska fakturera Kalmar kommun elektroniskt. 7. Förtida upphörande Avtalet ska sägas upp skriftligt. Om parterna är överens om att uppdraget slutförts avslutas avtalet utan uppsägningstid. Om en part ensidigt önskar säga upp avtalet gäller tre månaders uppsägningstid från dess att den skriftliga uppsägningen kommit motparten tillhanda. 8. Ändringar och tillägg Ändringar och tillägg till detta avtal ska, för att vara bindande, vara skriftliga samt undertecknade av båda parter. 9. Tvist Tvist angående tolkning av avtalet eller varje annat rättsförhållande som uppkommer i avtalsrelationen ska, om inte förhandlingar leder till en överenskommelse, lösas av allmän domstol på Region Kalmar läns hemort. Under tiden fram till ett avgörande av en eventuell tvist tillämpas gällande avtal enligt Region Kalmar läns tolkning. Detta avtal är upprättat i två likalydande exemplar av vilka parterna tagit var sitt. För Uppdragstagaren Region Kalmar län Ort och datum: För Uppdragsgivaren Kalmar kommun Ort och datum:

TJÄNSTESKRIVELSE 1(1) Datum 2019-05-17 Ärendenummer KTN 2019/24 Kalmar länstrafik Kollektivtrafiknämnden Dokumenthanteringsplan Förslag till beslut Kollektivtrafiknämnden fastställer dokumenthanteringsplan för kollektivtrafiknämnden. Bakgrund Kollektivtrafiknämnden har att fatta beslut om dokumenthanteringsplan för kollektivtrafiknämnden. I denna regleras bland annat möjligheterna att gallra vissa handlingar. Gulistan Ucar regionsekreterare Bilaga Dokumenthanteringsplan för kollektivtrafiknämnden Region Kalmar län Webbplats regionkalmar.se E-post region@regionkalmar.se Organisationsnr 232100-0073 Postadress Region Kalmar län Box 601 391 26 Kalmar Besöksadress Strömgatan 13 391 26 Kalmar Telefon 0480-810 00 vx Bankgiro 833-3007

Riktlinje Giltighetstid: 2019-01-01- tillsvidare Upprättare: Elin Adén, Arkivstrateg Godkännare: Kollektivtrafiknämnden Dokumenthanteringsplan för Kollektivtrafiknämnden Syfte Fastställa hur Kollektivtrafiknämndens handlingar ska hållas ordnade, sökbara samt tidsfrister för bevarande och gallring. Omfattning Dokumenthanteringsplanen gäller för personal inom Kollektivtrafiknämnden. Dokumenthanteringsplanen följs upp årligen och revideras vid behov. Ansvar Förvaltningschef Ändringshistorik Datum Ändring Utförd av

Riktlinje Dokumenthanteringsplan Kollektivtrafiknämnden Giltighetstid: 2019-01-01- tillsvidare Inledning Dokumenthanteringsplanen ska vara ett hjälpmedel för den som framställer och arkiverar handlingar. Den bygger på en inventering av förekommande handlingar samt beslut om vad som ska bevaras och vad som ska gallras. Planen ska också ge information om handlingarna ska registreras, var de förvaras samt hur de ska arkiveras. Diarieförda ärenden/ handlingar ska i regel bevaras. Det åligger handläggaren att avgöra vad som ska diarieföras. Diarieföring ska ske utan dröjsmål. Sekretessbelagda allmänna handlingar måste i princip alltid diarieföras. Grunden för denna plan är i första hand Tryckfrihetsförordningen (TF), Arkivlagen (AL) och Arkivförordningen (AF) men även Offentlighets- och sekretesslagen (OSL) och Dataskyddsförordningen är berörda. Planen gäller för Kollektivtrafiknämnden och dess förvaltning. Nämnden följer Region Kalmar läns gemensamma bevarande- och gallringsplaner/ dokumenthanteringsplaner för allmänna administrativa handlingar, ekonomihandlingar och personaladministrativa handlingar för de handlingar som inte finns upptagna i denna plan. Gallringsfristerna i denna myndighetsspecifika dokumenthanteringsplan får inte vara kortare än i de gemensamma planerna. Gallring får tidigast ske när gallringstiden gått ut. Handlingar i EU-projekt har i vissa fall en längre gallringsfrist än vad som anges här. Ingen gallring får ske före revision och kontroll. Planen är medieoberoende, vilket innebär att den ska användas både för digital och analog information. Vad är en allmän handling? En allmän handling kan vara en text, en bild, en bandinspelning, en film eller annan information som exempelvis har lagrats i en dator. Handlingen ska vara förvarad hos myndigheten (Kollektivtrafiknämnden). Den ska antingen ha inkommit eller upprättats hos myndigheten. En allmän handling är inte med nödvändighet offentlig. Den kan också innehålla uppgifter som skyddas av sekretess. Handlingar som inte är offentliga är t.ex. interna arbetsmaterial såsom utkast, koncept eller minnesanteckningar i ett pågående ärende. Dessa handlingar blir däremot med automatik allmänna handlingar när de tas om hand för arkivering. Inkommen handling En handling anses ha kommit in när den har anlänt till myndigheten eller kommit en behörig tjänsteman tillhanda t.ex. handlingar som överlämnas personligen under ett sammanträde eller liknande. En upptagning anses ha kommit in när någon annan har gjort den tillgänglig så att den kan läsas, avlyssnas eller uppfattas på annat sätt. Detta innebär att en handling anses Ett utskrivet dokuments giltighet kan ej garanteras Utskriftsdatum: 2019-05-22 2 (9)

Riktlinje Dokumenthanteringsplan Kollektivtrafiknämnden Giltighetstid: 2019-01-01- tillsvidare inkommen så fort någon behörig tjänsteman kan ta fram uppgiften i en form som går att uppfatta. Ett elektroniskt dokument har kommit in när det har nått mottagarens dator. Exempelvis är e-post en allmän handling även om tjänstemannen inte har läst meddelandet. När är en handling upprättad? En handling anses som huvudregel upprättad när den har expedierats. Med expediering menas att en handling har skickats iväg till någon utomstående, antingen till en enskild eller en annan myndighet. En handling som inte har expedierats är upprättad när det ärende handlingen hör till har slutbehandlats. Gäller handlingen inte ett visst ärende anses handlingen upprättad när den har justerats eller färdigställts på annat sätt. Aktrensning När ett ärende avslutas ska akten rensas på handlingar som inte är allmänna, vilket medför att man i efterhand snabbt och enkelt kan följa ärendets gång och finna korrekta faktauppgifter av den som handlagt ärendet. Handlingar som inte är allmänna är t.ex. minnesanteckningar som en tjänsteman ställt samman för att underlätta föredragningen eller beredningen av ett ärende och som inte tillför ärendet någon ny information. Dessa handlingar blir däremot med automatik allmänna handlingar när de tas om hand för arkivering. Det är inte handlingens utseende utan innehållet som avgör om de ska arkiveras eller inte. Om den tillför ärendet något nytt ska även den mest oansenliga lapp bevaras. Det är respektive handläggare som är ansvarig för att rensa akten innan den lämnas till registratorn för avslut. Regler för bevarande och gallring Arkivlagen säger att myndighetens arkiv ska bevaras, hållas ordnade och vårdas så att de tillgodoser: rätten att ta del av allmänna handlingar behovet av information för rättsskipningen och förvaltningen, och forskningens behov Detta har tagits hänsyn till vid framtagande av denna plan. Gallring Med gallring menas att förstöra allmänna handlingar. Genom att förstöra innehållet helt eller delvis så begränsas allmänhetens tillgång till allmänna handlingar. Det är därför mycket viktigt att gallring sker varsamt enligt fattade gallringsbeslut. Utöver att förstöra en allmän handling innebär överföring av uppgifter mellan databärare gallring om överföringen medför informationsförlust, förlust av möjliga informationssammanställningar, förlust av väsentliga sökmöjligheter eller förlust av möjligheter att fastställa informationens autenticitet. Ett utskrivet dokuments giltighet kan ej garanteras Utskriftsdatum: 2019-05-22 3 (9)

Riktlinje Dokumenthanteringsplan Kollektivtrafiknämnden Giltighetstid: 2019-01-01- tillsvidare IT-system Evolution är ett informationssystem för dokument- och ärendehantering inom Region Kalmar län. Systemet togs i drift den 7 december 2018 och innehåller förutom regionens diarium, bl.a. moduler för mallhantering, ärendehantering, mappar och möteshantering. Till systemet finns även modulen Netpublicator för möteshantering och digital signering, där mötesdeltagarna får ut mötesmaterialet i sina läsplattor, smarta mobiltelefoner och datorer. Netpublicator innehåller regionens förtroendemannasystem, som hanterar och organiserar uppgifter som rör förtroendevalda. Trafikplaneringssystem: Rebus, Turbas, RPS och Winhast. Biljettsystem: Fara, MobiTime. Handläggarsystem för färdtjänst/riksfärdtjänst: Treserva. Andra trafik(stöd)system: Frida, Stolpplats, Resurslager. Upplägg Dokumenthanteringsplanens upplägg är att det i de olika kolumnerna anges typ av handling, gallringsfrist, vilket medium handlingen är upprättad på, var handlingen förvaras, om handlingen omfattas av sekretess, om den ska diarieföras, samt eventuella anmärkningar. I planen används följande begrepp: Bevaras Innebär att handlingen bevaras för all framtid. Pappershandlingar som skall bevaras för framtiden skall vara upprättade på åldringsbeständigt eller arkivbeständigt underlag. Om man har anledning att tro att papperet kommer att utsättas för slitage, skall det vara arkivbeständigt. Gallras Innebär att handlingen kan förstöras efter en viss tid. Gallringsfrister Om en handling enligt dokumenthanteringsplanen ska gallras efter tio år så innebär det tio fulla kalenderår efter att handlingen upprättats. Ett utskrivet dokuments giltighet kan ej garanteras Utskriftsdatum: 2019-05-22 4 (9)

Riktlinje Dokumenthanteringsplan Kollektivtrafiknämnden Giltighetstid: 2019-01-01- tillsvidare Handlingstyp Bevaras/Gallras Medium Förvaringsplats Sekretess Registrering Överföring Anmärkning till arkiv Protokoll Bevaras Digitalt/ Papper Evolution/ närarkiv Nej Nej 1 år Skrivs ut på arkivbeständigt papper Kallelse/ Bevaras Digitalt/ Evolution/ Nej Nej 1 år föredragningslista Papper närarkiiv Klassificeringsstruktur/ Bevaras Digitalt/ Evolution/ Nej Ja 2 år diarieplan Papper Diarieförda handlingar Bevaras Digitalt/ Papper närarkiv Evolution/ närarkiv Kan förekomma Verksamhetsplan/ Bevaras Digitalt/ Evolution/ Nej Ja 2 år verksamhetsberättelse Papper närarkiv Trafik och planering Planeringsunderlag/ Bevaras Digitalt Rebus Nej linjetrafik Planeringsunderlag/ Bevaras Digitalt RPS Nej skolskjuts Planeringsförändringar/trafikår 10 år Digitalt G: Nej Omlopp 10 år Digitalt G: Nej Tidtabeller Bevaras Digitalt G: Nej Trafikutredningar Bevaras Digitalt/ Papper Evolution/ närarkiv Nej Ja 2 år Ja 2 år Pappershandlingar skannas i Evolution och originalet sparas i närarkiv. Digitala handlingar sparas i Evolution och dras ut på papper för förvaring i närarkiv. Ett utskrivet dokuments giltighet kan ej garanteras Utskriftsdatum: 2019-05-22 5 (9)

Riktlinje Dokumenthanteringsplan Kollektivtrafiknämnden Giltighetstid: 2019-01-01- tillsvidare Handlingstyp Bevaras/Gallras Medium Förvaringsplats Sekretess Registrering Överföring Anmärkning till arkiv Dagrapporter 3 år Digitalt Microsoft Access Nej Fordonsregister Bevaras Digitalt Frida Nej Resanderäkningar Bevaras Digitalt/ G:/ Nej 2 år Papper närarkiv Statistiska uppgifter om resande Bevaras Digitalt Fara Nej Sammanställning av uppgifter om lokalt och regionalt Resehistorik, identifierbara personer Kunduppgifter, ej aktiva kunder resande 6 månader Digitalt Fara Ja Uppgifter sparas i sex månader för reklamation och klagomål. Efter sex månader avidentifieras uppgifterna. 4 år Digitalt Fara Ja Gäller uppgifter om kunder som ej har aktiva kort. Gallras fyra år efter senast aktivering Särskild kollektivtrafik Handlingar, myndighetsutövning - Ansökan 5 år efter avslut Papper Närarkiv Ja Ja (Excelfil) - Medicinskt 5 år efter avslut Digitalt/ Treserva/ Ja utlåtande papper närarkiv - Utredning 5 år efter avslut Digitalt Treserva Ja - Beslut 5 år efter avslut Digitalt Treserva Ja Ja (Excelfil) Ett utskrivet dokuments giltighet kan ej garanteras Utskriftsdatum: 2019-05-22 6 (9)

Riktlinje Dokumenthanteringsplan Kollektivtrafiknämnden Giltighetstid: 2019-01-01- tillsvidare Handlingstyp Bevaras/Gallras Medium Förvaringsplats Sekretess Registrering Överföring till arkiv - Överklagan 5 år efter avslut Digitalt/ Treserva Ja Ja (Excelfil) papper - Yttrande internt 5 år efter avslut Digitalt Treserva Ja Anmärkning - Yttrande externt 5 år efter avslut Digitalt/ papper - Fullmakt 5 år efter avslut Digitalt/ papper - Dom Bevaras Digitalt/ papper - Bild/teknisk beskrivning Utförande beställningscentral - Läkarutlåtande sjukresa Kund/marknad Kundärende - Förseningsersättning - Felexpediering - Klagomål Information/instruktion - Försäljningsställe - Trafikföretag 5 år efter avslut Digitalt/ papper 1 år efter utförd resa Bevaras Treserva/ närarkiv Treserva/ närarkiv Evolution/ närarkiv Treserva/ närtrafik Ja Ja Papper Närarkiv Ja Digitalt/ papper 10 år Digitalt/ papper Respons/ närarkiv G:/ närarkiv Ja (Excelfil) Ja (Excelfil) Ja Ja 2 år Dom registreras i Evolution, kopia sparas i Treserva och gallras där 5 år efter avslut Ja Ja (Excelfil) Ja/ Nej, se anmärkning Nej Respons avidentifieras efter 1 år. Papper skannas och gallras efter 1 år Försäljningshandbok i papper sparas i 10 år Ett utskrivet dokuments giltighet kan ej garanteras Utskriftsdatum: 2019-05-22 7 (9)

Riktlinje Dokumenthanteringsplan Kollektivtrafiknämnden Giltighetstid: 2019-01-01- tillsvidare Handlingstyp Bevaras/Gallras Medium Förvaringsplats Sekretess Registrering Överföring till arkiv Register ansökan med 2 månader Digitalt G: Ja intyg sjukersättning/ seniorperiod Ansökan med intyg Gallras 10 dagar Papper Närarkiv Ja Ja, se sjukersättning/ efter beslut anmärkning seniorperiod Trycksaker Bevaras Digitalt/ G:/ papper närarkiv Försäljningsstatistik Bevaras Digitalt Försäljningssystem Nej Mina sidor - Ansökan - Avregistrering Bevaras Digitalt Försäljningssystem Anmärkning Registrering av ansökan görs i excelfil, enligt ovan Nej 2 år 1 arkivex bevaras Ja/ Nej, se anmärkning Sammanställning av uppgifter om försäljning Enligt samtycke och avtal med kund. Avidentifiering sker vid avregistrering. Enkäter (egna), sammanställningar/ rapporter Enkäter (egna) svar och andra underlag Bevaras Digitalt/ Papper Evolution/ närarkiv Nej Ja 2 år Försäljning och resestatistik bevaras Vid inaktualitet Digitalt G: Nej Gallras då sammanställning gjorts Ett utskrivet dokuments giltighet kan ej garanteras Utskriftsdatum: 2019-05-22 8 (9)

Riktlinje Dokumenthanteringsplan Kollektivtrafiknämnden Giltighetstid: 2019-01-01- tillsvidare Ett utskrivet dokuments giltighet kan ej garanteras Utskriftsdatum: 2019-05-22 9 (9)

Kalmar länstrafik TJÄNSTESKRIVELSE Datum 2019-05-17 Ärendenummer KTN 2019/65 Sida 1 (2) Kollektivtrafiknämnden Skrivelse från Funktionshinderrådet Förslag till beslut Kollektivtrafiknämnden besvarar skrivelsen från Funktionshinderrådet med redovisat yttrande. Bakgrund Njurföreningen i Kalmar län har inkommit med en skrivelse till Funktionshinderrådet. I skrivelsen ger Njurföreningen sin syn på färdtjänstoch sjukresor för dialyspatienter. Med anledning av detta önskar Funktionshinderrådet svar från Regionstyrelsen kring vilka åtgärder som kommer att vidtas. Då ansvaret för kollektivtrafiken från och med 1 januari 2019 övergått till kollektivtrafiknämnden är ärendet överlämnat till nämnden för besvarande. Yttrande Det framkommer av skrivelsen från Njurföreningen att dialyspatienter får vänta på sina resor men också att de får samåka med andra. Kalmar länstrafik har i uppdrag att samplanera alla inkomna beställningar vad gäller kollektivt resande. Sjukresor och färdtjänstresor som här avses är att betrakta som kollektivt resande. Undantag från samplanering kan ske i de fall där funktionshindret kräver det, ofta klargjort via medicinskt utlåtande. Kalmar länstrafik har haft kontakt med medicinskt ansvarig (Dialysmottagningen Kalmar länssjukhus) och fått besked om att samplaneringen fungerar enligt uppdrag. Vad Kalmar länstrafik dessvärre inte till fullo lyckats med är uppfyllelsen av lokalt tagna riktlinjer vid resor till och från dialys. Idag finns ett specifikt regelverk för denna kundgrupp som klargör max 10 km omväg, jämte en maximerad väntetid av 30 minuter. Kalmar länstrafik har här en utmaning då aktuella kunder, likt många andra kundgrupper, har behov av att resa under vad som benämns peaktid d.v.s. vid tider där tillgången på fordon är som minst i förhållande till mängden resor. Av skrivelsen från Njurföreningen framgår också krav på att handläggarna har bättre kunskap om både funktionshindret och sjukdomen. Den medicinska kunskapen som behöver tillföras i ett ärende får handläggarna via medicinska utlåtanden. Ett medicinskt utlåtande har till Region Kalmar län Webbplats regionkalmar.se E-post region@regionkalmar.se Organisationsnr 232100-0073 Postadress Region Kalmar län Box 601 391 26 Kalmar Besöksadress Strömgatan 13 391 26 Kalmar Telefon 0480-810 00 vx Bankgiro 833-3007

Region Kalmar län Datum 2019-04-25 Sida 2 (2) syfte att klargöra en kunds förmåga utifrån en medicinsk bedömning. Handläggaren har sedan det medicinska utlåtandet som en del av prövningen vid undantag från samplanering. Vidare framkommer i skrivelsen att kundnöjdheten i verkligheten inte stämmer överens med KLT:s egen rapport, Njurföreningen önskar att en oberoende utredning görs. - Den kundnöjdhet som redovisats av Kalmar länstrafik kommer via Anbaro (Barometer för anropsstyrd trafik, Svensk Kollektivtrafik). Varje månad intervjuas 80-100 stycken kunder. Resor i samband med dialys står för ca 9,5 % av antalet resor totalt. Anbaro handhar all anropsstyrd trafik och hanteras via bolaget Ipsos. Utredningen görs alltså via en extern part. - Därtill redovisas nöjdheten av myndighetsutövningen via Hanbaro (Handläggningsbarometern). Undersökningen omfattar ämnen såsom information, handläggningstider, bemötande m.m. (färdtjänst och riksfärdtjänst). Undersökningen sköts internt, men kommer att under 2019 hanteras externt (på central nivå). Kalmar länstrafik arbetar löpande med att förbättra sitt utbud och sin kundnöjdhet. Förvaltningen följer noggrant inkomna avvikelser. Vad gäller återkoppling vid uppkomna förseningar kan återkopplingen till kunden och vårdavdelningen förbättras. Uppföljning av denna hantering kommer att ske. Karl-Johan Bodell trafikdirektör Bilaga Skrivelse från Funktionshinderrådet daterat den 14 mars 2019

Kalmar länstrafik TJÄNSTESKRIVELSE Datum 2019-05-17 Ärendenummer KTN 2019/78 Sida 1 (1) Kollektivtrafiknämnden Godkännande av ekonomisk rapport mars 2019 Förslag till beslut Kollektivtrafiknämnden godkänner Kalmar länstrafiks ekonomiska rapport för mars 2019 samt överlämnar den till regionstyrelsen. Bakgrund Kalmar länstrafik tar under året fram ett antal ekonomiska rapporter. Under året redovisas dessutom två delårsrapporter och en årsrapport. Motsvarande ekonomiska redovisningar ges även till regionstyrelsen. Innan rapporterna redovisas i styrelsen ska nämnden godkänna dem. Anna Nyström ekonomichef Bilaga Ekonomirapport mars 2019 Region Kalmar län Webbplats regionkalmar.se E-post region@regionkalmar.se Organisationsnr 232100-0073 Postadress Region Kalmar län Box 601 391 26 Kalmar Besöksadress Strömgatan 13 391 26 Kalmar Telefon 0480-810 00 vx Bankgiro 833-3007

Månadsrapport Ekonomi Trafiknämnd/Kalmar länstrafik

Innehållsförteckning 1 Månadsuppföljning... 3 1.1 Ekonomiska mål... 3 1.2 Förvaltningens ekonomiska mål... 3 1.3 Ekonomisk prognos... 3 Trafiknämnd/Kalmar länstrafik, Månadsrapport Ekonomi 2(4)

1 Månadsuppföljning Region Kalmar län ska ha en kostnadseffektiv hushållning av resurser. Den verksamhet som bedrivs ska vara ekonomiskt ansvarsfull och långsiktig. Verksamhetens mål ska nås med lägsta möjliga resursinsats. 1.1 Ekonomiska mål Målområde Ekonomi Region Kalmar läns mål God ekonomisk hushållning 1.2 Förvaltningens ekonomiska mål Förvaltningens/nämndens mål Kalmar länstrafik ska ha en god ekonomisk hushållning 1.3 Ekonomisk prognos Biljettintäkterna för 2018 uppnådde inte den budgeterade nivån vilket ledde till att budget för 2019 inte räknades upp med trafikindex. Utfallet efter de tre två månaderna visar på en förbättrad nivå jämfört med 2018. Indexjusteringen för samtlig trafik ökade kraftigt under 2018 och skapade därmed ett ingångsläge i 2019 som är mycket instabilt. Oavsett storlek på indexjustering kommer det att fresta på resultatet. Därtill har antalet resenärer i servicetrafiken stigit jämfört med motsvarande period föregående år. Den enskilt största osäkerhetsfaktorn för att nå ett utfall i balans med budget är nivån på indexjustering i trafiken. För att motverka detta har Kalmar länstrafik lämnat förslag på reducering av trafik. Förslaget ryms inom de direktiv som anges i Trafikförsörjningsprogrammet. Ytterligare åtgärder diskuteras under året för att åstadkomma en budget i balans. Resultat Total budget Helårsprognos Avvikelse Budget/Prognos 10 Avgifter och trafikintäkter -445 163-457 163 12 000 11 Såld Verksamhet 12 Erhållna bidrag -29 350-21 000-8 350 13 Övriga intäkter -7 050-7 050 0 Intäkter -481 563-485 213 3 650 14 Lön och arbetsgivaravgifter 15 Utbildning och övr personalkst 20 Bemanningsföretag 58 758 57 828 930 1 678 1 328 350 Personalkostnader 60 436 59 156 1 280 16 Köpt vård Köpt vård 17 Läkemedel Läkemedel 18 Kapitaltjänstkostnader 998 998 0 Kapitaltjänstkostnader 998 998 0 Trafiknämnd/Kalmar länstrafik, Månadsrapport Ekonomi 3(4)

Resultat Total budget Helårsprognos Avvikelse Budget/Prognos 19 Lokalhyror 3 411 3 411 0 Lokalhyror 3 411 3 411 0 21 Köp av verksamhet 896 764 900 194-3 430 22 Sjukvårdart o med material 0 0 0 23 Material och varor 174 174 0 24 Övriga kostnader 116 978 118 478-1 500 Övriga Kostnader 1 013 916 1 018 846-4 930 Summa 597 198 597 198 0 Trafiknämnd/Kalmar länstrafik, Månadsrapport Ekonomi 4(4)

TJÄNSTESKRIVELSE 1(1) Datum 2019-05-08 Ärendenummer KTN 2019/92 Kalmar länstrafik Kollektivtrafiknämnden Delårsrapport april 2019 Förslag till beslut Kollektivtrafiknämnden godkänner delårsrapport för april 2019 för Kalmar länstrafik, samt överlämnar rapporten till regionstyrelsen. Bakgrund Kalmar länstrafik tar fram en delårsrapport för perioden januari till april 2019. I rapporten redovisas uppföljning av verksamhetsmål och det ekonomiska läget för förvaltningen. Delårsrapporten efter april ska vara klar från förvaltningarna senast den 20 maj. Därefter tar centrala ekonomi hand om helheten och sammanställer rapporten på regionnivå. Av den anledningen kommer handlingarna inte att kunna skickas ut inför mötet med nämnden den 24 maj, utan all information lämnas på sammanträdet. Delårsrapporten för hela regionen kommer sedan att föredras på regionstyrelsen den 18 juni. Anna Nyström basenhetschef Kalmar länstrafik Bilaga Delårsrapport april 2019, Kalmar länstrafik Region Kalmar län Webbplats regionkalmar.se E-post region@regionkalmar.se Organisationsnr 232100-0073 Postadress Region Kalmar län Box 601 391 26 Kalmar Besöksadress Strömgatan 13 391 26 Kalmar Telefon 0480-810 00 vx Bankgiro 833-3007

Verksamhetsberättelse 2019-04 Trafiknämnd/Kalmar länstrafik

Innehållsförteckning 1 Invånare och kund - Nöjda invånare och samarbetspartners (Region Kalmar läns mål)... 3 1.1 Vision och värdegrund för Kalmar länstrafik... 3 1.2 Resandet med kollektivtrafiken ska öka... 3 1.3 Nöjdheten hos allmänhet och kunder ska öka... 5 2 Verksamhet - Stärk innovationsförmåga och ökad förnyelse i länet (Region Kalmar läns mål)... 9 2.1 En kollektivtrafik för alla... 9 2.2 Fossilbränslefritt och energieffektivt... 19 3 Medarbetare - En av Sveriges bästa arbetsplatser (Region Kalmar läns mål)... 21 3.1 Kalmar länstrafik är en attraktiv, utvecklande och hälsosam arbetsplats... 21 4 Ekonomi - God ekonomisk hushållning (Region Kalmar läns mål)... 25 4.1 Prognos drift... 25 4.2 Prognos investeringar... 25 4.3 Prognosrapport... 25 4.4 Kalmar länstrafik ska ha en god ekonomisk hushållning... 26 Trafiknämnd/Kalmar länstrafik, Verksamhetsberättelse 2019-04 2(26)

1 Invånare och kund - Nöjda invånare och samarbetspartners (Region Kalmar läns mål) Invånare ska uppleva god hälsa, livskvalitet samt bra bemötande och god tillgänglighet. Människor, organisationer och näringsliv ska ges möjlighet till delaktighet och medverkan i både utvecklingen av länet och i utvecklingen av Region Kalmar läns verksamhet. 1.1 Vision och värdegrund för Kalmar länstrafik Kollektivtrafiken ska erbjuda resor som underlättar och berikar människors liv. Den ska vara ett attraktivt och naturligt alternativ och kunden ska känna trygghet under hela resan, från dörr till dörr. Visionen är att bli Sveriges mest uppskattade kollektivtrafik. 1.2 Resandet med kollektivtrafiken ska öka Kollektivtrafiken ska ge alla invånare i Kalmar län goda förutsättningar att resa. Som ett led i detta ska Kalmar länstrafik prioritera basfunktioner inom nedanstående fokusområden. Fokusområden Pålitlighet Biljett- och betalsystem Bokningssystem Resenärsinformation Bytespunkter Kommentar Grundläggande för att kunderna ska attraheras av kollektivtrafiken är att vi gör det enkelt att hitta restider, enkelt att köpa biljett m.m. Detta ser vi som våra basfunktioner och dessa är avgörande för om vi ska lyckas öka kundnöjdheten hos allmänheten eller ej. Resenärsinformation: Arbete med att säkerställa och förbättra resenärsinformationen såväl ombord som vid hållplats pågår kontinuerligt. Yttre och inre skyltning i fordonen fungerar bra med både uppvisande av nästa och nästföljande hållplatser samt trafikinformation. I Kalmar stadstrafik samt på andra strategiska platser fortsätter utbyggnaden av realtidsmonitorer i busskurerna. Reseplaneraren för webbplatsen lanserades under våren 2019 och ny mobilapp utvecklas med lansering under senare delen av 2019. Biljett- och betalsystem: Det nya biljettoch betalsystemprojektet BoB fortsätter i samarbete med fyra län i södra Sverige. Flera upphandlingar är genomförda och leverantörer arbetar nu enligt kravspecifikationerna. De olika delarna (kundapp, kundportal/crm Mina Sidor, biljettautomater, ombordutrustning) kommer att implementeras under 2019-2020. Utöver BoBprojektet arbetar Kalmar länstrafik även med en egen mobilapp för enkelbiljetter, arbetsnamn GoOn. Avtalet med nuvarande biljettautomat Quickomat är uppsagt och avslutas vid utgången 2019. Bokningssystem: Arbete pågår med Reseplanerare, såväl lokal som regional. Reseplaneraren är ett väsentligt första steg vid köp av biljetter. Reseplaneraren har anpassats för en ny webbplats och ska även anpassas för en ny biljettapp. Samarbeten med kommersiella aktörer, som t ex SJ, finns. Trafiknämnd/Kalmar länstrafik, Verksamhetsberättelse 2019-04 3(26)

Översyn och rättelse av resesökningarna i Samtrafikens Resplus/Resrobot har genomförts vilket åskådliggjort fler resmöjligheter för främst Kustpilen-trafiken. Pålitlighet: Punktlighet och driftsäkerhet är avgörande för ett fortsatt högt förtroende för kollektivtrafiken. Tågtrafiken (främst Kustpilen) har åter drabbats av störningar som härrörs från infrastrukturen (spårfel). Det har också medfört problem med fordonstillgången. Resandeutvecklingen är fortsatt mycket bra. Punktligheten i främst stadsbusstrafiken har förbättras där justerade tidsintervaller mellan turer i högtrafik har fallit väl ut. På sikt finns en vilja att stimulera ett resande som är mer utspritt över dygnet. Bytespunkter: En hy hållplatsklassificering för Kalmar län har tagits fram och implementerats i datorsystemet StolpPlats. En hållplatshandbok på webben (samarbetsportalen) har också publicerats. En ny inventering av länets hållplatser har inletts och kommer att pågå under våren 2019. Sammantaget kommer detta att leda till ett mera systematiskt arbete med att utveckla hållplatser och bytespunkter framöver. Upprustningen av hållplatsmiljön vid Kalmar Central har nu slutförts och resenären möts av nya hållplatskurer och digital restidsinformation i realtid. Mått Utfall Målvärde Årlig resandeökning 3 % Ett ökat resande med kollektivtrafiken innebär en sänkt miljöpåverkan och ett effektivare resursutnyttjande. Kommentar Resandet mäts månadsvis i KLT:s biljettsystem. Utfallet för 2018 visar en resandeökning på 6,1 % gentemot 2017. Det som framförallt drivit upp resandesiffrorna är seniorkortet som infördes på prov från januari 2018 och sommarlovskorten till skolungdomar från klass 6 till 2:a året på gymnasiet. Kollektivtrafikens marknadsandel för resor i Kalmar län. 13 % 16 % En högre marknadsandel för kollektivtrafiken visar på en fungerande kollektivtrafik. Kommentar Kollektivtrafikens marknadsandel vad gäller motoriserat resande under den inledande delen av 2019, januari-april, är sammanlagt 14,5 %, vilket är en marginell uppgång jämfört med helåret 2018 (13 %). Medelvärdet för kollektivtrafikens marknadsandel för april månad och 12 månader bakåt visar 13 %. Kollektivtrafikens marknadsandel ökar enbart nämnvärt trots en stark årlig resandeutveckling i länet, 6,1 % för 2018 och 8 % för den inledande delen av 2019. Bilen är fortfarande det överlägset mest nyttjade transportmedlet i länet. Fortsatta aktiviteter i syfte att bearbeta bilister är således angelägna, samtidigt som det är viktigt att bygga ut och stärka den kollektiva infrastrukturen. Aktiviteter Marknadsföring Genom en offensiv marknadsföring ska invånarna i länet uppmärksammas på fördelarna med att resa kollektivt Trafiknämnd/Kalmar länstrafik, Verksamhetsberättelse 2019-04 4(26)

Aktiviteter Kommentar Under första kvartalet har ett antal nya informations- och instruktionsfilmer spelats in med karaktären Bosse, bl.a. "vara i god tid", "sittplats för de som behöver" och "husdjur". Den sistnämnda blir under våren kampanjfilm, övriga filmer endast på webb och digitalt. Utöver dessa har en Seniorkorts-kampanj (nr 2) spelats in och släppts i mars. Kalmar länstrafik var nominerad, utan vinst, till Årets marknadsförare 2019 på Kalmar kommuns Guldfest. Seniorkorts-kampanj (nr 2) fick en bra spridning och har förhoppningsvis varit med och påverkat en del av försäljningen positivt. I april månad såldes det strax över 3500 Seniorperiodkort i länet. Vara i god tid filmen har fått en relativt stor spridning med mestadels positiv respons. Filmen söker sprida klarhet när det kommer till begreppet cirkatider och att bussen inte kan vara helt i tid vid alla hållplatser, vilket visade sig svårt att beskriva i rörlig bild. Sittplats för de som behöver är ytterligare en informativ vett- och etikettfilm om hur personer ska uppföra sig ombord. Husdjur -filmer i fyra olika utföranden som visar en hund som åker buss. Hundfilmerna är renodlade kampanjfilmer som är tänkta att knyta an till djurmänniskor oavsett om de åker kollektivt eller ej och få personer att associera Kalmar länstrafik med något positivt. Filmerna har fått bra respons. Vad vi kan se är att rörlig bild (film) är uppskattat och att karaktären Bosse fortfarande ses som relevant, rolig och informativ. 1.3 Nöjdheten hos allmänhet och kunder ska öka För att få nöjda kunder ska Kalmar länstrafik prioritera basfunktioner inom nedanstående fokusområden. Fokusområden Pålitlighet Biljett- och betalsystem Bokningssystem Resenärsinformation Bytespunkter Kommentar Nöjdheten har ökat steg för steg alltsedan sensommaren 2017. Den nya trafikstarten i augusti 2017 var ett startskott på den positiva utveckling som fortfarande råder. Trenden är liknande för såväl invånarnas nöjdhet, som kundernas och senaste Kalmar länstrafiksresans. Mest positivt har kundernas nöjdhet utvecklat sig. Det ackumulerade värdet för 2018 låg på 66 % (målvärde 65 %). Medelvärdet för april månad och 12 månader tillbaka visar 68 %. Januari-april månad 2019 visar 72,5 % vilket tydligt indikerar på en uppåtgående trend även in på år 2019. Man måste dra slutsatsen att kundernas nöjdhet är ett kvitto på ett återvunnet förtroende för Kalmar länstrafik. Det som erbjuds ombord, vid hållplats, informationen före, under och efter resan ligger mera i fas med kundernas behov och uppfattning. Även invånarnas nöjdhet utvecklas positivt. Medelvärdet för invånarnas nöjdhet för april månad och 12 månader bakåt visar 54 % (målvärde 60%). Mot bakgrund av att nästan 3 av 4 länsinvånare sällan eller inte alls åker kollektivt är det ett bevis på en starkare image för Kalmar länstrafik och kollektivtrafiken generellt. Mått Utfall Målvärde Invånarnas nöjdhet med Kalmar länstrafik (Kolbar) 54 % 60% Trafiknämnd/Kalmar länstrafik, Verksamhetsberättelse 2019-04 5(26)

Mått Utfall Målvärde Allmänheten nöjdhet med Kalmar länstrafik är ett mått på hur Kalmar länstrafiks varumärke upplevs, vad folk tycker om Kalmar länstrafik, och speglar i hög utsträckning den aktuella mediabilden. Kommentar Invånarnas nöjdhet med Kalmar länstrafik och kollektivtrafiken ökar successivt. Medelvärdet för invånarnas nöjdhet för april månad och 12 månader bakåt visar 54%, Motsvarande nöjdhetsvärde för helåret 2018 var 52 %. För januari-april månad 2019 är nöjdheten uppe i 58,25%, vilket tydligt påvisar en uppåtgående trend. Trenden har varit positiv sedan den nya trafiken rullade igång i augusti 2017. Den nya Trafiken 2017 tillsammans med ny inriktning i marknadskommunikationen med bl.a. mer frekvent exponering i främst digitala medier, har gjort att nöjdheten ökar. Nöjdheten det senaste året har ökat i alla åldersgrupper. Mest nöjda med Kalmar länstrafik är 65-85 åringar. Det är också den grupp som omfattas av de mest förmånliga rese- och månadskort genom politiska beslut (Seniorperioden). Den största positiva förändringen i nöjdheten återfinns hos kvinnor, främst gruppen 15-19 år samt 20-25 år. Bland männen är den mest positiva förändringen i gruppen 65-85 år. Kundens nöjdhet med Kalmar länstrafik (Kolbar) 68 % 65 % Kundens nöjdhet är ett mått på vad de som reser med Kalmar länstrafik minst en gång per månad tycker om kollektivtrafiken. Kommentar Kundens/resenärens nöjdhet har sedan trafikstarten 2017 ökat kraftigt. För helåret 2018 var nöjdheten på 66 % vilket var något över vårt mål (65 %). Den positiva nöjdhetstrenden ser ut att hålla i sig för 2019 då nöjdhetssiffrorna har att ökat ytterligare, medelvärdet för april månad och 12 månader tillbaka visar 68 %. Januari-april månad 2019 visar 72,5 % vilket tydligt indikerar på en uppåtgående trend så här långt in på år 2019. Starten av det nya trafikavtalet i augusti 2017 har varit en positiv injektion för resenärerna och den positiva utvecklingen har pågått under hela 2018 och in på 2019. Jämförs januari-april månad 2019 med samma period 2018 kan vi se en förbättring av kundnöjdheten på +7 procentenheter, mätningarna har utförts i samma trafikavtal och utan den positiva effekt som ny trafik och nya bussar tidigare givit. Detta är en tydlig signal på ett återvunnet kundförtroende. Enklare och mer frekventa resor i kombination med nya tekniska funktioner ombord och i trafikmiljön har bidragit till ett större intresse och en ökad kundlojalitet. Lojalitetsmåtten, det s k NPS-värdet, har gått från -18 till +11, dvs vi har just nu långt fler ambassadörer än kritiker. Andel resenärer som är nöjda med senaste resan med 85 % 95 % Kalmar länstrafik Här är kundernas uppfattning om Kalmar länstrafik som företag eller om kollektivtrafiken som begrepp och företeelse. Kommentar Nöjdheten med den senaste genomförda Kalmar länstrafiksresan utvecklas positivt. Värdet för helåret 2018 visade 84 %. Nöjdhetssiffrorna för april månad och 12 månader bakåt visar 85 %. De fyra inledande månaderna 2019 visar på ytterligare en höjning av nöjdhetssiffrorna till 86,75 %. Nya bussar, enklare och mer frekvent trafik upplevs som positivt. Försäljningen av mobilbiljetter via appen ökar för varje månad, i april månad såldes det över 23 000 biljetter i appen, vilket genererar sjusiffriga intäkter. Resan uppfattas som enklare att ta till sig, utföra och betala. Vår förmåga att möta behovet av enkla, gör-det-själv-lösningar avgör vårt sätt att paketera och presentera kollektivtrafiken som ett relevant alternativ. Siffrorna visar en tydlig positiv trend. Trafiknämnd/Kalmar länstrafik, Verksamhetsberättelse 2019-04 6(26)

Mått Utfall Målvärde Andel resenärer som är nöjda med senaste färdtjänstresan 93,33 % 90 % Måttet avser sammanfattande nöjdhet med både beställningen och resan för senaste färdtjänstresan. Kommentar Nöjdhetsvärdena för en färdtjänstresa är stabilt höga, i regel mellan 92-95% varje månad. Medelvärdet för april månad och 12 månader bakåt visar 93,3 %. Medelvärdet för januariapril månad 2019 är 94,75% nöjda färdtjänstresenärer. Det kan alltså konstateras att de som genomför en färdtjänstresa i Kalmar län är mycket nöjda med allt från beställning, kundbemötande och den utförda resan med transportören. Andel resenärer som är nöjda med senaste sjukresan 92,5 % 90 % Måttet avser sammanfattande nöjdhet med både beställningen och resan för senaste sjukresan. Kommentar Den upplevda nöjdheten med sjukresorna fortsätter att vara hög, i regel mellan 90-93 % varje månad. Medelvärdet för april månad och 12 månader bakåt visar 92,5 %. Medelvärdet för januari-april månad 2019 ligger på 92,75%. Detta vittnar om en hög nivå av utförandet i alla led såsom kundtjänst, beställning, trafikplanering och själva transporten. Andel nöjda med handläggningstid 84 % 90 % Kundens upplevda nöjdhet med handläggningstid för beslut om färdtjänst respektive riksfärdtjänst Kommentar Vad gäller nöjdheten med handläggningstider för färdtjänst/riksfärdtjänst baseras nu aktuellt resultat på tiden jan-okt. Vi lyckas inte till fullo komma upp till satt målvärde på 90% utan har att redovisa 85%. Vi har under aktuell redovisningsperiod (generellt) klarat en handläggningstid understigande 3 veckor (skälig handläggningstid) vad gäller färdtjänst och 2 veckor för riksfärdtjänst. Handläggningstiden har ökat något under sista kvartalet 2018 beroende på nyrekrytering av två tjänster med placering Kalmar (2 av 3). Andel nöjda med bemötandet i myndighetsutövning 90 % 90 % Kundens upplevda nöjdhet med bemötanden vid handläggning av beslut om färdtjänst respektive riksfärdtjänst Kommentar Nöjdheten med bemötandet vad gäller myndighetsutövning färdtjänst/riksfärdtjänst baseras på tiden jan-okt 2018. Vi lyckas inte uppnå målvärdet på 95% utan har här att redovisa 91%. Vad som sedan tidigare är klargjort är att bemötandet styrs av resultatet d.v.s. det till kunden delgivna beslutet, ett avslag/delavslag medför allt som oftast ett sämre resultat vad gäller nöjdheten av bemötandet i myndighetsutövningen. Aktiviteter Bemötandeutbildning Samtlig personal som har kundmöte ska genomgått bemötandeutbildning Trafiknämnd/Kalmar länstrafik, Verksamhetsberättelse 2019-04 7(26)

