SVAR TILL TENTAMEN I DATORSYSTEM, VT2013
|
|
- Nils Bergman
- för 9 år sedan
- Visningar:
Transkript
1 Rahim Rahmani Division of ACT Department of Computer and Systems Sciences Stockholm University SVAR TILL TENTAMEN I DATORSYSTEM, VT2013 Tentamensdatum: Tentamen består av totalt 16 uppgifter. Del A består av 11 uppgifter och Del B av 5 uppgifter. Totalt antal poäng: 36 p Tillåtna hjälpmedel: Inga Skrivhänvisningar: - Skriv läsbart och tydligt för att undvika feltolkningar. - Motivera dina Svar, ev. tabeller och beräkningar som används för att nå svaret ska också finns i lösning. - Ofullständigt motiverade svar kan INTE ge poäng Information om betygsskala kommer att läggas ut på kursenssidan i ileran. LYCKA TILL!
2 Del A 1. Beskriv vad innebär att fetch an instruction. (1p) Fetch an instruction innebär att CPU hämtar en instruktion antigen i ett register eller i primärminnet för att sedan kunna exekvera den. 2. Beskriva Von Neumann-modellen även förklara syftet med: (3p) a) Arithmetic-Logic Unit (ALU). b) Program Counter (PC). c) Control Unit (CU). Von Neumann-modellen för instruktion exekvering i CPU. Control Unit hämtar instruktion genom att få info om deras adresser register av PC. Instruktionen dekodas och skickas till ALU för att genomföra de aritmetiska beräkningarna. ALU: Är den aritmetiska och logiska enheten. Utför beräkningar av operander. PC: Anger nästa instruktion som ska exekveras CU: Hämtar instruktioner från register / Main Memory & dekodar dem. 3. Konvertera talet 137B 16 till decimal talbasen. (1p) 137B 16 => Svar: Konvertera talet till binära talbasen. (1p)
3 = 1/2 + 1/4 + 1/8 + 1/16 5. Skriv sanningstabellen för AND, OR och NOT. (1p) AND OR NOT X Y X.Y X Y X+Y X X` Förklara: (2p) a) vad är en bus cycle? En bus cycle är tiden mellan två ticks för bussklockan. Bus cycle är alltså den tiden man har på sig att överföra data mellan CPU:n och primärminnet. Begreppet bus cycle står i sig själv för själva mellanrummet mellan två tickningar som sker hos en bus clock. På så sätt kan man genom en bus cycle se hur mycket tid som krävs för att utföra olika typer av skrivning eller läsning emellan lagringsenheten(primärminnet) och central processing unit(cpu:n). Så under varje bus cycle skickas data via en bus snabbt och effektiv mellan dessa två enheter. b) skillnaderna mellan databussar, adressbussar och kontrollbussar. Data som skickas via bussar förekommer i olika former och hanterar olika typer av saker. Det är även så att bussar inte alltid är point-to-point utan används även ofta av flera olika enheter. På grund av detta har det utvecklats specifika lines som alla hanterar en viss typ av data. Det finns tre huvudbussar som främst förekommer vilket är; databussar, adressbussar och kontrollbussar: - Databussar erhåller själva datainformationen som ska skickas ifrån punkt A till punkt B. - Adressbussar däremot erhåller information om vart dessa punkter finns lokaliserade, vilket är nödvändigt för att datorn ska kunna avgöra vart data förväntas att antingen läsas/skrivas ifrån. - Kontrollbussar är oerhört viktiga då de avgör vilka enheter som har tillåtelse till användande av bussen, samt registrerar även bussanvändarens syfte till användningen av bussen. Denna buss behandlar även viktiga kommandon som skickas ifrån CPU:n. Den hanterar till exempel förfrågningar ifrån enheter, eventuella avbrott, och synkroniseringssignaler av datorns klocka(clock).
