Adressrum, programmerarens bild

Relevanta dokument
DAT 015 Maskinorienterad programmering 2010/2011. Uppbyggnad_och_funktion.pdf

Digital och Datorteknik EDA /2011. EDA 451 Digital och datorteknik 2010/2011. Uppbyggnad_och_funktion.pdf

Adressavkodning - busskommunikation

2 UPPBYGGNAD OCH FUNKTION

Digital- och datorteknik

Digital- och datorteknik

Minneselement,. Styrteknik grundkurs. Digitala kursmoment. SR-latch med logiska grindar. Funktionstabell för SR-latchen R S Q Q ?

Digital- och datorteknik

Facit till övningsuppgifter Kapitel 13 Anslutning av minnes- och I/O-moduler till buss 13-1

Datorteknik. Den digitala automaten. En dator måste kunna räkna! Register och bussanslutning

HF0010. Introduktionskurs i datateknik 1,5 hp

Minnet. Minne. Minns Man Minnet? Aktivera Kursens mål: LV3 Fo7. RAM-minnen: ROM PROM FLASH RWM. Primärminnen Sekundärminne Blockminne. Ext 15.

SVAR TILL TENTAMEN I DATORSYSTEM, VT2013

Styrteknik distans: Minneselement, register, räknare, AD-omv D4:1

Ett minneselements egenskaper. F10: Minneselement. Latch. SR-latch. Innehåll:

Föreläsningsanteckningar 3. Mikroprogrammering II

Elektroteknik MF1016 föreläsning 9 MF1017 föreläsning 7 Mikrodatorteknik

In- och Utenheter. Fö 3: In/Ut matning och kopplingsstruktur. Några exempel. Egenskaper. In- och Utenheter. Styrning.

MC11. Enkortsdator. MC11 - Hårdvarubeskrivning. MC68HC11 är Motorola INC MS-DOS är Microsoft Corporation MC11, MC68 och MD68k är microlf

F2: Motorola Arkitektur. Assembler vs. Maskinkod Exekvering av instruktioner i Instruktionsformat MOVE instruktionen

ALU:n ska anslutas hur då?

0.1. INTRODUKTION Instruktionens opcode decodas till en språknivå som är förstålig för ALUn.

IE1205 Digital Design: F9: Synkrona tillståndsautomater

LV6 LV7. Aktivera Kursens mål:

Digitalteknik EIT020. Lecture 15: Design av digitala kretsar

Övning1 Datorteknik, HH vt12 - Talsystem, logik, minne, instruktioner, assembler

F9: Minne. Sammansättning av minnesgrupper Ansluta minne till Interface till olika typer av minnen Användningsområden.

Bussar och I/O. samt. vad kan man göra med NEXYS3

F7: I/O hantering. Asynkron och synkron busscykel Bussfördelning. Periferikretsar

Anders Arvidsson ROBOTBESKRIVNING. Roboten på bilden är extrautrustad

Datorteknik. Den digitala automaten. En dator måste kunna räkna! Register och bussanslutning

Tentamen 3. EDAxxx Grundläggande Datorteknik DIT791 Grundläggande Datorteknik, GU. Måndag xx Oktober 20xx, kl

Periferikretsar. ADC/DAC Räknare Realtidsklocka Timer Interrupthanterare UART (Universal Asynchronous Reciever and Transmitter) Seriell dataöverföring

Datorteknik. Tomas Nordström. Föreläsning 2. För utveckling av verksamhet, produkter och livskvalitet.

Datormodell. Datorns uppgifter -Utföra program (instruktioner) Göra beräkningar på data Flytta data Interagera med omvärlden

F9: Minne. Minneskonfiguration. Sammansättning av minnesgrupper Ansluta minne till Interface till olika typer av minnen Användningsområden

TSEA28 Datorteknik Y (och U)

QUICK GUIDE Master reset, initiering och adressering. Master Reset av LCU6516

Exempel 1 på Tentamen med lösningar

Föreläsningsanteckningar 2. Mikroprogrammering I

Datakommunikation med IR-ljus.

Tentamen med lösningar

Labyrintspelet EDI021 Grupp 5

Dataöverföring på Parallell- och serieform MOP 11/12 1

Mål. Datorteknik. Repetition av avbrott. Innehåll. Mätning och styrning. Datorer för mätning och styrning. timer. Datorsystem A/D. Analog insignal D/A

Sekvensnät vippor, register och bussar

Provmoment: Ladokkod: Tentamen ges för: Tentamen TE111B El3. Namn: Personnummer: Tentamensdatum: Tid: 14:00-18:00.