Aktiviteter Kommentar Under april månad genomfördes på test en kortare modell av bemötandeutbildningen. Detta i ett försök att förbättra utbildningen samtidigt som praktiska moment introducerades. Testutbildningarna innebär att bemötandeträning hålls under en kortare tidsperiod och närmare förarna/depåerna. Sex utbildningstillfällen genomfördes under april 2019. De tidigare heldagsutbildningarna med kursledare har blivit alltför omfattande att planera samt att utbildningsmöjligheten för förarna blivit allt mer begränsad. Det har även konstaterats via vittnesmål från förare, resenärer och fordonskontrollanter att det finns ett stort behov hos förarna att träna praktiska moment ombord. De praktiska moment omfattar t.ex. sälja och makulera biljetter, hantera de tillgänglighetsanpassade ramperna och säkerhet kring övrig utrustning ombord m.m. Tretimmars-modellen omfattar 1,5 timme information och 1,5 timme praktik/övning i regionbuss. Slutsatser i korta drag: Slutsatsen är att tretimmarsutbildningen fungerar väl som grundutbildning/information för nytillkomna förare. Förarna har generellt låg kännedom om resandeutvecklingen Kunskapen om resenärers-personas är låg Avtalets krav på förarna är i regel okända för förarna Kunskapen om och hanteringen av lift/ramp, biljettförsäljning och utrop är mycket dåligt bland förare. Stärkt vi- känsla efter genomförd utbildning istället för vi och dem. Relationen mellan förare och Kalmar länstrafik är oftast bättre och rakare än med trafikföretagen. Det är ännu för tidigt att dra några längre slutsatser kring utbildningsformens vara eller icke vara. Vad som dock är säkert är att fortsatta bemötandeutbildningar är av stor vikt för att förbättra kundnöjdheten bland länets resenärer. Trafiknämnd/Kalmar länstrafik, Verksamhetsberättelse 2019-04 8(26)

2 Verksamhet - Stärk innovationsförmåga och ökad förnyelse i länet (Region Kalmar läns mål) Region Kalmar län ska vara en samlande kraft för länets utveckling. Hållbarhet och innovationsförmåga ska bidra till tillväxt i länet. Regionen ska arbeta för att höja länets utbildningsnivå, erbjuda en välfungerande kollektivtrafik och bidra till kultur i hela länet. 2.1 En kollektivtrafik för alla En väl utbyggd kollektivtrafik berikar människors liv och utvecklar regionen genom att möjliggöra pendling till arbete och studier samt stimulera service- och fritidsresor. Kalmar länstrafik ska prioritera basfunktioner inom nedanstående fokusområden. Fokusområden Pålitlighet Biljett- och betalsystem Bokningssystem Resenärsinformation Bytespunkter Kommentar Flera projekt pågår för att förbättra de prioriterade fokusområdena, grundläggande är att alla förändringar ska göra att kunderna får en enklare vardag i kollektivtrafiken. Utveckling av nytt biljettoch betalsystem är grundläggande för att förenkla resandet i länet och för mer långväga resor över länsgränsen. Inledande leverans kommer att ske under hösten för ny mobil app och för nya biljettautomater, övriga delar levereras under första halvåret 2020. Punktlighet och regularitet är helt avgörande för att kunderna ska ha kollektiva resor som alternativ. Här ser vi bra tendenser i busstrafiken, något sämre p.g.a. infrastrukturen för vissa delar i tågtrafiken. Mått Utfall Målvärde Andel av ombord- och frontpersonal som genomgår 20 % bemötandeutbildningar per år I syfte att kontinuerligt utbilda förarna i kundbemötande samt Kalmar länstrafiks värdegrund anordnas utbildningsdagar. Kommentar Antalet förare/tågpersonal som har genomgått bemötandeutbildningen under åren 2014-2019 överstiger nu 1000 st. Utbildning/träning sker normalt vår och höst. Nöjdheten med förarna ökar successivt och Kalmar län ligger nu efter de fyra inledande månaderna av 2019 på 2:a plats i Sverige avseende kundnöjdhet med förare och ombordpersonal. Under våren 2019 har en ny, kortare, form av bemötandeutbildningen genomförts och vid dessa tillfällen har totalt 36 förare genomgått utbildningen 2019: Efter vårens utbildningar återstår 22 nya linjeförare och ett 10-tal nya servicereseförare på väntelistan. Med tanke på att den nya modellen fortfarande inte är helt färdigutvecklad kan det för år 2019 vara svårt att nå upp till målnivån på att 20 % av förarna ska genomgå bemötandeutbildningen årligen. Andel av befolkningen som reser med kollektivtrafik minst 28,7 % 40 % en gång per månad Trafiknämnd/Kalmar länstrafik, Verksamhetsberättelse 2019-04 9(26)

Mått Utfall Målvärde Nyckeltalet visar andel av befolkningen 15-75 år i Kalmar län som åker med kollektivtrafiken minst en gång per månad. Kommentar Andelen av länsinvånarna som regelbundet reser med kollektivtrafik varje månad är cirka 25-30 %. Det senaste året kan en positiv trend urskiljas. Medelvärdet för helåret 2018 var 27,4 %. Medelvärdet för april månad och 12 månader bakåt visar 28,7 %. Det ackumulerade värdet för andelen av befolkningen som reser med kollektivtrafik minst en gång per månad visade januari-april månad 2019 på en ökning till 30 %. Andelen sällan-resenärer och icke-resenärer under de första månaderna 2019 är 42 % respektive 28 %. Fördelningen mellan de tre grupperna resenärer, sällan-resenärer och icke-resenärer har varit tämligen oförändrad över tid. Intressant är att andelen icke-resenärerna de fyra första månaderna 2019 nu för första gången är under 30 %. Den positiva procentuella reseutvecklingen per år leder dessvärre inte till en betydande minskning i andelen icke-resenärer i länet. Detta kan delvis förklaras av att redan befintliga resenärer gör fler resor än tidigare. Det kan konstateras att bilen fortsatt är stark i länet, liksom att ca 25 % av de intervjuade under 2019 är så kallade "växlare". Växlaren är vanligare bland yngre resenärer, studenter & kvinnor. Växlaren väljer transportsätt utifrån dag och maximal flexibilitet är en viktig faktor, liksom upplevd tillförlitlighet. Andelen invånare som reser kollektivt minst en gång per månad är högre i vissa kommuner, bl.a. Kalmar, Mörbylånga och Torsås. Kalmar länstrafik fortsätter att försöka påverka resebeteendet främst i gruppen sällanresenärer. Detta görs genom ett långsiktigt varumärkesarbete, en anpassning av trafikutbudet efter efterfrågan, prioritering av enkelhet samt själv-service-tjänster. Handläggningstiden ska uppfylla kraven för skälighet Ja Ja Beslut om rätten till färdtjänst/riksfärdtjänst ska vara grundade på rådande nationell praxis jämte lokalt taget regelverk. Handläggningstiden har att hanteras i enlighet med förvaltningslagens bestämmelser (skälig handläggningstid). Kommentar Likt tidigare erhåller våra kunder en skälig handläggningstid i enlighet med förvaltningslagens bestämmelser. Både gällande färdtjänst och riksfärdtjänst redovisas generellt handläggningstider understigande 2,5 vecka. Om särskilda behov klargörs kan handläggningstiden ytterligare förkortas i det enskilda ärendet. Andelen tillgänglighetsanpassade fordon i kollektivtrafiken 100 % 100 % Kalmar länstrafik arbetar med "En kollektivtrafik för alla". En del i detta är att tillgänglighetsanpassa fordon för att undvika särlösningar för de resenärer som har behov av detta. Kommentar Målet är uppfyllt i och med att alla fordon i de nya trafikavtalen är tillgänglighetsanpassade. Allmänna kollektivtrafikens självfinansieringsgrad 51 % 50 % Den allmänna kollektivtrafiken avser linjelagd tåg- och busstrafik inklusive närtrafik som kan nyttjas av allmänheten. Trafiknämnd/Kalmar länstrafik, Verksamhetsberättelse 2019-04 10(26)

Mått Utfall Målvärde Kommentar Självfinansieringsgraden för Kalmar länstrafik mäts från 2019 på linjelagd tåg- och busstrafik inklusive närtrafik som kan nyttjas av allmänheten. Självfinansieringsgraden för denna trafik har historiskt legat något under 50 % men har stigit tack vare att Kalmar länstrafik numer anordnar skolskjuts åt samtliga kommuner i länet. Busstrafiken ska hålla tidtabellen med maximalt 3 minuters 79 % 80 % avvikelse Punktligheten för busstrafiken mäts vid start- och sluthållplats samt vid s.k. reglerhållplatser under väg. Kommentar Punktligheten i stadstrafiken i Kalmar fortsätter att öka och uppfyller målvärdet i genomsnitt under första fyra månaderna. Även övrig busstrafik har en förbättrad punktlighet, men den långväga busstrafiken påverkas i större utsträckning av vinterväglag runt om i länet. Tågtrafiken ska ha maximalt 5 minuters försening vid 92 % 95 % tidtabellens slutstation Under 2019 ska det samlade medelvärdet för tågtrafikens punktlighet uppgå till 95%. Det som mäts är antal tåg som ankommer till slutstation rättid upp till + 5 min. Normalt mått inom branschen för InterRegional trafik, uppgifter följs upp och rapporteras varje månad genom Trafikverket. Kommentar Punktligheten har minskat under första tertialen. Det är främst Stångådalsbanan som haft infrastrukturproblem som medför störningar i trafiken. Dessa beror på hastighetsnedsättningar och växelfel som påverkat rättidigheten negativt. Trafiknämnd/Kalmar länstrafik, Verksamhetsberättelse 2019-04 11(26)

Aktiviteter Seniorperiod i kollektivtrafiken Under delar av dagen finns ledig kapacitet i den allmänna kollektivtrafiken. Under 2018 infördes på prov en nya produkt Seniorkortet, en biljettprodukt med giltighet för personer 65+. Seniorperiod är giltig mellan kl. 09.00-15.00 och mellan 18.00-00.00. Kortet infördes på prov under två år och skulle utvärderats under hösten 2019, för eventuellt permanent införande. Kortet blev omgående en stor succé, vilket ledde till att beslut fattades om permanent införande av kortet. Vid beslutet att permanenta Seniorperiod från den 1 jan 2019 kompletterades giltigheten att även omfatta kunder med sjukbidrag. Kommentar En fortsatt uppgång av resandet med seniorperiodkort sker för varje månad. Månadsvärdena ligger nu mer på 3500 kort och ca 40 000 resor vilket ger ungefär 20 % fler kort och resor mot 2018. Denna lyckade satsning visar att kunderna är mogna att differentierad prissättning av biljetter utvidgas till övriga kundgrupper. De uppskattade bytespunkterna Arbetet med att utveckla länets hållplatser fortsätter. En hållplatsklassificering finns nu framtagen liksom tydliga målbilder för vad vi vill uppnå i olika klasser. Detta har så här dags implementerats i det digitala verktyget StolpPlats som därmed får en strategisk funktion i dialog och planeringsarbete tillsammans med väghållarna (kommuner/trafikverket). Dessutom har en hållplatshandbok på webben (Samarbetsportalen) publicerats. En inventering av länets ca 2000 hållplatser (4000 hållplatslägen) har inletts och förväntas vara klar under tidig höst. Information om resultatet sprids i olika fora som Trafik- och infrastrukturrådet, i möten med Trafikverket, Regional utveckling och kommunerna. Projektet avslutas som planerat under 2019. Därefter fortsätter det praktiska arbetet med att utveckla länets hållplatser/bytespunkter i den takt ekonomin tillåter. Målsättningen med arbetet är att tillsammans med väghållarna skapa trygga, säkra och attraktiva hållplatser för att möta olika målgruppers behov. Särskilt viktigt är det att beakta behoven hos barn, äldre och personer med funktionsnedsättningar. Kommentar Delprojekt avslutade. Utredning gjord av Ramböll som var det ursprungliga uppdraget. Digitala system är utvecklade, finns på gemensamportal, StolpPlats är vidareutvecklat och inventering av hållplatser i länet pågår. Framtida biljettoch betallösningar Trafiknämnd/Kalmar länstrafik, Verksamhetsberättelse 2019-04 12(26)

Aktiviteter Digitalisering av reseplanerare och allt fler tjänster runt själva resan gör att kunder efterfrågar sömlöst resande i kollektivtrafiken. Utvecklingen av nya biljettoch betalsystem bygger på Samtrafikens nationella standard och syftar till att kunden enklare ska kunna köpa biljetter för resor i olika län och över länsgräns. Genom att tillämpa den nationella standarden finns möjlighet för alla trafikorganisatörer och kommersiella trafikföretag att utveckla system som kan kommunicera mellan de parter som samverkar. Trafikorganisatörerna Kalmar länstrafik, Jönköpings Länstrafik, Hallandstrafiken och Länstrafiken Kronoberg har bildat en samverkan som under tre år gemensamt drivit projekt för Framtida biljettoch betallösningar med den nationella standarden som bas. Under 2019 kommer olika försäljningskanaler successivt att bytas ut mot nya. Skånetrafiken har sedan 2014 arbetat med att ta fram ett system som skall ersätta sitt biljettsystem. Numera sker deras utveckling i samverkan med Blekinge länstrafik och Östgötatrafiken. Detta innebär att Kalmars gräns mot nya biljettsystem har förflyttats, endast ett angränsande system kräver kompatibilitet för sömnlöst resande ut från Kalmar län. Samtliga län har att följa det överordnade kravet att nya system ska vara kompatibla med varandra och följa Samtrafikens nationella standard. Kommentar Projektet framtida biljett och betallösningar (BoB) bygger på utveckling och anpassning till den BoB-standard som Samtrafiken tagit fram och förankrat i branschen. Programmet Lynx bedrivs inom Samverkansgruppen där även Kronoberg, Jönköping och Halland ingår. När biljetter kan köpas i försäljningskanaler som följer standarden ska biljettköp för kollektivt resande över länsgränser bli enklare och man kommer att kunna köpa varandras lokala biljetter i samtliga system med de parter man samverkar. Kravinsamling för framtida biljettoch betalsystem har genomförts i övergripande funktioner som nu utvecklas i en agil process tillsammans med leverantörer. Upphandling av validatorer, kundapp, biljettautomater (TVM), Kundportal (CRM) och id-bärare har avslutats och leverantörerna jobbar med utveckling av systemen. Ytterligare en upphandling av försäljningssystem till våra fordon och återförsäljare är gjord. Denna upphandling är överprövad och vi väntar på besked från Förvaltningsrätten. Under hösten 2019 ska de första försäljningskanalerna lanseras. Alla försäljningskanaler ska successivt ersättas med nya och arbetet med att planera bytet är komplext. En ytterligare utmaning är när och hur Sydtaxan 2.0 ska införas och lanseras. Samverkan pågår löpande med Skånetrafiken, Blekingetrafiken och Östgötatrafiken, vilka samverkar kring det biljettoch betalsystem som Skånetrafiken utvecklar. Det pågår även samarbete med SJ/Silverrail gällande biljetter i kommersiell trafik. Den huvudsakliga försäljningskanalen för kunder kommer framöver att vara via appar i mobilen men även id-/konto-baserat resande är lösningar som håller på att ta form för att förenkla köp av biljett i framtiden. Målgrupper som i första hand kommer att använda id- /konto-baserat resande är resenärer som åker skolskjuts och företagsresor men även färdtjänst och sjukresor är möjliga användningsområden. Parallellt pågår även lokal utveckling och tester av en app (GoOn) som med GISpositionering känner av om resenären färdas i kollektivtrafiken och hur långt. Med hjälp av denna teknik ska ett köp av enkelbiljett kunna bli mycket enkelt. Införandet av framtida biljettoch betalsystem kommer också att kräva anpassningar till befintliga och lokala system på Kalmar länstrafik. Omfattning och prioritering utreds för närvarande. Trafiknämnd/Kalmar länstrafik, Verksamhetsberättelse 2019-04 13(26)

Aktiviteter Införande av Upphandling 2020 Serviceresor och närtrafik Under 2018 har en upphandling gällande serviceresor och närtrafik genomförts. I början av 2019 kommer tilldelningsbeslut att tas och därefter följer en intensiv period av planering och uppstart inför trafikstarten den 1 januari 2020. Trafikföretagen ska investera i fordon som i huvudsak ska köras på biogas. Omställningen till fler fordon med biogas ska ske samtidigt som nya tankställen måste byggs upp i länet under 2019. Trafikföretag ska rekrytera förare som kan bemanna och utföra uppdragen. Beställningscentralen vid Kalmar länstrafik som tar emot beställningar och planerar serviceresor och närtrafik kommer att införa nya arbetssätt kopplade till nya krav från både verksamhet och trafikavtal. Stegvis ska systemet "WinHAST" införa mer stöd för automatisering och en bättre kommunikation mellan fordon, beställningscentral och trafikföretag. Utmaningen består i att olika aktiviteter har beroenden och måste lösas i samverkan innan trafikstart för att bibehålla hög kvalitet mot kund. Kommentar Avtal har tecknats med trafikföretagen som ska utföra trafik från 1 jan 2020 och under våren har uppstartsdialog hållit med samtliga trafikföretag. Uppstartsdialog hålls för att säkerställa trafikstarten och fånga upp och åtgärda eventuella problem i god tid. Ca 75% av trafiken ska köras på biogas och utbyggnaden av nya stationer för snabbtankning av biogas pågår i länet. Utbyggnaden och tidsplanen är en förutsättning för att trafiken ska kunna utföras. I samverkan med olika leverantörer ha Kalmar länstrafik tagit fram ett nytt specialfordon som drivs på biogas. Fordonet har tagits fram och byggts parallellt med upphandlingsprocessen. Det första fordonet är en prototyp som finns klart och efterföljande byggnationer ska förbättras ytterligare under sommaren inför höstens produktion på ca 60 nya biogasfordon i denna fordonsklass. Systemet WinHast utvecklas och fokus ligger på att helt införa omvänd fakturering samt stegvis automatisera fler funktioner. Under våren har resurserna för systemutveckling förstärkts. En intensiv period med systemutveckling och tester är att vänta närmaste året. Effekterna förväntas bli ett enklare system för användarna med bättre beslutsstöd samtidigt som verksamheten säkerställer tillgänglighet på fordon och kvalitet på resorna. Upphandling av fordon för regionaltågstrafiken Regionerna inom Regionsamverkan Sydsverige (RSS) planerar att tillsammans upphandla nya tågfordon som ersättning för befintlig flotta. Bakgrund för behovet är att inom mindre än 10 år har 70% av dagens tågflotta uppnått sin tekniska livslängd. En grundläggande målsättning hos regionerna är att all kollektivtrafik ska uppnå fossilfri drift under 2020-talet. Utöver dessa krav krävs att tåg som ska trafikera Linköping C eller delar av sträckan Tranås- Nässjö-Alvesta-Hässleholm från år 2023 har anpassning av fordonen till signalsystemet ERTMS. En ombyggnad av befintliga fordon till denna standard, samtidigt som den tekniska livslängden i princip är uppnådd, är inte ekonomiskt försvarbar. Trafiknämnd/Kalmar länstrafik, Verksamhetsberättelse 2019-04 14(26)

Aktiviteter Kommentar Beslut har fattats att gå vidare med upphandling av nya tågfordon. Regionfullmäktige beslutade att borga för 2,1 miljarder kronor för nya fordon. Liknande beslut har även fattats av Region Kronoberg, Jönköping och Blekinge, vilket innebär att AB Transitio nu har kunnat påbörja upphandlingen av nya fordon. Mycket viktigt att vi nu samlar oss runt de grundläggande infrastrukturbehoven som finns för Stångådalsbanan och Tjustbanan så vi kan köra fordonen när de levereras, vilket kommer att ske 2023 2024. Det behov som överskuggar alla andra är nytt signalsystem för båda banorna. Enklare mobil biljett i egenutvecklad app Seniorperiod var det första av de fyra uppdrag som tilldelades utifrån resultatet av Pris- och taxeutredningen 2014-2016. Uppdrag två är att utveckla en mobilapp med förenklad betalning, biljettköp och röstvägledning. Utvecklingsarbetet har utgått från icke-användare av appar och icke-resenärer i kollektivtrafiken, dvs att skala bort allt som kräver någon form av förkunskaper i att resa kollektivt. Appens arbetsnamn är för närvarande "GoOn" och kunden trycker endast på "på", "av" och "betala". Resten sköter bakomliggande teknik i mobiltelefon och i bussen om. Resan betalas således först då kunden kliver av. Lösningen öppnar upp möjligheter för prisdifferentiering och kundvärden. Kommentar Den egna utvecklade enkelbiljetts-appen Go On är i det närmaste klar för skarpt test. Alla funktioner (reseplanerare, köp, realtid, karta, start-stopp-betala) är redo för marknaden. Det gäller nu att hitta bra testpersoner och en bra utvärderingsmodell under resterande delen av våren. Vilken roll och position ska Go On ha i relation till befintliga och kommande kundappar som Kalmar länstrafik är involverad i? Jämna ut/omfördela resandet genom prisdifferentiering Uppdrag tre av de fyra tilldelade uppdrag utifrån resultatet av Pris- och taxeutredningen 2014-2016 är att utreda prisdifferentiering över dygnets timmar. Över 50% av Kalmar länstrafiks resor görs under ca 4 timmar, d v s resorna i högtrafik (peak) skapar ett stort behov av bussresurser. Tendenser är att resandet i högtrafik fortsätter att öka. Genom att med prisets hjälp omfördela resenärerna på ett bättre sätt minskar dels produktionskostnaderna, dels utnyttjas kapaciteten ombord bättre. Kommentar I den nyligen fastställda försäljningsstrategin anges dels en inriktning mot mer mobil användning, dels initiativ för mer prisdifferentiering över tid/dag. Parallellt pågår för närvarande en mindre och kompletterande pris- och produktutredning av Urbanet Analys i Stockholm. Differentierad tidpunkt för skolstart Uppdrag fyra av de tilldelade uppdragen utifrån resultatet av Pris- och taxeutredningen 2014-2016 är att utreda förutsättningarna för differentierad skolstart. 51% av Kalmar länstrafikresorna görs under 4 timmar, där skolresor kl 07-08 samt kl 15-17 utgör en betydande andel. Eftersom många elever börjar och slutar sin skoldag samtidigt knyts mycket bussresurser upp samtidigt. Möjligheterna till att nyttja samma bussresurser för flera skolstarter är små, vilket ger högre produktionskostnader. Genom att införa differentierad skolstart kan samma bussresurser användas på flera ställen och därigenom minskar kostnaderna. Trafiknämnd/Kalmar länstrafik, Verksamhetsberättelse 2019-04 15(26)

Aktiviteter Kommentar Detta uppdrag kommer att beredas genom samråd med länets kommuner. Den viktiga och avgörande frågan är hur berörd trafik kan ändras så att produktion och antal fordon kan planeras mer effektivt. Förändring är helt beroende av kommunerna och skolornas intresse för att differentierad skolstart, det gälla att hitta fördelar för kommunerna och skolorna som vi kan dela med oss av. Upphandling av regionalt tågsystem, Krösatågen Region Kalmar län tillsammans med Region Blekinge, Region Kronoberg, Region Jönköpings län, Region Skåne och Region Halland kommer under 2019 att påbörja upphandling av drift och underhåll för en ny avtalsperiod för Krösatågen. Krösatågen är det fjärde största regionala tågsystemet i Sverige. Kommentar Arbetet med upphandling av Krösatågen är påbörjad. Samråd inför upphandling, SIU, har genomförts i Alvesta tillsammans med Halland, Skåne, Kronoberg, Jönköping och Blekinge. Upphandling av regionalt tågsystem, Kustpilen Region Kalmar län tillsammans med Region Östergötland kommer under 2019 att påbörja upphandling av drift och underhåll för en ny avtalsperiod för tågtrafiken på Stångådalsbanan och Tjustbanan. Kommentar Arbetet med upphandling av Kustpilentrafiken är påbörjad. Samråd inför upphandling, SIU, har genomförts i Alvesta. Upphandling av regionalt tågsystem, Öresundståg Region Kalmar län tillsammans med Region Blekinge, Region Kronoberg, Region Skåne, Region Halland och Region Västra Götaland kommer under 2019 att genomför upphandling av drift och underhåll för en ny avtalsperiod för Öresundstågstrafiken. Trafikavtal kommer att slutas till sommaren 2019 och trafikstart är i december 2020. I det nya trafikavtalet ingår även drift av ny tågdepå i Hässleholm för Öresundstågssystemet. Kommentar Upphandlingen av nytt trafikföretag att drifta Öresundstågen är i sitt slutskede. Tilldelning av kontrakt kommer att ske i maj 2019. Upphandling underhåll regionaltåg Under 2019 ska upphandling av underhåll av regionaltågen för Krösatågen och Kustpilen påbörjas. Kommentar Arbetet påbörjat med arbetsmöten angående om underhållet ska ingå i trafikupphandlingarna eller vara en fristående upphandling av underhållet. 19/10 - Utreda införande ett kompetenscenter för yrken inom kollektivtrafiken inom länet Under de närmaste tio åren kommer behovet av nya bussförare att vara mycket stort. Befintliga utbildningsvägar kommer inte att räcka till. Därför krävs det gemensamma krafttag och stöd till branschen för att behovet ska kunna fyllas. Trafiknämnd/Kalmar länstrafik, Verksamhetsberättelse 2019-04 16(26)

Aktiviteter Kommentar Tillsammans med Regionalutveckling kommer ett projekt att startas upp med målet att få fram nya bussförare snabbare är vad som sker idag. Mycket viktigt att rätt personal med rekryteras och utbildas, serviceinriktade personer med hög social kompetens krävs. 19/11 - Redovisa ett förslag för införande av länsfärdtjänst Huvudmannen har idag en skyldighet att anordna färdtjänst inom den egna kommunen (folkbokföringskommunen). Som tillägg finns klargörande om att det vid särskilda skäl även ska vara krav på anordnande mellan den egna kommunen och en annan kommun, särskilda skäl har enligt praxis fastställts gälla skol- och arbetspendling. Utöver vad som framkommer ovan finns idag lokalt tagna tilläggsbestämmelser, dessa ger våra länsinvånare möjlighet till ett utökat färdtjänstområde med 40 km från kommungräns och därtill användande av färdtjänst nationellt via s.k. RIAK (Resa i annan kommun). För längre resor över kommungräns krävs ansökan om riksfärdtjänst. Ett uppdrag har tilldelats förvaltningen att utreda hur färdtjänst skulle kunna hanteras med länet som gräns. Förvaltningen har behov att genomföra ett grundligt bakgrundsarbete inför redovisande av förslag. Redovisningen har därav att ske under andra halvan av 2020. Kommentar Fortgår enligt plan, en redovisning under första halvan av 2020. För närvarande inhämtas lokal och nationell statistik samt underlagsdiskussioner med sakkunniga inom lagområdet. 19/12 - Utreda införande av pendeltågstrafik på Stångådalsbanan En utveckling av trafiken på Stångådalsbanan behöver göras. Dagens InterRegional trafikupplägg skulle kunna kompletteras med ett pendeltågssystem under peaktider som har en tätare uppehållsbild och ev göra fler stopp. Utredning genomförs under 2019 och resultatet redovisas under 2020. Kommentar Redovisande av trafikstruktur och dess uppbyggnad kommer att göras under hösten 2019. Det är viktigt att hitta strukturer som länet kan vara överens med Östergötland om. Det kommer att finnas behov av förbättrad infrastruktur med mötesstationer för pendeltrafik både i norr och söder. 19/13 - Utreda behov av utvecklad busstrafik som komplement till tågsystemet Sedan tidigare har utredningar gjorts för länsöverskridande superbussystem. Egen planering har gjorts av Östersjöexpressen för trafik längs E22 från Kalmar Mönsterås Oskarshamn Västervik Norrköping för att där ansluta till/från tåg med destination Stockholm. Samtidigt har Smålandslänen Jönköping Kronoberg, Kalmar tillsammans med Blekinge drivit ett gemensamt projekt för superbussar mellan viktiga målpunkter i respektive län. Exempel på sådana linjer där vårt län ingår är Oskarshamn Växjö och Västervik Jönköping. Uppdraget är att redovisa realistiska alternativ för snabbusstrafik som komplement där tågtrafik aldrig kommer att bli ett alternativ. Utredningen ska genomföras och redovisas under 2019. Trafiknämnd/Kalmar länstrafik, Verksamhetsberättelse 2019-04 17(26)

Aktiviteter Kommentar Redan under våren 2019 kommer test av busstrafik att kunna genomföras på E22 mellan Oskarshamn Norrköping. Denna test kommer sedan att kunna utvecklas under 2020, efter genomförd koncessionsupphandling. Pendeltågtrafik längs Linnéstråket Skapa ett stort utbud av trafik mellan Linnéuniversitetets båda huvudorter Kalmar och Växjö. Resandebehovet mellan dessa orter är stort och växer stadigt. Genom högre frekvens skapas större möjligheter att resa vilket kommer att driva resandet på ett positivt sätt. Vid införande av två strukturer kommer trafiken att tillmötesgå ett större antal invånare längs banan. Kommentar Det har ännu inte gått att nå en uppgörelse med Kronoberg som innebär att vi kan förlänga trafiken från Emmaboda till Växjö (den felande länken). Sommarlovskort Under 2018 infördes som test ett sommarlovskort för skolungdomar från sjätte klass till andra året på gymnasiet. Det innebar att sommarlovskort distribuerades ut till 17 000 skolelever. Kortets giltighet innebar att ungdomarna kunde resa fritt med kollektivtrafiken i länet (både med tåg och buss) under två månader. Kommentar De förordning som instiftades för ett år sedan och som skulle gälla i tre år, har för 2019 inga budgeterade medel. Därför är förra sommarens satsning med gratis skolkort lagd på hyllan, tills någon finansiär visar intresse. Det är just så Kalmar län hanterar den uppkomna situationen. Kommuner ges möjlighet att köpa sommarkort till sina ungdomar till samma värde som staten gjorde för 2018. Det är än så länge endast Borgholms kommun som beslutat att använda sig av denna möjlighet. Infrastruktur på Stångådalsbanan Att tillsammans med Trafikverket få till en modern utveckling av infrastrukturen gällande signalsystem, elektrifiering och hastighetssänkande åtgärder. Kommentar Skrivelse har skickats till Trafikverkets nationella ledning och till dess regionala företrädare angående behovet av nytt signalsystem. Svar har erhållits som bekräftar att Trafikverket kommer att utveckla ett signalsystem som är lämpligt för regionala banor typ Stångådalsbanan. Trafikverket är också medveten om behovet för den fortsatta trafiken, men har idag inga planerade medel för genomförandet. Detta är grundläggande i det fortsatta jobbet för Regionen gällande framtida infrastrukturarbete. Infrastruktur på Tjustbanan Att tillsammans med Trafikverket få till en modern utveckling av infrastrukturen gällande signalsystem, elektrifiering och hastighetssänkande åtgärder. Kommentar Skrivelse har skickats till Trafikverkets nationella ledning och till dess regionala företrädare angående behovet av nytt signalsystem. Svar har erhållits som bekräftar att Trafikverket kommer att utveckla ett signalsystem som är lämpligt för regionala banor typ Tjustbanan. Trafikverket är också medveten om behovet för den fortsatta trafiken, men har idag inga planerade medel för genomförandet. Detta är grundläggande i det fortsatta jobbet för Regionen gällande framtida infrastrukturarbete. Trafiknämnd/Kalmar länstrafik, Verksamhetsberättelse 2019-04 18(26)

2.2 Fossilbränslefritt och energieffektivt Fossilbränslefri kollektivtrafik 2020. Fokusområden Länets kollektivtrafik ska vara helt fossilbränslefri år 2020 och inriktning och huvudalternativ för drivmedel är biogas. Genom trafikavtalet 2017 är länets busstrafik fossilbränslefri och drivs till största del med biogas. Serviceresor och närtrafik kommer att bli fossilbränslefria med tyngdpunkt på biogas fr.o.m. trafikavtalet 2020. En upphandling av tågfordon för regionaltrafiken genomförs under 2019, kollektivtrafiken närmar sig därmed målet om 100% fossilfrihet. För att infrastrukturen ska kunna byggas för de olika fossilfria alternativen, men BioGas som det viktigaste, är det viktigt att alla kommuner och regionen samverkar gällande genomförandet. För regionen är det viktigt att tänka på helheten för de olika förvaltningarnas resor i tjänsten (egen bil, tjänstebil m.m.). Kommentar För första gången kan Kalmar länstrafik nu redovisa resultat från samtliga vägfordon och tåg ur fordonsdatabasen FRIDA. Effekterna av det utförda arbetet är tydligt. För bussarna har utsläppen per körd kilometer minskat från i genomsnitt 431 g per km till 92 g per km. För kväveoxider har utsläppen minskat från 3,2 g per km till 0,72 g per km. Energiförbrukningen för bussarna har under den senaste 5 åren minskat från i medeltal 3,47 till 3,26 kwh/fordonskilometer år 2018. Energiförbrukningen var för personbilarna 0,86 kwh/fordonskilometer. För personbilarna saknas historiska data. I takt med att utsläppen från vägfordonen minskar ökar tågfordonens (Kustpilen, dieseldriven) andel av Kalmar länstrafik totala utsläpp och utgör nu 63 % av koldioxidutsläppen, 64 % av kväveoxidutsläppen, 48 % kolväteutsläppen och 73 % av partikelutsläppen. För Stångådals- och Tjustbanan är nu signalsystemet ERTMS en akut fråga tillsammans med behovet av en delelektrifiering av banorna. Mått Utfall Målvärde Mängden koldioxidutsläpp i kollektivtrafiken ska minska 30 % med 30% per år fram till 2020 Kommentar Trafiknämnd/Kalmar länstrafik Arbetet för att nå fossilfrihet bedrivs planenligt (Färdplan 2020) och följer den bedömda minskning av utsläppen från vägtrafiken med 30 % per år fram till år 2020. Från 1 januari 2020 kommer samtliga vägfordon drivas fossilbränslefritt. För att nå en helt fossilbränslefri kollektivtrafik behövs nya tåg på Stångådals- och Tjustbanan som drivs fossilbränslefritt. Aktiviteter Färdplan 2020 Kalmar län har ett regionalt mål att kollektivtrafiken ska vara helt fossilbränslefri år 2020. Kalmar länstrafik har därför upprättat en Färdplan2020 som beskriver de aktiviteter som ska genomföras fram till år 2020 för att nå fossilfrihet. Samtliga tåg, bussar och servicefordon ska registreras i miljö- och verksamhetsuppföljningssystemet FRIDA som ger värden för bl.a. koldioxidutsläpp och energianvändning. Med hjälp av FRIDA kan vi följa hur förvaltningen närmar sig uppställda miljömål. Trafiknämnd/Kalmar länstrafik, Verksamhetsberättelse 2019-04 19(26)

Aktiviteter Kommentar För första gången kan Kalmar länstrafik nu redovisa resultat från samtliga vägfordon och tåg ur fordonsdatabasen FRIDA. Effekterna av det utförda arbetet är tydligt. För bussarna har utsläppen per körd kilometer minskat från i genomsnitt 431 g per km till 92 g per km. För personbilarna saknas historiska data. I takt med att utsläppen från vägfordonen minskar ökar tågfordonens (Kustpilen, dieseldriven) andel av Kalmar länstrafik totala utsläpp och utgör nu 63 % av koldioxidutsläppen, 64 % av kväveoxidutsäppen, 48 % kolväteutsläppen och 73 % av partikelutsläppen. För Stångådalsoch Tjustbanan är nu signalsystemet ERTMS en akut fråga tillsammans med behovet av en delelektrifiering av banorna. Upphandling av fordon för regionaltågstrafiken Regionerna inom Regionsamverkan Sydsverige (RSS) planerar att tillsammans upphandla nya tågfordon som ersättning för befintlig flotta. Bakgrund för behovet är att inom mindre än 10 år har 70% av dagens tågflotta uppnått sin tekniska livslängd. En grundläggande målsättning hos regionerna är att all kollektivtrafik ska uppnå fossilfri drift under 2020-talet. Utöver dessa krav krävs att tåg som ska trafikera Linköping C eller delar av sträckan Tranås- Nässjö-Alvesta-Hässleholm från år 2023 har anpassning av fordonen till signalsystemet ERTMS. En ombyggnad av befintliga fordon till denna standard, samtidigt som den tekniska livslängden i princip är uppnådd, är inte ekonomiskt försvarbar. Kommentar Beslut har fattats att gå vidare med upphandling av nya tågfordon. Regionfullmäktige beslutade att borga för 2,1 miljarder kronor för nya fordon. Liknande beslut har även fattats av Region Kronoberg, Jönköping och Blekinge, vilket innebär att AB Transitio nu har kunnat påbörja upphandlingen av nya fordon. Mycket viktigt att vi nu samlar oss runt de grundläggande infrastrukturbehoven som finns för Stångådalsbanan och Tjustbanan så vi kan köra fordonen när de levereras, vilket kommer att ske 2023 2024. Det behov som överskuggar alla andra är nytt signalsystem för båda banorna. Trafiknämnd/Kalmar länstrafik, Verksamhetsberättelse 2019-04 20(26)

3 Medarbetare - En av Sveriges bästa arbetsplatser (Region Kalmar läns mål) Region Kalmar län ska vara en attraktiv arbetsplats. Vi ska erbjuda utvecklingsmöjligheter och delaktighet. Arbetsmiljön ska bidra till ett hälsofrämjande och hållbart arbetsliv med engagerade medarbetare. 3.1 Kalmar länstrafik är en attraktiv, utvecklande och hälsosam arbetsplats Kalmar länstrafiks personal- och kompetensförsörjning bygger på ett helhetstänk d.v.s. en struktur med innehåll av att attrahera, rekrytera, utveckla, behålla och avveckla. Strategin för att säkra vår tillgång på medarbetare för dagens och framtidens krav är ett helhetstänk. Fokusområden - attrahera - rekrytera - utveckla - behålla - avveckla Kommentar Glädjande ser vi att våra utannonserade tjänster väcker intresse, vi har gott om sökande trots den idag aktuella arbetssituationen i länet (arbetskraftsbrist). Vår bedömning är att vi är på rätt spår vad gäller att marknadsföra oss som arbetsgivare (employer branding), en förvaltning med drivkraft som leverera resultat. Vårt arbete väcker inte bara intresse inom länet utan vi har därtill sökande och nyanställningar från hela landet. Vi har precis börjat arbetet med vår interna struktur kring personalstrategi, vi har under innevarande verksamhetsår att presentera innehåll för vart och ett av de områden som omfattar vår modell, ARUBA (attraktivitet, rekrytering, utveckling, behålla och avveckla). Mått Utfall Målvärde Sjukfrånvaron inom Region Kalmar läns alla verksamheter 6,18 % 4,2 % Med ett systematiskt arbetsmiljöarbete som grund ska vi främja hälsa, förebygga och rehabilitera ohälsa med målsättningen att minska sjukfrånvaron. Kommentar I jämförelse med 2018 har vi en något minskad sjukfrånvaro under årets första kvartal. Vi behöver fortsätta vårt arbete med att minska sjukfrånvaron via en kontinuerlig och noggrann arbetsmiljöbevakning. Vi har stärkt upp chefsledet vilket sekundärt påverkar sjukfrånvaron i en positiv riktning genom ett ökat engagemang på plats. Vår plan med hälsosamtal jämte att vara drivande i vår kontakt med Försäkringskassan ligger kvar. Vi intensifierar vårt arbete med att professionalisera uppdraget som hälsoinspiratör i ett försök att påverka hälsotalen vid vår förvaltning. Medarbetare som i medarbetarenkäten uttrycker stolthet över att arbeta i Region Kalmar län Stolthetstalet mäts i samband med Region Kalmar läns gemensamma medarbetarenkät. 75 (indexvärde ) Trafiknämnd/Kalmar länstrafik, Verksamhetsberättelse 2019-04 21(26)