4 7. Beskriv gränssnittet mellan CPU och I/O Specificera delvis funktionalitet i I/O. (1p) Gränssnitt mellan CPU och I/O som bestämmer hur de olika enheterna kommer att kommunicera. Detta kan tex ske genom programmed I/O (CPU väntar på instruktioner från I/O ). interrupts driven I/O ( att Interrupts kontroller skickar interrupt signal till CPU när det finns instruktioner att hämta). Mer information kan hittas i föreläs. 8 bilderna Förklara fördelar och nackdelar av två cache minnes skrivningspolicy. (2p) De två olika cacheminnesskrivningspolicy som finns är write back och write through. Write through Den här policyn innebär att eventuella förändring av information uppdateras hos cacheminnet såväl som i primärminnet vart eftersom någon förändring sker. Det uppenbara fördelen med detta är att information ständigt blir uppdaterad hos båda enheterna vilket gör att den befintliga informationen i cache stämmer överens med primärminnet och gör att data blir aktuell och riktig. Den stora nackdelen är däremot att det kräver extra tid och arbete för datorn att uppdatera cache såväl som primärminnet, vilket gör att systemet blir långsammare. Write back I denna policy uppdateras de olika blocken i primärminnet endast när block behöver rensas ur cacheminnet. Detta medför en nackdel som innebär att primärminnets data inte alltid kanske stämmer överens med den data som erhålls i cache, vilket kan resultera i ett förlorande av informationen om en processkrasch inträffar. Fördelen med denna skrivningspolicy är däremot att den är mycket snabbare än write-through-policyn då den inte ständigt behöver lägga ned arbete på att uppdatera minnet vid varje cache-uppdatering. Även se bilderna i Föreläs Vilka faktorer är avgörande för en processors prestanda? (2p) Den första viktiga faktorn som har en oerhört står påverkan på en dators prestanda är själva huvudprocessorn(cpu). Eftersom denna enhet är den enheten som utför alla program och operationer som inkluderar bland annat beräkning(som sker i ALU:n) och hantering av olika typer av data. En av de viktigaste delarna i en processor är den så kallade processorkärnan, som är den delen i processorn som utför själva beräkningarna av data. Därefter ju fler integrerade processorkärnor en processor erhåller, desto flera beräkningar kan exekveras parallellt, vilket därefter ökar datorns prestanda. En annan viktig faktor är en dators prestanda är dess klockfrekvens som mäts i MHz. En klocka i datorn har en så kallad huvudklocka-signal som tickar ifrån 0 till 1 och därefter 1 till 0. Detta främst för att upprätthålla en slags synkron och se till att olika slags exekveringar sker i relativt synkroniserade intervaller. Sparregister måste till exempel invänta nästa tick innan de kan ladda data. Därmed är det logiskt att ju snabbare klockfrekvens en dator har, ju snabbare och bättre kan den prestera. Under varje tick sker olika typer av exekveringar och sparande, och allt måste hinnas med under samma klockslag. Dock innebär detta att klockan måste anpassas så att det utförandet som tar längst tid hinner att utföras, vilket är något som måste tas hänsyn till och blir ett hinner för att kunna sätta en allt för hög klockfrekvens. Arkitekturen på en dator och dess komponenter kan också vara en avgörande faktor för prestandan. Om enheter till exempel har kortare avstånd när det gäller kommunikation eller extra komponenter som påskyndar eventuell kommunikation eller exekveringar kan prestandan ökas avsevärt då en kortare färdväg ger snabbare exekvering och kortare
5 väntetider hos vissa utföranden. Snabbare tillgång till minne, snabbare läsning av minne, snabbare kommunikation är exempel på detta som därefter bidrar till en bättre prestanda. 10. Vad är ett distribuerade system? Beskriv de Nyckel karakteristiska för ett distribuerade System. (2p) Detta innebär att det är ett flertal parallellt arbetande delsystem som genom utbyte av kommunikation emellan varandra via ett datornätverk tillsammans utför en gemensam uppgift. I vissa fall med distribuerade system är det så att man vill underlätta en viss typ av bearbetning genom att fördela denna till olika enheter. Detta sker oftast i en klient-server relation där centrala servrarna(server-system) distribuerar ut delproblem till andra sammanslutna datorer(klient-system). Beräkningen av dessa problem hos klient-datorerna utförs med oerhört låg prioritet, och kapaciteten till beräkning används bara om datorerna inte används för något annat. Efter att respektive klient-dator har löst sin del av problemet så skickar den tillbaka resultatet till central-servern och mottar eventuellt ett nytt problem att lösa. Eftersom så många datorer på detta sätt kan arbeta tillsammans och snabbt samt effektiv lösa stora problem så blir det hela jämförbart med prestandan hos en superdator. 11. I början av 1970-talet hade ett företag en eller maximalt två datorer. Dessa var isolerade öar och det fanns ingen kommunikation mellan dem. Dessa datorer kallades Main frames 1. Fenomenet med isolerade öar återkom även senare i och med att företagen fått fler och mindre datorer sammankopplade i nätverk 2. Hur kunde problemet uppstå igen? Ge några olika orsaker till de isolerade öarna a. Vilken revolutionerande teknik kunde så småningom lösa problemet med de isolerade öarna i bild 2? (1p) Internet protokoll b. Beskriv denna tekniks delar. (2p) Switch h Router er Med hjälp av IP och IP adressering kan information(i form av segmenter som kallas packet) från en enhet i ett nätverk skickas vidare via switchen som är kopplar till lokala nätet. Packeten sedan skickas vidare från switchen till routern. Routern är gateway mellan lokala nätet och Internet. Routern kommer att lista mottagares nätid från ip adressen och efteråt skickar vidare packeten till mottagare.