Läsminne Read Only Memory ROM

M7005 Fischer/Weisser mätstyrningsserver M9003 ersatt med Simens S Plc

Exempeluppgift i Logikstyrning. 1 Inledning. 2 Insignaler och utsignaler

DESIGN AV SEKVENTIELL LOGIK

Tentamen i Digital Design

Beskrivning av porthantering i mikroprocessorn SAM3U som används på vårt labkort SAM3U- EK.

F6: I/O hantering. Typer av I/O i ett datorsystem. Protokoll för synkronisering. Drivrutiner. Memory mapped Port mapped. Polling Timed Interrupt DMA

TENTAMEN Datorteknik (DO2005) D1/E1/Mek1/Ö1

GPIO - General Purpose Input Output

DatorsystemteknikDAVA14 Föreläsning 9

Programmering av inbyggda system. Seriekommunikation. Viktor Kämpe

Datorsystemteknik DAV A14 Föreläsning 1

Digitalteknik F12. Några speciella automater: register räknare Synkronisering av insignaler. Digitalteknik F12 bild 1

Freescale MC9S12DG256B

Digital- och datorteknik

AD-DA-omvandlare. Mätteknik. Ville Jalkanen. 1

Moment 2 Digital elektronik. Föreläsning Inbyggda system, introduktion

Digitala projekt rapport

MANUALBLAD MODULER TILL DIGITALMASKINEN

Exempel 2 på Tentamen med lösningar

Sekvensnät. William Sandqvist

D/A- och A/D-omvandlarmodul MOD687-31

Sekvensnät i VHDL del 2

Tentamen. EDA452 Grundläggande Datorteknik, D DIT790 Digital- och datorteknik, GU. Måndag 17 December 2012, kl

EDA451 - Digital och Datorteknik 2010/2011. EDA Digital och Datorteknik 2010/2011

Försättsblad till skriftlig tentamen vid Linköpings Universitet

EDA451 - Digital och Datorteknik 2009/2010. EDA Digital och Datorteknik

TSEA28 Datorteknik Y (och U)

Nmodell Programmerings Guide för CT ELEKTRONIKs (TRAN) Lok och ljud DCC dekodrar GE 70-2, SL51 2, SL80-2.

Datorsystem. Tentamen

5:3 Datorn och datorns delar

Tentamen. EDA432 Digital- och datorteknik, It DIT790 Digital- och datorteknik, GU. Onsdag 12 Januari 2011, kl

Tentamen. Datorteknik Y, TSEA28

Kapitel 7 Systemexempel (forts.)

Projektarbete. Nummerpresentatör

GPIO - General Purpose Input Output

TSEA28 Datorteknik Y (och U)

Vad är kommunikation? Vad är datorkommunikation? Dataöverföring; Inledning

Grundläggande digital- och datorteknik

Mikroprogrammering I

DCU605. Tekniska Data. Datablad SDA00178SE Version /02/18 Passersystem. Dörrcentral med direkt IP-anslutning till ESMIKKO-server

Det finns en hemsida. Adressen är

Assemblerprogrammering del 2

Avbrottshantering. Övningsuppgifter

Innehållsförteckning

Digital elektronik CL0090

Digitala System: Datorteknik ERIK LARSSON

Struktur: Elektroteknik A. Digitalteknik 3p, vt 01. F1: Introduktion. Motivation och målsättning för kurserna i digital elektronik

Avkodning av minnen (och I/O)

Datorsystemteknik DVGA03 Föreläsning 8

Användarmanual. FXIO-Gateway. FXIO-Gateway Användarmanual. INUX AB Katrinedalsg. 3, Borås


TSEA28 Datorteknik Y (och U)

Transkript:

EDA 480 2009/2010 MC68HC12, Uppbyggnad.pdf Ur innehållet: Datorns byggblock Busskommunikation Synkron buss Asynkron buss Multiplex-buss avkodning för minne och I/O Minnesavbildad I/O Direktadresserad I/O Datorsystemets bussar 1 rum, programmerarens bild Linjärt fysiskt adressrum Segmenterat adressrum Bank -indelat adressrum CS IP PC PC DS DP BANK Datorsystemets bussar 2 1

HCS12DG256, blockdiagram Datorsystemets bussar 3 Minne och IO AD Analog till Digital omvandling ECT- Räknarkretsar för noggrann tidmätning SCI Asynkron seriekommunikation Parallell In-Utmatning PWM Pulsbreddsmodulering Etc Datorsystemets bussar 4 2