Mått Utfall Målvärde Kommentar Vi har nu påbörjat vårt arbete inför kommande centrala mättillfälle hösten 2019 (medarbetarenkäter). Andel medarbetare med årligt uppdaterade 100 % utvecklingsplaner Kommentar Arbetet för 2019 igångsatt, alla medarbetare inom vår förvaltning ska ha en upprättad utvecklingsplan. Utvecklingsplanen tas fram i det årliga medarbetarsamtalet som har att inplaneras perioden maj-juni. Inflytande och påverkansmöjlighet (medarbetare) 4,2 Skattning av inflytande och påverkansmöjlighet från förvaltningens medarbetare i Kalmar länstrafiks medarbetarenkät. Kalmar länstrafik arbetar aktivt med att öka medarbetarnas delaktighet och inflytande, detta är och ska ses som en nödvändighet för förvaltningen. Från medarbetarenkäter (centrala och interna) har det kommit fram en önskan om en ökad delaktighet. Fr.o.m. 2016 finns inom förvaltningen en Medarbetargrupp, sammansatt av medarbetare från förvaltningens basenheter. Gruppen arbetar självständigt med de frågor som anses/bedöms prioriterade. Gruppen har en ordinarie plats i förvaltningens basenhetsråd samt därtill del i ledningens återkommande informationsträffar. Kommentar Kalmar Länstrafik arbetar likt tidigare med att aktivt öka våra medarbetares delaktighet och inflytande, detta är och ska vara både självklart och nödvändigt för oss. I medarbetarenkäter (centrala och interna) har en önskan om en ökad delaktighet redovisats. Fr.o.m. 2016 finns inom KLT en Medarbetargrupp sammansatt av medarbetare från samtliga basenheter. Gruppen ska arbeta självständigt med de frågor som anses/bedöms prioriterade. Gruppen har en ordinarie plats i förvaltningens basenhetsråd samt är därtill del i förvaltningens återkommande informationsträffar. Arbetet med att ytterligare öka engagemanget från våra medarbetare har varit och är i fokus nu och i framtiden. I ett försök att erhålla en ökad fokusering har till medarbetargruppen anslutits en styrgrupp med representanter från KLT ledningsgrupp, därtill ett obligatoriskt deltagande av representation från förvaltningens 1:a linjens chefer vad gäller kontinuerliga träffar. 1.) Antal tävlingar 2.) Antal deltagare 4 Aktiviteten följs upp genom registrering av antal genomförda tävlingar och antal deltagare. Kommentar Vi har under 2019 utökat antalet hälsoinspiratörer vid förvaltningen (4 stycken). De har bl.a. till uppgift att vara delaktiga i arbetet med att inspirera till deltagande vid förvaltningens gemensamma aktiviteter. Antal uttagna friskvårdsbidrag 55 Varje enhet tar ut egna siffror från Heroma. Antal uttagna friskvårdsbidrag mäts på årsbasis av centrala HR. Kommentar Som förvaltning arbetar vi aktivt med att öka uttaget av friskvårdsbidrag via av oss anordnade gemensamma aktiviteter, information m.m. Trafiknämnd/Kalmar länstrafik, Verksamhetsberättelse 2019-04 22(26)

Aktiviteter Hälsosamtal Erbjudande om hälsosamtal tillsammans med representant från Arbetsmiljö och hälsa. Att nu utvärdera och vidareutveckla modellen. Kommentar Har via Arbetsmilö och hälsa avtal om s.k. hälsosamtal. Varje medarbetare har efter den 3:dje sjukdagen rätt till samtal med företagshälsovården. Behovet har varierat men en förändrad struktur med förkortad sjukdomsperiod krävs. Arbetsbeskrivning för hälsoinspiratörer Att säkerställa och professionalisera hälsoinspiratörernas arbete Kommentar Vi har här att intensifiera vårt arbete under 2019 med ett framtagande av en arbetsbeskrivning. Förvaltningens ledning har beslutat om att professionalisera hälsoinspiratörernas arbete/uppdrag med syftet om att vara en del i förvaltningens arbete med att minska sjukfrånvaron. Återkommande interna tävlingar med hälsofokus med hjälp av hälsoinspiratörerna Hälsofrämjande aktiviteter genomförda Kommentar Under våren har Hälsoinspiratörerna erbjudit en kvällsföreläsning... Insatser för att ökad andel medarbetare ska använda friskvårdsbidraget Fler medarbetare använder friskvårdsbidraget Varumärkesresan Varumärkesresan startade september 2013 och är både ett internt och externt arbete. En intern inventering har gjorts VAD Kalmar länstrafik måste bli bättre på, såväl internt bland medarbetare som externt mot trafikföretag och återförsäljare. En rad aktiviteter har identifierats och avbockning sker successivt. Behovet av åtgärder har dessutom bekräftats i de medarbetarenkäter som är gjorda. En del av den interna varumärkesresan är bemötandeutbildningar för främst ombordpersonal och kundtjänstpersonal. I kundundersökningar kan konstateras en ökad nöjdhet för såväl förare som kundtjänstpersonal, under 2018 topp-5 i Sverige. Vid ett tillfälle varje år samlas all personal för Kalmar länstrafik för en riktad aktivitet, Till:sammans-galan, där t ex arbetet följs upp och inspirationsföreläsningar erbjuds. Varumärkesresans externa del baseras i grunden på visuell marknadsföring, där i huvudsak rörligt och digitalt media nyttjas, med mycket gott resultat. Det kommunikativa budskapet "Till:sammans" har många bottnar och syftet är att långsiktigt skapa en starkare image och trovärdighet mot resenärer och allmänhet. Det är viktigt att vara uthållig och konsekvent. Genom att repetera basbudskapet och att fördelarna med kollektivt resande ska vi successivt bygga en bättre känsla och en samhörighet med resenärer/allmänhet. Starkt signalvärde viktigt. Ett exempel på konsekvens och repetition är att en specifik förarkaraktär återkommer i det externa varumärkesbyggandet. Trafiknämnd/Kalmar länstrafik, Verksamhetsberättelse 2019-04 23(26)

Aktiviteter Kommentar Varumärkesresan är både en intern och extern resa, dock kan sägas att extern kommunikation ofta även inkluderar internkommunikation. Varumärkesresan i sin externa form har oftast fokuserat på de positiva värdena ombord. Under 2017 riktades budskapen mer till bilister. En ny strategi lades fram för 2018 vilken bygger på att varumärkesarbetet med "Till:sammans" sammanflätas tätare och mer naturligt med årets ordinarie aktiviteter. Alla nyheter och kampanjer förmedlas av en specifik karaktär, föraren Bosse. Genom att personifiera Kalmar länstrafiks värdeord öppet, engagerad, kunnig till en figur, kan budskapen framföras med både humor och allvar. Under 2018 var omdömena om karaktären övervägande positiva. Både äldre och yngre åldersgrupper uttalade sig väl över karaktären och på det sätt nyheterna förmedlades. Filmerna som produceras har en bas av "storytelling" och det finns alltid en så kallad oväntad tvist i budskapet. Ett mediabolag mäter löpande uppmärksamhetsvärdena och kan konstatera att väldigt många vill se filmen färdigt. I ett medielandskap med väldigt många snabba medieformer är detta ovanligt. Och en klar styrka för vårt budskap. År 2019 fortsätter Till:sammans arbetet på liknande vis som 2018. Under 2019 har ytterligare filmer med karaktären Bosse spelats in samtidigt som vi även valt att inrymma husdjur i reklamfilmer, vilket visat sig vara en bra varumärkesbyggande aktivitet. Fortsatt fokus på visuell och digital media. Det har visat sig att behovet av ett mer diversifierat mediaval är ytterst viktigt. Grupperna bevakar och befinner sig och verkar på olika plattformar och i olika mediaformer. Karaktären Bosse måste finnas på rätt ställe och förmedla budskapet på olika sätt. Det interna arbetet sker kontinuerligt genom gemensamt uppsatta mål, interna månadsbrev, bemötandeutbildning för chaufförer och Till:sammans galan. Galan hålls en gång per år och samlar samtliga medarbetare på Kalmar länstrafik till en kväll fylld med glädje som inspirerar, påminner om det långsiktiga arbetet med projektet och om värdegrunderna. Strategisk personalförsörjning Att forma struktur/innehåll i vår interna strategiska personalförsörjning. Att under varje del finna en intern strategi (attrahera, rekrytera, utveckla, behålla och avveckla). Vår existens bygger på att vi förfogar över till antalet behövande medarbetare jämte rätt kompetens. Ska vi lyckas i den allt ökande konkurrensen har vi på vårt ansvar att förhindra brister i system och organisation via strategier enligt ovan. Därtill ge våra medarbetare stöd, resurser och utlopp för nytänkande. Kommentar Vi har fortsatt en något för hög personalomsättning varav arbetet nu intensifierats vad gäller framtagandet av en personalförsörjningsstrategi enligt modellen ARUBA. Arbetet kommer att pågå under hela verksamhetsåret 2019 och förvaltningens HR funktion kommer därav att behöva förstärkas/utökas. Trafiknämnd/Kalmar länstrafik, Verksamhetsberättelse 2019-04 24(26)

4 Ekonomi - God ekonomisk hushållning (Region Kalmar läns mål) Regionen ska ha en kostnadseffektiv hushållning av resurser. Den verksamhet som bedrivs ska vara ekonomiskt ansvarsfull, hållbar och långsiktig. Verksamhetens mål ska nås med lägsta möjliga resursinsats. 4.1 Prognos drift Kostnadsnivåerna för kollektivtrafiken har under flera år ökat inom de generellt beräknade 2,5 %. Under 2018 ökade kostnadsnivåerna för samtliga trafikslag mer än 2,5% och för bussoch tågtrafiken fortsatte kostnadsnivåerna att stiga även under de första månaderna 2019 om än inte så mycket som under hösten 2018. Kalmar länstrafik har presenterat en handlingsplan för en budget i balans. För intäkterna lämnas en försiktigt optimistisk prognos då biljettintäkterna har överstigit månadsbudgeten under de 4 första månaderna. Tyvärr tyngs intäktsbudgeten av att det budgeterade statsbidraget för sommarlovskort uteblir under 2019. 4.2 Prognos investeringar Utveckling av nytt biljettoch betalsystem påbörjades 2017 och fortsätter även under 2020. Totala kostnader för utvecklingen beräknas till drygt 30 mkr men det finns viss osäkerhet i kostnadsbilden då upphandlingen av försäljningssystem i fordon och hos återförsäljare har överklagats till Förvaltningsrätten. 4.3 Prognosrapport Resultat Total budget Helårsprognos Avvikelse Budget/Prognos 10 Avgifter och -445 163-457 163 12 000 trafikintäkter 11 Såld Verksamhet 12 Erhållna bidrag -29 350-21 000-8 350 13 Övriga intäkter -7 050-7 050 0 Intäkter -481 563-485 213 3 650 14 Lön och 58 758 57 828 930 arbetsgivaravgifter 15 Utbildning och övr personalkst 20 Bemanningsföretag 1 678 1 328 350 0 0 0 Personalkostnader 60 436 59 156 1 280 16 Köpt vård Köpt vård 17 Läkemedel Läkemedel Trafiknämnd/Kalmar länstrafik, Verksamhetsberättelse 2019-04 25(26)

Resultat Total budget Helårsprognos 18 Kapitaltjänstkostnade r Avvikelse Budget/Prognos 998 998 0 Kapitaltjänstkostna 998 998 0 der 19 Lokalhyror 3 411 3 411 0 Lokalhyror 3 411 3 411 0 21 Köp av 896 764 900 194-3 430 verksamhet 22 Sjukvårdart o med 0 0 0 material 23 Material och varor 174 174 0 24 Övriga kostnader 116 978 118 478-1 500 Övriga Kostnader 1 013 916 1 018 846-4 930 Summa 597 198 597 198 0 4.4 Kalmar länstrafik ska ha en god ekonomisk hushållning Kalmar länstrafik ska ha en kostnadseffektiv hushållning av resurser. Den verksamhet som bedrivs ska vara ekonomiskt ansvarsfull, hållbar och långsiktig. Verksamhetens mål ska nås med lägsta möjliga resursinsats. Det långsiktiga ekonomiska målet för kollektivtrafiken är att uppnå en självfinansieringsgrad om 50% för den allmänna kollektivtrafiken (tåg och buss samt närtrafik). För att uppnå detta krävs att resandet ökar och taxorna räknas upp med index enligt kostnadsutvecklingen. Ett genomsnittligt mått på resandeutvecklingen är en ökning med 3% per år och för kostnadsutvecklingen 2,5% över tiden. Fokusområden Den ekonomiska redovisningen ska ge stöd åt verksamheten i de beslut som fattas för att verksamheten ska kunna bedrivas i enlighet med beslutade planer och med god ekonomisk hushållning. Kommentar En god ekonomisk hushållning är väsentlig för Kalmar Länstrafik. Detta för att, inom befintlig ram, möjliggöra justeringar i trafikutbud och trafikstrukturer samt fortsätta utveckla tekniska system för styrning av trafik samt biljettoch betalmöjligheter. Kostnadsutvecklingen för förvaltningen baseras i stort på indexjusteringar i trafikavtalen. Under 2018 steg index mer än förväntat och ökningen har fortsatt in i första halvåret 2019. Det är främst indextalen för bränsle som ger stigande kostnader. Under 2019 kan en anpassning av trafikutbudet genomföras för att minska de ekonomiska effekterna av kostnadshöjningarna. Trafiknämnd/Kalmar länstrafik, Verksamhetsberättelse 2019-04 26(26)

Kalmar länstrafik TJÄNSTESKRIVELSE Datum 2019-05-17 Ärendenummer KTN 2019/78 Sida 1 (1) Kollektivtrafiknämnden Delegering av godkännande av ekonomiska rapporter Förslag till beslut Kollektivtrafiknämnden delegerar till nämndens presidium att godkänna och överlämna ekonomiska rapporter till regionstyrelsen i de fall nämnden inte hinner behandla dem. Kollektivtrafiknämnden uppdrar åt trafikdirektören att komplettera delegationsordningen med ovanstående. Bakgrund Kalmar länstrafik tar under året fram ett antal ekonomiska rapporter. Under året redovisas dessutom två delårsrapporter och en årsrapport. Motsvarande ekonomiska redovisningar ges även till regionstyrelsen. Innan rapporterna redovisas i styrelsen ska nämnden godkänna dem. Då regionstyrelsen sammanträder mer frekvent än kollektivtrafiknämnden behöver de ekonomiska rapporterna från Kalmar länstrafik på något sätt hanteras av nämnden. Därför föreslås nämnden delegera till presidiet att godkänna och överlämna de ekonomiska rapporter som ska till regionstyrelsen i de fall då de inte hinner behandlas av nämnden. Rapporterna anmäls alltid vid nästkommande nämndsmöte. Ann-Sofie Dejke kanslidirektör Gulistan Ucar regionsekreterare Region Kalmar län Webbplats regionkalmar.se E-post region@regionkalmar.se Organisationsnr 232100-0073 Postadress Region Kalmar län Box 601 391 26 Kalmar Besöksadress Strömgatan 13 391 26 Kalmar Telefon 0480-810 00 vx Bankgiro 833-3007

TJÄNSTESKRIVELSE 1(2) Datum 2019-05-17 Ärendenummer KTN 2019/82 Kalmar länstrafik Kollektivtrafiknämnden Avtal med kommuner inom Kalmar län om tillköp för avgiftsfri kollektivtrafik för ungdomar under sommaren Förslag till beslut Kollektivtrafiknämnden godkänner att tilläggsavtal får tecknas med kommun som är villig att betalar samma nivå som 2018 års statliga stöd för avgiftsfritt resande för skolungdomar under sommarlovet. Kollektivtrafiknämnden ger trafikdirektören i uppdrag att underteckna eventuella avtal. Bakgrund Landstingsstyrelsen i egenskap av regional kollektivtrafikmyndighet fattade våren 2018 beslut om att följa förordning 2018:349 om stöd för att främja fri kollektivtrafik för ungdomar. Erbjudandet riktade sig även till asylsökande ungdomar samt ungdomar med färdtjänsttillstånd och dess ledsagare i den aktuella ålderskategorin att resa avgiftsfritt i den ordinarie kollektivtrafiken. Ungdomar med färdtjänsttillstånd får därutöver möjlighet att resa avgiftsfritt med specialfordon en gång per vecka om de inte har förmåga att nyttja den ordinarie kollektivtrafiken. Förordningen var tänkt att gälla under tre år med start sommaren 2018. När budget för 2019 presenterades hade medel till förordningen tagits bort. Förordningen och tidigare beslut äger däremot giltighet, men saknar medel för genomförande. Kommuner har till den regionala kollektivtrafikmyndigheten (RKM) efterfrågat möjlighet att få köpa ungdomskorten enligt förordningen. Med stöd från gällande förordning föreslås därför att denna möjlighet ska finnas. Genom tillköpsavtal kan respektive kommun erbjudas att köpa ungdomskort under sommarlovet med giltighet den 15 juni till den 15 augusti. Pris per kort blir enligt 2018 års beslut 492 kr/kort (16 979 st elever, ersättning från staten 8 352 000 kr). Karl-Johan Bodell trafikdirektör Region Kalmar län Webbplats regionkalmar.se E-post region@regionkalmar.se Organisationsnr 232100-0073 Postadress Region Kalmar län Box 601 391 26 Kalmar Besöksadress Strömgatan 13 391 26 Kalmar Telefon 0480-810 00 vx Bankgiro 833-3007

Region Kalmar län Datum 2019-05-17 Sida 2 (2) Bilaga Avtal med kommuner inom Kalmar län om tillköp för avgiftsfri kollektivtrafik för ungdomar under sommaren

Dokumenttyp: Avtal Avtalsnummer: Datum: 2019-04-15 Avtal om tillköp av sommarkort för ungdomar 2019 Uppdragsgivare: Borgholms kommun, 212000-0795 Box 52 387 21 Borgholm Uppdragstagare: Region Kalmar län, 232100-0073 Box 601 391 26 Kalmar 1. Parter Mellan Kalmar kommun, Uppdragsgivare, och Region Kalmar län genom kollektivtrafiknämnden tillika kollektivtrafikmyndighet, Uppdragstagare, har följande avtal träffats avseende tillköp sommarkort ungdomar. 2. Avtalstid Detta avtal gäller fr.o.m. 2019-06-15 t.o.m. 2019-08-15. Vid avtalets utgång upphör avtalet att gälla utan uppsägning. 3. Avtalets omfattning 3.1 Bakgrund Med stöd av förordning (2018:349) om avgiftsfri kollektivtrafik för ungdomar har kollektivtrafiknämnden i Kalmar län beslutat, att kommun som önskar kan göra tillköp av kort till sina ungdomar på samma grund som förordningen föreskriver. 3.2 Omfattning Borgholms kommun äger rätt att med 2018 års delningstal genomföra tillköp av sommarkort till alla kommunens ungdomar som respektive vårtermin lämnar antingen årskurserna 6 9 i grundskolan, grundsärskolan, specialskolan alternativ år 1 och 2 i gymnasieskolan eller gymnasiesärskolan. Gäller även elever som inte är folkbokförda men som går i skola inom kommunen.

Dokumenttyp: Avtal Avtalsnummer: Datum: 2019-04-15 Ska även innefatta asylsökande ungdomar samt ungdomar med färdtjänsttillstånd och dess ledsagare i den aktuella ålderskategorin att resa avgiftsfritt i den ordinarie kollektivtrafiken. Ungdomar med färdtjänsttillstånd får därutöver möjlighet att resa avgiftsfritt med specialfordon en gång per vecka om de inte har förmåga att nyttja den ordinarie kollektivtrafiken. 4. Betalning m.m. 4.1 Mellanskillnad Borgholms kommun kommer att betala för totala antalet ungdomar enligt paragraf 1 med 492 kr per kort. 4.2 Kostnader Kalmar länstrafik uppskattar volymen med 2018 års antal elever som grund till 428 st. Detta innebär att Borgholms kommun preliminärt ska betala 210 576 kr till Kalmar länstrafik. Efter fastställande av 2019 års antal ungdomar i aktuell åldersnivå faktureras fastställd kostnad till Borgholms kommun. Region Kalmar län fakturerar (genom Kalmar länstrafik) Borgholms kommun efter leverans av ungdomskort enligt fastställd volym. 5. Faktura 5.1 Fakturainnehåll Av fakturan ska tydligt framgå: Borgholms kommuns referensnummer Regions Kalmar läns referens Period som fakturan avser Benämning Moms Totalt pris

Dokumenttyp: Avtal Avtalsnummer: Datum: 2019-04-15 5.2 Elektronisk fakturering Region Kalmar län ska fakturera Borgholms kommun elektroniskt. 6. Ändringar och tillägg Ändringar och tillägg till detta avtal ska, för att vara bindande, vara skriftliga samt undertecknade av båda parter. 7. Tvist Tvist angående tolkning av avtalet eller varje annat rättsförhållande som uppkommer i avtalsrelationen ska, om inte förhandlingar leder till en överenskommelse, lösas av allmän domstol på Region Kalmar läns hemort. Under tiden fram till ett avgörande av en eventuell tvist tillämpas gällande avtal enligt Region Kalmar läns tolkning. Detta avtal är upprättats i två likalydande exemplar av vilka parterna tagit var sitt. För Uppdragstagaren Region Kalmar län Ort och datum: För Uppdragsgivaren Borgholms kommun Ort och datum:

TJÄNSTESKRIVELSE 1(1) Datum 2019-05-17 Ärendenummer KTN 2019/84 Kalmar länstrafik Kollektivtrafiknämnden Trafikförändringar från och med den 15 juni 2019 samt beslut om delegation Förslag till beslut Kollektivtrafiknämnden godkänner förslag till trafikförändringar enligt bilaga, att gälla från och med den 15 juni 2019. Kollektivtrafiknämnden delegerar till trafikdirektören att fatta beslut om trafikförändringar som ligger inom ramen för gällande Trafikförsörjningsprogram och fastställd budget. Trafikdirektören får i uppdrag att komplettera delegationsordningen med ovanstående komplettering. Bakgrund Normalt sker trafikförändringar vid ordinarie trafikskifte i december varje år. Då kostnadsutvecklingen (index) var påtaglig 2018, finns behov att även genomföra en översyn av trafiken under pågående trafikår för 2019. Kalmar länstrafik har upprättat ett förslag till trafikförändringar från och med juni 2019, se bilaga. De ändringar som föreslås följer gällande Trafikförsörjningsprogram. Förslaget omfattar reducering av linjetrafik buss och närtrafik på delar i trafiken som har mycket lågt resande. Vidare föreslås justeringar som innebär att trafik glesas ut eller en tur dras in morgon eller kväll. Alla justeringar har mycket lågt resande. För tågtrafiken föreslås att resterande del av Bockabanan (Oskarshamn Berga) upphör. Som ersättning för denna interregionala trafik startas test upp av Expresstrafik med buss längs kusten till Norrköping, vilket är en del av ett framtida koncept enligt uppdrag i regionplanen. Karl-Johan Bodell trafikdirektör Region Kalmar län Webbplats regionkalmar.se E-post region@regionkalmar.se Organisationsnr 232100-0073 Postadress Region Kalmar län Box 601 391 26 Kalmar Besöksadress Strömgatan 13 391 26 Kalmar Telefon 0480-810 00 vx Bankgiro 833-3007

Region Kalmar län Datum 2019-05-17 Sida 2 (2) Bilaga Trafikförändringar från och med den 15 juni 2019

Sida 1 (2) Datum 2019-05-10 K. Seijsing Tidtabellsjusteringar juni 2019 Planeringsavdelning har gjort ett arbete med att göra en större översyn av trafikutbudet. Linje Resandeunderlag Konsekvens 327 1-3 resenärer/tur Linjen dras in. Tillkom när tåget drogs in mellan Hultsfred-Eksjö 71 Ändringar pga indragen linje 327 10 12-20 resande/lördag 710 12-20 resande/lördag Västervik, centrumlinjen. Linjen dras in lördagar (7 turer) Oskarshamn, centrumlinjen. Linjen dras in lördagar (7 turer) 133/134/135 Under 5 per tur Vissa turer mot Xylem är sammanslagna eller borttagna pga lågt resande. 155 Under 5 tur Kvällsturer Oskarshamn-Högsby 159 Under 5 per tur Tidig morgontur Berga-Högsby 164 Under 5 per tur Linjen körs på ett omlopp lördag-söndag Mönsterås-Blomstermåla. 421 422 Ca 40-50 /18 turer Linjen matar till Kustpilen i Blomstermåla, men resealternativ finns med 160/163 via Ålem E22. Närtrafik Kalmar stad. Konsekvensen blir att de som har svårt att ta sig ut till övriga stadstrafiken får det sämre, påverkar ungefär 40-50 resande per lördag men de allra flesta har hyfsad tillgång till övrig stadstrafik

Sida 2 (2) Datum 2019-05-10 K. Seijsing Linje Resandeunderlag Konsekvens 404 Kalmar-Färjestaden. Utglesning vardagar 9-14 och helger. Resmöjligheter finns med linje 105. 105 Flyttat från 404 Övriga linjer södra länet Närtrafiken Tågtrafik Oskarshamn - Berga Snabbuss till Norrköping Under 5 resande per tur Under 5 resande per tur Liten påverkan då fåtalet resande finns Dra in en resmöjlighet per dag. Idag finns mellan 3-4 och enligt trafikförsörjningsprogrammet är lägsta nivå 1 resmöjlighet. Tågtrafiken för persontransporter upphör mellan Oskarshamn Berga. Kunderna hänvisas till befintlig busstrafik bussar istället mellan Oskarshamn Berga Högsby. Uppstart av direktupphandlad tur Oskarshamn Norrköping Oskarshamn, en test inför koncessionsupphandling av större upplägg 2020.

Kalmar länstrafik TJÄNSTESKRIVELSE Datum 2019-05-17 Ärendenummer KTN 2019/80 Sida 1 (1) Kollektivtrafiknämnden Yttrande - Klimat- och energistrategi för Kalmar län 2019-2023 Förslag till beslut Kollektivtrafiknämnden föreslår att regionstyrelsen antar redovisat yttrande över Klimat- och energistrategi för Kalmar län 2019 2023. Yttrandet överlämnas till Länsstyrelsen i Kalmar län. Bakgrund Region Kalmar län har av länsstyrelsen getts möjlighet att lämna yttrande över Klimat- och energistrategi för Kalmar län 2019-2023. Klimat och energistrategin för Kalmar län fokuserar på arbetet med att begränsa klimatpåverkan genom att minska utsläppen av växthusgaser. Det gäller alla växthusgaser som påverkar klimatet genom global uppvärmning, exempelvis koldioxid, metangas och lustgas. Region Kalmar län verkar för en begränsad klimatpåverkan i enlighet med Agenda 2030 mål 13, såväl i egen verksamhet som genom samverkan med andra regionala aktörer inom ramen för det regionala utvecklingsansvaret. Ärendet ska även behandlas i regionala utvecklingsnämnden. Karl-Johan Bodell trafikdirektör Bilaga Yttrande - Klimat och energistrategi för Kalmar län 2019-2023 Region Kalmar län Webbplats regionkalmar.se E-post region@regionkalmar.se Organisationsnr 232100-0073 Postadress Region Kalmar län Box 601 391 26 Kalmar Besöksadress Strömgatan 13 391 26 Kalmar Telefon 0480-810 00 vx Bankgiro 833-3007

YTTRANDE Datum 2019-05-22 RS 2019/444 Sida 1 (7) Yttrande Klimat- och energistrategi för Kalmar län 2019-2023 Region Kalmar län har lämnats möjlighet att yttra sig över det förslag på Klimat- och energistrategin för Kalmar län 2019-2023 som arbetats fram av Länsstyrelsen i Kalmar län på uppdrag av regeringen. Nedan lämnas följande synpunkter. Generella synpunkter Arbetet för att minska klimatutsläppen är en global fråga av största vikt. Frågan ryms inom den regionala utvecklingsstrategin (RUS) som övergripande strategi för hela länet såväl som målet att bli en fossilbränslefri region år 2030. Klimat- och energistrategin är bred och omfattar samtliga klimatgaser. Den redovisar en lång rad önskvärda åtgärder som kan bidra till att uppnå mål och delmål, och vill på så sätt inspirera till kraftfulla åtgärder. Region Kalmar län stödjer denna ambition. Som alltid krävs en prioritering mellan olika insatser och rätt resurser (ekonomiska, tekniska, personella osv) för genomförande. Beslut om detta ligger hos varje enskild huvudman, men med samarbete kan det skynda på processen. Mycket kan göras på regional nivå, men utvecklingen i länet påverkas också av faktorer som ligger utanför vad länets aktörer själva kan besluta om. Det gäller t.ex. teknikutveckling samt nationella och internationella beslut och styrmedel. Den framtagna klimatstrategin innehåller strategiska områden men också föreslagna konkreta aktiviteter. Regionen ser hellre att strategin ska öppna upp för egna förslag inom strategiområdena än att strategin blir för detaljerad. Det är viktigt för trovärdigheten att aktiviteterna är avstämda med utförarna, då vissa förslag är orealistiska att genomföra. Här kan särskilt framhållas förslaget om att införa gratis kollektivtrafik, som skulle innebära en kostnad för regionen om ca en halv miljard, vilket motsvarar dagens kostnad. Region Kalmar län Webbplats Regionkalmar.se E-post region@regionkalmar.se Organisationsnr 232100-0073 Postadress Region Kalmar län Box 601 391 26 Kalmar Besöksadress Strömgatan 13 Kalmar Telefon 0480-840 00 Fax Bankgiro 833-3007

Region Kalmar län Datum 2019-05-22 RS 2019/444 Sida 2 (7) Region Kalmar län förutsätter att arbetet framåt är tänkt att genomföras inom Klimatsamverkan Kalmar län, med länsstyrelse och Region Kalmar län som huvudmän, men ser gärna ett förtydligande kring detta. Region Kalmar län välkomnar avsnittet om klimatoch energi i fysisk planering, forskning, innovation, näringslivsutveckling och miljötillsyn ur ett regionalt perspektiv. Regionen vill understryka vikten av att arbeta proaktivt med dessa frågor. Kalmar län behöver, precis som andra regioner, ha ett kraftfullt klimatarbete så att utsläppen av växthusgaser minskar i snabb takt. Det arbetet kan samtidigt generera viktig ny kunskap om teknik med kunskap som kan spridas till andra, vilket i sin tur gynnar ekonomisk utveckling i den egna regionen. Strategier Det saknas övergripande strategier för att nå uppsatta mål och delmål och länsstyrelsen föreslås lyfta in nedanstående strategier från handlingsprogrammet för en fossilbränslefri region också i klimatoch energistrategin: Minimera och effektivisera användningen av energi och råvaror. Cirkulera resurser, genom att se avfall som en tillgång. Konvertera från fossil energi till förnybar sådan. Producera förnybar energi, men också tjänster och produkter som underlättar övergången till ett fossilbränslefritt samhälle. Kompensera de klimatutsläpp vi inte kan undvika. Det finns också andra delar som är viktiga för att lyckas och som handlar om samverkan i länet. Länets aktörer ska: i allt arbete inkludera länets regionala utvecklingsstrategis tre horisontella perspektiv kompetensförsörjning, digital omställning och internationellt samarbete profilera regionen som en föregångare när det gäller klimatfrågor och hållbar tillväxt och aktivt nyttja möjligheten till pilot- och demonstrationsprojekt samarbeta över administrativa och geografiska gränser och aktivt söka ny kunskap och nya samarbeten såväl inom som utom landet tänka nytt, ifrågasätta gamla mönster och prova nya lösningar underlätta för företag, organisationer och enskilda att öka sin kunskap och medvetenhet och att kunna agera på ett klimatriktigt sätt vara aktiva i påverkansarbete när det gäller frågor som är strategiska för regionen

Region Kalmar län Datum 2019-05-22 RS 2019/444 Sida 3 (7) Svar på frågeställningar som länsstyrelsen särskilt vill ha synpunkter på: 1. Beskriv hur din organisation kan använda strategin i ert klimatoch energiarbete. Gemensamma målsättningar för länet är en nyckelfaktor för att nå framgång inom en lång rad områden och regionen välkomnar därför uppdaterade och gemensamma mål för länets klimatoch energiarbete. Klimat- och energistrategin utgör en gemensam plattform och vägledning till det fortsatta arbetet såväl i egen verksamhet som länet i stort. I samband med uppdatering av styrdokument, exempelvis Klimatstrategi, kommer kopplingen till denna Klimat- och energistrategi ses över. 2. Vilka områden kan er organisation medverka inom för att bidra till att nå målen till 2030? Beskrivningen nedan är kopplad till det interna verksamhetsperspektivet: Resor och transporter Länets busstrafik är redan omställd till 60 % biogas och 40 % HVO sedan augusti 2017. Från den 1 januari 2020 kommer även serviceresor vara fossilbränslefria och drivas till största delen på biogas. Även omställning av tjänstebilar till fossilbränslefria fordon, biogas och el pågår. Det handlar inte bara om att byta bränsle utan en omställning till ett hållbart resande, d.v.s. övergång till videomöten, samåkning, nyttjande av kollektivtrafik samt cykel i tjänst om så möjligt. Antalet tjänstebilar ska reduceras i takt med att nyttjandet av video och samåkning ökar. När det gäller godstransporter, budbilar och ambulanstransporter så bidrar regionen genom att löpande ställa allt hårdare krav i upphandling på bränsleeffektivitet och förnyelsebara drivmedel. Region Kalmar län kan även bidra till utbyggnad av infrastruktur av laddstolpar för elbilar. Totalt planeras 24 laddplatser vilka beräknas vara i drift juni 2019. Förnybar energiförsörjning/ Industri och företag/ Byggnader och fastigheter När det gäller förnyelsebar energiförsörjning så bidrar Region Kalmar län i egenägda fastigheter där det i princip enbart används förnyelsebar el och värme. Sjukhusens reservkraft som nyttjas i händelse av elavbrott är dock fossil idag. När regionen hyr lokaler försöker det ställas krav på förnyelsebar energi i den mån det är möjligt. I alla nybyggda fastigheter planeras solceller i princip alltid in i grundutförandet på regionens byggnader. Även sedumtak planeras in där så är möjligt, exempelvis nya psykiatrin som nu byggs i Kalmar. Miljöcertifiering nivå silver eller guld följs vid all nybyggnation, en byggnad ska under planperioden 2019-2021 certifieras.

Region Kalmar län Datum 2019-05-22 RS 2019/444 Sida 4 (7) Vid framtida installation och förändringar gällande köldmedia väljer regionen köldmedia (växthusgas) med låg GWP (global warming potential). Region Kalmar län fortsätter att arbeta för energieffektivisering i egenägda fastigheter. Den föreslagna målsättningen om 30 % minskning av energianvändningen till 2030 från 2005 års nivå är oerhört tuff och kräver stora insatser. Det blir mycket svårt att uppnå i befintligt fastighetsbestånd. Klimatsmart jord och skogsbruk Genom att ställa krav vid upphandling av livsmedel, om möjligt öka andelen närproducerade livsmedel, kan verksamheten bidra till minskade utsläpp av växthusgaser. Klimatsmart konsumtion Regionen kan bl.a. bidra genom att ställa krav i upphandling. Som tidigare nämnts görs olika upphandlingar för att bidra till en minskad klimatpåverkan bl.a. laddstolpar, lustgasdestruktor, livsmedel, förbrukningsmaterial, solceller m.m. Regionen jobbar med att bereda recept för att blanda in mer grönsaker i kötträtter samt arbetar systematiskt för ett minskat matsvinn. Matavfall sorteras ut på allt fler enheter i länet. En strategi för klimatkompensation för flygresor har införts för att minska flygandet i egen verksamhet. Medel som avsätts ska nyttjas för omställning av tjänstebilar till att bli fossilbränslefria. Arbetet med återbruk och samverkan med biståndsorganisation har införts sedan flera år tillbaka för att förlänga livslängden på sjukvårdsmaterial och säkerställa att detta kommer till nytta i utvecklingsländer. En ökad digitalisering gör det allt mer möjligt med vårdkontakt på distans såväl som att boka bussresa via app. 3. Är rätt insatsområden och inriktningar utpekade och beskrivna. Regionen anser att de sex valda insatsområdena är lämpliga och relevanta att arbeta vidare inom. Några föreslagna aktiviteter i Klimatoch energistrategin är redan pågående medan andra kan ses som inspiration eller goda exempel. Insatser inom området Resor och transporter är i flera fall starkt kostnadsdrivande. En del insatser är ur kostnadsperspektiv orealistiska, exempelvis förslaget om gratis kollektivtrafik. Området klimatsmart konsumtion är särskilt utmanande och kräver ett bredare perspektiv än det egna geografiska länet då en stor del av produkter som upphandlas till bl.a. hälso- och sjukvården ofta produceras i andra delar av världen.

Region Kalmar län Datum 2019-05-22 RS 2019/444 Sida 5 (7) 4. Ange dina övriga synpunkter på innehållet, både generella och detaljerade. Disponera dina synpunkter efter strategins kapitel och sidnummer. Nedan följer en rubrik som beskriver vad kommentaren avser samt sidor där detta återfinns i text. Mål behöver bli tydligare (sid 3 och 20) De övergripande klimatmålen för Kalmar län redovisas dels i sammanfattningen på sida 3 dels på sidan 20. Målen är svåra att förstå. Att tala om att utsläppen år 2030 ska vara 80 % lägre än 1990 betyder ingenting om inte samtidigt de faktiska talen redovisas (exempelvis mål 1, men även mål 3). Om målen ska ges denna utformning behövs en bilaga som på ett pedagogiskt sätt visar vad detta innebär. Energieffektiviseringen ska dessutom mätas som tillförd energi i relation till BRP. Strategin (sid 12) Komplettera gärna med en fjärde punkt, att strategin också ska bidra till ett växande näringsliv för hållbar utveckling (jämför de övergripande målen i RUS:en och för en fossilbränslefri region). Kollektivtrafikens marknadsandel (sid 30) Kollektivtrafikens marknadsandel i länet anges till 8 % år 2016. Det året är med största sannolikhet förknippat med ett mätfel. År 2017 var marknadsandelen 14 % och 2018 12 %. Dessa tal är mera rättvisande. Miljövänligare tågresor (sid 30) Kalmar länstrafik har utrett förutsättningarna för en fossilfri tågdrift på Stångådalsbanan och Tjustbanan. Tågbanorna bör elektrifieras för att sänka utsläppen. Delelektrifiering i kombination med batteridrift är ett intressant alternativ som också tillåter en rustning av banorna i etapper. Infrastruktur (sid 30 och 32) Det är önskvärt att infrastruktur för alternativa fordonsbränslen och el finns tillgänglig över hela länet. I ett första skede bör utbyggnad av infrastrukturen för elbilsladdning, biogas eller vätgas dock ske med hänsyn till knutpunkter och starka stråk. Frågan är viktig att beakta i den kommunala planeringen för framtiden i Kalmar län. Utbyggnad av biogas sker idag bl.a. med koppling till kollektivtrafikens övergång till detta bränsle. Flyg (sid 31) Transporter, bland annat flygtrafik, bidrar till ökade koldioxidhalter i atmosfären. För att minska flygets miljöpåverkan bör man på

Region Kalmar län Datum 2019-05-22 RS 2019/444 Sida 6 (7) nationell nivå ta fram incitament för flygbolagen att öka användningen av koldioxidneutrala alternativ (biobränsle). Samtidigt har flyget en särställning i regionen när det gäller resor till och från huvudstaden samt till internationella förbindelser. Detta eftersom alternativa kollektiva resmöjligheter saknas eller är bristfälliga. En tydlig indikation på denna särställning är att Kalmar Öland Airport 2016 av EU-kommissionen blev godkänd för ett s.k. SGEI-förordnande. Det innebär att utföra en tjänst av allmänt ekonomiskt intresse. EU och nationella nivån styr mot fler elbilar (förslag till insatser, sid 36) Förändringar i Clean Vehicle Directive förväntas träda i kraft i juni 2021. Det viktigaste förslaget till insats inom området Resor och transporter bedöms därför vara att försäkra sig om att länet har tillgång till tillräcklig överföringskapacitet och effekt för el för att möta det ökade behovet inom flera olika sektorer samt förmågan att hantera avbrott i eltillförseln. Idag ägs elstolpar av en rad olika aktörer med olika regler för tillträde, betalning osv. Här bör samordning stöttas och uppmuntras för att det ska bli enklare att tanka med el. Kollektivtrafik och privat trafik kompletterar varandra (förslag till insatser, sid 36) Befolkningsprognoser för länet tyder på en glesare bosättning i länets landsbygder framöver. Kollektivtrafiken behöver fortsätta att utvecklas i de starka kollektivtrafikstråken. Vid viktiga bytespunkter bör möjligheterna att parkera bil och cykel förbättras. På så vis kan kollektivtrafiken vara attraktiv för huvuddelen av resan till arbete eller studier. En samhällsplanering som främjar kollektivt resande (förslag till insatser, sid 36) En fortsatt och utvecklad samverkan mellan regionen och kommunerna för att tidigare och på ett delvis nytt sätt låta förutsättningarna för att kollektivtrafikförsörja städer och samhällen styra bebyggelseplaneringen är ett annat förslag till insats inom området Resor och transporter. Klimatsmart jord och skogsbruk (sid 50-55) Förslaget till klimatoch energistrategin resonerar om att en större biogasproduktion inte får medföra en ökning av djurbesättningen, eftersom det skulle innebära en större klimatpåverkan genom ökade växthusgasutsläpp som metan. Ett större djurantal behöver dock inte nödvändigtvis innebära ökade klimatutsläpp. De samlade klimatutsläppen påverkas av djurslag, driftsformer, omhändertagande av gödsel m.m.

Region Kalmar län Datum 2019-05-22 RS 2019/444 Sida 7 (7) Kalmar län exporterar stora mängder livsmedel, i första hand till andra delar av landet. Därför bör regionen kommunicera vikten av att i första hand köpa svenska produkter med låg klimatpåverkan, även om de inte alltid är närproducerade. Konsumtionen av kött behöver minska. Det är av flera skäl önskvärt att det kött som konsumeras är svenskt och att kunden, när hen väljer s.k. rött kött, väljer naturbeteskött eller viltkött. Länets lantbrukare producerar betydligt mer kött och animaliska produkter än vad som konsumeras i länet. Här är länets livsmedelsstrategi och miljömålsarbete viktiga verktyg för att stötta en fortsatt god utveckling. Klimat- och energistrategin resonerar om att inte avverka mer skog än vad som görs i dagsläget. Det kan dock vara befogat och beslut måste därför föregås av en analys utifrån ett bredare samhällsperspektiv. Exempelvis om råvaran används till att ersätta fossil energi eller produkter som ger upphov till stora utsläpp av växthusgaser. Ett ökat byggande i trä är positivt. Klimat- och energistrategin resonerar i samma avsnitt också om att ett ökat skydd av produktiv skogsmark kan skydda värdefulla naturvärden och gynna en ökad kolsänka i skog och mark. Det är riktigt, men det är i så fall inte byggande i trä som ska begränsas utan snarare nyttjande av skog till produkter med lägre förädlingsvärde. Klimatsmart konsumtion (sid 59) Text och bild resonerar blandat om produktion och konsumtion och resonerar också blandat om regionala och nationella utsläpp. Avsnittet behöver därför förtydligas.