6 Del B 1. Flyttal är ett sätt att representera stora, små och rationella tal. I nedanstående uppgift används flyttal för 16-bitars flyttal. Beräkna operation A+B.. och A= och B= (3p) Normaliser : = 0,1100 x 2 4 1,25 10 = 0,101 x 2 1 = 0, x 2 4
7 2. IP-nät indelas i fyra stycken adressklasser. Beskriv de fyra IP-adressklasser (bild 110 För ) a. TCP/IP modellen inspirerade OSI-modellen till att delas upp i skikt, i själva verket har TCP/IP sin egen skiktning namnge vilka. b. Namnge och beskriv TCP funktioner. (bilder & 69-71, För.13-14)
8 c. Beskriv med ett exempel hur DNS-uppslagningarna (DNS-queries) utförs. (4p)
9 3. Namnge och Beskriv tekniker för hantering av branches i pipelines. (2p) Två olika tekniker för att hantera branchar vid pipelining är branch prediction och delayed branch. Delayed branch, man läser in branch instruktionen men eftersom den inte tar effekt på en gång pga. pipelinen, så kan man lägga in en annan instruktion efter branch instruktionen. Den instruktionen kommer då att exekveras innan branch instruktionen tar effekt. Branch prediction, man försöker förutsäga vilken instruktion som kommer att behövas härnäst, om en branch kommer att ske eller inte. Om man lyckas förutsäga branchen korrekt så har man inte slösat bort några processorcykler. 4. (a) Beskriv skillnader mellan RISC och CISC processorer. (2p)
10 (b) Vi har följande avsnitter ur två assemblerprogram. Avsnitt ur assembler program 1 Avsnitt ur assembler program 2 mov ax, 10 mov bx, 5 mul bx, ax mov ax, 0 mov bx, 10 mov cx, 5 Begin add ax, bx loop Begin Du ska ange antal clock cycles för respektive avsnitter ur assemblerprogram 1 och 2. (2p)
11 5. Ett cacheminne har plats för total 512 bytes och varje rad är 16 bytes lång. Minnet är direktmappat och en adress är 32 bitar lång. Förutsatt att cacheminnet är tomt från början, bestäm för varje instruktion nedan om det blir en cacheträff eller en cachemiss. Du kan också anta att instruktionerna sker sekventiellt och att data som läggs till i en uppgift finns kvar till nästa. (4p) 1 movia r8, 0xBEDA12C4 2 ldw r10, 0( r8 ) 3 ldw r11, 16( r8 ) 4. stw r10, 32( r8 ) 512/16=32 rader i cachen. För att adressera 0-31 behöver man 5 st bitar till radadressen. Man behöver 4 bitar för att kunna adressera 16 bytes. Av 32 bitar har man då kvar =23 bitar som hör till tagen. Instruktion 2: ldw r10, 0(r8) 0xBEDA12C = 0xBEDA12C4: adress i primärminnet. 0x2C4 = , vilket ger rad 1210 i cacheminnet, det kommer att bli en cachemiss då cachen från början är tom. 0xBEDA12C4 + 0F16 = 0xBEDA12D3: sista adressen i primärminnet som läggs in i cacheminnet. Man lägger in det som finns på adress 0xBEDA12C4-0xBEDA12D3 i primärminnet på rad 1210 i cacheminnet. Instruktion 3: ldw r11, 16(r8) 0xBEDA12C = 0xBEDA12D4: adressen i primärminnet. 0x2D4 = , vilket ger rad 1310 i cacheminnet. Det kommer också att bli en cachemiss då rad 13 i cacheminnet är tomt. 0xBEDA12D4 + 0F16 = 0xBEDA12E3: sista adressen i primärminnet som läggs in i cacheminnet. Man lägger in det som finns på adress 0xBEDA12D4-0xBEDA12E3 i primärminnet på rad 1310 i cacheminnet. Instruktion 4: stw r10, 32(r8) 0xBEDA12C = 0xBEDA12E4: adressen i primärminnet. 0x2E4 = , vilket ger rad 1410 i cacheminnet. Det kommer att bli en cachemiss då cachen är tom på rad 14. 0xBEDA12E4 + 0F16 = 0xBEDA12F3: sista adressen i primärminnet som läggs in i cacheminnet. Man lägger in det som finns på adress 0xBEDA12E4-0xBEDA12F3 i primärminnet på rad 1410 i cacheminnet.