Buss-system adressbuss databuss styrbuss Gränssnitt mot yttre er Minneser Central- Datorsystemets bussar 5 Buss protokoll Språket, betydelsen av hög respektive låg logiknivå Organisation av bitarna i ett ord, endian bit order Organisation av bytes i ett ord endian byte order Tidsegenskaper, händelser korrekt ordnade i tid Datorsystemets bussar 6 3

Logiknivåer Aktiv hög Logiknivå 1, Enable Aktiv låg Logiknivå 0, Enable Datorsystemets bussar 7 Bit ordning bit endianess big-endian ( LSB 0 ) little-endian ( MSB 0 ) b 7 b 6 b 5 b 4 b 3 b 2 b 1 b 0 b 0 b 1 b 2 b 3 b 4 b 5 b 6 b 7 8-bitars ord där b 7 är den MEST signifikanta biten och b 0 den MINST signifikanta biten Datorsystemets bussar 8 4

Byte ordning minne MSB register LSB minne LSB register MSB α α α+n α+n big-endian byte ordning little-endian byte ordning Datorsystemets bussar 9 Exempel: HCS12/Intel 8086 byte ordning α α+1 minne 11 22 HCS12 A 11 (big endian) register D B 22 minne α 22 α+1 11 8086 (little endian) 11 22 AH AL register AX Datorsystemets bussar 10 5

Busskommunikation Synkron buss central buss buss perifer. buss buss R/W ECLK Multiplex-buss Processor Asynkron buss buss buss Processor och databuss Buss central VA Giltig adress buss buss perifer buss VA buss ACK Accept/Utfört ACK Datorsystemets bussar 11 Synkron buss central R/W ECLK buss buss perifer Processor buss buss Datorsystemets bussar 12 6

Timing Datorsystemets bussar 13 Multiplex 16 bitar adress 8 bitar data 8 bitar fysisk buss 0 1 2 3 4 5 6 7 Kombinerad buss/ buss, 8 bitar Styrsignal, eller central och databuss Buss H L H L Datorsystemets bussar 14 7

Multiplex 16 bitar adress 8 bitar data 16 bitar fysisk buss A0/D 0 A1/D 1 A2/D 2 A3/D 3 A4/D 4 A5/D 5 A6/D 6 A7/D 7 A8 A9 A10 A11 A12 A13 A14 A15 Kombinerad buss Låg /buss, 8 bitar buss hög 8 bitar Styrsignal, eller central och databuss Buss Datorsystemets bussar 15 Multiplex 16 bitar adress 16 bitar data 16 bitar fysisk buss A0/D 0 A1/D 1 A2/D 2 A3/D 3 A4/D 4 A5/D 5 A6/D 6 A7/D 7 A8/D8 A9/D9 A10/D10 A11/D11 A12/D12 A13/D13 A14/D14 A15/D15 Kombinerad buss /buss, 16 bitar Styrsignal, eller central och databuss Buss Datorsystemets bussar 16 8

Programmerbar konfiguration hos HCS12 Vid RESET avläses nivåerna hos pinnar BKGD, PE6, PE5, PK7, ROMON Därefter sätts ev. Port A/B som adress/databuss Datorsystemets bussar 17 Synkron Multiplex-buss, CPU12 Vid positiv flank hos E(CLK) låses adressen via latchen CPU12 E adress låses dataöverföring latch 16-bitars adressbuss 16-bitars databuss Datorsystemets bussar 18 9

Asynkron buss buss Dessutom signaler RE, Read Enable WE, Write Enable Bestämmer riktning på dataöverföring VA buss ACK Centralen signalerar Giltig adress på adressbussen Perifer signalerar har placerats på databussen (om RE) kar klockats in från databussen (om WE) Datorsystemets bussar 19 Asynkron buss wait state 1 2 3 buss VA RE buss ACK Vid 1 börjar periferien avkoda adressen från adressbussen, detta tar en kort stund, varefter databussen drivs av periferien och ACK-signalen aktiveras. ACK-signalen upptäcks av centralen vid 2 och databussen läses av vid nästa positiva klockflank 3. Antalet klockcykler från det att centralen upptäcker ACK, tills data klockas in från databussen kallas väntecykler ( wait states ). Datorsystemets bussar 20 10

Asynkron buss, synkrona minnen data adress CPU avkodnings-logik Enkel ACK-logik CE VA 1 ACK ACK-logik CE VA ACK 0 0 0 0 1 1 1 0 1 1 1 1 CE, VA och ACK är aktivt låga Datorsystemets bussar 21 11