YTTRANDE Datum 2019-04-30 KTN 2019/80 Sida 1 (7) Yttrande Klimat- och energistrategi för Kalmar län 2019-2023 Region Kalmar län har lämnats möjlighet att yttra sig över det förslag på Klimat- och energistrategin för Kalmar län 2019-2023 som arbetats fram av Länsstyrelsen i Kalmar län på uppdrag av regeringen. Nedan lämnas följande synpunkter. Generella synpunkter Arbetet för att minska klimatutsläppen är en global fråga av största vikt. Frågan ryms inom den regionala utvecklingsstrategin (RUS) som övergripande strategi för hela länet såväl som målet att bli en fossilbränslefri region år 2030. Klimat- och energistrategin är bred och omfattar samtliga klimatgaser. Den redovisar en lång rad önskvärda åtgärder som kan bidra till att uppnå mål och delmål, och vill på så sätt inspirera till kraftfulla åtgärder. Region Kalmar län stödjer denna ambition. Som alltid krävs en prioritering mellan olika insatser och rätt resurser (ekonomiska, tekniska, personella osv) för genomförande. Beslut om detta ligger hos varje enskild huvudman, men med samarbete kan det skynda på processen. Mycket kan göras på regional nivå, men utvecklingen i länet påverkas också av faktorer som ligger utanför vad länets aktörer själva kan besluta om. Det gäller t.ex. teknikutveckling samt nationella och internationella beslut och styrmedel. Region Kalmar län förutsätter att arbetet framåt är tänkt att genomföras inom Klimatsamverkan Kalmar län, med länsstyrelse och Region Kalmar län som huvudmän, men ser gärna ett förtydligande kring detta. Region Kalmar län välkomnar avsnittet om klimatoch energi i fysisk planering, forskning, innovation, näringslivsutveckling och miljötillsyn ur ett regionalt perspektiv. Regionen vill understryka vikten av att arbeta proaktivt med dessa frågor. Kalmar län behöver, precis som andra regioner, ha ett kraftfullt klimatarbete så att utsläppen av växthusgaser minskar i snabb takt. Det arbetet kan samtidigt generera viktig ny kunskap om teknik med Region Kalmar län Webbplats Regionkalmar.se E-post region@regionkalmar.se Organisationsnr 232100-0073 Postadress Region Kalmar län Box 601 391 26 Kalmar Besöksadress Strömgatan 13 Kalmar Telefon 0480-840 00 Fax Bankgiro 833-3007

Region Kalmar län Datum 2019-04-30 KTN 2019/80 Sida 2 (7) kunskap som kan spridas till andra, vilket i sin tur gynnar ekonomisk utveckling i den egna regionen. Strategier Det saknas övergripande strategier för att nå uppsatta mål och delmål och länsstyrelsen föreslås lyfta in nedanstående strategier från handlingsprogrammet för en fossilbränslefri region också i klimatoch energistrategin: Minimera och effektivisera användningen av energi och råvaror. Cirkulera resurser, genom att se avfall som en tillgång. Konvertera från fossil energi till förnybar sådan. Producera förnybar energi, men också tjänster och produkter som underlättar övergången till ett fossilbränslefritt samhälle. Kompensera de klimatutsläpp vi inte kan undvika. Det finns också andra delar som är viktiga för att lyckas och som handlar om samverkan i länet. Länets aktörer ska: i allt arbete inkludera länets regionala utvecklingsstrategis tre horisontella perspektiv kompetensförsörjning, digital omställning och internationellt samarbete profilera regionen som en föregångare när det gäller klimatfrågor och hållbar tillväxt och aktivt nyttja möjligheten till pilot- och demonstrationsprojekt samarbeta över administrativa och geografiska gränser och aktivt söka ny kunskap och nya samarbeten såväl inom som utom landet tänka nytt, ifrågasätta gamla mönster och prova nya lösningar underlätta för företag, organisationer och enskilda att öka sin kunskap och medvetenhet och att kunna agera på ett klimatriktigt sätt vara aktiva i påverkansarbete när det gäller frågor som är strategiska för regionen

Region Kalmar län Datum 2019-04-30 KTN 2019/80 Sida 3 (7) Svar på frågeställningar som länsstyrelsen särskilt vill ha synpunkter på: 1. Beskriv hur din organisation kan använda strategin i ert klimatoch energiarbete. Gemensamma målsättningar för länet är en nyckelfaktor för att nå framgång inom en lång rad områden och regionen välkomnar därför uppdaterade och gemensamma mål för länets klimatoch energiarbete. Klimat- och energistrategin utgör en gemensam plattform och vägledning till det fortsatta arbetet såväl i egen verksamhet som länet i stort. I samband med uppdatering av styrdokument, exempelvis Klimatstrategi, kommer kopplingen till denna Klimat- och energistrategi ses över. 2. Vilka områden kan er organisation medverka inom för att bidra till att nå målen till 2030? Beskrivningen nedan är kopplad till det interna verksamhetsperspektivet: Resor och transporter Länets busstrafik är redan omställd till 60 % biogas och 40 % HVO sedan augusti 2017. Från den 1 januari 2020 kommer även serviceresor vara fossilbränslefria och drivas till största delen på biogas. Även omställning av tjänstebilar till fossilbränslefria fordon, biogas och el pågår. Det handlar inte bara om att byta bränsle utan en omställning till ett hållbart resande, d.v.s. övergång till videomöten, samåkning, nyttjande av kollektivtrafik samt cykel i tjänst om så möjligt. Antalet tjänstebilar ska reduceras i takt med att nyttjandet av video och samåkning ökar. När det gäller godstransporter, budbilar och ambulanstransporter så bidrar regionen genom att löpande ställa allt hårdare krav i upphandling på bränsleeffektivitet och förnyelsebara drivmedel. Region Kalmar län kan även bidra till utbyggnad av infrastruktur av laddstolpar för elbilar. Totalt planeras 24 laddplatser vilka beräknas vara i drift juni 2019. Förnybar energiförsörjning/ Industri och företag/ Byggnader och fastigheter När det gäller förnyelsebar energiförsörjning så bidrar Region Kalmar län i egenägda fastigheter där det i princip enbart används förnyelsebar el och värme. Sjukhusens reservkraft som nyttjas i händelse av elavbrott är dock fossil idag. När regionen hyr lokaler försöker det ställas krav på förnyelsebar energi i den mån det är möjligt. I alla nybyggda fastigheter planeras solceller i princip alltid in i grundutförandet på regionens byggnader. Även sedumtak planeras in där så är möjligt, exempelvis nya psykiatrin som nu byggs i Kalmar. Miljöcertifiering nivå silver eller guld följs vid all nybyggnation, en byggnad ska under planperioden 2019-2021 certifieras.

Region Kalmar län Datum 2019-04-30 KTN 2019/80 Sida 4 (7) Vid framtida installation och förändringar gällande köldmedia väljer regionen köldmedia (växthusgas) med låg GWP (global warming potential). Region Kalmar län fortsätter att arbeta för energieffektivisering i egenägda fastigheter. Den föreslagna målsättningen om 30 % minskning av energianvändningen till 2030 från 2005 års nivå är oerhört tuff och kräver stora insatser. Det blir mycket svårt att uppnå i befintligt fastighetsbestånd. Klimatsmart jord och skogsbruk Genom att ställa krav vid upphandling av livsmedel, om möjligt öka andelen närproducerade livsmedel, kan verksamheten bidra till minskade utsläpp av växthusgaser. Klimatsmart konsumtion Regionen kan bl.a. bidra genom att ställa krav i upphandling. Som tidigare nämnts görs olika upphandlingar för att bidra till en minskad klimatpåverkan bl.a. laddstolpar, lustgasdestruktor, livsmedel, förbrukningsmaterial, solceller m.m. Regionen jobbar med att bereda recept för att blanda in mer grönsaker i kötträtter samt arbetar systematiskt för ett minskat matsvinn. Matavfall sorteras ut på allt fler enheter i länet. En strategi för klimatkompensation för flygresor har införts för att minska flygandet i egen verksamhet. Medel som avsätts ska nyttjas för omställning av tjänstebilar till att bli fossilbränslefria. Arbetet med återbruk och samverkan med biståndsorganisation har införts sedan flera år tillbaka för att förlänga livslängden på sjukvårdsmaterial och säkerställa att detta kommer till nytta i utvecklingsländer. En ökad digitalisering gör det allt mer möjligt med vårdkontakt på distans såväl som att boka bussresa via app. 3. Är rätt insatsområden och inriktningar utpekade och beskrivna. Regionen anser att de sex valda insatsområdena är lämpliga och relevanta att arbeta vidare inom. Några föreslagna aktiviteter i Klimatoch energistrategin är redan pågående medan andra kan ses som inspiration eller goda exempel. Insatser inom området Resor och transporter är i flera fall starkt kostnadsdrivande. En del insatser är ur kostnadsperspektiv orealistiska, exempelvis förslaget om gratis kollektivtrafik. Området klimatsmart konsumtion är särskilt utmanande och kräver ett bredare perspektiv än det egna geografiska länet då en stor del av produkter som upphandlas till bl.a. hälso- och sjukvården ofta produceras i andra delar av världen.

Region Kalmar län Datum 2019-04-30 KTN 2019/80 Sida 5 (7) 4. Ange dina övriga synpunkter på innehållet, både generella och detaljerade. Disponera dina synpunkter efter strategins kapitel och sidnummer. Nedan följer en rubrik som beskriver vad kommentaren avser samt sidor där detta återfinns i text. Mål behöver bli tydligare (sid 3 och 20) De övergripande klimatmålen för Kalmar län redovisas dels i sammanfattningen på sida 3 dels på sidan 20. Målen är svåra att förstå. Att tala om att utsläppen år 2030 ska vara 80 % lägre än 1990 betyder ingenting om inte samtidigt de faktiska talen redovisas (exempelvis mål 1, men även mål 3). Om målen ska ges denna utformning behövs en bilaga som på ett pedagogiskt sätt visar vad detta innebär. Energieffektiviseringen ska dessutom mätas som tillförd energi i relation till BRP. Strategin (sid 12) Komplettera gärna med en fjärde punkt, att strategin också ska bidra till ett växande näringsliv för hållbar utveckling (jämför de övergripande målen i RUS:en och för en fossilbränslefri region). Kollektivtrafikens marknadsandel (sid 30) Kollektivtrafikens marknadsandel i länet anges till 8 % år 2016. Det året är med största sannolikhet förknippat med ett mätfel. År 2017 var marknadsandelen 14 % och 2018 12 %. Dessa tal är mera rättvisande. Miljövänligare tågresor (sid 30) Kalmar länstrafik har utrett förutsättningarna för en fossilfri tågdrift på Stångådalsbanan och Tjustbanan. Tågbanorna bör elektrifieras för att sänka utsläppen. Delelektrifiering i kombination med batteridrift är ett intressant alternativ som också tillåter en rustning av banorna i etapper. Infrastruktur (sid 30 och 32) Det är önskvärt att infrastruktur för alternativa fordonsbränslen och el finns tillgänglig över hela länet. I ett första skede bör utbyggnad av infrastrukturen för elbilsladdning, biogas eller vätgas dock ske med hänsyn till knutpunkter och starka stråk. Frågan är viktig att beakta i den kommunala planeringen för framtiden i Kalmar län. Utbyggnad av biogas sker idag bl.a. med koppling till kollektivtrafikens övergång till detta bränsle. Flyg (sid 31) Transporter, bland annat flygtrafik, bidrar till ökade koldioxidhalter i atmosfären. För att minska flygets miljöpåverkan bör man på

Region Kalmar län Datum 2019-04-30 KTN 2019/80 Sida 6 (7) nationell nivå ta fram incitament för flygbolagen att öka användningen av koldioxidneutrala alternativ (biobränsle). Samtidigt har flyget en särställning i regionen när det gäller resor till och från huvudstaden samt till internationella förbindelser. Detta eftersom alternativa kollektiva resmöjligheter saknas eller är bristfälliga. En tydlig indikation på denna särställning är att Kalmar Öland Airport 2016 av EU-kommissionen blev godkänd för ett s.k. SGEI-förordnande. Det innebär att utföra en tjänst av allmänt ekonomiskt intresse. EU och nationella nivån styr mot fler elbilar (förslag till insatser, sid 36) Förändringar i Clean Vehicle Directive förväntas träda i kraft i juni 2021. Det viktigaste förslaget till insats inom området Resor och transporter bedöms därför vara att försäkra sig om att länet har tillgång till tillräcklig överföringskapacitet och effekt för el för att möta det ökade behovet inom flera olika sektorer samt förmågan att hantera avbrott i eltillförseln. Idag ägs elstolpar av en rad olika aktörer med olika regler för tillträde, betalning osv. Här bör samordning stöttas och uppmuntras för att det ska bli enklare att tanka med el. Kollektivtrafik och privat trafik kompletterar varandra (förslag till insatser, sid 36) Befolkningsprognoser för länet tyder på en glesare bosättning i länets landsbygder framöver. Kollektivtrafiken behöver fortsätta att utvecklas i de starka kollektivtrafikstråken. Vid viktiga bytespunkter bör möjligheterna att parkera bil och cykel förbättras. På så vis kan kollektivtrafiken vara attraktiv för huvuddelen av resan till arbete eller studier. En samhällsplanering som främjar kollektivt resande (förslag till insatser, sid 36) En fortsatt och utvecklad samverkan mellan regionen och kommunerna för att tidigare och på ett delvis nytt sätt låta förutsättningarna för att kollektivtrafikförsörja städer och samhällen styra bebyggelseplaneringen är ett annat förslag till insats inom området Resor och transporter. Klimatsmart jord och skogsbruk (sid 50-55) Förslaget till klimatoch energistrategin resonerar om att en större biogasproduktion inte får medföra en ökning av djurbesättningen, eftersom det skulle innebära en större klimatpåverkan genom ökade växthusgasutsläpp som metan. Ett större djurantal behöver dock inte nödvändigtvis innebära ökade klimatutsläpp. De samlade klimatutsläppen påverkas av djurslag, driftsformer, omhändertagande av gödsel m.m.

Region Kalmar län Datum 2019-04-30 KTN 2019/80 Sida 7 (7) Kalmar län exporterar stora mängder livsmedel, i första hand till andra delar av landet. Därför bör regionen kommunicera vikten av att i första hand köpa svenska produkter med låg klimatpåverkan, även om de inte alltid är närproducerade. Konsumtionen av kött behöver minska. Det är av flera skäl önskvärt att det kött som konsumeras är svenskt och att kunden, när hen väljer s.k. rött kött, väljer naturbeteskött eller viltkött. Länets lantbrukare producerar betydligt mer kött och animaliska produkter än vad som konsumeras i länet. Här är länets livsmedelsstrategi och miljömålsarbete viktiga verktyg för att stötta en fortsatt god utveckling. Klimat- och energistrategin resonerar om att inte avverka mer skog än vad som görs i dagsläget. Det kan dock vara befogat och beslut måste därför föregås av en analys utifrån ett bredare samhällsperspektiv. Exempelvis om råvaran används till att ersätta fossil energi eller produkter som ger upphov till stora utsläpp av växthusgaser. Ett ökat byggande i trä är positivt. Klimat- och energistrategin resonerar i samma avsnitt också om att ett ökat skydd av produktiv skogsmark kan skydda värdefulla naturvärden och gynna en ökad kolsänka i skog och mark. Det är riktigt, men det är i så fall inte byggande i trä som ska begränsas utan snarare nyttjande av skog till produkter med lägre förädlingsvärde. Klimatsmart konsumtion (sid 59) Text och bild resonerar blandat om produktion och konsumtion och resonerar också blandat om regionala och nationella utsläpp. Avsnittet behöver därför förtydligas.

Klimat- och energistrategi för Kalmar län 2019-2023

Klimat- och energistrategi för Kalmar län 2019 2023 Meddelande 20XX:xx ISSN 0348-8748 Utgiven av: Ansvarig avd./enhet: Författare: Länsstyrelsen Kalmar län Samhällsbyggnadsenheten Ted Sjödahl och Madeleine Mårtensson. Karttillstånd: Länsstyrelsen Kalmar län Lantmäteriet

Förord Rapportens förord skrivs efter remiss.

Innehåll Förord... 1 Sammanfattning... 3 Bakgrund... 5 Klimatförändringar... 5 Internationella och nationella klimatmål... 7 Koldioxidbudget Kalmar län 2020 2040... 10 Metodik... 12 Om klimatoch energistrategin... 12 Relaterade regionala program och styrdokument... 13 Genomförande av klimatoch energistrategin... 16 Fysisk planering, forskning, innovation och näringsliv... 18 Vision och övergripande mål... 20 Kalmar läns vision... 20 Övergripande mål... 20 Regionala förutsättningar och nuläge... 23 Insatsområden... 27 Resor och transporter... 28 Förnybar energiförsörjning... 37 Industri och företag... 42 Byggnader och fastigheter... 46 Klimatsmart jord- och skogsbruk... 50 Klimatsmart konsumtion... 56 Ordlista... 61 Referenser... 62 Bilaga... 62

Sammanfattning Klimat- och energistrategin för Kalmar län fokuserar på arbetet med att begränsa klimatpåverkan genom att minska utsläppen av växthusgaser. Det gäller alla växthusgaser som påverkar klimatet genom global uppvärmning, exempelvis koldioxid, metangas och lustgas. I Kalmar län måste utsläppen av koldioxid årligen minska med 16 procent under 2020 2040. Det visar de preliminära siffrorna i koldioxidbudgeten som Uppsala universitet tagit fram. Denna skarpa utsläppsminskning krävs för att Kalmar län som en del av Sverige ska ligga i linje med Parisavtalets mål om max 2 graders global temperaturhöjning. Samtidigt har Kalmar län som mål att vara ett fossilbränslefritt län 2030. Det betyder att utsläppsminskningen behöver vara betydligt större än 16 procent årligen för att vi ska klara de regionalt uppsatta målen. Jämförelsevis har utsläppen av koldioxid mellan 2010 och 2016 i Kalmar län minskat med cirka tio procent enligt Uppsala universitets beräkningar. Parallellt med att vi måste minska utsläppen av koldioxid måste vi även arbeta för att minska utsläppen av andra växthusgaser som metangas och lustgas. Arbetet med att begränsa klimatpåverkan måste intensifieras. Detta för att ha en rimlig chans att nå de globala, nationella och regionala målen. Detta innebär att beslut alltid måste tas med hänsyn till begränsad klimatpåverkan. Det kan ske genom upphandling av varor och tjänster, riktlinjer och policys, resor och transporter, samhällsplanering, investeringar och beteendeförändringar. Kalmar läns klimatoch energistrategi grundar sig på de internationella och nationella klimatoch energimålen. Den innefattar åtaganden som Sverige och EU antagit genom Parisavtalet, FN:s 17 globala mål för hållbar utveckling samt de nationella miljökvalitetsmålen. Strategin är en vägledning för det fortsatta klimatoch energiarbetet i länet och innehåller regionala målsättningar och prioriterade insatsområden för arbetet fram till år 2030. Klimat- och energistrategin för Kalmar län har tagits fram av Länsstyrelsen Kalmar län genom bred dialog med Region Kalmar län, länets kommuner, olika intresseorganisationer samt näringslivet. Länets vision och klimatoch energimål har tagits fram i samverkan med Klimatkommissionen med tillhörande arbetsgrupp, Klimatsamverkan Kalmar län. Övergripande klimatmål Kalmar län År 2030 ska utsläppen av växthusgaser i Kalmar län vara minst 80 procent lägre än år 1990 1. År 2030 är Kalmar län en fossilbränslefri region 2. Energieffektiviteten ska öka kontinuerligt. - År 2020 är Kalmar läns energianvändning 20 procent effektivare än år 2005, mätt som tillförd energi i relation till BRP. - År 2030 är Kalmar läns energianvändning 50 procent effektivare än år 2005, mätt som tillförd energi i relation till BRP 3 1 Gäller alla växthusgaser, exempelvis koldioxid, metangas, lustgas. 2 Inga nettoutsläpp av fossil koldioxid från Kalmar län, producera lika mycket förnybar energi som den totala mängd energi som används i Kalmar län. 3 Målet för år 2030 motsvarar den nationella energiöverenskommelsen.

4 Prioriterade insatsområden Kalmar län Klimat- och energistrategin pekar ut sex viktiga insatsområden som prioriterats för att nå de regionala klimatoch energimålen. Inom varje insatsområde presenteras nuläge, förutsättningar samt förslag till insatser. Till varje insatsområde hör ett eller två delmål som är viktiga för att nå de övergripande målen. Styrmedel på både internationell och nationell nivå är nödvändiga för att möjliggöra omställningen. Klimatfrågan är global men många av lösningarna behöver genomföras på lokal och regional nivå. Strategin presenterar därför insatser som leder till lösningar i vår region. Kalmar län har ett bra utgångsläge för att länets invånare ska kunna leva klimatsmart. Med en gemensam målbild och samverkan mellan länets olika aktörer kan vi nå målen och bidra till ett växande näringsliv för hållbar utveckling.

Bakgrund Klimatförändringar Klimatförändringarna är en av vår tids största utmaningar. Anledningen är att den naturliga, och livsnödvändiga, växthuseffekten har förstärkts. Det beror på att människans utsläpp av växthusgaser ändrar atmosfärens sammansättning vilket i sin tur bidrar till en störning i klimatsystemet. Systemets sätt att utjämna störningen är att ändra på klimatet 4. En förstärkning av växthuseffekten innebär bland annat ökad värmemängd i havet och högre temperatur vid jordytan. Sedan 1800-talet har atmosfärens innehåll av koldioxid ökat med 35 procent. Nuvarande halt av koldioxid i atmosfären överstiger 410 ppm. Det har sin förklaring i förbränning av fossila bränslen såsom naturgas, kol och olja. Den koldioxid som bildas och hamnar i atmosfären blir kvar där under mycket lång tid 5. Samtidigt har också andra ännu starkare växthusgaser, som metan och dikväveoxid, ökat i atmosfären som en följd av mänskliga aktiviteter. Historiska, nutida och framtida utsläpp kommer att fortsätta påverka atmosfärens sammansättning och därmed klimatet under lång tid framöver. Människans olika sorters markanvändning har också en påverkan på klimatet. Mer eller mindre skog, jordbruksmark och stadsbebyggande påverkar flöden av energi och vatten mellan atmosfär och mark vilket också påverkar klimatet. Forskare har genom mätningar konstaterat att den globala medeltemperaturen ökat med ungefär en grad sedan 1800-talets andra hälft. Pågående och framtida klimatförändringar leder och förväntas leda till negativa konsekvenser för både människa och den biologiska mångfalden. Nödvändiga förändringar skyddar inte bara planeten, de ger också möjlighet till modernisering av infrastrukturen som i sin tur skapar nya arbetstillfällen och ett främjat välstånd världen över. Det finns stora möjligheter att förändra samhällets energiförsörjning och använda jordens resurser både mer effektivt och långsiktigt hållbart. En omställning till ett klimatneutralt och fossilbränslefritt samhälle är nödvändigt för att möta den globala klimatutmaningen vi står inför. 4 https://www.smhi.se/kunskapsbanken/vaxthuseffekten-1.3844 5 https://www.smhi.se/forskning/forskningsnyheter/koldioxidhalten-i-atmosfaren-nar-nyarekordnivaer-1.126788

6 Kalmar län påverkas Det föränderliga klimatet kommer att påverka förutsättningarna för livet i såväl Kalmar län som Sverige och övriga världen. Genom kloka vägval kan vi minska sårbarheten i Kalmar län och främja en hållbar utveckling. Mer information om hur klimatförändringar påverkar Kalmar län och hur vi anpassar oss finns att läsa i Regional handlingsplan för klimatanpassning. Följande scenarier, och negativa konsekvenser, kan vi vänta oss i länet 6 : Årsmedeltemperaturen beräknas öka och framförallt under vintertid. Längre värmeböljor med torka och vattenbrist som följd, problem för jordbruken med minskade skördar. Stigande havsnivåer som leder till kusterosion och ökad risk för översvämning av bebyggelse i strandnära lågt liggande områden. Översvämmade kustområden kan leda till att känsliga naturtyper riskerar försvinna. Varmare vintrar med ökad risk för skadeorganismer och smittbärare. Mindre tjäle i marken kan leda till ökad risk för stormfällning. Ökad risk för skogsbränder, både skogsbrandssäsong som risk ökar till följd av varmare temperaturer och ökad avdunstning. Skyfall blir vanligare och kraftigare vilket leder till mer översvämningar. 6 Klimatologi Nr 26, 2015 Framtidsklimat i Kalmar län

Internationella och nationella klimatmål Internationella mål Vid FN:s klimatmöte (COP21) i december 2015 enades världens länder om ett nytt globalt klimatavtal; det så kallade Parisavtalet som ska gälla från år 2020 7. Avtalet syftar till att hålla den globala medeltemperaturhöjningen väl under två grader Celsius jämfört med förindustriell tid 8. Det strävar också efter att begränsa temperaturökningen till 1,5 grad för att minska de risker och effekter som följer av klimatförändringarna. Det är dock två mycket tuffa mål och redan idag närmar vi oss 1,5 graders uppvärmning. För att klara 1,5-gradersmålet måste utsläppen halveras varje årtionde. Det betyder, i praktiken, att de globala utsläppen ska minska från cirka 40 miljarder ton koldioxid per år 2020, till 20 miljarder ton 2030, ytterligare halveras till tio miljarder ton 2040 och nå ned till fem miljarder ton 2050. EU har ratificerat Parisavtalet och unionen har satt upp egna bindande klimatoch energimål, det sätter också ramarna för klimatoch energiarbetet i Sverige. Till 2020 ska utsläppen ha minskat med 20 procent och år 2030 med minst 40 procent. Om andra stora ekonomier tar sitt ansvar för att minska utsläppen lovar EU att minska dem med 30 procent, istället för 20, till år 2030 9. År 2030 ska EU också ha minst 27 procent förnybar energi samt minst 27 procent ökad energieffektivisering 10. Det långsiktiga målet består i att ha minskat utsläppen av växthusgaser med 80 95 procent till år 2050. Agenda 2030 FN:s generalförsamling antog Agenda 2030 för hållbar utveckling den 25 september 2015. Det innebär att alla 193 medlemsländer förbundit sig att arbeta för att nå en socialt, miljömässigt och ekonomiskt hållbar värld till 2030. Agendan innehåller 17 mål och 169 delmål i Sverige kallat de Globala målen. Klimat- och energifrågor utgör en stor del av de globala målen vilket visar hur viktiga de är, globalt sett, för en hållbar utveckling. Kalmar läns strategier knyter an till följande globala mål: God hälsa och välbefinnande Hållbar energi för alla Hållbar industri, innovationer och infrastruktur Hållbara städer och samhällen Bekämpa klimatförändringarna Hållbar konsumtion och produktion Hav och marina resurser Ekosystem och biologisk mångfald 7 https://www.regeringen.se/sveriges-regering/miljo--och-energidepartementet/klimatmotetcop21-i-paris/ 8 https://unfccc.int/process-and-meetings/the-paris-agreement/the-paris-agreement 9 https://europa.eu/european-union/topics/climate-action_sv 10 https://ec.europa.eu/clima/citizens/eu_en

8 Nationella mål Sedan 1999 har miljökvalitetsmålen Begränsad klimatpåverkan och God bebyggd miljö utgjort stommen för den svenska klimatpolitiken. I juni 2017 beslutade Sveriges riksdag om ett klimatpolitiskt ramverk. Det bestås av nationella klimatmål och en klimatlag som reglerar regeringens styrning, uppföljning och rapportering av klimatarbetet. Till det hör ett klimatpolitiskt råd. Begränsad klimatpåverkan Riksdagens definition är: "Halten av växthusgaser i atmosfären ska i enlighet med FN:s ramkonvention för klimatförändringar stabiliseras på en nivå som innebär att människans påverkan på klimatsystemet inte blir farlig. Målet ska uppnås på ett sådant sätt och i en sådan takt att den biologiska mångfalden bevaras, livsmedelsproduktionen säkerställs och andra mål för hållbar utveckling inte äventyras. Sverige har tillsammans med andra länder ett ansvar för att det globala målet kan uppnås 11. God bebyggd miljö Riksdagens definition är: Städer, tätorter och annan bebyggd miljö ska utgöra en god och hälsosam livsmiljö samt medverka till en god regional och global miljö. Natur- och kulturvärden ska tas till vara och utvecklas. Byggnader och anläggningar ska lokaliseras och utformas på ett miljöanpassat sätt och så att en långsiktigt god hushållning med mark, vatten och andra resurser främjas 12. Klimatpolitiskt ramverk Som ett långsiktigt mål har riksdagen beslutat att Sverige senast år 2045 inte ska ha några nettoutsläpp av växthusgaser till atmosfären. För att nå målet har flera delmål beslutats samt ett särskilt sektorsmål för inrikes transporter 13. Utsläpp av växthusgaser till år 2020 Utsläppen för Sverige år 2020 bör vara 40 procent lägre än utsläppen år 1990 och gäller för de verksamheter som inte omfattas av EU:s system för handel med utsläppsrätter (det vill säga ESR-sektorn, också kallat icke-handlande sektor ). Utsläpp av växthusgaser till år 2030 Växthusgasutsläppen i Sverige i ESR-sektorn bör senast år 2030 vara minst 63 procent lägre än utsläppen år 1990. Högst åtta procentenheter av utsläppsminskningarna får ske genom kompletterande åtgärder. 11 http://www.sverigesmiljomal.se/miljomalen/begransad-klimatpaverkan/ 12 http://www.sverigesmiljomal.se/miljomalen/god-bebyggd-miljo/ 13 https://www.regeringen.se/artiklar/2017/06/det-klimatpolitiska-ramverket/

Utsläpp av växthusgaser till år 2040 Växthusgasutsläppen i Sverige i ESR-sektorn bör senast år 2040 vara minst 75 procent lägre än utsläppen år 1990. Högst två procentenheter av utsläppsminskningarna får ske genom kompletterande åtgärder. Utsläpp av växthusgaser till år 2045 Senast år 2045 ska Sverige inte ha några nettoutsläpp av växthusgaser till atmosfären, för att därefter uppnå negativa utsläpp. För att nå nettonollutsläpp får kompletterande åtgärder tillgodoräknas. Utsläppen från verksamheter inom svenskt territorium ska vara minst 85 procent lägre än utsläppen år 1990. Utsläpp av växthusgaser från inrikes transporter Växthusgasutsläppen från inrikes transporter (utom inrikes luftfart som ingår i EU:s utsläppshandelssystem, EU ETS) ska minska med minst 70 procent senast år 2030 jämfört med år 2010. Energiöverenskommelsen Syftet med överenskommelsen är att skapa långsiktiga spelregler för den svenska energiförsörjningen. Överenskommelsen utgör en gemensam färdplan för en kontrollerad övergång till ett helt förnybart elsystem, med mål om 100 procent förnybar elproduktion år 2040 14. 14 https://www.regeringen.se/artiklar/2016/06/overenskommelse-om-den-svenskaenergipolitiken/

10 Koldioxidbudget Kalmar län 2020 2040 Uppsala universitet har fått i uppdrag av Länsstyrelsen Kalmar län att ta fram en koldioxidbudget för Kalmar län. De resultat som presenterats här är preliminära, koldioxidbudgeten förväntas vara klar till juni 2019. Det preliminära resultatet visar att Kalmar läns utsläpp av koldioxid måste årligen minska med 16 procent från år 2020. Det krävs för att ligga i linje med Parisavtalet och att hålla den globala uppvärmningen väl under två grader. 15 Koldioxidbudget visar ett begränsat globalt utsläppsutrymme för att kunna hålla oss inom en viss global medeltemperatur (två grader). Vid beräkning av budgetarna tas också hänsyn till prognostiserade utsläpp från cementproduktion, samt upptag och utsläpp från förändrad markoch skogsanvändning på global nivå, det vill säga, utsläppsutrymme för detta är med i beräkningarna. De utsläpp som tas upp här är energirelaterade koldioxidutsläpp, till exempel från industri och transporter, som sker inom regionen, så kallade territoriella utsläpp. Utsläpp från nationella och internationella flygresor från Kalmar län är också medräknade i budgeten. Utsläpp från övriga växthusgaser som metan och lustgas ingår inte i koldioxidbudgeten, inte heller indirekta utsläpp från konsumtion i andra länder. Koldioxidbudgeten är summan av utsläppsutrymmet för att klara 2-gradersmålet. I oktober 2018 publicerade FN:s klimatpanel IPCC en specialrapport som visar att skillnaden mellan 1,5 och 2 graders uppvärmning är betydande, och mycket allvarlig, för exempelvis korallrev, klimatrelaterade risker, fattigdom och värmeböljor. Det visar på att det är mycket viktigt att vi lyckas begränsa den globala temperaturökningen till 1,5 grader. Analys av industriella utsläpp För att skaffa oss en uppfattning av industriella utsläpp i länet som har en betydande påverkan på Sveriges totala utsläpp från anläggningar har vi använt oss av Naturvårdsverkets data för 2017. Genom att sortera anläggningarna efter stigande utsläpp och beräkna de ackumulerade utsläppen från delar av datasetet framkommer det att elva anläggningar tillsammans står för 60 procent av alla utsläpp och att 45 anläggningar (23 procent) står för 90 procent av alla utsläpp. Det innebär en brytgräns för ett utsläpp per anläggning på minst 65 625 ton koldioxid per år, motsvarande tre procent av utsläppet från den största anläggningen. Detta urval av 45 anläggningar skulle kunna utgöra en grund i en kommande diskussion kring vilka utsläpp som ska bokföras lokalt i kommunen eller länet, och vilka som bör lyftas till nationell nivå. I denna rapport presenteras två versioner av koldioxidbudgeten, en som inkluderar alla utsläpp och en som lyft ut utsläppen från lokal till nationell nivå för dessa anläggningar. I Kalmar län finns Cementa AB i Degerhamn som 2017 släppte ut 250 997 kiloton koldioxid, motsvarande cirka 1,7 procent av Sveriges totala industriella utsläpp. Denna anläggning finns bland de anläggningar som tillsammans står för 90 procent av Sveriges industriella utsläpp. 15 http://www.climatechangeleadership.se/koldioxidbudgetar-2018/

Figur 1. Utsläpp inklusive Cementa AB (överst) och exklusive stora anläggningar (Cementa) (Figur 2). Figurerna visar historiska utsläpp 2010 2016, uppskattade utsläpp 2017 2019, samt budgeterade utsläpp 2020 2040. Utsläppen föreslås minska med en konstant del av föregående års utsläpp. Den högra y-axeln visar utsläpp som procent av basåret 2019. Figur 2. Utan stora anläggningar (Cementa).

12 Metodik Under framtagandet av klimatoch energistrategin har andra regionala strategier, handlingsplaner och styrdokument beaktats. Dialog med berörda aktörer har skett under processens gång. I detta avsnitt beskrivs framtagandet samt relationen till andra regionala planer och strategier. Klimat- och energistrategin kommer att erbjuda en grund för samspel och samarbete på regional nivå där vi sätter gemensamma mål och insatser för en hållbar framtid. Om klimatoch energistrategin Processen Länsstyrelsen Kalmar län har varit projektledare för arbetet att ta fram den nya energioch klimatstrategin. Arbetet utgår ifrån uppdraget att med ett långsiktigt perspektiv främja, samordna och leda det regionala arbetet med att förverkliga regeringens politik avseende energiomställning och minskad klimatpåverkan. Strategin ska bidra till att: minska utsläppen av växthusgaser produktionen av förnybar energi ökar energieffektivisera. För att strategin ska bli handlingskraftig är den brett förankrad och framtagen i samråd med olika berörda aktörer. Arbetet inleddes därför genom en dialog med kommunpolitiker och tjänstemän, representanter från universitet, regionen, företag och intresseorganisationer. Det syftade till att informera, diskutera och fånga in synpunkter inför arbetet med den nya klimatoch energistrategin. Förankringsarbetet som ägde rum under hösten 2018 avslutades med seminarium och workshop på länsresidenset med representanter från länets alla kommuner, Region Kalmar län samt ett stort deltagande från näringslivet och andra aktörer. Förslag till mål och delmål har presenterats för Klimatkommissionen och Klimatsamverkans länsgrupp. Länsstyrelsen och Region Kalmar län har i uppdrag att samordna, underlätta och skapa förutsättningar för ett kraftfullt klimatoch energiarbete i länet. Sedan tidigare har Länsstyrelsen Kalmar län och Region Kalmar län därför ett gemensamt handlingsprogram för en fossilbränslefri region 2030. Det pågår en revidering av programmet med syfte att kunna antas under 2019. Klimat- och energistrategin är bredare och behandlar fler insatsområden och växthusgaser än handlingsprogrammet för fossilbränslefri region. Nya, övergripande, mål har tillkommit med anledning av det nationella målet om nettonollutsläpp av växthusgaser år 2045. Den reviderade versionen av handlingsprogrammet för en fossilbränslefri region kommer att fungera som ett handlingsprogram tillhörande Kalmar läns nya klimatoch energistrategi. Aktiviteter, projekt och delmål som ingår i handlingsprogrammet för en fossilbränslefri region presenteras därför inte i klimatoch energistrategin. De övergripande målen återfinns i båda dokumenten. I ett senare skede kommer handlingsprogrammet för fossilbränslefri region inarbetas i ett bredare

handlingsprogram med prioriterade åtgärder för samtliga växthusgaser i syfte att stämma väl överens med klimatoch energistrategin. Klimat- och energistrategin har en vägledande roll för länets kommuner, näringsliv och organisation och fungera som inspirationskälla. Tillsammans ökar vi möjligheterna att Kalmar län når uppsatta klimatoch energimål och bidrar till en hållbar samhällsutveckling. Klimat- och energistrategin ska enligt uppdrag vara färdigställd den 15 oktober 2019. Utvecklingen i samhället går fort och målen kan komma att behöva revideras allt eftersom. Strategin kommer därför följas upp och revideras vart tredje år. Relaterade regionala program och styrdokument Nedan listas ett antal regionala planer, strategier och program som relaterar till energioch klimatstrategin. Regional utvecklingsstrategi för Kalmar län 2030 (RUS) 16. Handlingsprogram för fossilbränslefri region 2030 (nooil) 17. År 2006 satte styrelsen för Regionförbundet i Kalmar län målet om att länet ska vara en fossilbränslefri region 2030. Handlingsprogrammet är en konkretisering av länets regionala utvecklingsarbete (RUS). Åtgärdsplanen för de regionala miljömålen. Det är ett förtydligande av arbetet inom området Minskad klimatpåverkan. Kommunala klimatoch energistrategier och handlingsprogram. Länets kommuner har egna lokala energioch klimatmål, men har möjlighet att ansluta sig till strategin i valfri utsträckning. Infrastrukturplan för förnybara drivmedel och elfordon. Länsstyrelsen Kalmar län ska under 2019 färdigställa en infrastrukturplan gällande elfordon och förnybara drivmedel. Klimat- och energistrategin beaktas i det arbetet. Livsmedelsstrategin 18, inte minst inom insatsområden för jord- och skogsbruk samt konsumtion. Cykelstrategi för Kalmar län 19. Speciellt under insatsområdet för resor och transporter. Biogasstrategin 20. 16 https://regionkalmar.se/samarbetsportalen/regional-utveckling/samhallsplanering-ochinfrastruktur/strukturbild-kalmar-lan/ 17 https://regionkalmar.se/samarbetsportalen/regional-utveckling/miljo/en-fossilbranslefriregion/ 18 https://regionkalmar.se/samarbetsportalen/regional-utveckling/naringsliv/livsmedelsstrategi/ 19 https://regionkalmar.se/samarbetsportalen/regional-utveckling/samhallsplanering-ochinfrastruktur/cykelstrategi/ 20 http://energikontorsydost.se/regional-strategi-och-handlingsplan-for-biogas-till-fordon

14 Landstinget i Kalmar läns klimatstrategi. Strategin har kopplingar till Trafikförsörjningsprogram för Kalmar län samt Kollektivstrategi för 2050 21. Regional transportplan för Kalmar län 2018 2029 22. Kalmarsundsregionens Renhållares avfallsplan 2015 2022. Klimat- och energistrategin kommer att erbjuda en grund för samspel och samarbete på regional nivå där vi sätter gemensamma mål och insatser för en hållbar framtid. Kommunala energioch klimatstrategier Regional utvecklingsstrategi Handlingsprogra m fossilbränslefri region Landstinget i Kalmar läns klimatstrategi Klimat- och energistrategi Kalmar län Kollektivtrafikstr -ategi, Trafikförsörjning -sprogram Regional transportplan Cykelstrategi 21 https://www.kalmarlanstrafik.se/om-oss/organisation/regional-kollektivtrafikmyndighet/ 22 https://regionkalmar.se/samarbetsportalen/regional-utveckling/samhallsplanering-ochinfrastruktur/regional-transportplan-kalmar-lan/

Avgränsningar Klimat- och energistrategin har fokus på begränsad klimatpåverkan. Det vill säga minskade utsläpp av växthusgaser, energiomställning till förnybara energikällor och energieffektivisering ur ett regionalt perspektiv. Den behandlar inte de negativa effekter som ett förändrat klimat ger upphov till till exempel stigande havsnivåer, översvämningar, ras, skred och värmebölja som samhället måste anpassas efter. Det går istället att läsa mer om i Regional handlingsplan för klimatanpassning 23. Läsanvisningar Klimat- och energistrategin redovisar visionen och de övergripande klimatoch energimålen för Kalmar län. För varje övergripande mål redogörs nuläge och regionala förutsättningar för att nå uppsatta mål. Vidare presenteras sex prioriterade insatsområden. Till varje område hör ett eller två delmål. Det följs av beskrivning av nuläge, regionala förutsättningar och möjligheter/potential. I anslutning till det presenteras förslag på insatser som kan bidra till att nå de uppsatta klimatoch energimålen. En del av målen i detta dokument är tidigare beslutade i handlingsprogrammet för fossilbränslefri region. Klimat- och energistrategin ger förslag på insatser som kan inspirera till åtgärder i syfte att uppnå de regionalt ställda målen. Till de föreslagna insatserna presenteras ingen tidsättning eller ansvarig aktör. De ska endast fungera som en inspirationskälla och kunna genomföras av alla aktörer som jobbar för att begränsa klimatpåverkan och omställning i länet. Konkreta projekt och aktiviteter för att begränsa klimatpåverkan samt bidra till att vi når uppsatta mål som har en utsatt ansvarig och tidplan finns att läsa i handlingsprogrammet för fossilbränslefri region. Förslag till insatser under respektive insatsområden är endast till för att exemplifiera insatser som minskar klimatpåverkan (utsläpp av växthusgaser) generellt sett. Det är fritt fram för var och en att inspireras av exemplen. Med kommuner menar vi Kalmar läns kommuner samt Region Kalmar län som formellt är en landstingskommun. 23 https://www.lansstyrelsen.se/kalmar/privat/bygga-och-bo/klimatanpassning.html

16 Genomförande av klimatoch energistrategin Klimat- och energistrategin har en viktig roll i omställningen av samhället. Den ska konkretisera och visa vägen för att nå den utpekade målbilden. En av framgångsfaktorerna är en fortsatt dialog och ett samlat agerande från alla aktörer i Kalmar län. Strategin ska fungera som en vägledning och stöd för att kunna utveckla och genomföra de insatser som är nödvändiga för att nå klimatoch energimålen. Den ska också fungera som en gemensam plattform för samarbete mellan olika aktörer. Strategin ska ge en tydlig bild av de prioriteringar och ambitioner som finns för länets utveckling. Klimat- och energistrategin bör implementeras i offentliga och privata aktörers verksamheter. Handlingsplan och uppföljning Nästa steg i processen och genomförandet av strategin är att bredda och uppdatera befintligt handlingsprogram för en fossilbränslefri region. Det för att handlingsprogrammet ska omfatta prioriterade aktiviteter inom klimatoch energistrategins samtliga områden. Det görs tillsammans med länets aktörer och syftar till att uppnå de klimatoch energimål som återfinns i strategin. I handlingsprogrammet preciseras och tidsätts insatser/åtgärder och ansvarig organisation pekas ut. Insatserna/åtgärderna ska kunna genomföras av olika aktörer såsom kommuner, företag, organisationer och privatpersoner för att omställningen ska underlättas. Den kommer uppdateras årligen och fungera som uppföljning av länets klimatoch energiinsatser. Dessutom kommer handlingsprogrammet ge en helhetsbild av prioriterade insatser/åtgärder som är aktuella i arbetet för att nå klimatoch energimålen till 2030. För att klimatoch energistrategin ska ha så stor påverkan som möjligt är det viktigt att den synliggörs på bästa sätt. Länsstyrelsen Kalmar län kommer arbeta vidare med olika sätt att implementera och sprida strategin i länet. Det kan till exempel handlar om att ta fram en broschyr innehållandes kort information, att föreläsa om strategin och eller att bygga upp en hemsida (plattform).