SVAR TILL TENTAMEN I DATORSYSTEM, HT2013
Rahim Rahmani (rahim@dsv.su.se) Division of SAS Department of Computer and Systems Sciences Stockholm University SVAR TILL TENTAMEN I DATORSYSTEM, HT2013 Tentamensdatum: 2013-10-30 Tentamen består av totalt
0.1. INTRODUKTION 1. 2. Instruktionens opcode decodas till en språknivå som är förstålig för ALUn.
0.1. INTRODUKTION 1 0.1 Introduktion Datorns klockfrekvens mäts i cykler per sekund, eller hertz. En miljon klockcykler är en megahertz, MHz. L1 cache (level 1) är den snabbaste formen av cache och sitter
Datorsystem 2 CPU. Förra gången: Datorns historia Denna gång: Byggstenar i en dators arkitektur. Visning av Akka (för de som är intresserade)
Datorsystem 2 CPU Förra gången: Datorns historia Denna gång: Byggstenar i en dators arkitektur CPU Visning av Akka (för de som är intresserade) En dators arkitektur På en lägre nivå kan vi ha lite olika
HF0010. Introduktionskurs i datateknik 1,5 hp
HF0010 Introduktionskurs i datateknik 1,5 hp Välkommna - till KTH, Haninge, Datateknik, kursen och till första steget mot att bli programmerare! Er lärare och kursansvarig: Nicklas Brandefelt, bfelt@kth.se
Digitala System: Datorteknik ERIK LARSSON
Digitala System: Datorteknik ERIK LARSSON Dator Primärminne Instruktioner och data Data/instruktioner Kontroll Central processing unit (CPU) Fetch instruction Execute instruction Programexekvering (1)
Datorsystem. Exempeltentamen 2011-10-18
Datorsystem Exempeltentamen 2011-10-18 Instruktioner Samtliga svar skall vara motiverade och läsbara. Eventuella tabeller och beräkningar som används för att nå svaret ska också finnas med i lösningen.
Datorsystem. Tentamen
Datorsystem Tentamen 2012-03-17 Instruktioner Samtliga svar skall vara motiverade och läsbara. Eventuella tabeller, illustrationer och beräkningar som används för att nå svaret ska också finnas med i lösningen.
Grundläggande datavetenskap, 4p
Grundläggande datavetenskap, 4p Kapitel 2 Datamanipulation, Processorns arbete Utgående från boken Computer Science av: J. Glenn Brookshear 2004-11-09 IT och Medier 1 Innehåll CPU ALU Kontrollenhet Register
Övning1 Datorteknik, HH vt12 - Talsystem, logik, minne, instruktioner, assembler
Övning1 Datorteknik, HH vt12 - Talsystem, logik, minne, instruktioner, assembler Talsystem Talsystem - binära tal F1.1) 2 n stycken tal från 0 till 2 n 1 F1.2) 9 bitar (512 kombinationer) Talsystem - 2-
Datorsystem. Tentamen 2011-10-29
Datorsystem Tentamen 2011-10-29 Instruktioner Samtliga svar skall vara motiverade och läsbara. Eventuella tabeller och beräkningar som används för att nå svaret ska också finnas med i lösningen. Ett svar
En Von Neumann-arkitektur ( Von Neumann-principen i föreläsning 1) innebär:
Lösningsförslag för 725G45-tentan 3/11-10 1. Vad menas med Von Neumann-arkitektur? (2p) En Von Neumann-arkitektur ( Von Neumann-principen i föreläsning 1) innebär: Data och instruktioner lagras i samma
Datorarkitekturer med operativsystem ERIK LARSSON
Datorarkitekturer med operativsystem ERIK LARSSON Dator Primärminne Instruktioner och data Data/instruktioner Kontroll Central processing unit (CPU) Fetch instruction Execute instruction Programexekvering
System S. Datorarkitektur - en inledning. Organisation av datorsystem: olika abstraktionsnivåer. den mest abstrakta synen på systemet
Datorarkitektur - en inledning Organisation av datorsystem: olika abstraktionsnivåer System S den mest abstrakta synen på systemet A B C Ett högnivåperspektiv på systemet a1 b1 c1 a2 b3 b2 c2 c3 En mera
Svar till tentamen den 16 december 2013 Datorarkitekturer med operativsystem, EDT621, 7,5 poäng
Lunds Universitet LTH Ingenjörshögskolan, Helsingborg Svar till tentamen den 16 december 2013 Datorarkitekturer med operativsystem, EDT621, 7,5 poäng Skrivtid: 08.00-13.00 Tillåtna hjälpmedel: Inga. Maximalt
Moment 2 Digital elektronik. Föreläsning Inbyggda system, introduktion
Moment 2 Digital elektronik Föreläsning Inbyggda system, introduktion Jan Thim 1 Inbyggda system, introduktion Innehåll: Historia Introduktion Arkitekturer Mikrokontrollerns delar 2 1 Varför lär vi oss
F2: Motorola Arkitektur. Assembler vs. Maskinkod Exekvering av instruktioner i Instruktionsformat MOVE instruktionen
68000 Arkitektur F2: Motorola 68000 I/O signaler Processor arkitektur Programmeringsmodell Assembler vs. Maskinkod Exekvering av instruktioner i 68000 Instruktionsformat MOVE instruktionen Adresseringsmoder
Datormodell. Datorns uppgifter -Utföra program (instruktioner) Göra beräkningar på data Flytta data Interagera med omvärlden
Datormodell Datorns uppgifter -Utföra program (instruktioner) Göra beräkningar på data Flytta data Interagera med omvärlden Intel 4004 från 1971 Maximum clock speed is 740 khz Separate program and data
Närliggande allokering Datorteknik
Närliggande allokering Datorteknik ERIK LARSSON TID Problem: Minnet blir fragmenterat Paging Demand paging Sida (S) Dela upp primärminnet i ramar (frames) och program i sidor (pages) Program 0 RD.0 1 RD.1
Elektroteknik MF1016 föreläsning 9 MF1017 föreläsning 7 Mikrodatorteknik
Elektroteknik MF1016 föreläsning 9 MF1017 föreläsning 7 - Inbyggda system - Analog till digital signal - Utvecklingssystem, målsystem - Labutrustningen - Uppbyggnad av mikrokontroller - Masinkod, assemblerkod
Tentamen den 18 mars svar Datorteknik, EIT070
Lunds Universitet LTH Tentamen den 18 mars 2015 - svar Datorteknik, EIT070 Skrivtid: 14.00-19.00 Tillåtna hjälpmedel: Inga. Maximalt antal poäng: 50 poäng För betyg 3 krävs 20 poäng För betyg 4 krävs 30
Tentamen den 12 januari 2017 Datorarkitektur med operativsystem, EDT621
Lunds Universitet LTH Tentamen den 12 januari 2017 Datorarkitektur med operativsystem, EDT621 Skrivtid: 8.00-13.00 Inga tillåtna hjälpmedel Uppgifterna i tentamen ger maximalt 60 poäng. Uppgifterna är
Datorteknik. Tomas Nordström. Föreläsning 2. För utveckling av verksamhet, produkter och livskvalitet.