Stöd och verktyg för att nå klimatmålen En stor del av klimatoch energiinsatserna behöver ske inom ramen för befintliga uppdrag hos länets aktörer. En förutsättning för att mål och insatser ska nås är att de är förankrade och beslutade av högsta ledningen. Att ställa om innebär inte bara kostnader. Många investeringar är direkt ekonomiskt lönsamma, till exempel energieffektiviseringsåtgärder. Investeringar leder till arbetstillfällen och starkare konkurrenskraft på marknaden. Det finns goda möjligheter till medfinansiering av insatser genom statliga stöd, ersättningar och bidrag. Många av stöden är fokuserade på energieffektivisering, hållbar stadsutveckling, energiproduktion samt transporter. Några exempel är: Investeringsstöd solceller Energieffektiviseringsstöd små och medelstora företag Investeringsstöd Landsbygdsprogrammet, stöd för förnybar energi, biogas Kollektiv och cykeltrafik genom stadsmiljöavtal Investeringar för laddstolpar, energikonvertering och biogas genom Klimatklivet Bostadsstöd Energilagring Det finns också möjligheter till stöd för större investeringar och projekt genom EU:s strukturfonder, investeringsfonder och sektorsprogram.

18 Fysisk planering, forskning, innovation och näringsliv Fysisk planering Klimat- och energifrågor behöver lyftas in tidigt i den fysiska planeringen. Kommunerna har genom sina översikts- och detaljplaner stort inflytande. Översiktsplanen är ett av kommunens verktyg för att arbeta med hållbar utveckling där utgångspunkten är kommunens vision och målbild av ett samhälle med noll nettoutsläpp av växthusgaser. Planeringen av nya och omvandling av befintliga bostad- och verksamhetsområden har stor potential att bidra till att begränsa klimatpåverkan och effektivisera energianvändning. I planeringen är det också viktigt att beakta behovet av åtgärder för klimatanpassning till följd av ökade risker för översvämningar, skred och ras som kan uppstå på grund av klimatförändringar. För ökat utnyttjande av energieffektiva systemlösningar kan kommunerna beakta och i viss mån även reglera frågor gällande energianvändning och värmelösning i avtal om markanvisning, exploatering och fastighetsförsäljning. Planeringen behöver skapa förutsättningar för ett energieffektivare transportsystem. En stor del av transportsystemets klimatpåverkan kommer från personbilstrafiken. Ett exempel på en kommunal insats är att ta fram en trafikstrategi som är integrerad med kommunens övriga planering och som stödjer arbetet för en minskad klimatpåverkan. Med mål om minskad biltrafik och ökad andel kollektivtrafik, gång och cykel tydliggör kommunen arbetet mot ett hållbart samhälle. Länsstyrelsens roll är både att vara rådgivande och föra en dialog med kommunerna om hållbar samhällsplanering men även att bevaka ingripandegrunderna enligt 11 kapitlet plan- och bygglagen. I den nya plan- och bygglagen har förändringar gjorts som innebär att planläggning och annan prövning ska beakta klimatförhållanden och verka för minskad klimatpåverkan. Samhällsplaneringen förväntas bidra till detta genom en mer transport- och energieffektiv samhällsstruktur. Samverkan är en viktig del för att nå minskad klimatpåverkan, till exempel genom att introducera nya och innovativa lösningar på gemensamma plattformar och skapa möjligheter för erfarenhetsutbyten. På regional nivå krävs samverkan kring frågor som rör teknisk infrastruktur, terminaler, nät för el, biogas, fjärrvärme och andra system med regional utbredning och funktion. Länsstyrelsen Kalmar län projektleder ett nationellt projekt, Länsstyrelserna - Tillsammans för klimatoch energifrågor i fysisk planering, som syftar till att öka kunskapen och kapaciteten på landets 21 länsstyrelser i arbetet med att främja integrationen av energioch klimataspekter i kommunal fysisk planering. Målet är att bidra till arbetet med att nå svenska och internationella miljö- och klimatmål. Detta ska ske genom att samla in, sammanställa och dela kunskap, goda exempel och verktyg som har tagits fram inom sakområdet.

Forskning, innovation och näringsliv Varje år delar Kalmar- och Växjö kommun ut stora Linnéstipendiet på Linnéuniversitet. Stora Linnéstipendiet är till för forskning inom ekologisk hållbar utveckling och har syftet att främja forskning om hållbara lösningar för framtiden inom teknik, biologi och ekologi. Stipendiet är framtaget för att skapa nya tekniska lösningar och uppmuntra till innovation samtidigt som det kan främja nytänkande och beteendeförändringar hos individer. Detta för att utveckla våra egna tankar om hållbarhet, sparsam konsumtion och smart produktion 24. Kalmar län har en historia av att kunna tillvarata begränsade resurser. Detta speglas även idag i länets utveckling av en resurssnål produktion genom att sparsamt använda våra naturresurser. Tillsammans ska vi i länet fortsätta denna tradition genom att utveckla länets innovationsförmåga och kunna bli ännu bättre på att förvalta idéer till nytta. Därmed ska vi bidra med lösningar till nya produkter, tjänster och metoder för att skapa regionala arbetstillfällen och vara en stark konkurrenskraft på marknaden. 25 Genom en resurssnål produktion och en stark innovationsförmåga kan vi etablera ett hållbarhetstänk med fokus på klimatsmarta lösningar för att främja länets näringslivsutveckling och vår hållbara utveckling. Länet ska främja företag som genom innovativt arbete bidrar med hållbara och koldioxidsnåla lösningar för samhällsutmaningar som länet möter. Näringslivet i Kalmar län verkar även på den internationella marknaden. Genom att vi tillvaratar innovationer och idéer och stöttar nya och etablerade företag kan vi upprätthålla samt stärka vår konkurrenskraft jämtemot andra företag från hela världen. För att aktörer inom näringslivet ska kunna producera och konsumera hållbara varor och tjänster behöver vi också god kunskap och kompetens inom hållbar utveckling. Miljöbalken I Miljöbalken står det att alla verksamhetsutövare ska hushålla med energi och i första hand använda förnybara energikällor. I dagsläget har kravet inte tillämpats i den utsträckning som det ges utrymme för. Det står också att alla som bedriver en verksamhet har en skyldighet att ha tillräcklig kunskap om sin verksamhets miljöpåverkan och att vidta försiktighetsåtgärder för att motverka skador på miljön 26. 24 https://medarbetare.lnu.se/medarbetare/stod-och service/forskningsadministration/stipendium/kalmar-och-vaxjos-stora-linnestipendium-forforskning-inom-ekologisk-hallbar-utveckling/ 25 http://www.innovationskraftkalmarlan.se/wp-content/uploads/2015/04/innovationsagendafor-kalmar-lan-2015-2020.pdf 26 https://www.riksdagen.se/sv/dokument-lagar/dokument/svenskforfattningssamling/miljobalk-1998808_sfs-1998-808

20 Vision och övergripande mål I följande avsnitt presenteras Kalmar läns vision och övergripande klimatoch energimål tillsammans med en nulägesbeskrivning samt regionala förutsättningar. Målen ska bidra till att uppnå Sveriges nationella mål om nettonollutsläpp av växthusgaser 2045. Kalmar läns vision I Kalmar län tar vi tillsammans ansvar för att minska utsläppen av växthusgaser. Energin är förnybar, energianvändningen effektiv och utsläppen av växthusgaser går mot noll. Övergripande mål 1 År 2030 ska utsläppen av växthusgaser i Kalmar län vara minst 80 procent lägre än år 1990 27. Indikator 1 2 År 2030 är Kalmar län en fossilbränslefri region (målet återfinns i handlingsprogrammet för en fossilbränslefri region). Indikator 2 3 Energieffektiviteten ska öka kontinuerligt. År 2020 är Kalmar läns energianvändning 20 procent effektivare än år 2005, mätt som tillförd energi i relation till BRP. 2030 är motsvarande siffra 50 procent (målet återfinns i handlingsprogrammet för en fossilbränslefri region). Indikator 3. Indikatorer 1 Totala utsläpp av växthusgaser i Kalmar län per år. Källa: Emissionsdatabasen, RUS 2 Slutanvändning energi efter län och kommun. Källa: SCB 3 Tillförd energi i förhållande till BRP. Källa: SCB 27 Målet omfattar utsläpp som sker från verksamheter i Kalmar län som geografiskt område. Utsläppen räknas som koldioxidekvivalenter och omfattar växthusgaser som ingår i Sveriges rapportering till UNFCCC (FN:s klimatkonvention)

Fördelar med omställning Klimat- och energistrategin grundar sig på internationell och nationell klimatpolitik. För att de etablerade klimatoch energimålen ska vara möjliga att nå krävs ambitiösa insatser. Hela samhället måste ställa om till nya hållbara lösningar vilket är en stor utmaning. En sådan omställning öppnar samtidigt upp för möjligheter och förbättringar inom en rad olika områden. Några exempel: Regional tillväxt och utveckling Nya arbetstillfällen skapas och företagens konkurrenskraft ökar. Innovationer och nya idéer skapar ny företagsamhet. Företag står rustade och anpassade för det nya hållbara samhället med upphandlingskrav på produkter och tjänster. Införande av en cirkulär ekonomi leder till nya affärsmöjligheter där man sätter värde på avfall och nya samarbeten kan etableras. Efterfrågan på bioenergi ökar och skapar mervärden både ekonomiskt som cirkulärt. Energieffektivisering i företag, industrier byggnader minskar vårt behov av energi och kostnader vilket kan stärka företagens/privatpersoners ekonomi och lönsamhet. Den regionala och lokala produktionen av bio och fossilfri energiproduktion minskar vårt beroende av energiimport, vi står starkare vid eventuella kriser. Mer intäkter från en ökad turism då vi får renare hav, bättre kollektivtrafik och starkare miljöpolicy. Medborgarnas hälsa förbättras Nya arbetsmöjligheter skapas och bättre levnadsstandard. Luften förbättras när transporternas utsläpp av hälsovådliga luftföroreningar minskar. Människors hälsa förbättras med minskade buller från förbränningsmotorer. Förbättrade förutsättningar för gång och cykel och kollektivtrafik minskar behovet av egen bil vilket reducerar transportkostnader och utsläpp. Mer gång och cykel kan ge stora folkhälsoeffekter genom mer vardagsmotion. Mindre köttkonsumtion och mer vegetabilisk kost. Bra för den offentliga verksamheten Minskade kostnader för sjukvården när människors hälsa förbättras. Utveckling och starka arbetsmarknad ger större skatteintäkter. Minskade kostnader när arbetsmarknaden stärks och minskat behov av sociala skyddsnät.

22 Bra för miljön Transportbehovet av fossilenergi kan minska med egen produktion av fossilfri bioenergi. Minskat slöseri med naturresurser med en mer cirkulär ekonomi och återbruk, återvinning. Spridning av mikroplaster minskas genom mindre användning av plaster. Cirkulära system minskar användandet av naturresurser.

Regionala förutsättningar och nuläge Kalmar län är ett landsbygdslän där många är beroende av bilen och där kollektivtrafiken inte alltid kan täcka allas behov. Transporter står för ungefär en tredjedel av växthusgasutsläppen och merparten av koldioxidutsläppen i länet. Länet har också en stor livsmedelsproduktion med stora utsläpp av metan och lustgas som följd. Jordbruket står i sin tur för ungefär en tredjedel av växthusgasutsläppen. I omställningen behöver utsläppen av koldioxid, metan och lustgas minska samtidigt som näringslivet utvecklas och de lokala förutsättningarna tillvaratas. Länet har även stora areal av skog och tillgång på bioenergi. Bioenergi är en förnyelsebar råvara där skog binder koldioxid när den binds i byggnadsmaterial eller biomassan ökar. För att nå de globala/nationella eller regionala klimatmålen behöver betydligt mer koldioxid bindas. Då gäller det att vi bedriver en hållbar skogsnäring där vi arbetar för att binda mer koldioxid än idag. Ett bra sätt att binda koldioxid hållbart är att bygga i trä. Det råder en bostadsbrist i länet där många nya bostäder måste uppföras. Ett sätt att bemöta det är att arbete för att trä väljs som byggnadsmaterial där det är möjligt. Utveckling av växthusgasutsläpp i Kalmar län Nedan presenteras nuläget för de tre övergripande målen för Kalmar län. Detta för att ge en överblick av utgångspunkten för att nå målen. År 2018 uppgick Kalmar läns invånarantal till 244 502. Länets yta uppgår till 11 171 km 2 och består av 12 kommuner. Utsläppen av växthusgaser i Kalmar län har minskat med 18 procent från 1990 till 2015. De fossila koldioxidutsläppen har minskat med 31 procent under samma tidsperiod. På nationell nivå är motsvarande minskning 24,6 procent. Länets största utsläpp kommer från jordbruk, transporter och energiförsörjning. Det innebär att dessa områden är prioriterade för omställningsåtgärder. Men utsläppen av klimatpåverkande gaser i Kalmar län måste minska inom alla sektorer. I dagsläget är två tredjedelar av länets energianvändning förnybar. Målet är att verka för ett fossilbränslefritt och klimatneutralt län med en effektiv energianvändning samtidigt som näringslivet blomstrar och bidrar till hållbar utveckling. Ny teknik, ökad medvetenhet, beteendeförändringar och innovationer kan bidra till att omställningen går allt snabbare. Kunskapen och förståelsen för klimatoch energifrågor måste dock öka. Det kan främjas med hjälp av en bredare och större samverkan mellan olika aktörer i länet.

24 kton CO2-ekvivalenter per år 2500 2000 1500 1000 500 0 1990 2000 2005 2010 2011 2012 2013 2014 2015 2030 Figur 4. Sektorsvisa utsläpp av växthusgaser i Kalmar län 1990 2015, med mål till 2030. Alla växthusgaser är omräknade i koldioxidekvivalenter. Datakälla: RUS. Energianvändning i Kalmar län Mål 2030 ( 80 % mot 1990) El och uppvärmning Industri (energi+processer) Transporter Arbetsmaskiner Produktanvändning Jordbruk Avfall och avlopp 2016 använde Kalmar län totalt 13,3 TWh energi i olika former. Det motsvarar 3,6 procent av Sveriges totala slutliga energianvändning 28. Sedan år 2005 har den årliga energianvändningen i Kalmar län totalt sett legat relativt stabilt mellan 12 13 TWh. Undantaget är år 2010 eftersom det var ett kallt år, då nådde användningen närmare 15 TWh. Jämfört med år 1990 har andelen icke-förnybara bränslen minskat, istället har el, fjärrvärme och förnybara bränslen ökat. Fjärrvärmens ursprung är till stor del förnybart liksom länets regionala elproduktion (OKG borträknat). I länet har slutanvändningen av energi ökat med cirka 26 procent, motsvarande siffra för Sverige är en ökning på elva procent åren 1990-2016. GWh per år 16000 14000 12000 10000 8000 6000 4000 2000 0 1990 1995 2000 2005 2010 2012 2016 2017 Industri Hushåll Transport Jordbruk Övrigt (service, tjänster) Figur 5 Sektorsvis energianvändning i Kalmar län för 1990 2017. Datakälla SCB 28 Energibalans 2016 Kalmar län

Figur 6. Slutlig energianvändning i Kalmar län under år 2016. Källa: Energibalans 2016 Kalmar län (som hänvisar till SCB med kompletteringar). Olika typer av trädbränslen, avlutar, etanol, biooljor eller biogas är exempel på de förnybara bränslena. Till de icke-förnybara hör bland annat bensin, diesel, eldningsoljor, kol och torv. Energieffektivisering Ett sätt att mäta energieffektiviseringen i länet är genom att jämföra den tillförda energin i relation till BRP 29, då jämnar man ut effekter av konjunkturläget. BRP har de senaste åren legat på en relativt konstant nivå. År 2016 var utvecklingen av BRP i förhållande till energianvändningen en effektivisering med två procent. Detta ska ställas i relation till målet om 20 procents effektivare energianvändning 2020 jämfört med 2005 och 50 procents effektivare energianvändning 2030. Sveriges mål genom energiöverenskommelsen motsvarar de regionala målen om 50 procents effektivare energianvändning 2030. 250 Diagramrubrik 200 150 100 50 0 2005 2007 2010 2012 2016 Mål 2020 Mål 2030 Energi per BRP (MWh/MSEK) BRP (fasta priser, MdrSEK, referensår 2007) Figur 7. Tillförd energi i relation till BRP med mål 2030 för Kalmar län. Källa Energibalans 2016. 29 BRP är bruttoregionalprodukt.

26 Sankeydiagram Diagrammet visar energiflödena i Kalmar län med data från 2016. Det visar ursprunget för den tillförda energin (vänster sida) och vilken typ av energi olika verksamheter i Kalmar län använde år 2015. Totalt var bruttotillförseln 13,6 TWh och slutanvändningen 13,3 TWh. En del av de förnybara bränslen som tillförs industrin används för att producera el (0,5 TWh) och värme som sedan används internt inom industrin. (orange=el, grön=förnybara bränslen, grå=icke-förnybara bränslen, röd=fjärrvärme, förlusterna är inte inritade) Figur 8. Tillförd och använd energi inom olika verksamheter i Kalmar län 2016. Källa: Energiflödet i Kalmar läns kommuner 2017, Energikontor Sydost.

Insatsområden Klimat- och energistrategin identifierar sex insatsområden som är prioriterade och viktiga för att begränsa klimatpåverkan och underlätta energiomställningen. Under varje insatsområde presenteras energioch klimatmål samt nuläge för att ge en tydlig bild av dagsläget i förhållande till uppsatta mål. Det presenteras även förslag på åtgärder som kan bidra till att målen uppnås. Insatsområdena ska ligga till grund för samarbete och samverkan mellan regionala aktörer. Genom att genomföra de föreslagna åtgärderna, eller andra åtgärder som bidrar till att minska Kalmar läns klimatpåverkan, ökar möjligheterna att uppnå de nationella och regionala klimatoch energimålen. Åtgärderna ska inspirera till insatser och peka mot de prioriteringar och vägar som krävs för att underlätta omställningen. Resor och transporter Förnybar energiförsörjning Industri och företag Byggnader och fastigheter Jord- och skogsbruk Konsumtion

28 Resor och transporter Mål för insatsområdet resor och transporter Andelen förnybar energi av Kalmar läns totala energianvändning ska öka kontinuerligt. År 2025 använder offentlig sektor endast sådan energi. År 2030 är all energianvändning i Kalmar län fossilbränslefri 30 (målet återfinns i handlingsprogrammet för en fossilbränslefri region). Indikator: 2 År 2025 är fossila koldioxidutsläpp från transporter i Kalmar län 70 procent lägre än år 2010 30 (målet återfinns i handlingsprogrammet för en fossilbränslefri region). Indikator: 1 Indikatorer 1 Utsläpp av växthusgaser från transportsektorn, ton koldioxidekvivalenter. Källa: Emissionsdatabasen RUS. Utsläpp av växthusgaser från arbetsmaskiner, ton koldioxidekvivalenter. Källa: Emissionsdatabasen RUS 2 Slutlig energianvändning (MWH) inom transportsektorn. Källa: SCB Andel försålda förnybara drivmedel av total mängd försålda drivmedel i Kalmar län. Källa: SCB Kalmar läns nuläge Transporter utgör en tredjedel av Kalmar läns utsläpp av växthusgaser. Totalt tankades drygt 2,5 TWh bensin och diesel i länet under år 2016. Energin som används inom transporter har ökat med 31 procent sedan 1990. Under 2000-talet har användningen av förnybara bränslen etablerats. År 2016 utgjorde den 12 procent av energianvändningen inom transportsektorn. Den främsta förklaringen är låginblandningen av etanol och biodiesel i bensin respektive diesel. Antalet personbilar har ökat med åtta procent mellan 2007 och 2015. Samtidigt har andelen miljöklassade bilar (bränslesnåla dieselbilar) ökat och låg år 2015 på 14 procent. Rena elbilar är ännu ovanliga men elhybrider, laddhybrider och flexifuelbilar har stadigt ökat i antal. 30 Flyg ingår inte i målen för år 2025 och inte heller riksdagens mål om 70 procents reduktion av utsläppen för inrikes transporter. Vi ser ju dock gärna att man klimatväxlar eller klimatkompenserar för sina flygresor. Andelen flygbiobränsle ska öka kontinuerligt, se delmål 2.2 i handlingsprogrammet för en fossilbränslefri region. För mer information om definitioner se bilaga 2.

Antal fordon Kalmar län 2018 100 000 80 000 60 000 40 000 20 000 0 88 550 1401 59 182 663 6 915 2943 65 Bensin Biogas/fordonsgas Diesel El Etanol, E85 HVO RME Figur 9. Antal fordon i trafik efter drivmedel i Kalmar län 2018. Källa miljöfordon Sverige GWh/ år 3000 2500 2000 1500 1000 500 0 1990 1995 2000 2005 2010 2012 2016 2017 Mål 2030 Förnybart Icke förnybart Figur 10. Diagram är baserat på drivmedelsförsäljning i Kalmar län. Datakälla SCB. 700 600 500 400 300 200 100 kton koldioxid per år 0 1990 2000 2005 2010 2012 2015 Mål 2025 Figur 11. Transporternas utsläpp av koldioxid i Kalmar län med mål om 70 procents minskning 2025.

30 Transporter i Kalmar län Den största delen trafikarbete (väglängd i kilometer) på land står personresor för och den övervägande delen går på väg. Trafikverket redovisar i Vägnätet 2016-12-31 ett trafikarbete i miljoner fordonskilometer per år på 1 757. Under 2011 var motsvarande siffra 1 704 32. Det betyder att körsträckan per invånare ökat något sedan 2011. Det är en trend att fler pendlar längre sträckor som driver på en regionförstoring vilket kan vara avgörande för kompetensförsörjning och global konkurrenskraft. Den absolut största delen av bränsledrivna pendlingsresorna sker med bil. Om den trenden håller i sig måste samåkning öka betydligt och framöver bör pendlingsresorna övergå mer till kollektivtrafik, cykel eller gång. Där så inte är möjligt kan bilen vara enda alternativ men ytterst viktigt att infrastrukturen för att resa förnybart då är genomförbart. Infrastrukturen för elbilsladdning, biogas eller vätgas ska inte begränsas till större samhällen utan måste även vara på plats på landsbygden där det är störst behov av resor med personbil och möjligheten till kollektivtrafik är begränsad. Kollektivtrafiken Sedan 2017 går busstrafiken i Kalmar på 60 procent biogas och 40 procent HVO. Utvecklingen inom detta området styrs av upphandlingar av trafiken. Det innebär att andelen förnybara drivmedel kan komma att öka genom att gamla avtal löper ut och nya avtal, med krav om förnybara drivmedel, tar vid. Kollektivtrafikens marknadsandel om antalet transportresor för Kalmar län 2016 uppgick till åtta procent. Nationellt ligger procentsatsen på 18 procent. Förklaringen till den lägre marknadsandelen för kollektivtrafiken i Kalmar län lär vara bristen på större städer och den stora delen små samhällen med långa avstånd. Vidare måste vi skapa mer incitament för att öka det kollektiva resandet i länet. Hur gör vi det mer attraktivt för boendes på landsbygden att pendla med kollektivtrafiken; hur ser möjligheterna ut? Finns det möjligheter att kunna ta med cykeln på bussen? Ökar resandet med ett lägre biljettpris eller en helt avgiftsfri kollektivtrafik? Avesta kommun har avgiftsfri kollektivtrafik sedan år 2012 33. Det ökade resandet med kollektivtrafik i kommunen har sedan införandet uppgått till mer än 200 procent, vilket har minskat koldioxidutsläpp med 40 ton per år. Tågresor Tåg är ett av de mest miljövänliga färdmedlen eftersom det har en mycket liten klimatpåverkan. I Sverige drivs tågen till största delen med el och svarar för mindre än en procent av transportsektorns totala utsläpp av koldioxid 34. För att tågresorna i länet ska öka behöver järnvägen rustas upp och tågen renoveras eller bytas ut. Det ligger många gånger utanför regionala beslut. Till att börja med bör resor på Stångådalsbanan och Tjustbanan ske med förnyelsebara drivmedel eller elektrifiering av hela eller delar av banan. En kustbana för Karlskrona-Kalmar-Oskarshamn-Västervik och Linköping förenkla möjligheterna ytterligare. 32 Trafikverket, Trafikarbetet 2011, 2017 33 https://www.avesta.se/trafik-och-infrastruktur/kollektivtrafik/avgiftsfri-kollektivtrafik2/ 34 https://www.naturvardsverket.se/sa-mar-miljon/statistik-a-o/vaxthusgaser-utslapp-franinrikes-transporter/

Flygresor Den uppskattade totala klimatpåverkan från svenska befolkningens flygresor år 2017 var cirka 10 miljoner ton koldioxidekvivalenter (inklusive höghöjdseffekten) 35. Det är lika mycket utsläpp som hela personbilstrafiken i Sverige orsakar. För närvarande finns inget förnybart bränsle eller någon annan teknik som helt kan ersätta det fossila flygfotogenet. Det arbetas på att elektrifiera flygplan men stor del av teknikutvecklingen återstår för att det ska vara möjligt 36. Biobränsle kan i dagsläget ersätta en del av det fossila bränslet men är för närvarande begränsad av tillgången. Även om det år 2030 är möjligt att fullt ersätta det fossila bränslet med biobränsle kommer flyget ändå ha en klimatpåverkan genom bildande av vattenånga på hög höjd (på grund av höghöjdseffekten). Biobränsle är ett betydligt mer klimatsmart alternativ än det fossila flygfotogenet. Uttaget av biobränsle från skogen måste dock ske på ett hållbart sätt för att inte avverka mer skog än i dagsläget, då skogen är en effektiv kolsänka. I väntan på tekniken måste de medel som idag finns att tillgå användas för att minska flygets klimatpåverkan. Att skapa incitament för att öka andelen förnybart flygbränsle är ett sätt. Då behöver företag och organisationer som väljer att flyga vara beredda att betala merkostnaden och/eller klimatkompensera för flygresorna. Klimatkompensation minskar dock inte de direkta utsläppen av växthusgaser. Färre och/eller flygresor som ersätts med mindre klimatpåverkande alternativ så som tågresor har störst effekt. Regeringen har infört en flygskatt som syftat till att minska andelen resor med flyg 37. Beteendeförändring pekas också ut som viktig när det gäller resande för att på så sätt minska antalet flygresor. Sjöfart Utsläppen från inrikes sjöfart står för cirka två procent av Sveriges totala utsläpp från inrikes transporter 38. Sjötransporter är ofta energieffektiva jämfört med andra trafikslag på grund av den låga drivmedelsförbrukningen per vikt och sträcka av transporterat gods. Hur stora sjöfartens växthusgasutsläpp blir beror på vilken typ av drivmedel som används. Det finns förnybara drivmedelsalternativ som kan ersätta fossila drivmedel för sjöfarten. Metanol som restprodukt från skogen, flytande biogas och andra biobränslen samt el kan ersätta det fossila bränslet. Sjöfarten är många gånger av internationell karaktär och regionens rådighet är därmed begränsad. Kalmar län ska arbeta för att begränsa sjöfartens klimatpåverkan så långt det är möjligt. Energimyndigheten beskriver i rapporten Sjöfartens omställning till fossilfrihet (2017:10) att om sjöfarten ska kunna blir fossilfri behöver samhället bli mer transporteffektivt, fartygen blir mer energieffektiva och förnybara drivmedel måste användas på bred front. De skriver också att det behövs en investeringsfond för att stimulera till klimatbesparande åtgärder och en koldioxidfond. De nämner också att en möjlighet att minska klimatpåverkan kan vara en utformning av hamnavgifter där avgifterna styr mot minskad klimatpåverkan. 35 https://www.naturvardsverket.se/sa-mar-miljon/klimat-och-luft/klimat/tre-satt-att-beraknaklimatpaverkande-utslapp/flygets-klimatpaverkan/ 36 http://fossilfritt-sverige.se/verksamhet/fardplaner-for-fossilfri-konkurrenskraft/fardplanerfor-fossilfri-konkurrenskraft-flygbranschen/ 37 https://www.riksdagen.se/sv/dokument-lagar/dokument/svensk-forfattningssamling/lag- 20171200-om-skatt-pa-flygresor_sfs-2017-1200 38 Naturvårdsverket 2017

32 Övriga godstransporter Sedan 2007 har utsläppen från tunga lastbilar minskat med strax över 25 procent i Sverige 39. Minskningen har framförallt drivits av ökad användning av biodrivmedel men även av bränslesnålare fordon och ett trafikarbete som minskat något. Andelen förnybar energi inom vägtransportsektorn ökade från 14 procent år 2015 till 19 procent 2016. Stor del av ökningen beror på ökad inblandning av HVO (hydrerade växtoljor) i konventionellt dieselbränsle. Andelen förnybar energi fortsätter att öka och tog ny fart efter 1 juli 2018 då reduktionsplikten på bränsle infördes. Syftet med reduktionsplikten är att minska utsläppen av växthusgaser och öka användandet av biodrivmedel. Efterfrågan på HVO har ökat efter införandet av reduktionsplikten och priserna börjat stiga när efterfrågan blivit större än utbudet. Förnybara drivmedel och energieffektivisering behövs för att minska godstransporternas utsläpp av växthusgaser. Därtill behövs även en förflyttning av godstransporter till järnväg och sjöfart 40. Förslagsvis kan det finnas utrymme för transport av gods på järnväg nattetid. Arbetsmaskiner Arbetsmaskiner stod 2016 för cirka sju procent av de totala växthusgasutsläppen i Sverige 41. Naturvårdsverket menar i rapporten Arbetsmaskiners klimat och luftutsläpp (rapport 6826, 2018) att succesiv effektivisering av befintlig teknik inte är tillräcklig för att bidra till Sveriges mål om noll nettoutsläpp av växthusgaser 2045. Det kommer behövas ett grundläggande teknikskifte. Teknisk utveckling av arbetsmaskiner har stor potential att bidra till ökad energieffektivitet och minskade utsläpp, inte minst genom hybriddrift och eldrift. Mer stöd för forskning, utveckling, demonstration och marknadsintroduktion för ny teknik som bidrar till minskade utsläpp från arbetsmaskiner behövs. Naturvårdsverket föreslår i rapporten om arbetsmaskiners klimatoch luftutsläpp att kommuners och myndigheters förutsättningar att ställa miljökrav på arbetsmaskiner och bränslen vid upphandling av entreprenadtjänster bör förbättras. Exempelvis genom inrättandes av ett arbetsmaskinregister 42. Den utveckling som nu sker inom personbilar med elektrifiering kan med stor sannolikhet även gälla arbetsmaskiner framåt. Fler och fler tillverkare av arbetsmaskiner har under senare tid presenterat eldrivna alternativ. Transportsektorns växthusgasutsläpp Av Kalmar läns totala utsläpp av växthusgaser (mätt som koldioxidekvivalenter) står transporter för 50 procent (exklusive metangasutsläpp). Räknat från år 2015 har koldioxidutsläppen från transporter i Kalmar län minskat med sju procent. Energianvändningen för transporter i Kalmar län har ökat med 31 procent (2016) sedan 1990. Den största delen av utsläppen från vägtransportsektorn står personbilar för (65 procent). Det totala antalet personbilar i Kalmar län har ökat. Samtidigt har andelen miljöklassade bilar ökat kontinuerligt och utgjorde 14 procent år 2015. Många av miljöbilarna är bränslesnåla dieselbilar. För att nå det nationella målet om minst 70 procents minskning av växthusgasutsläppen från transportsektorn mellan 2010 och 2030 samt målet om klimatneutralitet senast 2045 behöver omställningen stå på tre ben 43 : 39 KNEG Klimatneutrala godstransporter på väg) Resultatrapport 2017 40 Trafikverkets Kunskapsunderlag och Klimatscenario för Energieffektivisering och Begränsad klimatpåverkan 41 https://www.naturvardsverket.se/sa-mar-miljon/statistik-a-o/vaxthusgaser-utslapp-franarbetsmaskiner/ 42 http://www.naturvardsverket.se/978-91-620-6826-4 43 Strategisk plan för omställning av transportsektorn till fossilfrihet, energimyndigheten 2017

ett mer transporteffektivt samhälle energieffektiva och fossilbränslefria fordon och farkoster högre andel förnybara drivmedel. De tre benen för omställning kommer att behöva olika fokus i staden respektive på landsbygden. Åtgärder för transporteffektivt samhälle har stor potential i urbana miljöer med goda förutsättningar för överflyttning mellan trafikslag och där bebyggelseplanering kan bidra till minskad efterfrågan på bilresor. På landsbygden kommer större vikt att behöva läggas vid energieffektiva fordon och förnybara drivmedel 44. Infrastruktursatsningar på landsbygden är viktiga. Det kan handla om laddstationer för elfordon eller tankstationer för biogas/vätgas. Omställningen kräver samarbete och insatser av offentlig sektor, näringsliv, akademier och civilsamhälle. Vi behöver arbeta tillsammans på alla nivåer; nationellt, regionalt och lokalt. Sverige är ett litet land i en stor värld och det finns osäkerheter i omvärldsutvecklingen. Sveriges rådighet över transportsektorns utveckling är begränsad. Det som sker i övriga världen inom transporter och fordon kommer troligtvis också att ske här. Sverige kan vara föregångare internationellt och pådrivande för en snabb omställning. Den offentliga sektorn bör vara en förebild på såväl nationell som regional och lokal nivå. Omställningen skapar nya arbetssätt, lösningar och förändringsarbete. För att lyckas med det behövs mer samverkan och en helhetssyn. Gemensamma arenor och nätverk där regionala aktörer kan träffas, utbyta erfarenheter och gemensamma lösningar underlättar det. Regionala verktyg för att nå målen Länsstyrelsen har i uppdrag att ta fram en infrastrukturplan för förnybara drivmedel och elfordon. Arbetet ska redovisas i oktober 2019. Infrastrukturplanen redovisar nuläget för möjligheten att tanka förnybart och laddstationer för elbilar i Kalmar län samt visar på behovet av utbyggnad av tankstationer för förnybara drivmedel och laddstationer för elbilar. Infrastrukturplanen ska vara kunskapshöjande och ligga till grund för beslut inom den offentliga verksamheten planering. Upphandling är ett verktyg som ger offentliga aktörer rådighet att påverka res- och transportval. Krav på fossilbränslefria drivmedel bör ställas så långt som möjligt. Den förnybara drivmedelstypen för fordon bör vara teknikneutrala så att branschen själv kan avgöra vilken teknik som är lämpligast. Offentliga aktörer har ett stort samhällsansvar men även privata aktörer har ett ansvar att påskynda omställning av transporter. Resepolicys behöver skärpas och innehålla fler specifika krav på resor, som exempel: att endast upphandla hyrbilar som är fossilbränslefria eller att inte flyga vid resor kortare än 50 mil. Om det i resepolicyn inte ställs direkta krav utan endast framförs genom en allmän text om miljöaspekter är risken stor att det inte leder till några förändringar. De centrala upphandlingarna för myndigheter, kommuner, kan sedan ställa skarpa krav om till exempel fossilbränslefria tjänsteresor. Digitaliseringen är ett verktyg för att överta en del av den tillgänglighet som transportsystemet stått för. Nya lösningar för att minska antalet resor för möten och eller distansarbete ökar, vilket möjliggör Kalmar läns chanser till att attrahera kompetenta arbetstagare som kan arbeta på distans. Godstransporter och logistik bör utvecklas för ett nå en fossilbränslefri transportsektor. Det handlar om att minska utsläppen och att effektivisera. Kalmar läns järnvägsnät förhindrar för närvarande en övergång från vägtransporter till järnväg. Nya satsningar på det regionala järnvägsnätet behövs men är beroende av ett nationellt beslut. Kalmar län har en lång kustremsa 44 Strategisk plan för omställning av transportsektorn till fossilfrihet, energimyndigheten 2017

34 som möjliggör en överflyttning från vägnätet till sjöfarten. En sådan satsning energieffektiviserar transporten av gods men beror delvis på investeringar. Beroendet av transporter på vägnätet kommer att vara stort även i framtiden. Parallellt med satsningar på en övergång till järnväg eller sjöfart behövs också en tydlig satsning på övergången till fossilbränslefritt drivmedel. Möjligheten att tanka förnybart bränsle måste garanteras i hela länet. Upphandlingar och avtal spelar en viktig roll då krav ställs på förnybart drivmedel, effektivisering och minskat antal transporter genom samordnad varudistribution. Den offentliga sektorn har ett stort ansvar att påskynda omställningen och föregå med gott exempel. I rapporten miljöledning i staten visar naturvårdsverket att energianvändningen har minskat men koldioxidutsläppen orsakade av myndigheternas tjänsteresor har fortsatt öka 45. Myndigheternas resor och transporter släppte ut 380 000 ton koldioxid år 2017, något mer än år 2016. Denna ökning har skett trots att antalet digitala möten ökat. Även större landsting, regioner och kommuner ökar sina tjänsteresor. Fossilbränslefria transporter 2030, tankeexperiment Hur ser möjligheten ut att klara målet om ett fossilbränslefritt Kalmar län 2030? Utvecklingen av nya förnybara drivmedel, el batterier och bränsleceller/vätgas har tagit fart de senaste 10 åren. Elbilar blir allt mer ekonomiskt konkurrenskraftiga i jämförelse med fossilbränsledrivna fordon. Produktionen av biobränsle och biogas har också ökat i omfattning. Redan idag går en stor del av kollektivtrafiken i Sverige på biogas, HVO och el. Hur kommer då utvecklingen av elfordon och förnybara drivmedel att se ut år 2030? Räcker mängden förnybara drivmedel till för att ersätta det fossila bränslet? Hur stor marknadsandel kan elfordon uppnå år 2030? Elkraftsbranschens intresseorganisation Power Circle har tagit fram en prognos för elbilens utveckling i Sverige. De spår att 2030 finns det 2,5 miljoner laddbara fordon i trafik i Sverige. I januari 2019 uppgick antalet personbilar i trafik i Sverige till 4,5 miljoner. Det är 55 procent av alla bilar i trafik 2030. Prognos Fordon i trafik Kalmar län Antal fordon 180000 160000 140000 120000 100000 80000 60000 40000 20000 0 Personb il HVO Personb il Biogas Personb il EL Tung trafik Biogas Tung trafik HVO Total Antal fordon 55610 4690 73700 6468 24332 164800 Procent av total GWh 34% 3% 45% 4% 15% 100% GWh användning 945 80 1252 112 424 2813 Axeltitel 3000 2500 2000 1500 1000 500 0 GWh drivmedel Antal fordon Procent av total GWh GWh användning Figur 12. Prognos över drivmedelsförsäljning per fordonstyp 2030, indata enligt bilaga 1. Diagrammet ovan visar antal fordon uppdelad på fordonstyp och bränsletyp samt drivmedelsförsäljning. Det visar också procentandelen för fordonstyp med specifikt bränsle 45 http://www.naturvardsverket.se/mlr

jämfört med drivmedelsförsäljningen (GWh). Beräkningar enligt diagrammet är grova och endast till för att skapa en indikation och reflektion över drivmedelsförsäljningen i Kalmar län 2030. Energieffektivisering är inte medräknad, inte heller är en eventuell minskning av antalet fordon i trafik medräknad. Prognosen utgår från: Den totala drivmedelsförsäljningen för 2018 som uppgick till 2813 GWh. Antalet fordon i trafik som uppgick till 164 800. Produktionen av biogas idag på 55 GWh och med en möjlig utbyggnad till 300 GWh enligt systemstudien i biogas. Om elbilar inte får den snabba utveckling som Power Circle prognostiserar behöver en större del av fordonsflottan drivas av andra förnybara drivmedel än el år 2030. Enligt bifogad beräkning 46 och diagrammet ovan kan tre procent av personbilarna drivas på biogas. Medan biogasen kan utgöra 21 procent av de tunga fordonens drivmedelsanvändning. Jämförelsevis kan en fullt utbyggd biogasproduktion i Kalmar län ersätta totalt sju procent av den totala drivmedelsförsäljningen för alla fordon (tung trafik och personbilar) i trafik. Resterande nittiotre procent av drivmedelsförsäljningen måste då ersättas av andra förnybara drivmedel (biobränslen) och elfordon. En personbil i Sverige har en medellivslängd på 17 år. Även om det enbart skulle säljas elbilar idag så kommer en stor del av bilarna 2030 utgöras av gamla personbilar. De behöver då kunna drivas av förnybart drivmedel, exempelvis biodiesel. I dagsläget är produktion av biodiesel begränsad och enligt prognosen inte i närheten av att täcka kommande behov. Produktionen av biodiesel (HVO) i Kalmar län behöver öka. Det måste också gå till på ett hållbart sätt, utan inblandning av palmolja, samtidigt som det gynna jord- och skogsbruket i Kalmar län. Parallellt med att vi ökar produktionen av förnybara drivmedel så måste vi arbeta för att antalet fordon i trafik minskar och ersätts av kollektivtrafik, gång och cykel. Detta skulle medföra att biogasen kan täcka en större andel av den totala drivmedelsförsäljning 2030. 46 Tankeexperiment, se bilaga 1.

36 Förslag till insatser Krav i offentlig upphandling på förnybara drivmedel eller drivmedel utan koldioxidutsläpp. Arbetsgivaren erbjuder en premie för de som går, cyklar eller reser kollektivt till arbetsplatsen. Utred möjligheten att ta med cykeln på bussen. Gratis cykelbuss till och från Öland året runt. Arbetsgivare underlättar och uppmuntrar till distansarbete. Informationsinsatser för länets kommuner och upphandlingsansvariga angående vilka fossilbränslefria drivmedel som finns tillgängliga samt möjligheten att ställa krav vid upphandlingar. Utreda möjligheten att införa gratis kollektivtrafik i regionen. Arbeta konsekvent med beteendepåverkan för att öka andelen resor med kollektivtrafik, gång och cykel. Arbetsgivare erbjuder personalbil, exempelvis el- eller biogasbil, för anställda genom bruttolönavdrag. Bilen kan dagtid ingå i organisationens bilpool för att minska hyrbilskostnader eller andelen personbilar i organisationen. Uppdaterade resepolicys där krav ställs på fossilbränslefritt resande där det är möjligt. Kraftsamling för utbyggnad av snabb-, semi- och standardladdning. Främja att elbilsladdare uppförs i samband med nybyggnation av bostäder. Bygg ut laddinfrastrukturen vid befintliga bostäder. Satsa på marknadsförening och utveckling av nya attraktioner, resmål och deltagarevenemang för att resor till Kalmar län ska kunna ersätta utlandssemester med flyg. Inspirera anställda att semestra i Kalmar län genom att erbjuda gratis kollektivtrafikkort under semestern eller rabatt på interrailkort för tågresor. Inför ett gemensamt betalsystem för elbilsladdning för de offentliga verksamheterna i Kalmar län. Öka/underlätta för samhälls- och byföreningar att starta bilpooler både i städer och på landsbygden, i syfte att minska den totala bilflottan.

Förnybar energiförsörjning Mål för insatsområdet förnybar energiförsörjning År 2030 är Kalmar läns produktion av förnybar energi minst lika stor som länets totala energianvändning (målet återfinns i handlingsprogrammet för en fossilbränslefri region). Indikator 1 Indikatorer 1 Slutanvändning energi efter län och kommun. Källa: SCB. Elproduktion och bränsleanvändning efter län och kommun. Källa SCB. Kalmar läns nuläge Kalmar län ska år 2030 producera lika mycket energi som vi gör av med, energin ska vara förnybar. År 2016 var 68 procent av energianvändningen förnybar. Till förnybar energi räknas biobränsle, avlutar från pappersindustrin, biogas, biodrivmedel samt del av el och avfall. 120% 100% 80% 60% 40% 20% 0% 2000 2005 2010 2012 2016 Mål 2030 Andel icke förnybar Andel förnybar Figur 13. Årlig utveckling av andelen förnybar respektive icke-förnybar energi i Kalmar län. Med mål om 100 procent förnybar energi 2030. Källa: SCB Energiförsörjning nationellt Sverige har nått en bred parlamentarisk överenskommelse om målet 100 procent förnybar elproduktion år 2040 47. Bättre förutsättningar för investering i förnybar energi, energiteknik och energieffektiviseringar är nödvändiga. Utvecklingen av energisystemet ska utgå från mångfald av storskalig och småskalig förnybar produktion som är anpassad till lokala industriella behov. Samhällets olika sektorer befinner sig i en omställningsfas till elektrifiering vilket leder till en stor utmaning att 47 https://www.regeringen.se/artiklar/2016/06/overenskommelse-om-den-svenskaenergipolitiken

38 förändra energipolitiken. Fokus behöver skifta från att nästan enbart handla om levererad mängd energi (TWh) till att även se till att det finns tillräckligt stor effekt (MW) 48. I Sverige är det vatten- och kärnkraft som står för den dominerande elproduktionen, endast 1 procent kommer från förbränning av fossila bränslen. Sverige är idag exportörer av elenergi och en utökad produktion av förnyelsebar elenergi möjliggör större export av el utomlands. Det kan ersätta elproduktionen som domineras av fossila bränslen i flera länder. Kalmar län bör i första hand satsa på områden med utvecklingspotential och där regionala insatser gör störst skillnad. 11% 6% 39% Sveriges elproduktion 2017 4% 0% Vattenkraft 40% Kärnkraft Vindkraft Kraftvärme Kraftärme industri Övrig Figur 14. Sveriges elproduktion 2017. Källa Energimyndigheten. Regional energiförsörjning I Kalmar län användes 2016 totalt 13,3 TWh energi i olika former. Det motsvarar 3,6 procent av Sveriges totala slutliga energianvändning 49. Energianvändningen har ökat sedan 1990 vilket framförallt beror på industrins energianvändning som har ökat. På en nationell nivå förutspår Energimyndigheten en minskning av energianvändningen till år 2030 50 och det finns då skäl att anta att även Kalmar läns energianvändning kommer att minska framöver samtidigt som elanvändningen ökar. Kalmar läns elproduktion, exklusive OKG, utgjorde år 2016, 52 procent av länets elanvändning där 14 procent var genom Södra Cells användning av egenproducerad el. Vindkraft i länet uppgick till 28 procent av den totala elanvändningen. Vi har goda möjligheter att uppnå målet om Kalmar läns produktion av förnybar energi är minst lika stor som länets totala energianvändning 2030. Kraftvärmeverken i länet eldas huvudsakligen med biobränslen såsom flis, bark och andra biobränslen, men även med avfall och i enstaka fall torv och olja. Kraftvärmeverken bör endast drivas av förnybara bränslen vilket innebär att en utfasning av torv och olja bör ske. 48 https://www.regeringen.se/artiklar/2016/06/overenskommelse-om-den-svenskaenergipolitiken/ 49 Energibalans 2016, Kalmar län 50 Energimyndigheten, 2017, Scenarier över Sveriges energisystem 2016, ER 2017:6

Biogasproduktion Kalmar läns biogasproduktion uppgick år 2017 till 55 GWh 51. Det finns stor potential för utökad produktion av biogas i länet. Kalmar län är starkt inom gröna näringar vilket innebär en god tillgång på substrat från gödsel och restprodukter från livsmedelsproduktion. Produktionen av biogas kan ge ett närproducerat förnybart drivmedel som kan återföras till lantbruket. En fullt utbyggd biogasproduktion i Kalmar län har en kapacitet på 300 GWh. 52 Produktionen av biogasen kan användas till uppgradering till fordonsgas eller till produktion av el och värme. Systemstudien i biogasutbyggnad menar att den samhällsekonomiska kalkylen visar på ett positivt resultat på 260 miljoner kronor vid en utbyggnad av 300 GWh. Den visar även att djurproduktionen blir mer miljövänlig genom att minska dess utsläpp av försurande, övergödande och klimatpåverkande utsläpp. Biogasen kan ersätta en del av fossila bränslen för transporter eller producera förnybar el och värme. En personbil som drivs av biogas har en genomsnittlig klimatpåverkan i livscykelperspektiv på 13 (gco2ekv/mj) 53. En större biogasproduktion får inte medföra en ökning av djurbesättningen eftersom det skulle innebära en större klimatpåverkan genom ökade växthusgasutsläpp som metan. Under 2018 fick ett flertal ansökningar till klimatklivet beviljat stöd för att bygga biogastankstationer i Kalmar län. Detta kommer kunna bidra starkt till en ökad användning av biogas som fordonsgas i Kalmar län. Vindkraft Kalmar läns vindkraft producerade 1,093 TWh år 2017. Antalet uppförda vindkraftverk 2018 uppgick till cirka 200 och antalet beviljade till cirka 100 verk 54. Priset på produktion av vindkraft sjunker. När Energimyndigheten analyserade kostnaderna för vindkraft hamnade hälften av projekten på en kostnadsnivå av 40 50 öre per kwh. I Energimyndighetens Vindkraftsstatistik 2017 görs bedömningen att för landbaserade vindkraftsprojekt som tas i drift år 2020 ligger kostanden på omkring 36 öre per kwh. Vindkraften har stor potential att öka i Kalmar län och behöver göra det för att länet ska bli självförsörjande på förnybar energi. Det finns intressekonflikter som måste förebyggas för att göra det lättare att installera vindkraft. För havsbaserad vindkraft underlättar det med en nationell handlingsplan/strategi där lämpliga områden för vindkraft märks ut och accepteras av de berörda intressenterna. Offentlig verksamhet bör samverka mer för att underlätta en utbyggd vindkraft. Ett första steg kan vara att organisera ett samrådsmöte där Länsstyrelse, Region, kommuner och andra berörda aktörer träffas och diskuterar vindkraftens utbyggnad i Kalmar län. Tillsammans kan vi underlätta för utbyggnaden och förebygga intressekonflikterna. 51 https://www.energigas.se/library/2368/rapport-es-2018_01.pdf 52 Systemstudie biogasutbyggnad 2018, 53 http://2030.miljobarometern.se/nationella-indikatorer/branslet/klimatpaverkan-hos-olikadrivmedel-b2d/biogas/compare/ 54 Vindbrukskollen på vindlov.se

40 Solceller Solelsproduktion har potential att kraftigt öka i Sverige. De mest lönsamma takmonterade solcellsanläggningarna återfinns i söderlägen i södra Sverige 55. Profu visar i en studie att med de förutsättningar som finns idag (investeringsstöd och nuvarande elpriser) är i princip alla takmonterade solcellsinstallationer i Sverige lönsamma. Den installerade effekten av nätanslutna solcellsanläggningar i Kalmar län uppgick 2017 till 8,7 MW. Jämfört med den installerade effekten om 4,86 MW år 2016 är det nästan dubbelt så mycket. Kulturhistoriska byggnader och kyrkor har stora tak i söderläge och skulle kunna utnyttjas för solenergiproduktion. Installation av solceller på dessa typer av byggnader måste dock göras enligt gällande lagar och prövas i varje enskilt fall mot bestämmelser i KML, PBL och Miljöbalken. Vattenkraft Den småskaliga vattenkraften i Kalmar län uppgår till ett 90-tal anläggningar. I SCB:s data ingår endast statistik från de största producenterna. Därav saknas statistik för hur mycket vattenkraftsel som totalt produceras i Kalmar län. En kulturhistorisk invertering pågår för närvarande av miljöer kring dammar vid alla länets vattendrag. Den kommer ge en bra bild av var vattenverksamheter av tradition förekommit. Resultaten från inverteringen bör utgöra en vägledning i samband med diskussioner om lämplig placering och återskapande av vattenkraftverk. Vid utbyggnad av vattenkraft måste miljö- och energinyttan vägas samman. Vattenkraften behöver miljöanpassas och ha moderna miljötillstånd. Utbyggnaden av vattenkraften kan underlättas genom att arbeta fram en databas med statistik över länets elproduktion genom vattenkraft, med hänsyn till biologiska mångfald och andra värden. Vid en utbyggnad av vindkraft, vattenkraft och andra förnybara energikällor ska hänsyn tas till de värdefulla kulturvärden som finns, både på land och till havs. Hänsyn ska tas till fornlämningar och vrak som är skyddade enligt KML men även till andra kulturhistoriska värden som är utpekade riksintressen enligt Miljöbalken. Regionala verktyg för att nå målen Det finns många fördelar med att producera el och värme i biogasanläggningar. El som produceras kan användas lokalt eller säljas vidare på nätet, spillvärmen kan tillvaratas och användas lokalt eller tillföras fjärrvärmenätet. Genom elproduktion och tillvaratagande av restvärme från biogasen kan det mesta av energiinnehållet nyttjas. Vid decentraliserad biogasproduktion (gårdsbaserad) produktion av el och värme minimeras transporterna till och från avlägsna större anläggningar (centraliserad anläggning). Biobränslen används till stor del i dagens fjärrvärmeproduktion. Det medför vikten av att kraftvärme prioriteras framför enbart värmeproduktion. Restvärme från industrin kan på flera sätt tillvaratas, både genom att skicka ut det på fjärrvärmenät eller genom att producera el genom tillvaratagande av rökgaserna. Det finns också teknik att producera el genom en turbin kopplad till hetvatten som driver en generator som alstrar elektricitet. Den senare tekniken kan även användas för fartyg för att alstra energi från spillvattnet. 55 Teknisk-ekonomisk bedömning av solceller i Sverige av Profu i uppdrag av energimyndigheten 2018.

Förutsättningarna för förnybar energi kan förenklas genom uppdaterade exploateringsplaner för utbyggnad och gemensamma målsättningar. Aktörerna i Kalmar län kan även bidra till mer förnybar elproduktion genom att ställa krav i upphandlingar. Skälen till varför Kalmar läns förnybara energiproduktion måste öka är många. Genom att tillvarata förnybara energiresurser minskar miljö- och klimatpåverkan samtidigt som det skapar möjligheter för näringslivet. Det bidrar också till att öka länets självförsörjningsgrad och ge en starkare motståndskraft mot ekonomiska oroligheter till följd av ökade energipriser. Kalmar län har mycket goda förutsättningar att bidra till Sveriges elproduktion genom vindkraft, kraftvärme, motkraft och solel. Förslag till insatser Aktuella och uppdaterade vindkraftsplaner för att underlätta möjligheten till utbyggnad. Skapa en samverkansgrupp med mål om att öka vindkraftsutbyggnaden i Kalmar län. Förenkla ansökningsförfarandet kring vindkraft och vara transparanta kring bedömning och beslut samt bör viktning av värden vid bedömningar av lämpliga lokaliseringar ske. Arbeta för ökad solcellsutbyggnad i Kalmar län genom att ställa krav på solceller vid nybyggnation där det är möjligt och installera solceller på befintliga byggnader. Arbeta för utbyggnad av fjärrvärme, närvärme och restvärme. Tillvarata restvärme och använd energin för att producera el. Arrangera seminarier, utbildningar, information och aktiviteter för allmänheten för att inspirera och öka kunskapen om förnybar energi. Främja den gårdsbaserade biogasproduktionen för elproduktion och tillvaratagande av restvärme genom seminarier, aktiviteter och utbildningar för potentiella producenter. Försöka minimera effekttoppar inom industrin (se över möjligheter till energilagring eller andra sätt att minska effekttoppar). Statistik över elproduktion från småskalig vattenkraft; kan produktionen effektiviseras och ökas utan bekostnad på den biologiska mångfalden och miljön. Offentliga och privata aktörer handlar bara upp energi från förnyelsebara källor.

42 Industri och företag Mål för insatsområdet Industri och företag År 2030 har användningen av icke förnybar energi i Kalmar läns industrier och företag minskat med 95 procent jämfört med 2005 års nivåer (företag med betydande energianvändning). Indikator 1. År 2025 är Kalmar läns utsläpp av fossil koldioxid per bruttoregionprodukt 50 procent lägre än år 2005 (målet återfinns i handlingsprogrammet för en fossilbränslefri region). Indikator 2. Indikatorer 1 Slutanvändning energi efter län och kommun. Källa: SCB 2 Industrins utsläpp av fossil koldioxid i Kalmar län. Källa: RUS Kalmar läns nuläge Inom ramen för Sveriges nya klimatmål har bland annat nya etappmål satts upp för sektorer inom den icke-handlande sektorn. Dessa sektorer bör senast år 2030 ha minskat sina utsläpp med 63 procent jämfört med 1990 års nivåer och med 75 procent år 2040 56. Kalmar län har goda möjligheter att gå före och ställa skarpare krav. Utsläppen av koldioxid i länet har, exklusive Cementas cementtillverkning, minskat med 16 procent från 1990-2015. Länets koldioxidutsläpp från industriers energi och processer uppgick till 173 kton år 2015. Utsläppen av fossil koldioxid kopplad till el och uppvärmning har totalt, i alla sektorer, minskat med nästan 76 procent 1990 2015 57. För industrin och företag innebär det att uppvärmningen har övergått till biobränslen och värmepumpar istället för oljeeldning. Dagens koldioxidutsläpp härrör främst från processer och tillverkning av produkter. För att minska processrelaterade utsläpp krävs mer genomgående förändringar såsom process- eller produktbyten. 80 60 40 20 0 2005 2007 2010 2011 2015 Mål 2025 CO2/BRP (ton/msek) BRP (fasta priser, MdrSEK, Referensår 2007) 56 Regeringskansliet (2017) Det klimatpolitiska ramverket 57 Energibalans 2016 Kalmar län

Figur 15. Utsläppen av fossil koldioxid per BRP har minskat med 26 procent från år 2007 till år 2015. Utsläppen ska minska med ytterligare 65 procent 2015-2025 för att klara målet om 50 procents minskning av Kalmar läns utsläpp av fossil koldioxid per bruttoregionprodukt jämfört med år 2005. Nationella utsläpp Figur 16. Branschernas andel av industrins utsläpp i Sverige. Källa: Naturvårdsverket. Energianvändning industri och företag Industrin är den sektor i Kalmar län som dominerar energianvändningen och år 2016 stod den för hela 49 procent. Följden blir att konjunktursvängningar och enskilda bolagsbeslut får relativt stort genomslag i länet. Mellan 1990 och 2016 har energianvändningen i industrisektorn ökat med 60 procent, trots att många företag och industrier genomfört energieffektiviseringar under perioden. Mönsterås massabruk är stora energianvändare och stora energiproducenter. De använder ofta restprodukter som bränslen i processen för att ta fram pappersmassa. En stor del av elen som produceras med turbinerna används på pappersbruket och överskottet säljs ut på elnätet. GWh 1200 1000 800 600 400 200 0 2005 2010 2012 2016 Mål 2030 Figur 17. GWh icke förnybar energi i Kalmar läns industri med mål om 2030. Inklusive Cementas tillverkning på Öland för process och energianvändning. Källa SCB.

44 Regionala verktyg för att nå målen Det krävs stora investeringar för att kunna minska utsläppen av växthusgaser i Kalmar län till 2030. Befintliga anläggningar måste moderniseras eller ersättas. För att minska utsläppen i tillverkningsindustrin krävs en kombination av elektrifiering och ökad användning av vätgas, biomassa och biogas. Trots svårigheter att eliminera alla processrelaterade utsläpp finns stora möjligheter att avsevärt minska dessa. Utsläpp av koldioxid kommer att behöva avskiljas, lagras och användas. Potentialen finns för att flera industriprocesser kan ställa om till förnybar vätgas, biogas och förnybar biomassa istället för fossila bränslen. Dagens industriprodukter kommer så småningom att ersättas med helt nya produkter, som exempel starkare cement. Därför är forskning, utveckling och demonstration viktig. Med tiden kommer kostnaderna för ny teknik att sjunka. En tidig omställning som är anpassad till framtidens energioch miljökrav innebär att nya affärsmöjligheter och tillväxt kan skapas för Kalmar läns industrier och företag. Genom kontinuerlig energieffektivisering och resurseffektivitet förbättras även företagens konkurrenskraft. De företag som ställt om till det förnybara är starkt rustade inför höjda priser på fossil energi och ökad efterfrågan på mer hållbara varor och tjänster. Miljö-, kvalitet- och energiledningssystem är bra verktyg för att systematisera företagens långsiktiga arbete med förbättringar av verksamheten. Genom att arbeta med energiledningssystem ställs hårda krav på energikartläggning och energieffektivisering. Energi- och klimatrådgivning är ett bra verktyg för vägledning i mindre företag. Rådgivningen har erbjudits kostnadsfritt sedan 1998 i de flesta av Sveriges kommuner. Dessutom finns företagsnätverk för energieffektivisering, regionala noder, energicoacher samt projektet Incitament för energieffektivisering. Miljöbalken är också ett viktigt hjälpmedel som möjliggör för tillsynsmyndigheter att ställa krav på energihushållning. Genom energieffektivisering i industrin kan energianvändning och effektuttag reduceras. Många åtgärder är idag direkt ekonomiskt lönsamma och många företag i industrisektorn har hittills inte prioriterat energieffektivisering utan istället fokuserat på produktionen. Genom att exempelvis installera LED-belysning, varvtalsstyrda pumpar, fläktar eller en effektvakt kan effektuttaget reduceras vilket kan sänka toppeffekten och då säkringen på elabonnemanget. Det är bra både för företaget som får minskade kostnader för elanvändning och effektbelastningen på elnätet. Energisteget är ett nationellt program för energieffektivisering i industriföretag. Energisteget ska bidra till att nå energiöverenskommelsens mål om 50 procent effektivare energianvändning år 2030. I Energisteget kan företag få medel för fördjupad projektering eller investeringsstöd för merkostnaden att investera i en energieffektiviseringsåtgärd som har identifierats i en energikartläggning. EU:s strukturfonder och statliga stöd ger en möjlighet för Kalmar läns industrier och företag att enklare ställa om. Till hjälp är också energioch koldioxidskatter, handeln med utsläppsrätter, energikartläggningsstöd och stöd för teknikutveckling och innovationer. Stöd som Klimatklivet och Industriklivet är viktiga eftersom de bidrar till koldioxidreducerande åtgärder. Genom samverkan och kunskapsutbyte mellan offentliga aktörer, näringsliv och akademier kan initiativ till nya projekt bildas och omställningen inom företag och industrier kan därigenom påskyndas.

Avskiljning och lagring av koldioxid (CCS) Alla koldioxidutsläpp måste minska, det behövs för att hålla den globala uppvärmningen väl under 2 grader, helst 1,5 grader och för att nå de nationella målen om nettonollutsläpp av växthusgaser 2045. Koldioxidhalten i atmosfären måste kraftigt reduceras till en nivå till förindustriell nivå, för att uppnå det behöver vi fånga in och lagra koldioxid. 58 Vid förbränning frigörs koldioxid, oavsett om den är från fossila bränslen eller biobränslen. Förbränning av fossila bränslen måste helt upphöra och vid förbränning av biobränslen måste koldioxiden fångas in och lagras för att nå negativa utsläpp. Den största andelen av svenska koldioxidutsläpp är av biogent ursprung, det vill säga koldioxid som härstammar från förbränning av biobränslen. Genom att skilja av och lagra biogen koldioxid skulle Sverige kunna bidra till en nettominskning av koldioxidhalten i atmosfären. 59 Mer forskning och utveckling måste till för att CCS ska kunna användas storskaligt och kostnadseffektivt. Energimyndigheten finansierar forsknings- och utvecklingsinsatser om CCS inom både akademier och industrier. Förslag till insatser: Informera om möjligheterna till energiomställning för industrier och företag genom att söka statliga stöd. Öka samverkan och nätverkande för innovationer och tekniska lösningar mellan olika branscher, ökad dialog mellan näringsliv och offentlig verksamhet. Främja energieffektivisering och förnybara energislag vid tillsyn och rådgivning. Öka tillvaratagandet och avsättningen för restvärme. Arbeta för att fler företag genomför energokartläggningar. 58 https://www.smhi.se/polopoly_fs/1.144804!/spm_sr15_svensk.pdf 59 http://www.energimyndigheten.se/forskning-och-innovation/forskning/industri/avskiljningoch-lagring-av-koldioxid-ccs/

46 Byggnader och fastigheter Mål för insatsområdet byggnader och fastigheter År 2030 har klimatpåverkan för nybyggnad och ombyggnad av byggnader och fastigheter i Kalmar län minskat i ett livscykelperspektiv, mer byggs av trämaterial. Indikator 2 År 2030 har energianvändningen i bostads- och fastighetssektorn i Kalmar län minskat med 30 procent från 2005 års nivå 60. Indikator 1 Indikatorer 1 Slutanvändning energi efter län och kommun. Källa: SCB 2 Klimatpåverkan från material och produkter mäts genom enkätuppföljning av upphandlingskrav o offentliga fastighetsbolag. Kalmar läns nuläge Energianvändningen i byggnader och fastigheter har minskat sedan 1990 och oljeanvändningen har tack vare värmepumpar och fjärrvärme nästan upphört. Mellan åren 2005 och 2016 minskade energianvändningen för hushållen med nio procent. Stora investeringar i energieffektiviserande åtgärder, framförallt inom befintliga byggnader och fastigheter, är viktiga för att åstadkomma ytterligare minskning. GWh 3000 2500 2000 1500 1000 500 0 1990 1995 2005 2010 2012 2016 Mål 2030 EL Fjärrvärme Förnybart Icke förnybart Total energianvändning 2030 Figur 18. Hushållens energianvändning i Kalmar län med mål att år 2030 har energianvändningen i bostads- och fastighetssektorn i Kalmar län minskat med 30 procent från 2005 års nivå. Källa: SCB Den totala energianvändningen från hushållen har minskat med 28 procent från 1990 till 2016. Diagrammet visar även att hushållens andel av icke förnybar energi 60 elbilsladdning ska inte ingå i byggnadens energianvändning

minskade från 40 till 0,6 procent under denna period. Det är en otrolig minskning som enklast kan förklaras genom den stora kostnadsbesparing som görs vid en energikonvertering, det vill säga utbyte av till exempel olja till värmepump eller fjärrvärme. Energieffektivisering Energieffektivisering inom byggnader och fastigheter är den mest kostnadseffektiva åtgärden för att begränsa byggnaders klimatpåverkan. Energieffektivisering minskar inte bara kostnaderna för fastighetsägaren utan bidrar även till reducerat effektuttag ur elnätet. Byggnader påverkar även markoch resursersanvändning, avfallsflöden och bidrar till annan miljöbelastning. Ur ett livscykelperspektiv blir materialutvinning, förädling av material och produktionsmetoder betydelsefullt. En minskad resurs- och miljöpåverkan från alla produktionsled bör främjas. Certifieringssystem, riktlinjer och verktyg för upphandlingar måste användas i högre utsträckning än idag. Befintliga byggnader Det råder bostadsbrist samtidigt som upprustningsbehovet är stort, inte minst i de bostäder som byggdes på 1960- och 70-talen (miljonprogrammet). Trots en ökning av bostadsbyggandet framöver kommer majoriteten av fastighetsbeståndet år 2030 att bestå av äldre byggnader. Det är alltså inom de befintliga byggnaderna den största energieffektiviseringspotentialen finns. Ombyggnad och renovering av miljonprogrammet är därför en viktig insats. Det gäller även att kostnadseffektivt kunna producera och förvalta nya och ombyggda byggnader med låg energianvändning och låg klimatbelastning. Byggandet måste ske med livscykelskostnadsperspektiv (LCC) eftersom byggnader med en låg energianvändning kostar mer att producera men, å andra sidan, är betydligt billigare i drift. Insatser för att minska slöseri med naturresurser kan göras genom att satsa mer på vård och underhåll av befintliga material i befintliga byggnader, istället för nyproducerat. Regionala verktyg för att nå målen Kommunikation mellan produktionsfas och förvaltning är viktigt för en byggnads livscykelkostnad. Varje år kostar bristande kommunikation i byggproduktion 40 miljarder, och förvaltning kan spara hela 20 miljarder 61. Anbudsunderlag och bygghandlingar bör bli bättre och det behövs tydlig informationsöverföring från byggprocessen och överlåtelsen till förvaltningsprocessen. Svensk Byggtjänst har med hjälp av andra aktörer tagit fram ett nytt digitalt klassifikationssystem för all byggd miljö i Sverige. Systemet är tänkt att utgöra en plattform för effektivare kommunikation mellan olika aktörer inom samhällsbyggnadssektorn. Nära nollenergibyggnader Olika styrmedel påverkar branschens möjligheter att bygga hållbart och minska energianvändningen. Senast den 31 december 2020 ska EU:s medlemsstater se till att alla nya byggnader är nära nollenergibyggnader. Medlemsländerna ska också vidta åtgärder för att stimulera att byggnader som renoveras omvandlas till nära nollenergibyggnader. Det är tydliga krav som kommer att bidra till minskad 61 https://byggtjanst.se/acdmy/bygg--och-forvaltningsbranschen-kan-spara-60-miljarder/

48 energianvändning. Tekniken hindrar oss inte från att bygga nära nollenergibyggnader eller plusenergibyggnader. Ur ett livscykelperspektiv kan det vara kostnadseffektivt. Kommuner och allmännyttan äger och förvaltar en tredjedel av flerbostadshusen i Sverige. Inflytandet över genomförandet av energieffektiviseringsåtgärder är därför stort och dessa offentliga aktörer bör därför se över möjligheten till skärpta riktlinjer för att kunna styra mot nollenergibyggnader vid nybyggnation. Byggnadens energianvändning En byggnads källor för energibehov utgörs av värme, varmvatten, komfortkyla, fastighetsel och hushållsel 62. Det finns flera tillvägagångsätt att minska energianvändningen. Den gemensamma är de boendes och verksamhetens behov. Genom individuell mätning kan incitament för energieffektivisering stärkas. Om en lägenhetsinnehavare betalar för den faktiska värmen och varmvattenanvändning borde det vara ett incitament att minska kostnaden. Kompetenshöjande insatser som får lägenhetsinnehavare att ändra sina beteenden är också en möjlighet för att ytterligare minska energianvändningen. I byggreglerna ställs krav på värme, varmvatten, kyla och fastighetsel men inte på hushållsel. Ekodesignkraven däremot ställer minimikrav på elanvändande produkter och märkningsdirektiven ger konsumenten en möjlighet att välja mer energieffektiva produkter. Offentliga fastighetsägare bör visa vägen och i större utsträckning införa individuell mätning samt kompetenshöjande insatser för hyresgäster. I Kalmar län finns flera goda exempel på framgångsrikt arbete med energieffektivisering i byggnader. Ett sådant är GodaHus som startade 2009 63. GodaHus är en förening med mål att utveckla arbetet med energieffektiva byggnader i Sydostregionen. Föreningens medlemmar representerar både offentliga och privata intressen och administreras av energikontor sydost. Miljöcertifiering Byggnader och fastigheter ska ha en så liten miljö- och klimatpåverkan som möjligt från såväl material i byggprocessen som driften. Miljöcertifiering är ett bra sätt att säkerhetsställa att materialet har en låg klimatpåverkan och byggnaden en låg energianvändning. Idag finns miljöcertifieringssystem med varierande kravnivåer. Genom att tidigt i byggprocessen ställa krav på miljöcertifiering genomsyras hela byggprojekteringen av minskad miljö- och klimatpåverkan vilket lägger grunden för ett hållbart byggande. Planera för förändrad användning Färre kvadratmeter per person ger mindre klimatpåverkan och gör att de används på ett effektivare sätt. Samhällets ökade digitalisering, med större möjligheter till distansarbete, medför mindre ytbehov på arbetsplatser. Eftersom behovet av rumstyper/lägenhetstyper varierar över tid bör det vid nybyggnation planeras för möjligheten att ändra rums-/lägenhetstyp vid framtida behov. 62 https://www.boverket.se/sv/byggande/bygg-och-renovera-energieffektivt/energikrav/ 63 http://godahus.se/

Kulturhistoriska byggnader Vid energieffektivisering av kulturhistoriskt värdefulla byggnader bör långlivade material och lösningar användas med hänsyn till kulturhistoriska värden i enlighet med bestämmelser i KML och PBL. Vid installation av solceller bör lösningar som kan anpassas till kulturhistoriskt värde användas. Förslag till insatser Ta fram handlingsplaner för offentliga bostäder och lokaler; hur kan befintliga byggnader energieffektiviseras kostnadseffektivt? Vid hyra av lokaler ska krav på energioch klimatpåverkan ställas till uthyraren. Vid nybyggnad eller ombyggnad ska alltid solenergi prioriteras där det är lämpligt, vid projektering ska nya byggnader utformas för att möjliggöra solenergiproduktion. Verka för gröna tak vid nybyggnation byggnader. Utveckla och marknadsför den kommunala energioch klimatrådgivningen. Bygg, bo och förvalta. Förbättra kommunikationen mellan bygg och förvaltning. Redan i projekteringsfasen bör en kommunikation med förvaltningsansvariga inledas, det för att minska förvaltningskostnaderna i förvaltningsfasen. Stärka samverkan med hyresgäster i arbetet med energifrågorna. Ta fram länsgemensamma riktlinjer avseende energikrav vid ny-/ombyggnation. Nyttja energideklarationer som vägledning för energieffektivisering. Reducera betong och stål vid nybyggnad och ombyggnad och istället bygga med lokalt producerad trä. Att mäta är att veta; mät byggnadens energianvändning för vatten, värme, el och kyla och ta fram ett digitalt system som för statistik över energianvändningen i fastighetsbolagets byggnader. Slopad bygglovsavgift för passivhus och plusenergihus. Verka för att i hög grad använda miljövänliga och lokalt producerade byggnadsmaterial för att minimera transporter mellan leverantörer och byggplats.

50 Klimatsmart jord- och skogsbruk Mål för insatsområdet jord- och skogsbruk År 2030 tas energiinnehållet i stallgödseln tillvara genom rötning. Indikator 1 Ett fossilbränslefritt jord- och skogsbruk. Indikator 2 Indikatorer 1 Produktion och användning av biogas och rötrester. Källa: Energigas Sverige. 2 Slutanvändning MWh efter län och kommun, jordbruk och skogsbruk samt bränsletyp. Källa: SCB Kalmar läns nuläge, jordbruk Jordbruket står för mer än trettio procent av länets totala utsläpp av växthusgaser. Växthusgaser från lagring och användning av kogödsel dominerar utsläppen, följt av utsläppen från odlad jordbruksmark och användning av konstgödsel. Det har skett en betydande ökning av utsläpp från hönsgödsel, men dessa utsläpp ligger på en förhållandevis låg nivå. Jordbrukets utsläpp av växthusgaser har ökat med 11 procent i länet sedan år 1990 64. Metan kommer från kornas fodersmältning och från lagring av stallgödsel. Lustgas kommer framförallt från omvandling av kväve i jordbruksmarken men också från stallgödselhantering. Metan och lustgas står idag för cirka hälften vardera av det svenska jordbrukets klimatpåverkan 65. Koldioxidutsläppen från energianvändning som drivmedel till traktorer, motorredskap och bilar samt för uppvärmning 66 är betydande, även om en minskning de senaste åren kan utläsas av statistiken. Under åren 2016 och 2017 utgjorde det förnybara bränslet cirka en femtedel av den totala drivmedelsanvändningen inom jord- och skogsbruket. Inom jordbrukssektorn tillkommer utsläpp från stödprodukter som jordbruket importerar men som inte tillskrivs den svenska klimatrapporteringen, utan tillfaller landet där produktionen sker. Det handlar till exempel om importerat foder, mineralgödsel, strömedel och kalk. Detsamma gäller för import av livsmedel där utsläppen tillfaller landet där livsmedlet produceras. 64 SMED/RUS, 2017, Nationella emissionsdatabasen 65 Naturvårdsverket, Fördjupad analys av svensk klimatstatistik, 2018 66 Jordbruksverket, 2018, https://www.jordbruksverket.se/amnesomraden/miljoklimat/begransadklimatpaverkan/jordbruk etslapperutvaxthusgaser.4.4b00b7db11efe58e66b8000986.html

Länets utveckling inom livsmedelsproduktion de senaste åren är unik. Med endast 2,4 procent av landets befolkning svarar länet för följande produktionsandelar på den svenska marknaden: 95 procent av bönorna 25 procent av kycklingen 12 procent av mjölken 10 procent av äggen och nötköttet Utvecklingspotential Den stora andelen av klimatpåverkan från jordbrukssektorn i länet är förknippad med jordbrukets djurhållning (inklusive gödselhantering) och odling på mulljordar. En minskad jordbruksproduktion i länet utgör ingen lösning eftersom det bara skulle innebära att vi förflyttar problemen med klimatpåverkande utsläpp. Tvärtom de gröna näringarna mycket viktiga för länet. Kalmar läns regionala livsmedelsstrategi 67, som täcker åren 2016 2025, ska bidra till utveckling och nytänkande. Hushållning med länets jordbruksmark är viktig för att säkerställa en långsiktig livsmedelsförsörjning i ett föränderligt klimat och att bevara förutsättningarna för en ökad regional produktion av livsmedel. För att utveckla ett hållbart produktionssystem med effektivare resursanvändning finns flera åtgärdsmöjligheter, till exempel: ökad rötning av stallgödsel, bättre precision för åtgärder vad gäller lagring och spridning av stallgödsel (medför minskad förbrukning av mineralgödsel), ökad kolinbindning på åkermark (mineraljordar), fler buskar och träd i främst kantzoner och betesmark, återföring av dikad mullrik åkermark till våtmark. En dämpad efterfrågan, och därigenom konsumtion, av animaliska livsmedel kan också leda till minskade växthusgasutsläpp 68. Som nämnts ovan ligger odlingen av baljväxter i framkant i länet. 95 procent av alla bönor i Sverige odlas på Öland 69. Baljväxter, som dessutom producerats lokalt, är utmärkta som alternativ till kött tack vare dess proteinhalt. Beteendeförändringar kan stimuleras genom rådgivning, regler för gödselhantering samt olika ekonomiska styrmedel för att stimulera innovativa klimatsmarta investeringar. Jordbrukssektorn måsta ta sig an utmaningarna för minskade utsläpp av växthusgaser genom ökad produktivitet, systematiskt arbete med energieffektivisering, uthållig produktion och omställning till förnybar energi. Jordbruk 67 https://www.ltkalmar.se/samarbetsportalen/regional-utveckling/naringsliv/livsmedelsstrategi/ 68 Naturvårdsverket, 2019, Fördjupad utvärdering av miljömålen 2019 69 LRF, 2017.

52 Klimatsmart jord- och skogsbruk ska inriktas på att minska de direkta såväl som de indirekta utsläppen av växthusgaser. Jordbruket, såväl som skogsbruket, har förmågan att binda koldioxid i marken. Åtgärder som bidrar till jordbrukets kolbindning handlar till exempel om att minska jordbearbetningen, åretruntbetande djur och kompostlagring på betesmark. Fleråriga grödor istället för ettåriga, mer lagrad kol och minskad erosion genom rötter som når djupare i marken. Hänsyn ska också tas till den nationella livsmedelsstrategins övergripande mål om ökad livsmedelsproduktion. Kalmar läns regionala livsmedelsstrategi slår också fast att fler människor ska välja livsmedel från länet och att bland annat produktiviteten ska öka. Dessutom ska det gå hand i hand med ökad effektivitet på ett sätt som är resurssnålare. Minskad klimatpåverkan pekas också ut som viktigt. Hushållning med länets jordbruksmark är viktig för att säkerställa en långsiktig livsmedelsförsörjning i ett förändrat klimat och att bevara förutsättningarna för en ökad regional produktion av livsmedel, biobränslen och biobaserade material. Det minskar också importbehovet för dessa varor och klimatpåverkan i ett globalt perspektiv. För att utveckla ett hållbart produktionssystem med effektivare resursanvändning finns flera åtgärdsmöjligheter. Ökad rötning av stallgödsel är en del, men bättre precision för åtgärder vad gäller lagring och spridning av stallgödsel kommer att ytterligare minska utsläppen. Det innebär också en minskad förbrukning av mineralgödsel. Ökad kolinbindning på åkermark (på mineraljordar), fler buskar och träd i främst kantzoner och betesmark samt koldioxideffekter genom att dikad mullrik åkermark återförs till våtmark kan bidra till ytterligare minskade växthusgasutsläpp. Kalmar län nuläge, skogsbruk Det totala nationella upptaget av koldioxid i skog och mark har ökat med 50 procent mellan åren 1990 2015. Det är framförallt i skogsmark som koldioxidupptaget har ökat 70. Tillväxten i skogen har aldrig varit så hög som idag och det beror främst på att återbeskogningen är effektiv. Den svenska bioekonomin domineras av skogsbruket och de produkter som skapas med skogen som råvara. Den småländska skogens höga tillväxt bidrar till detta i hög utsträckning. När trä används istället för betong, plaster och stål undviks utsläpp av koldioxid från produktion och användning av dessa material. Fördelarna med att bygga i trä är många, inte minst för att råvaran är förnybar. Boverkets prognoser visar att vi kan behöva bygga mer än 22 000 bostäder i Småland fram till 2025. Samtidigt kan ett ökat skydd av produktiv skogsmark skydda värdefulla naturvärden och gynna en ökad kolsänka i skog och mark. Regional skogsstrategi för Småland 71 har i bred samverkan och dialog tagits fram av 22 organisationer. Den regionala skogsstrategin ska leda till förbättringar när det gäller ekonomi, sysselsättning, miljö och klimat, jämställdhet och integration. Energianvändning inom jord- och skogsbruket Energianvändningen inom jord- och skogsbruk varierar enligt diagrammet nedan. Det har sin förklaring i hur SCB sammanställer statistiken. Den uppdateras med verkliga siffror från undersökningar med några års mellanrum. Vad statistiken ändå visar är att 70 Naturvårdsverket, Fördjupad utvärdering av miljömålen 2019 71 https://utveckling.rjl.se/strategier--handlingsplaner/regional-skogsstrategi-forsmaland/

förnybara drivmedel ökat något och att användningen av framförallt diesel i arbetsmaskiner minskar. Energieffektivisering kan vara en orsak, men också en påbörjad övergång från fossila bränslen till eldrift. Trenden måste fortsätta och öka ännu mer för att målet om ett fossilbränslefritt jord- och skogsbruk ska vara möjligt att nå. En snabb omställning som leder bort från fossila bränslen kan göra att jordbruksgrödor ökar sin konkurrenskraft, framförallt gällande produktion av drivmedel till fordon. GWh per år jord- och skogsbruk 700 600 500 400 300 200 100 0 1990 1995 2000 2005 2010 2012 2016 2017 Mål 2030 EL Fjärrvärme Förnybart Icke förnybart Förnybart inkl. EL Figur 19. Jord- och skogsbrukets energianvändning i Kalmar län med mål 2030, (energieffektivisering exkluderad). Källa SCB. Under 2016 och 2017 har andelen förnybart bränsle i jord- och skogsbrukssektorns arbetsmaskiner legat på cirka 20 procent, i jämförelse med knappt tre procent år 2011. Trenden måste fortsätta för att målet om ett fossilbränslefritt jord- och skogsbruk ska vara möjligt att nå. Den svenska skogen växer och tar upp mer växthusgaser än den släpper ut. Därför sägs skogen fungera som en kolsänka. Genom blandade bestånd av skog gynnas produktiviteten och inbindningen av kol. Biomassaproduktionen har möjlighet att öka med 50 procent i skogar med fem trädslag jämfört med skog med ett enda. Plantering av flera arter gynnar och ökar den biologiska mångfalden. Det görs också att skogsbruket blir mer motståndskraftigt gentemot sjukdomar och insektsangrepp 72. Kol finns lagrat i trädens olika delar men även i dött organiskt material och i marken. Så länge kolet är bundet i skogen bidrar det inte till växthusgaseffekten. Tack vare att avverkningen är lägre än tillväxten kan kolförrådet också öka i våra skogar. Att låta skogen stå orörd ger störst klimatnytta på kort sikt. Hur stor klimatnyttan blir på längre sikt beror på hur skogsråvaran används. Om den används till att ersätta fossil energi och material som ger upphov till stora koldioxidutsläpp, som betong och metallkonstruktioner i byggnader, blir den så kallade substitutionseffekten stor. Sveriges mål om nettonollutsläpp av växthusgaser till atmosfären 2045 ökar behovet av biomassa. Utvecklingen mot en mer biobaserad ekonomi måste dock ske på ett sätt som inte äventyrar svenska miljökvalitetsmål. 72 Naturvårdsverket (2017) Argument för mer ekosystemtjänster Rapport 6736 https://www.naturvardsverket.se/documents/publikationer6400/2071489-rapportargument.pdf?pid=19706 sid 35

54 Våtmarker/torvmarker Våtmarker är multifunktionella och tämligen komplexa ekosystem som kan bidra till klimatreglering eftersom dessa marker både kan binda och avge stora mängder klimatgaser 73. En hydrologiskt intakt torvmark innebär en värdefull kolsänka. Kolet finns i alla växt- och djurdelar som byggts upp under tusentals år och inte förmultnats. När våtmarker växer igen med träd, eller torkar ut på grund av ändrad vattenregim, eller dikas ut för torvvinning (antingen för jordförbättringsmedel/jord/energi) övergår de från att vara kolsänkor till att bli kolkällor. Det vill säga de bidrar till växthuseffekten. De samlade utsläppen av växthusgaser från dikade torvmarker utgör ungefär en femtedel av Sveriges samlade klimatpåverkande utsläpp. Klimatpåverkan från förbränning av torv har medfört att torv, enligt EU:s förordning om utsläppsrätter från 2012, inte ska klassificeras som ett biobränsle. Naturvårdsverket har också tagit ställning till att energiutvinning ur torv motverkar möjlighet att nå klimatmålet och att torv bör likställas med ett fossilt bränsle. Den bästa åtgärden för klimatet är att skydda de torvmarker som fortfarande är intakta. Det kol som redan finns lagrat i torvmarker bör stanna där. En åtgärd som kan minska utsläppen av växthusgaser från dikad torvmark är att återställa marken till våtmark. Men det finns en risk för utsläpp av metan och lustgas. Dock bedöms minskningen av koldioxid- och lustgasutsläpp överväga varför utsläppen av växthusgaser från marken totalt sett minskar vid återställning. Dikad torvmark avger koldioxid och lustgas så länge det finns ett syresatt torvlager. Studier 74 av växthusgasutsläpp från dikade torvmarker som används för skogsproduktion visar att näringsrika och väldränerade marker är större källor för växthusgaser än näringsfattigare, fuktigare marker. Dikad torvmark som används för naturbete avger mindre växthusgaser än åkermark på dikad torvmark och därför är det viktigare att återställa åkermark till våtmark. 73 Naturvårdsverket (2012) Markanvändningens effekter på växthusgaser, biologisk mångfald och vatten Rapport 6509 74 Jordbruksverket Utsläpp av växthusgaser från torvmark. Rapport 2014:24.

Förslag till insatser Stimulera anläggande av våtmarker på mullrik mark och utdikade torvmarker Energikartläggning och eco-drivning i jordbruket Hushållning med växtnäring, framförallt kväve i jordbruket Reducerad jordbearbetning Öka dränering av jordbruksmark (minskar lustgasutsläppen) Stimulera odling av fång- och mellangrödor Främja klimatrådgivning och kompetensutveckling i jord- och skogsbruket Stötta primärproducenter att använda bidrag och stöd för klimatfrämjande och energieffektiviserande investeringar Stimulera anläggande av våtmarker på mullrik mark och utdikade torvmarker Ökad produktion av biokol Informera om biokolets klimatsmarta funktioner Öka näringsåterföring via biogödsel från biogasproduktion Stimulera produktion och försäljning av förnybar energi och bränsle från skog eller åker Stimulera odling av baljväxter Verka för att öka den naturliga upptagningen av näringsöverskott inom jordbruket genom att återskapa våtmarker och naturanpassade vattendrag med hjälp av kulturhistoriska kunskapsunderlag som historiska kartor m.m. Fler djur gå på naturbetesmarker för att gynna ett öppet odlingslandskap och den biologiska mångfalden

56 Klimatsmart konsumtion Mål för insatsområdet konsumtion År 2030 ska utsläppen av växthusgaser från konsumtion i Kalmar län vara högst fem ton koldioxidekvivalenter per person. Indikator 1 Till år 2030 har avfallsmängderna per person och år minskat. Indikator 2 Indikatorer 1 Naturvårdsverkets Mätmetoder och indikatorer för att följa upp konsumtionens klimatpåverkan 2 Avfallsstatistik från Avfall Sverige Konsumtionens klimatpåverkan Att mäta konsumtionens klimatpåverkan är svårt eftersom en så stor del av utsläppen sker utomlands. Det finns i nuläget ingen data som visar konsumtionsbaserade utsläpp för Kalmar län. Globalt sett konsumerar vi som om vi hade nästan 2 jordklot, och svenskarna som om vi hade 4 jordklot 75. Varje år görs en budget över jordens kapacitet för förnybara resurser. Den dag då vi har förbrukat jordens totala årskvot kallas Earth Overshoot day, eller den ekologiska skuldens dag. Denna dag infaller allt tidigare och de månader som återstår av året lever vi över våra tillgångar. Under 2018 tog jordens årskvot slut den 1 augusti vilket kan jämföras med den 21 december 1971. I Sverige inträffade dagen redan 28 mars 2018 eftersom vår konsumtion är betydligt högre än det globala genomsnittet. En Sifo-undersökning som genomförts på uppdrag av WWF visar att många gör klimatsmarta förändringar i sin vardag och att de vill att politikerna agerar tuffare 76. Konsumtionsbaserade utsläpp ökar De konsumtionsbaserade växthusgasutsläppen i Sverige är höga. De ligger på omkring 10 ton koldioxidekvivalenter per person och år 77, en nivå som måste ner till 1 ton per invånare och år 78. Nivån har inte förändrats nämnvärt de senaste tio åren. Däremot har andelen utsläpp som orsakas i andra länder ökat. Hela 65 procent av Sveriges totala utsläpp genom konsumtion sker i andra länder 79. Två tredjedelar av utsläppen kommer från hushållens konsumtion och en tredjedel kommer från offentlig konsumtion och 75 WWF, 2018, Living Planet Report 2018: Aiming Higher 76 WWF, 2018, Unga kvinnor mest oroade och engagerade i klimatfrågan 77 Naturvårdsverket, 2018, Konsumtionsbaserade växthusgasutsläpp per person och år 78 Sverigesmiljomal.se 79 Naturvårdsverket, 2019, Fördjupad utvärdering av miljömålen 2019

investeringar (i exempelvis byggnader och maskiner). Konsumtionen ökar stadigt och kan komma att fördubblas mellan år 2005 och 2030 80. Hållbara och klimatsmarta konsumtionsmönster är därför avgörande för att vi ska nå våra miljö- och klimatmål. Två områden som står för en stor del av vår totala klimatpåverkan är flygresor och köttkonsumtionen. I Sverige har utsläppen från utrikesflyget fördubblats sedan 1990 81. Flygresandet är svårt att påverka regionalt men områden som resepolicys samt beteendepåverkande projekt är områden där regionala åtgärder kan bli mycket betydelsefulla. Köttkonsumtionen har ökat med cirka 40 procent under perioden 1995 till 2015. Knappt hälften av det kött som konsumeras är importerat 82. Regionala insatser som leder till att minska köttkonsumtionen är viktiga. Likaså att det kött som konsumeras är närproducerat. En minskad köttkonsumtion ligger också i linje med Livsmedelsverkets kostrekommendationer för bättre hälsa. Figur 20. Utsläppskällor ur ett geografiskt respektive konsumtionsperspektiv. Källa: Urban Mistra Futures 83 Regeringens strategi för hållbar konsumtion Regeringen har tagit fram en strategi för hållbar konsumtion 84. Strategin tar sikte på vad staten kan göra tillsammans med kommuner, näringsliv och det civila samhället för att underlätta för konsumenter att agera hållbart. Strategin omfattar bland annat insatser för ökad kunskap, ekonomiska styrmedel som gör det billigare att reparera varor, satsningar på hur vi kan använda våra resurser mer effektivt och insatser för att förbättra informationen om företags och fonders hållbarhetsarbete. Strategin lyfter också åtgärder som görs inom sektorsspecifika områden. Det gäller transport, livsmedel och boende eftersom de sektorerna står för den största andelen av utsläpp från vår privata konsumtion. Några styrmedel som redan införts är sänkt moms för reparation av cyklar, skor, lädervaror, kläder och hushållslinne från 25 till 12 procent. Även skattereduktion för reparation och underhåll av vitvaror som utförs i bostaden har införts. 80 Naturvårdsverket, 2012, Underlag till en färdplan för ett Sverige utan klimatutsläpp 2050, Rapport 6537 81 Naturvårdsverket, 2019, Fördjupad utvärdering av miljömålen 2019 82 Naturvårdsverket, 2018, https://www.naturvardsverket.se/sa-mar-miljon/statistik-a- O/Konsumtion-och-inhemsk-produktion-av-kott/ 83 Mistra Urban Futures, Konsumtionsperspektiv i lokala klimatstrategier erfarenheter från Göteborg, Policy Brief 2017:1 84 Regeringen, 2016, Strategi för hållbar konsumtion

58 Avfall Enligt Naturvårdsverket är det centralt att inom det avfallsförebyggande arbetet göra åtgärder så tidigt att avfall inte uppstår. På en regional nivå är det möjligt genom att sätta mål, på ett kreativt sätt bättre nyttja våra roller som upphandlare, tillsynsmyndighet, planerare, informationsspridare, samordnare och stora verksamhetsutövare. Det avfall som trots allt uppstår ska utnyttjas som en resurs. Hushåll och verksamheter måste sortera sitt avfall rätt för att återvinningen ska gå till på bästa sätt 85. Vidare är mängden matavfall i Sverige ungefär en miljon ton per år. Det medför en onödig klimatpåverkan eftersom mat som slängs inte hade behövt produceras. Konsumtionen av livsmedel står för en stor del av klimatpåverkan. Inom ramen för genomförandet av den nationella livsmedelsstrategin har regeringen presenterat en handlingsplan och olika åtgärdspaket för att arbeta med dessa frågor 86. Klimatsmart konsumtion i länet För att nå målet för länets konsumtionsbaserade utsläpp behövs en fortsatt utveckling mot ett fossilfritt transport- och energisystem. Vidare behöver vi göra klimatsmarta upphandlingar och inköp i offentlig sektor. Samtidigt behövs en övergång till mer närproducerade livsmedel med låg klimatpåverkan. För att livsmedelshanteringen ska bli mer hållbar måste produktionen blir mer resurseffektiv och klimatsmart och använda mer förnybar energi. Vi måste äta mer klimatoch miljövänligt och vi behöver minska matsvinnet. Kalmar läns nuläge År 2016 uppgick avfallsmängden per person i Kalmar län till 558 kg. Fördelningen mellan olika avfallsslag redovisas i figuren nedan. Avfallsmängd per person kg 600 500 400 300 200 100 0 10,6 15,8 93 226 213 2016 Mat- och restavfall Förpackningar och returpapper Elavfall totalt, inkl. batterier Grovavfall Farligt avfall Figur 21. År 2016 avfallsmängder per person Kalmar län. Källa: Avfall Sverige Hushållsavfall i siffror 2017:26. 85 Avfallsplan 2015 2022, Kalmarsundsregionens Renhållare 86 Regeringen, 2017, En livsmedelsstrategi för jobb och hållbar tillväxt i hela landet, prop. 2016/2017:104

Den redovisade statistiken nedan beror på vilka typer av verksamheter som bedrivs i länet. Statistiken inkluderar utsläpp från processer inom industrin samt metan- och lustgasutsläpp från jordbruket. Att utsläppen i Kalmar län är högre beror delvis på den omfattande jordbrukssektorn men också på den tunga industrin. Om Cementas produktion upphör kommer det att tydligt märkas i statistiken nedan. 14 12 10 8 6 4 2 Ton koldioxidekvivalenter per invånare 0 1990 2000 2005 2010 2015 2016 Mål 2030 Utsläpp i Sverige Utsläpp i andra länder Figur 22. Växthusgasutsläpp från konsumtion i Sverige (privat samt offentlig konsumtion), och regionalt mål till år 2030 (ton CO2ekv/person/år). Källa: Miljöräkenskaper 2017, SCB. För att uppnå målet behövs en fortsatt utveckling mot ett fossilfritt transport- och energisystem nationellt och internationellt. Därtill krävs också en mer tjänstebaserad och cirkulär ekonomi där ökad digitalisering kan bidra till att ersätta eller intensifiera användningen av produkter, ytor och transporter samt effektivisera processer och aktiviteter. Samtidigt behövs en övergång till mer närproducerade livsmedel med låg klimatpåverkan och ett ökat fokus på klimatsmarta upphandlingar och inköp i offentlig sektor.

60 Förslag till insatser Ökad medvetenhet om konsumtionens klimatpåverkan Ökad andel återanvändning och återvinning Stimulans till arrangemang för att hyra, dela eller låna saker istället för att själv äga dem (delningsekonomi) Förenklad möjlighet till hållbara val vid konsumtion Högre andel vegetarisk mat i offentliga kök Högre andel svenskt naturbeteskött i offentliga kök Ursprungsmärkning av livsmedel inom restaurangnäringen Minskad mängd matsvinn i hela livsmedelskedjan Främjat avfallsförebyggande arbete Förbättrade möjligheter till tågresande

Ordlista Skrivs efter remissen

Referenser Bilaga Bilaga 1 Tankeexperiment prognos personbilar 2030 Kalmar län. Nedan presenterade tankeexperiment är en grov uppskattning av nuläge och prognos för framtiden. Siffror på antalet personbilar är hämtade från SCB, likaså statistik om drivmedel. Drivmedelsstatistiken är för alla fordon i trafik i Kalmar län (lätt och tung trafik). Där inte statistik finns har antagande gjorts. Energieffektivisering samt eventuellt minskning av fordon i trafik 2030 är inte medräknad utan data utgår från dagens. Meningen med tankeexperimentet är att reflektera över möjligheterna att Kalmar län ska klara målet om fossilbränslefri region 2030 samt framtida behov av förnybara drivmedel. Beräkningsdata: Antal fordon i trafik 164 800 Varav personbilar 134 000, varav 55 procent elbilar (73 700) 87 år 2030 Varav tung trafik 30 8000 Drivmedelsförsäljning 2030 2813 GWh (försäljningen 2018) Drivmedel GWh per fordon 2813/164800 = 0,017 GWh/ fordon Total biogasproduktion 2030 300 GWh 88 Beräknad biogas som fordonsgas 300*0,65= 198 GWh 89, 60 procent tung trafik (112 GWH) 40 procent personbilar (80 GWh) Biogas som drivmedel 2030 (alla vägfordon) Personbilar biogas Tunga fordon biogas Tunga fordon biogas av totala drivmedelsförsäljning Elbilar drivmedel 2030 Resterande av drivmedelsförsäljningen som måste drivas av andra förnybara drivmedel än El och biogas. 198/2813 GWh = 7 procent av drivmedelsförsäljningen 134000*0,017 = 2278 GWh. 80/2278 = 3,5 procent 30800*0,017 = 523 GWh. 112/523 = 21 procent 112/2813 GWh = 4 procent. 73700*0,017 = 1252 GWh. 1252/2813 = 45 procent Summa drivmedel el, biogas = 198+1252 = 1450 GWh. 2813-1450 = 1363/ 2813 GWh = 48 procent Summa GWH: Biogas 198 + EL 1252 + Biobränsle 1363 = 2813 GWh Summa procent: Biogas 7 + EL 45 + Biobränsle 48 = 100 procent 87 http://press.powercircle.org/documents/elbilslaeget-2018-med-ny-prognos-85299 88 Systemstudie biogas 2018 ( produktionskapacitet 2030 = 300 GWh i Kalmar län) 89 (https://www.energigas.se/library/2368/rapport-es-2018_01.pdf) ( 65 procent av biogasen uppgraderas till fordonsgas)

Bilaga 2 Definitioner och utgångspunkter Följande avsnitt (definition och utgångspunkt) är hämtat från handlingsprogrammet för en fossilbränslefri region och gäller även för Klimat-och energistrategin då en del av målen återfinns i båda dokumenten. Definitioner energiproduktion och energianva ndning Kalmar län utgör systemgräns. Kärnkraftverket i Oskarshamn räknas som en extern, nationell producent. Orsaken till detta är främst att kärnkraftverkets elproduktion är så stor att det annars blir omöjligt att läsa ut andra trender, förändringar och så vidare. Regionalt producerad förnyelsebar el, såsom motkraft, vindkraft innanför territorialgränsen, solel och vattenkraft räknas i energibalansen länet tillgodo. Länets övriga elanvändning anses ha samma sammansättning som den nordiska elmixen. Regionalt producerad bioenergi (biobränsle, biogas) och förnybara fordonsbränslen räknas länet tillgodo, även om bränslet exporteras. Då vi använder begreppet fossilbränslefri region menar vi alltid att det inte ska ske något nettoutsläpp av fossil koldioxid från Kalmar län. Vi ska producera lika mycket förnybar energi som den totala mängd energi som används i Kalmar län. Fossil koldioxid från kalksten vid cementtillverkningen ingår inte i fossilbränslefri region. Definition om målen: 1. Att offentlig sektor år 2025 endast använder förnybar energi 2. Att år 2025 är fossila koldioxidutsläpp från transporter i Kalmar län 70 procent lägre än år 2010 Fossilfria transporter För att transporten ska räknas som fossilfri i det här sammanhanget krävs, i enlighet med förslaget till EU:s förnybarhetsdirektiv, att drivmedlet ger en utsläppsminskning på 70 procent jämfört med fossila alternativ. De drivmedel som i dagsläget lever upp till det kravet är el, vätgas, biogas, HVO, FAME, ED95. Köpta och utförda Både resor och transporter som organisationen utför själva och köper in räknas. Vid inköp av varor och tjänster där transporter ingår räknas transporterna om de står i rimlig proportion till det som handlas upp. Vid offentlig upphandling ingår de transporter som man enligt Upphandlingsmyndigheten har möjlighet att ställa krav på. För mer info se www.upphandlingsmyndigheten.se/kriteriebiblioteket/. Resor Anställdas resor i tjänsten räknas men inte resan till och från jobbet om de inte betalas av arbetsgivaren. Flyg Flyg ingår inte i riksdagens mål om 70 procents reduktion för inrikestransporter och räknas därför inte in. Vi ser ju dock gärna att man klimatväxlar eller klimatkompenserar för sina flygresor.

Undantag Målet gäller under förutsättningen att det kommer att finnas tillgång till förnybart bränsle. Definitioner effektiv energianvändning Detta avsnitt omfattar såväl energieffektivisering som energibesparing. Energieffektivisering uppnås genom tekniska lösningar - som lågenergilampor och bränslesnåla bilar - medan energibesparing innebär att vi förändrar vårt beteende och våra vanor, till exempel genom att samåka med bil eller släcka onödig belysning. Det är i nuläget oklart hur delmålet för ett transporteffektivt samhälle ska följas upp på bästa sätt på regional nivå. Målet är ändå en viktig markör, för att visa på nödvändigheten av att arbeta med dessa frågor. Vid beräkning av energianvändning i byggnader ska Boverkets redovisning med primärenergital väljas (BBR 2020). Definitioner annat Vi inkluderar också arbetsmaskiner i de avsnitt som handlar om transporter. Elproduktionens klimateffekt Produktion av el leder till olika miljö- och klimateffekter, beroende på vilken energikälla och vilken teknik som används. Den el som produceras i Sverige har mycket låga koldioxidutsläpp. Samtidigt är el ett energislag som lätt kan transporteras långt och som köps och säljs på en avreglerad marknad där en del av produktionen sker i kolkondenskraftverk. Sverige tillhör den gemensamma nordiska elmarknaden. Ett angreppssätt är därför att utgå ifrån den nordiska elproduktionen, där 1 kwh (kilowattimme) i genomsnitt ger ca 100 gram utsläppt koldioxid. El av okänt ursprung beräknas ge upphov till 344 g CO2/kWh (2014). Beräkningarna baserar sig på Energimarknadsinspektionens beräkning av den så kallade residualmixen för Norden.

391 86 Kalmar 010-223 00 00 kalmar@lansstyrelsen.se www.lansstyrelsen.se/kalmar

TJÄNSTESKRIVELSE 1(1) Datum 2019-05-17 Ärendenummer KTN 2019/81 Kalmar länstrafik Kollektivtrafiknämnden Uppföljningsrapport för 2018 enligt artikel 7.1 EU:s kollektivtrafikförordning Förslag till beslut Kollektivtrafiknämnden godkänner uppföljningsrapport för 2018 enligt artikel 7.1 EU:s kollektivtrafikförordning. Bakgrund Enligt artikel 7 ur EU:s kollektivtrafikförordning 1370/2007 ska varje behörig myndighet en gång om året offentliggöra en samlad rapport om den allmänna trafikplikten inom sitt behörighetsområde. Rapporten ska skilja mellan busstrafik och spårtrafik och möjliggöra kontroll och utvärdering av kollektivtrafiknätets effektivitet, kvalitet och finansiering. Den ska även i förekommande fall ge information om eventuellt beviljade ensamrätters art och omfattning. Kalmar länstrafik redovisade sin första rapport 2017 enlig artikeln, vilket då avsåg 2016 års verksamhet. SKL har i en vägledning sammanställt vad rapporten ska innehålla. Region Kalmar län har med ledning av detta och i dialog med andra regioners regionala kollektivtrafikmyndigheter tagit fram ett format för årsredovisningen. Karl-Johan Bodell trafikdirektör Bilaga Uppföljningsrapport enligt artikel 7.1 EU:s kollektivtrafikförordning. Region Kalmar län Webbplats regionkalmar.se E-post region@regionkalmar.se Organisationsnr 232100-0073 Postadress Region Kalmar län Box 601 391 26 Kalmar Besöksadress Strömgatan 13 391 26 Kalmar Telefon 0480-810 00 vx Bankgiro 833-3007

Kalmar läns kollektivtrafik 2018 Uppföljningsrapport artikel 7.1 EU:s kollektivtrafikförordning

Artikel 7 ur EU:s kollektivtrafikförordning 1370/2007. Varje behörig myndighet ska en gång om året offentliggöra en samlad rapport om den allmänna trafikplikten inom sitt behörighetsområde, och de utvalda kollektivtrafikföretagen samt om ersättningar och ensamrätt som dessa kollektivtrafikföretag beviljats som kompensation. Rapporten ska skilja mellan busstrafik och spårtrafik, den ska möjliggöra kontroll och utvärdering av kollektivtrafiknätets effektivitet, kvalitet och finansiering samt, i förekommande fall, ge information om eventuellt beviljade ensamrätters art och omfattning. Kalmar läns kollektivtrafik 2018 - uppföljningsrapport artikel 7.1 EU:s kollektivtrafikförordning. Dnr: KTN 2019/81 Beslutad av Kollektivtrafiknämnden 190524

Inledning & syfte Region Kalmar län är regional kollektivtrafikmyndighet (RKM) i Kalmar län och är ansvarig för kollektivtrafiken. Kalmar länstrafik är en förvaltning inom Region Kalmar län med ansvar för genomförandet av kollektivtrafiken. De skattemedel (finansiärens bidrag) som används för att stödja kollektivtrafiken i länet ska användas så effektivt som möjligt samtidigt som planering och utförande av trafiken ska följa SFS 2010:1065, Lag om kollektivtrafik. Transportstyrelsen är tillsynsmyndighet och utför regelbundna uppföljningar av hur olika län eller regioner hanterar kollektivtrafiken. Kalmar län redovisade år 2017 sin första uppföljningsrapport enligt artikel 7.1 i EU:s kollektivtrafikförordning avseende år 2016. Rapporten ska på ett samlat sätt presentera länets arbete för Transportstyrelsen och utgör samtidigt en sammanställning för egenkontroll av verksamheten. SKL har i en vägledning sammanställt vad rapporten, enligt EU:s kollektivtrafikförordning, ska innehålla. Region Kalmar län har med ledning av detta och i dialog med andra regioners regionala kollektivtrafikmyndigheter tagit fram ett format för årsredovisningen. Region Kalmar län/kollektivtrafikmyndigheten hoppas att rapporten ska bidra till en bra dialog om kollektivtrafikens utveckling och bli en kunskapskälla för beslutsfattare och andra berörda 3

4 REGION KALMAR LÄN ÅRSREDOVISNING 2018

Allmän trafikplikt och avtal Kollektivtrafiklagen anger att beslut om allmän trafikplikt ska föregå en upphandling. Beslutet ska ange vad som ska upphandlas och varför på ett sätt som motiverar att trafiken inte lämnas till den kommersiella marknaden. Syftet är att allmänheten och trafikföretagen ska få information om den politiska ambitionsnivån gällande kollektivtrafik i olika områden. I bilagor redovisas fattade beslut om trafikplikt, vilka företag som utförde kollektivtrafik i Kalmar län under hela eller delar av år 2018. Kostnader för respektive avtal redovisas samt eventuella överenskommelser som har gjorts utöver traditionella upphandlingar i konkurrens. Den kommersiella regionala linjetrafik som utförs i Kalmar län redovisas också. Allmän trafikplikt Med allmän trafikplikt menas enligt EU-förordningen (1370/2007) om kollektivtrafik, de krav som behörig myndighet definierar eller fastställer för att sörja för kollektivtrafik av allmänt intresse. Den trafik som avses är av sådant slag att ett kollektivtrafikföretag inte skulle ha något eget kommersiellt intresse av att bedriva utan att få ersättning från det allmänna eller åtminstone inte i samma omfattning eller på samma villkor. Den trafik som omfattas av allmän trafikplikt ska motiveras i trafikförsörjningsprogrammet. Den ska ge en samhällsekonomisk nytta, tillgodose behovet av resor i vardagen och säkerställa ett långsiktigt sammanhållet kollektivtrafiksystem. Kollektivtrafikföretag och kostnadsersättningar Under 2018 hade Kalmar läns landsting för tågtrafiken sammanlagt 17 avtal avseende drift, underhåll, hyra av fordon mm. För den linjelagda busstrafiken fanns 18 trafikavtal där det ingår avtal med mindre fordon och skolfordon som delvis nyttjas för allmän kollektivtrafik. Från år 2017 finns också 2 avtal rörande båttrafik. I bilaga 5.2 finns en förteckning över avtal och utbetalda ersättningar som var aktuella i Kalmar län under år 2018. Ensamrätter eller direkttilldelade avtal Kalmar länstrafik upphandlar all trafik regelbundet. Ensamrätter eller direkttilldelade avtal förekommer ej. Kommersiell linjetrafik Kommersiell regional linjetrafik är sedan 2012 tillåten utan tillstånd men med anmälningsskyldighet. I Kalmar län förekommer kommersiell kollektivtrafik med såväl buss, taxi och båt. Trafikoperatörer och trafikerade sträckor redovisas i bilaga 5.3. På dessa sträckor är det möjligt att bedriva trafik på kommersiella villkor och det finns aktörer som är intresserade av att bedriva trafiken. I bilaga 5.1 finns en förteckning över beslut om allmän trafikplikt som var aktuella i Kalmar län under år 2018. 5

Resultat Nedan beskrivs utvecklingen av kostnader, intäkter och resande enligt rapportering till Trafikanalys. Nyckeltal har beräknats utifrån grundstatistiken. I övriga kostnader ligger alla kostnader för Kalmar län som hänförs till kollektivtrafiken men som inte är betalning till trafikentreprenörerna. Några av de större posterna ligger inom biljettförsäljning, marknadsföring, hållplatsunderhåll och trafikplanering där personalkostnader ingår. Finansiering Bruttokostnader, 1000-tal kr Trafikslag/År 2015 2016 2017 2018 Marknadsandel %, Kollektivtrafiken i förhållande till totalt antal motoriserade resor Totalt Kalmar 2015 2016 2017 2018 län (helår)/år Totalt 12 8 14 12 Tåg Buss/Bil Båt Infrastruktur 257 360 407 677-5181 266 602 434 435-6971 265 305 462 308 1 376 11 214 270 177 510 399 3 140 13 951 Trafikutbud, 1000-tal km Trafikslag/År 2015 2016 2017 2018 Övrigt Totalt 52 871 723 089 49 098 757 106 61 492 801 901 66 467 855 134 Tåg Buss/Bil 2699 17 039 2891 17 841 2685 17 227 2 877 18 055 Totalt 19 738 20 732 19 912 20 932 Intäkter, 1000-tal kr Trafikslag/År 2015 2016 2017 2018 Effektivitet Tåg Buss/Bil Båt Övrigt Totalt 125 478 213 214-629 339 321 158 073 220 972-6540 385 585 155 519 241 959 < 0,1 2166 399 644 144 640 288 083 3 046 7 403 443 172 Nedanstående tal har tagits fram genom att använda faktiska värden i de tidigare avsnitten för att beskriva kostnadsutvecklingen per km och resa och avser fr.o.m. år 2018 de rent trafikala kostnaderna. Rapporteringen till Trafikanalys förändrades under 2017 varför siffrorna bakåt i tiden inte är helt jämförbara. Skattesubventionsgrad % (finansiärers andel) Trafikslag/År 2015 2016 2017 2018 Totalt 53,1% 49,1% 50,1% 48,2% Total bruttokostnad per resa, kr Trafikslag/År 2015 2016 2017 2018 Totalt 77,06 73,61 83,33 75,55 Resor och trafikutbud Nedan beskrivs antal resor och trafikens omfattning uppdelat på trafikslag. Siffrorna har Region Kalmar län rapporterat in till Trafikanalys förutom marknadsandel som har tagits fram av Svensk kollektivtrafik genom kollektivtrafikbarometern. Resor, 1000-tal resor Trafikslag/År 2015 2016 2017 2018 Tåg Buss/Bil Båt Totalt 1972 7412-9384 2086 8199-10285 1900 7905 7,5 9605 1 894 8 353 7 10 254 Total kostnad per resa, kr (finansiärens bidrag) Trafikslag/År 2015 2016 2017 2018 Tåg 66,88 52,03 60,29 66,28 Buss/Bil 26,24 26,04 37,15 25,54 Båt - - - 13,43* Totalt 40,90 36,12 41,72 33,06 * finansiärens kostnad efter kommunala och kommersiella bidrag. Total kostnad per km, kr (finansiärens bidrag) Trafikslag/År 2015 2016 2017 2018 Tåg 48,86 37,54 42,66 43,63 Buss/Bil 11,41 11,96 16,61 11,81 Totalt 19,44 17,92 20,13 16,19 6

Kvalitet Kvalitet är ett brett begrepp där olika delar har olika tyngd för olika individer. Kollektivtrafik-branschen har under många år försökt kartlägga vilka områden som är viktigast att lägga resurser på. Genom samverkan och dialog i Svensk kollektivtrafik och med kollektivtrafikbarometern som verktyg finns nu mycket kunskap och resultat. Nedan beskrivs några områden som avgör hur kollektivtrafikresenären uppfattar och värderar trafiken och som påverkar i vilken grad kollektivtrafiken kan konkurrera med andra färdmedel. Tillgänglighet Begreppet tillgänglighet förekommer i två betydelser inom kollektivtrafiken; möjligheten för personer med funktionsnedsättning att använda kollektivtrafiken och kollektivtrafikens närhet till bostäder och målpunkter. SKL använder i sin statistik begreppet tillgänglighet i betydelsen tillgänglighet för funktionsnedsatta. Det är också i den betydelsen som begreppet diskuteras i det nedanstående. Tillgänglighet är en central aspekt i all planering och utformning av kollektivtrafiken och dess interaktion med infrastruktur och bebyggelse. Det finns därför ett delat ansvar för denna fråga mellan Trafikverket, den regionala utvecklingsförvaltningen inom Region Kalmar län, kommunerna och Kalmar länstrafik, som trafikutövare. Kalmar länstrafik kan påverka tillgänglighetsaspekter i fordonen i samband med upphandling. Som trafikhuvudman kan Kalmar länstrafik ta fram målsättningar för länets utveckling av hållplatser och bytespunkter, och för den egna verksamheten handlingsplaner, för vilka åtgärder som ska göras. Efter skatteväxlingen 2012 ansvarar Kalmar länstrafik för hållplatsstolpe, informationstavla och väderskydd (inkl. sittbänk) vid bytespunkter. För den fysiska utformningen av hållplatser och bytespunkter svarar väghållaren. Det finns i Kalmar läns trafikförsörjningsprogram en uttalad vilja att tillgängliggöra fler hållplatser och bytespunkter då ökad tillgänglighet gagnar långt flera målgrupper än bara personer med funktionshinder. I en bilaga till trafikförsörjningsprogrammet redovisas de bytespunkter och hållplatser med fler än 20 påstigande vardagar 2015 som ska vara tillgängliga för resenärer med nedsatt rörelseförmåga, syn eller hörsel till år 2025. En ny hållplatsklassificering med högre målsättningar för tillgängligheten kommer att introduceras under 2019. Restid Även om möjligheten att använda tiden ofta är mycket bättre på buss och tåg jämfört med bil är restiden viktig för valet av färdsätt. Restiden är därför ett område med hög prioritet både i trafikförsörjnings-programmet och i den Kollektivtrafikstrategi 2050 som länet antagit och där tydliga restidsmål ställts upp för resor både inom länet och länsöverskridande. Det bedöms särskilt viktigt för framtiden att förbättra restiden till och mellan tillväxtmotorer och regionala kärnor. Region Kalmar län arbetar inom ramen för Regionsamverkan Sydsverige för att sätta upp gemensamma restidsmål mellan samtliga tillväxtmotorer i Sydsverige. Region Kalmar län har också tillsammans med de övriga Smålandslänen genomfört ett projekt för att studera förutsättningarna för att skapa ett länsöverskridande BRT-koncept (Bus Rapid Transit) i områden där tågbanor saknas. Satsning på tät och snabb trafik i så kallade starka kollektivtrafikstråk har lett till en tydlig resandeökning i länet. Även i stadstrafiken har tätare turer gett fler resenärer. Punktlighet Punktligheten är viktig för tilltron till kollektivtrafiken. Man ska kunna lita på att man kommer fram i tid utan att behöva använda stora marginaler genom att ta tidigare avgångar än nödvändigt. I tågtrafiken fortplantar sig lätt förseningar från andra delar av tågsystemet vilket kan vara svårt att komma åt. Under 2016 byggdes en ny tågdepå i Kalmar som snabbt ger tillgång till gott underhåll och god service av tågen och indirekt också bättre punktlighet. I kollektivtrafikbarometerns undersökning 2018 angav 54 % av invånarna i Kalmar län att de kan lita på att komma fram i tid med kollektivtrafiken, vilket är en högre nivå än 2017 (+ 6 %) och klart över genomsnittet i Sverige. Trots att antalet resor ökat starkt, vilket t ex är fallet i Kalmar stadstrafik, är upplevelsen att man kan lita på trafiken mer. I de mest resandetäta områdena har också tidtabellen förtätats, vilket gör väntetiderna kortare. Det krävs följsamhet i tidtabellsarbetet och i biljettoch betalsystem för att kompensera för ett större antal påstigningar. Nöjdhet I de nöjdhetsmätningar som fortlöpande genomförs är givetvis de som reser med kollektivtrafiken mer nöjda med den än den allmänhet som i regel inte nyttjar trafiken. På helårsbasis 2018 var kundnöjdheten 65 % bland resenärerna och 52 % bland allmänheten. Jämfört med år 2017 är detta en tydlig förbättring, en ökning med + 15 % respektive + 6%. Nya bussar, ny teknik, bättre reseupplevelse och trafikinformation samt tydlig och mer frekvent marknadskommunikation har bidragit till att nöjdheten ökar markant. I servicetrafiken är nöjdheten med både handläggning av färdtjänst och senaste resan över 90 % för båda kategorierna, vilket måste betraktas som mycket bra 7

Kollektivtrafikens fortsatta utveckling I maj 2017 togs beslut om ett nytt trafikförsörjningsprogram i Kalmar län. Programmet följer intentionerna i det tidigare programmet och det finns ett brett politiskt stöd för en klimatvänlig kollektivtrafik för alla som ett medel för den regionala utvecklingen. Kalmar län med sina drygt 240 000 invånare är glesbefolkat och med Kalmar som tydlig tillväxtmotor i länet. Västervik och Oskarshamn är regionala kärnor. I OECD:s Territorial Reviews av Småland Blekingeregionen 2012 framhölls vikten av bättre kommunikationer och kortare restider för att utveckla regionen. Vikten av kortare restider till de tre storstadsregionerna/ internationella flygplatser och nära liggande läns tillväxtmotorer framhålls numera i flera strategiska dokument i länet som den regionala utvecklingsstrategin, kollektivtrafikstrategi 2050 och trafikförsörjningsprogrammet. Det pågår också länsöverskridande samarbete kring detta i Regionsamverkan Sydsverige. Nåbarhet och tillgänglighet är andra högt prioriterade områden i trafikförsörjningsprogrammet. Begreppet nåbarhet används för att beskriva i vilken utsträckning människor har tillgång till kollektivtrafik för att ta sig till arbete, skolor och samhällsservice. Begreppet tillgänglighet används i betydelsen tillgänglighet för personer med funktionsnedsättningar. Närtrafiken på landsbygden är ett exempel på ett utvecklingsområde där ett förbättringsarbete pågår för att upprätthålla nåbarheten till olika målorter och service. Även biljettoch betallösningar utvecklas för att på olika sätt underlätta för resenärerna. Region Kalmar län arbetar också offensivt för att bli en fossilbränslefri region till år 2030. Kollektivtrafiken ska vara föregångare i detta och vara fossilbränslefri redan år 2020. Ett stort steg i detta arbete togs i och med ett nytt trafikavtal för länets cirka 400 bussar som startade i augusti 2017 och som ger en kraftig minskning av koldioxidutsläppen. Ytterligare en upphandling av fossilbränslefria serviceresor och närtrafik har genomförts under 2018. Det avtalet ska starta i januari 2020. År 2020 återstår den dieseldrivna tågtrafiken på Stångådalsbanan och Tjustbanan att ställa om till fossilfri drift. I denna fråga ligger rådigheten delvis bortom länets gränser. Kalmar länstrafik arbetar vidare för att det ska vara Nära till Sveriges solsida! 8

Bilagor 5.1 Förteckning beslut allmän trafikplikt Nedan följer en kort beskrivning av befintliga beslut om allmän trafikplikt vid tidpunkten för publicering av denna rapport. Ärendena är diarieförda och kan begäras ut av via regionens diarium eller direkt genom kollektivtrafikmyndigheten. Trafikslag Sträcka Dnr Tåg 1 Tåg 1 Tåg 1 Buss Buss 1 Buss/bil Båt (Kalmar) - Emmaboda Karlskrona Kalmar Växjö Kalmar - Linköping, Västervik - Linköping Samtliga busslinjer i KLT:s regi inom länet Samtliga länsöverskridande busslinjer som inte är kommersiella. Hultsfred Målilla Järnforsen Vetlanda Hultsfred Målilla Virserum Åseda Växjö Nybro Orrefors Målerås Alstermo Åseda Oskarshamn Högsby - Åseda Växjö Vimmerby Kisa Vimmerby Mariannelund Eksjö Nässjö Närtrafik i Kalmar län Båttrafik i Västerviks och Oskarshamns kommuner 170277 180308 130298 160101 Se nedan 160045 160046 160047 160048 160049 160050 2018/105 170429 1 Beslut har fattats efter överenskommelse med berört län enligt 3 kapitlet, 1, 2 stycket lagen (SFS 2010:1065) om kollektivtrafik. 10

5.2 Förteckning trafikavtal 2018 med kostnadsersättningar Tabellen visar gällande trafikavtal med kostnadsersättning under 2018. Operatör Trafikavtal Kostnadsersättning (1000 Kr) Transdev Sverige AB Transdev Sverige AB Transdev Sverige AB Tågkompaniet Bergkvarabuss AB Bivab (Buss i Väst AB) Flexbuss i Sverige AB Gamleby Taxi & Buss AB Hallens Buss AB Nettotaxi AB Nilsbuss AB Taxi 16000 Taxi Emma AB Ukna Busstrafik AB Kråkelund Dyk & Sjöentreprenad Solidö Skärgårdstaxi 150279 120260 130677 180890 140811 140811 140811 140811 140811 140811 140811 140811 140811 140811 170549 170549 18310 21883 86453 896 229845 62409 92026 2982 4902 3401 38460 57 3582 10743 2251 810 11

5.3 Förteckning kommersiell linjetrafik Tabellen visar regional kollektivtrafik som bedrivs på kommersiella grunder och berör Kalmar län. Trafikslag Operatör Sträcka Buss Buss Buss Buss Buss Buss Buss Tåg Flyg Båt Silverlinjen Swebus (835) Swebus (835)/Flixbuss Svenska Buss (31)/Bergkvarabuss Söne Buss (Västervikexpressen) Söne Buss (Västervikexpressen) Gamleby Taxi & Buss AB (anrop) SJ (Kust till kust) Kalmar-Öland Airport (SAS/Bra) Ressel rederi AB Löttorp/Böda - Stockholm Byxelkrok - Uppsala Kalmar - Uppsala Brömsebro - Stockholm Västervik - Stockholm Västervik - Göteborg Västervik, norra - Gamleby Kalmar - Växjö Kalmar - Stockholm Kalmar - Färjestaden 12

Box 601, 391 26 Kalmar Telefon 0480-840 00 regionkalmar.se

Kalmar länstrafik TJÄNSTESKRIVELSE Datum 2019-05-17 Ärendenummer KTN 2019/79 Sida 1 (2) Kollektivtrafiknämnden Fordonsförvaltning inom Öresundstågssamarbetet Förslag till beslut Kollektivtrafiknämnden ställer sig bakom förslaget att - ge VD på Öresundståg AB i uppdrag att utarbeta ett förslag på nytt arbetssätt och styrning av förvaltningen av de svenska fordonen i Öresundstågstrafiken med utgångspunkt i det uppdrag som Öresundståg AB har enligt punkt 3.3.6 i Ägardirektiv Bolaget får i uppdrag att samordna fordonsförvaltningen och bereda ärenden. Uppdraget genomförs i samråd med Trafikdirektörer/VD hos ägarna. - Ett nytt avtal fr o m 2020-01-01 om fordonsförvaltning mellan fordonsägarna anpassas utifrån ovanstående. Bakgrund Region Kalmar län genom Kalmar länstrafik är delägare i Öresundståg AB. Fordonen som Kalmar länstrafik levererar in i Öresundstågstrafiken ägs av AB Transitio och leasas av Kalmar länstrafik. Det är därför AB Transitio som ingår i förvaltningsgruppen gällande de fordon som Kalmar länstrafik tillhandahåller för Öresundstågstrafiken. Enligt det nya ägardirektivet för Öresundståg AB ska man stärka bolagets operativa och strategiska ansvar för Öresundstågstrafiken, däribland att samordna fordonsförvaltningen. Parallellt finns ett avtal mellan fordonsägarna om förvaltning av fordonen. Detta avtal avslutas 2019-12-31. I linje med detta direktiv och det samordningsansvar som bolaget ska förfoga över vore det bra med större rådighet över tillgången till fordon. Bolaget planerar, utvecklar och följer upp trafiken och underhållet, men saknar en tydlig koppling mellan investeringarna på fordonen och hur detta påverkar driftbudgeten. Bolaget får genom ett samordnat förvaltningsansvar en direkt koppling till långsiktig ekonomisk plan för hela Öresundstågsverksamheten. Region Kalmar län är positiva till den föreslagna förändringen men för regionens del är det inte aktuellt med något direkt avtal med Öresundståg AB. Detta eftersom Kalmar länstrafik inte är fordonsägare, det är AB Transitio som är det. Region Kalmar län Webbplats regionkalmar.se E-post region@regionkalmar.se Organisationsnr 232100-0073 Postadress Region Kalmar län Box 601 391 26 Kalmar Besöksadress Strömgatan 13 391 26 Kalmar Telefon 0480-810 00 vx Bankgiro 833-3007

Region Kalmar län Datum 2019-04-24 Sida 2 (2) Karl-Johan Bodell trafikdirektör Bilaga Skrivelse från Öresundståg AB, daterat den 4 april 2019

TJÄNSTESKRIVELSE 1(1) Datum 2019-05-17 Ärendenummer KTN 2019/45 Kalmar länstrafik Kollektivtrafiknämnden Medborgarförslag om seniorperiodkortens giltighet lördagar och söndagar Förslag till beslut Kollektivtrafiknämnden besvarar medborgarförslaget enligt redovisat yttrande. Bakgrund I medborgarförslaget föreslår Peter Håkansson, Kalmar, att KLT:s månadskort för pensionärer (seniorperiodkortet) inte ska ha några begränsningar på lördag och söndag vad gäller tid man kan åka. Yttrande Vid diskussionerna kring införandet av seniorkorten framkom vissa begränsningar. Det ena var resandetrycket under peaktiderna morgon och kväll på vardagar. En annan begränsning var tekniken i nuvarande biljettsystem, som inte medgav att ha olika begränsningar under olika dagar. För att komma igång med seniorperiodkortet snabbt och inte behöva invänta ny teknik som kommer i nästa generations biljettoch betalsystem, så infördes kortet på försök med de begränsningar som det innebar. När nästa generation av biljettsystem lanseras under 2020 kommer det att vara möjligt att kunna styra begränsningarna till vissa dagar. Denna fråga kan då komma att hanteras i den ordinarie budget- och planeringsprocessen Karl-Johan Bodell trafikdirektör Bilaga Medborgarförslag om seniorperiodkortens giltighet lördagar och söndagar Region Kalmar län Webbplats regionkalmar.se E-post region@regionkalmar.se Organisationsnr 232100-0073 Postadress Region Kalmar län Box 601 391 26 Kalmar Besöksadress Strömgatan 13 391 26 Kalmar Telefon 0480-810 00 vx Bankgiro 833-3007

TJÄNSTESKRIVELSE 1(1) Datum 2019-05-17 Ärendenummer KTN 2019/44 Kalmar länstrafik Kollektivtrafiknämnden Medborgarförslag om att ta med cykel på buss Förslag till beslut Kollektivtrafiknämnden föreslår att regionfullmäktige besvarar medborgarförslaget med ändrad fordonstyp för att ta med egen cykel, med redovisat yttrande. Bakgrund I ett medborgarförslag föreslår Daniel Backström, Ålem, att Kalmar länstrafiks bussar borde vara utformade så kunderna själva kan lyfta ombord sina cyklar och ta med dem på resan. På detta vis kan kunden cykla till bussen, ta med cykeln på bussen, samt cykla sista biten vid framkomsten till sin destination. Yttrande I dagens avtal finns möjlighet att ta med cyklar på fordonstyper som används i regiontrafik och i landsbygdstrafik. Fordon som används i stadstrafiken i Kalmar, Oskarshamn och Västervik har däremot ingen möjlighet att medföra cyklar. Dagens avtal med trafikföretagen är tecknade på 10 år, med start 2017. Det är inte ekonomiskt försvarbart att beställa en typförändring av fordon under löpande avtalsperiod, utan det bör ske vid upphandlingstillfället. Inför nästa upphandling kommer utvärdering att ske och en dialog kommer att föras med länets kommuner. I detta sammanhang kan medborgarförslaget beaktas. Karl-Johan Bodell trafikdirektör Bilaga Medborgarförslag om att ta med cykel på buss Region Kalmar län Webbplats regionkalmar.se E-post region@regionkalmar.se Organisationsnr 232100-0073 Postadress Region Kalmar län Box 601 391 26 Kalmar Besöksadress Strömgatan 13 391 26 Kalmar Telefon 0480-810 00 vx Bankgiro 833-3007

TJÄNSTESKRIVELSE 1(2) Datum 2019-05-17 Ärendenummer KTN 2019/64 Kalmar länstrafik Kollektivtrafiknämnden Medborgarförslag om ändrade regler och avgift vid sjukresa med egen bil Förslag till beslut Kollektivtrafiknämnden föreslår att regionfullmäktige besvarar medborgarförslag om ändrade regler och avgift vid sjukresa med egen bil med redovisat yttrande. Bakgrund I ett medborgarförslag föreslår Ann-Marie Hedlund, Degerhamn, förändring i dagens regelverk för sjukresa med egen bil. I medborgarförslaget föreslås att milersättningen ska höjas till 18.50 kronor enligt skattemyndigheternas rekommendation, samt att egenavgiften stryks då resan utförs med egen bil. Yttrande Gällande regelverk ger en ersättning med 12 kr/mil vid resa med egen bil. Från denna ersättning dras egenavgiften för varje resa med 125 kr. Egenavgiften dras tills man uppnår högkostnadsskyddet som ligger på 2 250 kr, därefter erhåller resanden hela bilersättningen. Förändring av regelverket innebär en stor kostnadsökning för regionen. Under 2018 drogs 5,6 miljoner kronor i egenavgifter av från inkomna ersättningsärenden för sjukresa med egen bil. Under 2018 utbetalades även stora summor i bilersättning för sjukresor med egen bil. Den föreslagna förändringen innebär en kostnadsökning för Region Kalmar län med ca 35 %. Kalmar länstrafik har i uppdrag att tydliggöra och förnya befintligt regelverk för sjukresor. Förslagsställarens synpunkter kommer att tas med i det fortsatta arbetet. Ändringar kan prövas i samband med framtagande av nytt regelverk. Karl-Johan Bodell trafikdirektör Region Kalmar län Webbplats regionkalmar.se E-post region@regionkalmar.se Organisationsnr 232100-0073 Postadress Region Kalmar län Box 601 391 26 Kalmar Besöksadress Strömgatan 13 391 26 Kalmar Telefon 0480-810 00 vx Bankgiro 833-3007

Region Kalmar län Datum 2019-05-17 Sida 2 (2) Bilaga Medborgarförslag om ändrade regler och avgift vid sjukresa med egen bil

Kalmar länstrafik Förslag: För sex månader sedan uppdagades det att jag hade en stor tumör, som krävde cellgifts behandling och strålning i Linköping. Operation i Kalmar. Vi åkte i egen bil så länge det gått för min sjukdom. Vi har nu upptäckt att ni tar betalt 125:-/enkel resa av mig när jag reser i min egna bil. Hur kan det vara möjligt? Jag betalar själv för bilen, chauffören och även bensinen. Vi uppfattar det som bedrägligt. Vårt förslag är att ni slutar ta avgifter när man åker i egen bil, och höjer milersättningen till 18.50:- som är skattemyndighetens rekommendationer. Namn: Ann-marie Hedlund Gatudress: Össby 208 Postnummer: 38664 Ort: Degerhamn Epost: hakan.droda@gmail.com Acceptera: Jag accepterar

Kalmar länstrafik TJÄNSTESKRIVELSE Datum 2019-05-17 Ärendenummer KTN 2019/66 Sida 1 (2) Kollektivtrafiknämnden Biljettsystem Kalmar länstrafik Förslag till beslut Kollektivtrafiknämnden föreslår att regionfullmäktige godkänner inköp av biljettsystem för Kalmar länstrafik till en maximal summa om 35 miljoner kronor. Kostnaderna för 2019 får tas inom kollektivtrafiknämndens driftbudget. De ekonomiska konsekvenserna från och med 2020 inarbetas i kommande regionplan. Bakgrund Avtalet med nuvarande leverantör av det befintliga biljettoch betalsystemet går ut under 2020. Nuvarande biljettsystem behöver därför ersättas med ett nytt biljettsystem senast december 2019. Det nuvarande systemet är gammalt och kan inte möta nya krav på moderna tekniska lösningar som också innebär ett enklare resande över länsgränser. Ett nytt biljettsystem har tagits fram i ett gemensamt projekt med Region Halland, Region Jönköpings län, Region Kalmar län och Region Kronoberg. Enligt projektplanen ska lösningen införas i tre faser. Fas 1, som inleddes under 2016, innebär bland annat en anpassning av nuvarande mobilapp samt dataförsörjning till fordonsdator. Fas 2 genomfördes under 2017 och innebär att det upphandlats en komplett infrastruktur för maskinell validering av appoch pappersbiljetter. Fas 3 innebär att ersätta nuvarande biljettsystem fullt ut och är den sista fasen i projektet. Grundläggande är att alla huvudmän i Sverige vid utveckling av nya biljettsystem ska följa fastställd nationell standard. Standarden förvaltas av Samtrafiken AB och innebär att systemen är kompatibla med varandra. Kostnaden för Kalmar länstrafiks del beräknas till 32 35 Mkr. Kostnaderna fördelas enligt följande: Hårdvaror 13,2 Mkr, mjukvaror 8,6 Mkr, externa konsulter/installationer 10,2 Mkr. Samtliga kostnader är efter beräknade och genomförda upphandlingar samt planerade projektstrukturer. Region Kalmar län Webbplats regionkalmar.se E-post region@regionkalmar.se Organisationsnr 232100-0073 Postadress Region Kalmar län Box 601 391 26 Kalmar Besöksadress Strömgatan 13 391 26 Kalmar Telefon 0480-810 00 vx Bankgiro 833-3007

Region Kalmar län Datum 2019-04-08 Sida 2 (2) Ekonomiska konsekvenser Investering och avskrivningskostnader Utbetalningar för investeringen kommer att ske 2019 och 2020. Utvecklingen av biljettsystemets samtliga delar är komplex och eftersom upphandling sker vid olika tillfällen är den totala investeringsnivån inte helt klar. Investeringen kan delas in i olika delar som var för sig aktiveras som en anläggningstillgång och som sedan skrivs av under 5-7 år utifrån den bedömda ekonomiska livslängden. Den årliga avskrivningskostnaden för investeringen på 32-35 Mkr beräknas till 5-6 Mkr. Avskrivningarna påbörjas när det nya biljettsystemet tas i drift. Utvecklingen av det systemet kommer att fortgå in i 2020. Driftkostnader I samband med införande av nytt biljettsystem kommer kostnaderna för driften att förändras. Driften av det nuvarande biljettsystemet uppgår årligen till 10,8 Mkr, medan driften av det nya biljettsystemet beräknas uppgå till 5,8 Mkr, vilket är 5 Mkr lägre. Träffsäkerheten i beräkningen kommer att bli bättre i takt med att projektet fortlöper, men i dagsläget beräknas de totala kostnaderna för de olika systemen vara i nivå med varandra. Karl-Johan Bodell trafikdirektör

Datum 2019-03-18 Sida 1 (7) Bilaga till investeringsärende biljettoch betalsystem Nytt biljettsystem inför 2020 Dagens biljettsystem går mot slutet av sin livslängd varför Kalmar länstrafik tillsammans med övriga län i södra Sverige startade upp arbete med nästa generations biljettoch betalsystem. Nedan följer en sammanfattande resumé de händelser som har fört oss till där vi är idag. Bakgrund Ytterligare tillbaka i tiden hade länen i södra Sverige en användarförening vid namn Ascan. Här hanterades utveckling och förvaltning av det aktuella biljettoch betalsystem som fortfarande är i drift och har Cubic som leverantör. Kalmar länstrafik är idag inte samordnat i detta biljettsystem, utan har utvecklat sitt biljettoch betalsystem tillsammans med FARA ASA, Norge. Inför dialog och uppstart av nytt gemensamt biljettoch betalsystem gjordes ett aktivt val från Kalmars sida att ansluta sig till gemenskapen. Länen var överens om att denna dialog bäst fördes i den gemensamma användarföreningen Ascan, varför Kalmar länstrafik ansökte och beviljades inträde i denna. Ascans och Öresundstågs styrelse initierade 2013 projektet Framtida Biljett- och betalsystem där första aktiviteten var att genomföra en förstudie som syftade till att identifiera och beskriva möjliga vägar framåt när det gäller samarbeten kring biljettering av kollektivtrafik i Sydsverige. Förstudien presenterades i slutet av 2013 med förslag och rekommendationer om hur samtliga berörda huvudmän skulle kunna gå vidare mot ny gemensam biljettoch betallösning. I slutet av 2014 påbörjade Skånetrafiken ett projekt Maskinell validering i syfte att kravställa, upphandla, implementera och leverera ett komplett system som täcker in alla de komponenter som behövs för att kunna generera biljettinformation (app-biljetter), läsare av den maskinella koden, fordonsutrustning och server system i enlighet med Skånetrafikens krav. Som ett resultat av det gemensamma projektet Framtida Biljett- och betalsystem och de rekommendationer som lämnades i förstudien genom- Region Kalmar län Webbplats kalmarlanstrafik.se E-post Organisationsnr 232100-0073 Postadress Kalmar länstrafik Box 54 579 22 Högsby Besöksadress Albert Engströms väg 579 30 Högsby Telefon 010-21 21 000 vx Bankgiro 833-3007

Sida 2 (7) fördes under 2015 ett gemensamt pilotprojekt i Hässleholm. Pilotprojektet syftade till att testa och utvärdera maskinell validering av app-biljetter enligt den standard som tagits fram i det nationella BoB-projektet. Skånetrafikens projekt Maskinell validering utökades under 2015 till att även omfatta utveckling och realisering av en arkitektur för framtidens biljettoch betallösningar, vilket i praktiken innebar att projektet skulle leverera en komplett ny biljettoch betallösning. Senare under detta år tydliggjorde Skånetrafiken att man avsåg att gå vidare och genomföra sitt projekt som ett (utvecklingsprojekt av programvara) i egen regi och att även resultatet därefter skulle förvaltas i egen regi. Detta faktum hade övriga samarbetsparter i Ascan att förhålla sig till inför sina beslut om framtiden. Ascan genomförde under hösten 2015 en gemensam riskanalys i vilken de mest påtagliga riskerna var förknippade med att en av samarbetsparterna utvecklar ett eget biljettoch betalsystem. Från hösten 2015 och under 2016 fördes diskussioner i olika forum om hur man på bästa sätt kunde förbereda sig för att till december 2019 kunna ersätta det befintliga biljettoch betalsystemet, då avtalet med leverantören (Cubic) av det befintliga biljettoch betalsystemet går ut. Utifrån det faktum att Skånetrafiken på egen hand införskaffar ett nytt system så beslutade Hallands Länstrafik (HLT), Jönköpings Länstrafik (JLT), Länstrafiken Kronoberg (LTK) och Kalmar länstrafik i maj 2016 att gemensamt påbörja ett projekt (senare namngivet till Lynx) för att realisera en ny biljettoch betallösning till den kritiska tidpunkten december 2019. Att avvakta och ta del av resultatet av Skånetrafikens utveckling i egen regi, utan egentlig möjlighet till påverkan, bedömdes som orealistiskt bland annat på grund av minimal möjlighet till kravstyrning samt tidsmässiga och äganderättsliga skäl. I överenskommelsen om det gemensamma projektet fastställdes att den nya lösningen skulle baseras på och följa den nationella BoB-standarden. Senare har Blekingetrafiken (BLT) och ÖstgötaTrafiken (Ötraf) beslutat sig för att köpa in sig i Skånetrafikens biljettsystem. Den nationella standarden (BoB) I Samtrafikens regi har en standard tagits fram med specifikationer som beskriver hur ett biljettoch betalsystem konstrueras för att ge flexibilitet, skapa förutsättningar för ett större leverantörsoberoende och för att möjliggöra interoperabillitet mellan samverkande parters system. Arbetet har bedrivits i projektform där hela kollektivtrafikbranschen varit representerad - både privata och offentliga aktörer. Projektet avslutades i januari 2017 och Samtrafiken ansvarar sedan dess för förvaltning av BoB-standarden. Detaljerad information om projektet finns att inhämta på adressen: http://bob.samtrafiken.se/

Sida 3 (7) Samverkan med Skåne, Blekinge och Östergötland Samverkan mellan Lynx-projektet och Skånetrafikens projekt sker dels genom grupper i RSS-organisationen och dels direkt projekt till projekt. Den gemensamma uppgiften är att åstadkomma en lösning för kollektivtrafikens resenärer i Sydsverige som är minst lika bra som idag. En utgångspunkt för vad som ska lösas är det gemensamma regelverk som beskrivs i Sydtaxan 2.0 samt att den tekniska integrationen mellan systemen ska bygga på BoBstandarden och därmed även öppna upp för samverkan med andra parter så som exempelvis Västtrafik och Östgötatrafiken. Vårt gemensamma projekt Lynx I vårt gemensamma projektarbete deltar samtliga fyra län med deltagare som har med sig olika kompetenser in i arbetet. Från Kalmar hade vi initialt med deltagare från strategisk utveckling och teknikkunskap. Detta har växlats över till teknisk projektledare vilken även leder den lokala arbetsgruppen på hemmaplan, UX-designer och funktionalitet biljettstruktur. Det biljettoch betalsystem som utvecklas av Lynx-projektet baseras till fullo på den nationella BoB-standarden. Detta har gjort att centrala programmoduler har kunnat utvecklas gemensamt med Västtrafik och ett antal samverkande trafikföretag i Mellansverige ( BIMS-länen ) där Upplands Lokaltrafik har varit och är mest drivande. Dessa moduler har med detta samarbete kunnat utvecklas mycket kostnadseffektivt. Den gemensamma programvaran utgör även den referensinstallation för den testmiljö som Samtrafiken tillhandahåller för att säkerställa att BoBstandarden följs. Lynx-projektet har även samverkat med Västtrafik för upphandling och leverans av lösning för maskinell kontroll på bussar av biljetter som följer BoB-standarden. Lynx-projektet har gjort bedömningen att utveckling i egen regi inte är optimal. Olika systemdelar levereras och kommer att levereras av olika leverantörer och då i många fall i form av tjänster. Då lösningen baseras på den nationella modulariserade BoB-arkitekturen så ges möjligheter att vid eventuellt behov ersätta systemdelar med motsvarande systemdelar utvecklade enligt BoB-standarden på annat håll. I dagens arbete har vi kommit väldigt långt, men är pressade av en tight tidplan. Vi har som parter i projektet olika trängande behov av leverans av det nya biljettoch betalsystemet. Kalmar länstrafik är det län som har bäst förutsättningar, då vårt avtal med FARA inte är uppsagt och inte jobbar mot ett totalstopp i leverans av produkten. De övriga tre länen har ett avtal som upphör i juni 2020, därefter finns ingen möjlighet till support och underhåll av befintligt biljettsystem. För Skåne är stoppet redan vi årsskiftet och upphör efter december 2019. Detta påverkade Skånetrafikens val att skynda på arbetet med att få igång nytt biljettsystem inom sitt eget län och därefter utveckla våra gemensamma länsöverskridande resor.

Sida 4 (7) Nuläge i Lynx-projektets arbete - Avtal tecknades under våren 2017 Det företag som utvecklar den nationella standarden vilken benämns BoB heter Kirei. Detta företag ska enligt avtal utveckla programkomponenter för vårt framtida biljettsystem vilket skall bygga på den nationella BoB standarden. Leverans följer planen. - Avtal tecknades våren 2018 Upphandling genomfördes under 2018 för leverans av TVM biljettautomater. Avtal tecknades med Sigma S.p.A Italien, leverans kommer att ske i slutet av 2019. Leveransen följer planen. - Avtal tecknades våren 2017 Upphandling av läsare för validering av mobila biljetter genomfördes under 2017 tillsammans med Västtrafik. Avtal har tecknats med Access IS. Det har varit en extrem lång tid för utveckling av programvara för att följa Västtrafiks krav. Skulle levererats hösten 2017, men har blivit försenad vid flera tillfällen. Leverans har nu påbörjats och är inte kritisk för länets funktionalitet pga egna förseningar i leverans av kundapp.

Sida 5 (7) - Avtal tecknades våren 2018 Upphandling av mobil app genomfördes under hösten 2017, tilldelning gjordes i december 2017. Upphandlingen blev föremål för prövning av förvaltningsrätten. Utfall erhölls under sommaren 2018 till vår fördel, så avtal tecknades med FARA ASA. Detta innebar dock att vi blev ca 6 månader försenade i utvecklingsarbete och leverans. Införande av funktionen i drift planeras till september 2019. - Avtal har ej tecknats då upphandlingen ligger i förvaltningsrätten för prövning. Upphandling av förar-, återförsäljar- samt handhållen enhet genomfördes under hösten 2018. Tilldelningsbeslut delgavs i dec 2018. Tilldelningen är under prövning hos förvaltningsrätten, besked kommer förhoppningsvis före sommaren. Denna försening innebär att det kommer att bli kritiskt att hinna få fram försäljningsutrustning att montera i bussar och hos återförsäljare innan dagens biljettsystemsavtal upphör att gälla. Parallella system som inte ligger inom Biljett- och betalprojektet Parallellt med uppbyggnad av biljettoch betalsystemet krävs ett kundsystem som vi inordnar i begreppet CRM. Detta system ska bland annat hantera statistik/rapporter på genomförd försäljning, kundcenter som inkl hantering av kundärenden och försäljning via webb, skolkortsportal och företagsportal. Upphandling av detta CRM-system genomfördes under våren 2018. Avtal tecknades med Sopra Steria under sommaren 2018. I avtalet ingick lagring av data enligt Azure molnlösning. Detta har prövats av juristbyrå och visar sig att hanteringen troligen inte är förenligt med gällande Svensk lagstiftning. Därför kravställer vi till leverantören att en onprem lösning måste planeras som ersättning för samtliga län. Det pågår en förhandling med leverantören Sopra Steria hur denna förändring påverkar affären som helhet.

Sida 6 (7) Drift av biljettsystemet För drift av biljettsystemets kärna har dialog förts med samtliga regioners it förvaltningar. Det har beslutats att IT förvaltningen inom Region Kalmar län på samtligas uppdrag, kommer att bygga upp en driftorganisation för biljettoch betalsystemet. Tidplan för införande av biljettoch betalsystem PROJEKTFÖRSENINGAR LYNX 2019 2020 jan feb mar apr maj jun jul aug sep okt nov dec jan feb mar apr maj jun jul aug sep okt nov dec LEVERANSER Lynx/KolLo Bobcat Backend BoB-ID kort KundApp R1 R2 TVM Validerare Access IS + 1 månad? Installation Installation Fordon/HH/ÅF ("bästa fall") + 2 månader? Installation Fordon/HH/ÅF ("sämsta fall") + 6 månader? Installation CRM (1) - Stöd KundApp + 1 månad? CRM (2) - Stöd Reskassa + 2 månader? CRM (3) - Lansering Lynx + 4 månader? CRM (4) - Komplett + 5 månader? Vi ser stora faror att klara driftstarten på samtliga system till årsskiftet 2020 för länsöverskridande resor. Skåne kommer att stänga sin del av Cubic när avtalet går ut vid årsskiftet. Vilket innebär att samtliga måste ha igång det nya biljettsystemet för resor över länsgränserna. Detta kommer vi fungera med biljetter via den mobila appen och via TVM automaterna. Däremot släpar köp av biljett på bussar pga att upphandlingen ligger i förvaltningsrätten. Skulle denna försening kvarstå och eskalera kommer Jönköping, Kronoberg och Halland att få stora problem att sälja biljetter inom sina län. Här räddas vi i Kalmar län av att vårt system med FARA inte har någon absolut slutpunkt. Beslutsgång Efter utredningar som genomfördes i Trafikförvaltningarna under 2013 2016, infördes uppdraget i Kalmar länstrafiks verksamhetsplan för 2017 och i Landstingsplanen för 2018. Kontinuerliga redovisningar av hur utveckling av nytt biljettoch betalsystem har gjort för Trafikstyrelsen och för Landstingsstyrelsens arbetsutskott. Ekonomiskt äskande har gjorts efter upphandling av optiska läsare under hösten 2017. Då leverans av produkten inte har ägde rum har inte heller någon betalning skett till leverantören. Investeringsplan som omfattat upphandlade hårdvaror och mjukvaror har redovisats för Landstingsstyrelsens arbetsutskott under maj och augusti 2018. Karl-Johan Bodell Trafikdirektör

Sida 7 (7)

Kalmar länstrafik TJÄNSTESKRIVELSE Datum 2019-05-17 Ärendenummer KTN 2019/67 Sida 1 (2) Kollektivtrafiknämnden Priser och rabatter vid köp av biljett i mobil app Förslag till beslut Kollektivtrafiknämnden föreslår att regionfullmäktige godkänner redovisade priser och rabatter vid köp av biljetter i mobil app, att gälla från och med införande av nytt biljettsystem för Kalmar länstrafik. Som en följd av införandet av mobil app i biljettsystemet avvecklas Reskassa successivt som betalsätt. Beslutet gäller under förutsättning av att Kalmar länstrafik inför nytt biljettsystem. Bakgrund I samband med att nytt biljettsystem införs träder även fastställd Sydtaxan 2.0 i funktion. Sydtaxan har gemensamma regler och föreskrifter för biljettprodukter vid resor över länsgränserna inom södra Sverige (Skåne, Blekinge, Halland, Kronoberg, Jönköping och Kalmar län samt till begränsad del för Västra Götaland). I Sydtaxan 2.0 och i länens nya biljettsystem kommer inte betalmedel Reskassa att finnas kvar som begrepp. Betalning i mobil app är en nyhet. En månad efter lansering av ny mobil app i nya biljettoch betalstrukturen upphör möjlighet till laddning av värde på befintlig Reskassa. Sex månader efter lansering av mobil app i nya biljettoch betalstrukturen upphör befintlig Reskassa som betalmedel för köp av biljett i Kalmar län. I samband med denna förändring anpassas och samordnas de lokala regelverken. Enligt redovisat förslag till Priser och rabatt vid köp av biljetter i mobil app får kunderna en rabatt om 10 resp 5 % på ordinarie pris. Samtidigt påbörjas avveckling av befintlig Reskassa som betalsätt. Från och med Regionplan 2020 kommer priser och rabatter i sin helhet att fastställas samtidigt med kollektivtrafiktaxan. Region Kalmar län Webbplats regionkalmar.se E-post region@regionkalmar.se Organisationsnr 232100-0073 Postadress Region Kalmar län Box 601 391 26 Kalmar Besöksadress Strömgatan 13 391 26 Kalmar Telefon 0480-810 00 vx Bankgiro 833-3007

Region Kalmar län Datum 2019-04-15 Sida 2 (2) Karl-Johan Bodell Trafikdirektör Bilaga Priser och rabatter i nytt biljettsystem

2019-05-22 Bilaga: Priser och rabatter vid köp av biljetter i mobil app vid lansering den 1 september 2019 Biljetter Resenärskategori Pris kundapp (kr) Ordinarie pris (kr) Rabattsats i appen Enkelbiljett vuxen 26 29 10% 1 zon barn/ungdom 7-19 år 16 18 10% grupp (ex. 2+2) 76 80 5% Enkelbiljett vuxen 35 39 10% 2 zoner barn/ungdom 7-19 år 22 24 10% grupp (ex. 2+2) 102 107 5% Enkelbiljett vuxen 44 49 10% 3 zoner barn/ungdom 7-19 år 27 30 10% grupp (ex. 2+2) 127 134 5% Enkelbiljett vuxen 53 59 10% 4 zoner barn/ungdom 7-19 år 32 36 10% grupp (ex. 2+2) 154 162 5% Enkelbiljett vuxen 62 69 10% 5 zoner barn/ungdom 7-19 år 38 42 10% grupp (ex. 2+2) 180 189 5% Enkelbiljett vuxen 71 79 10% 6 zoner barn/ungdom 7-19 år 43 48 10% grupp (ex. 2+2) 205 216 5% Enkelbiljett vuxen 79 88 10% 7 zoner barn/ungdom 7-19 år 48 53 10% grupp (ex. 2+2) 228 240 5% Enkelbiljett vuxen 87 97 10% 8 zoner barn/ungdom 7-19 år 53 59 10% grupp (ex. 2+2) 252 265 5% Enkelbiljett vuxen 95 106 10% 9 zoner barn/ungdom 7-19 år 58 64 10% grupp (ex. 2+2) 275 289 5% Enkelbiljett vuxen 104 115 10% 10 zoner barn/ungdom 7-19 år 62 69 10% grupp (ex. 2+2) 297 313 5% 24-timmarsbiljett är en "tur- och returbiljett" som prissätts som 2 enkelbiljetter (vuxen, barn/ungdom och grupp). Samma rabatt som enkelbiljett i appen. Cykelbiljett prissätts som enkelbiljett barn/ungdom. Säljs inte i appen. 30-dagarsbiljett har nuvarande prissättning utan rabatt i appen (vuxen, studerande och barn/ungdom).

TJÄNSTESKRIVELSE 1(1) Datum 2019-05-17 Ärendenummer KTN 2019/99 Kalmar länstrafik Kollektivtrafiknämnden Positionspapper för kollektivtrafiken inom Regionsamverkan Sydsverige Förslag till beslut Kollektivtrafiknämnden föreslår att Regionfullmäktige godkänner positionspapper för kollektivtrafiken inom Regionsamverkan Sydsverige. Bakgrund På uppdrag av Regionsamverkan Sydsverige har ett positionspapper för kollektivtrafiken inom södra Sverige tagits fram för att på sikt kunna förbättra den regionöverskridande kollektivtrafiken. En förbättrad kollektivtrafik är till stor gagn för större arbetsmarknadsregioner, nåbarhet till högre studier vilket kommer att bidra till ten ökad tillväxt. Genom positionspapperet skapas en gemensam målbild för hur tillväxtmotorerna i Sydsverige bättre ska kunna knytas samman med hjälp av kollektivtrafiken fram till år 2040. Karl-Johan Bodell trafikdirektör Bilaga Positionspapper för kollektivtrafiken inom Regionsamverkan Sydsverige Region Kalmar län Webbplats regionkalmar.se E-post region@regionkalmar.se Organisationsnr 232100-0073 Postadress Region Kalmar län Box 601 391 26 Kalmar Besöksadress Strömgatan 13 391 26 Kalmar Telefon 0480-810 00 vx Bankgiro 833-3007

2019-05-22 Sidan 1 (9) Kollektivtrafik för ett enat Sydsverige Vi sex regioner i Sydsverige; Blekinge, Halland, Jönköping, Kalmar, Kronoberg och Skåne samverkar politiskt från hösten 2015 över regiongränserna inom de flesta politikområden. Vi gör det bland annat inom kollektivtrafik- och infrastrukturområdet för ett helhetstänkande på samhällsutvecklingen. Syftet med ett positionspapper för kollektivtrafiken i Sydsverige är att förbättra den regionöverskridande kollektivtrafiken till gagn för större arbetsmarknadsregioner, nåbarhet till högre studier och en ökad tillväxt. Kollektivtrafiken är en förutsättning för att nå flera viktiga samhällsmål som regional tillväxt och en hållbar utveckling. Kollektivtrafikens strukturbildande funktion i samhällsplaneringen betonas allt oftare. Genom en samplanering av ortsutveckling, bostäder och behovet av resor till arbete, studier och service skapas ett attraktivt Sydsverige. I kollektivtrafiken ska människor i alla åldrar, med olika bakgrund och med olika förmågor kunna ta sig fram och känna sig trygga. Kollektivtrafiken är också en föregångare i omställningen till fossilbränslefria transporter och är därför ett gott miljöval. Det är viktigt att minska restiden mellan tillväxtmotorerna. Realistiska tidtabeller kombinerat med en förstärkt infrastruktur ger möjlighet att leverera restider som är tillförlitliga. Järnvägssystemens kapacitet måste stärkas och pålitligheten säkras så att resenärerna kan känna tillit till tågsystemen som transportmedel. Närheten mellan tillväxtmotorerna förväntas bli allt viktigare för den fortsatta utvecklingen och tillväxten i södra Sverige. Därför behöver vi fortsätta att utveckla och förbättra den storregionala trafiken. Xx Yy Regionstyrelsens ordförande Region Blekinge Xx Yy Regionstyrelsens ordförande Region Halland Xx Yy Regionstyrelsens ordförande Region Jönköpings län Positionspapper för kollektivtrafik

2019-05-22 Sidan 2 (9) Regionsamverkan Sydsverige har i Positionspapper för Infrastruktur & Transport 2016 enats kring begreppen tillväxtmotorer och regionala kärnor för att beskriva orters vikt och förmåga att generera tillväxt också för sitt omland. En fortsatt utveckling av transportsystemet för ett Sammanknutet Sydsverige är ett prioriterat område. Vi vill utveckla kollektivtrafiken utifrån resenärens, trafikeringens och samhällets perspektiv. En underlagsrapport till positionspapperet beskriver bl.a regionernas egna målsättningar och ambitioner för en gränsöverskridande kollektivtrafik men det är tillsammans som vi kan göra skillnad. En gemensam målbild Vi presenterar en gemensam målbild för hur tillväxtmotorerna i Sydsverige bättre ska kunna knytas samman med hjälp av kollektivtrafiken fram till år 2040. Den gemensamma målbilden bör biläggas de ingående regionernas trafikförsörjningsprogram och beaktas i planering och utveckling av kollektivtrafik och infrastruktur i södra Sverige. Xx Yy Regionstyrelsens ordförande Region Kalmar län Xx Yy Regionstyrelsens ordförande Region Kronoberg Xx Yy Regionstyrelsens ordförande Region Skåne Positionspapper för kollektivtrafik

2019-05-22 Sidan 3 (9) Positionspapper för kollektivtrafik

2019-05-22 Sidan 4 (9) Nuläge 2018 Varje region arbetar för att på bästa sätt möta människors behov av kollektiva resor inom sin region. Idag arbetar, studerar och reser vi på ett annorlunda sätt än förr. Vi rör oss i en större geografi, men inte nödvändigtvis varje dag. Det gör de gränsöverskridande resorna i en storregional kontext både vanligare och viktigare. Det ställer också nya krav på de kollektiva resorna som måste kunna användas för arbete, studier eller vila. Nya resmönster ökar vårt behov av samverkan! Det här är våra utmaningar Idag möts resenären fortfarande av: Flera olika system för att planera, boka och betala för sin gränsöverskridande resa. Att trafikutbudet är lägre över de administrativa gränserna. Att taxorna är högre över de administrativa gränserna. Att regelverken skiljer sig mellan olika trafikorganisatörer. Att restiderna är långa jämfört med bilen och inkluderar byten som skapar osäkerhet. Det här är vi eniga om De sex sydsvenska regionerna är i sina styrdokument eniga om att: De kollektiva gränsöverskridande resorna behöver bli fler för att utveckla Sydsverige. Restiderna för de gränsöverskridande kollektiva resorna behöver bli kortare och turtätheten öka. Tågresor är oöverträffade för att snabbt transportera stora grupper resenärer i starka stråk. Kollektivtrafiken är viktig som strukturbildare för att nå en hållbar utveckling och ekonomisk tillväxt i Sydsverige. Kopplingen mellan de regionala och interregionala trafiksystemen är viktig. Positionspapper för kollektivtrafik

2019-05-22 Sidan 5 (9) Målbild för år 2040 Restidsmål för de regionöverskridande kollektiva resorna i södra Sverige fram till år 2040. Restid 1 timma Daglig arbetspendling sker främst på sträckor där restiden är högst 1 timma. Längre resor försvårar livspusslet. För att knyta ihop arbetsmarknader är restider som understiger 1 timma viktiga. Restid 2 timmar Restider på upp till 2 timmar kan genomföras med regelbundenhet om restiden görs användbar för arbete, studier eller vila. Storregionala resor bör understiga 2 timmar för att främja näringsliv och regional utveckling i hela Sydsverige. Positionspapper för kollektivtrafik

2019-05-22 Sidan 6 (9) Gemensamma ställningstaganden kring utvecklingen av den gränsöverskridande kollektivtrafiken i Sydsverige Resenären Kollektivtrafiken ska vara enkel att använda, erbjuda snabba, punktliga och bekväma resor. Restiderna i en gränsöverskridande storregional kollektivtrafik blir långa jämfört med dem i traditionell lokal och regional trafik. Det ställer krav på extra hög servicenivå såväl före, under som efter själva resan. En stabil och säker digital uppkoppling under hela resan är en grundförutsättning för att attrahera nya resenärsgrupper. Vad behöver göras? Samordna biljettoch betalsystemen för kollektivtrafiken i Sydsverige Förenkla och förbättra informationen till resenären både före, under och efter resan Enhetligare regelverk gentemot resenären Trafikeringen Kollektivtrafiken i Sydsverige ska knyta samman tillväxtmotorer och regionala kärnor och stärka deras samspel med sitt omland. Tågbanorna i Sydsverige utgör en viktig grundstruktur för resandet eftersom resor med tåg kan vara dubbelt så snabba som resor på väg. Sedan lång tid tillbaka knyter bland annat Öresundståg, Pågåtåg och Krösatåg samman våra regioner. Där tågbanor saknas kan snabba bussförbindelser, s.k. Bus Rapid Transit-system utgöra ett komplement. Vad behöver göras? Erbjuda snabbare och tätare resor mellan Sydsveriges tillväxtmotorer Erbjuda parallella trafiksystem med olika hastighet och uppehållsbild Gör prissättningen av resorna oberoende av de administrativa gränserna Minska resornas miljöpåverkan Positionspapper för kollektivtrafik

2019-05-22 Sidan 7 (9) Samhället Kollektivtrafiken ska i de starka stråken erbjuda restider som är tydligt kortare än med bil. Kollektivtrafik och infrastruktur är beroende av varandra. Kollektivtrafiken är viktig där människor reser mest för att frigöra kapacitet på vägar och för att minska klimatavtrycket från varje enskild resenär. En god kollektivtrafik bidrar också till att utveckla såväl näringslivet som attraktionskraften för en ort. Kollektivtrafiken måste samtidigt vara effektiv ur flera aspekter. Vad behöver göras? De uppställda restidsmålen för kollektivtrafiken i Sydsverige bör läggas till grund för utvecklingen av infrastrukturen. Ta fram en gemensam lista för hur åtgärder för att knyta samman tillväxtmotorerna i Sydsverige ska prioriteras. Investera i infrastruktur som gör det möjligt för människor att bo, arbeta och studera i hela Sydsverige. Restidsförkortning till 2040 Restidkvoter 2040 (kollektiv resa/bilresa) Positionspapper för kollektivtrafik

2019-05-22 Sidan 8 (9) REGIONSAMVERKAN SYDSVERIGE syftar till att, med medborgarnas bästa för ögonen, utveckla samarbetet mellan verksamheterna i Region Kalmar län, Region Blekinge län, Region Skåne, Kommunförbundet i Skåne, Region Halland och Region Jönköpings län. Målsättningen är att skapa en grund för ökad tillväxt i Sydsverige i ekonomiskt, ekologiskt, kulturellt och socialt hänseende. Grunden för denna ambition ska vara en strävan efter helhetsorienterad och långsiktigt hållbar utveckling i Sydsverige och i Sverige. (Logotyper uppdateras) Positionspapper för kollektivtrafik