Datorteknik Tomas Nordström Föreläsning 2 För utveckling av verksamhet, produkter och livskvalitet. Föreläsning 2 Check av övningar Von Neumann arkitekturen Minne, CPU, I/O Instruktioner och instruktionscykeln
Digitala System: Datorteknik ERIK LARSSON
Digitala System: Datorteknik ERIK LARSSON Huvudled (H) Trafikljus för övergångsställe Trafikljus för huvudled (H) Trafikljus: Sväng vänster (H->T) Gående - vänta Trafikljus för tvärgata (T) Tvärgata (T)
Datorsystemteknik DAV A14 Föreläsning 1
Innehåll Datorsystemteknik DAV A14 Föreläsning 1 Kursinformation Introduktion till datorsystem Programmeringsmodellen Större delen av materialet framtaget av :Jan Eric Larsson, Mats Brorsson och Mirec
Datorarkitektur I. Tentamen Lördag 10 April Ekonomikum, B:154, klockan 09:00 14:00. Följande gäller: Skrivningstid: Fråga
Datorarkitektur I Tentamen Lördag 10 April 2010 Ekonomikum, B:154, klockan 09:00 14:00 Examinator: Karl Marklund 0704 73 32 17 karl.marklund@it.uu.se Tillåtna hjälpmedel: Penna Radergummi Linjal Följande
Hantering av hazards i pipelines
Datorarkitektur med operativsystem Hantering av hazards i pipelines Lisa Arvidsson IDA2 Inlämningsdatum: 2018-12-05 Abstract En processor som använder pipelining kan exekvera ett flertal instruktioner
CE_O5. Cacheminne. Hemlaboration 2.
IS1500 Exempelsamling till övning CE_O5, 2014 CE_O5. Cacheminne. Hemlaboration 2. 5.1. Medeltidshistoria Diskutera förloppet då CPU:n gör en läsreferens i huvudminnet dvs information kopieras från huvudminne
Minnet från processorns sida Datorteknik
Minnet från processorns sida Datorteknik ERIK LARSSON Processorn ger kommandon/instruktioner med en adress och förväntar sig data. Exempel: READ(ADR) -> DATA Fysisk adress Logisk adress READ 00001000 READ
Parallellism i CDC 7600, pipelinens ursprung
Lunds universitet Parallellism i CDC 7600, pipelinens ursprung Henrik Norrman EITF60 Datorarkitekturer med operativsystem Kursansvarig: Erik Larsson 4 december 2017 INNEHÅLL Parallellism i CDC 7600 Innehåll
Datorsystem. Tentamen 2011-10-29
Datorsystem Tentamen 20-0-29 Instruktioner Samtliga svar skall vara motiverade och läsbara. Eventuella tabeller och beräkningar som används för att nå svaret ska också finnas med i lösningen. Ett svar
In- och Utenheter. Fö 3: In/Ut matning och kopplingsstruktur. Några exempel. Egenskaper. In- och Utenheter. Styrning.
Fö 3: In/Ut matning och kopplingsstruktur In- och Utenheter In- och Utenheter. Styrning. I/O-kanalenheter Kopplingsstruktur. Buss. Två huvudsakliga typer av I/O enheter: - Interaktiva. Exempelvis en terminal.
Föreläsningsanteckningar 5. Cacheminnen
Föreläsningsanteckningar 5. Cacheminnen Olle Seger 2012 Anders Nilsson 2016 1 Inledning Bakgrunden till att cacheminnen behövs för nästan alla datorer är enkel. Vi kan kallt räkna med att processorn är
Datorhistorik. Föreläsning 3 Datorns hårdvara EDSAC. Eniac. I think there is a world market for maybe five computers. Thomas Watson, IBM, 1943
Datorhistorik Föreläsning 3 Datorhistorik Datorns uppbyggnad, komponenter Processor, primärminne, sekundärminne Minneshierarkier Inbyggda system, stora datorer I think there is a world market for maybe
Datorarkitektur. Informationsteknologi sommarkurs 5p, Agenda. Slideset 3
Informationsteknologi sommarkurs 5p, 2004 Mattias Wiggberg Dept. of Information Technology Box 337 SE751 05 Uppsala +46 18471 31 76 Collaboration Jakob Carlström Datorarkitektur Slideset 3 Agenda Datorns
Vad bör göras? Steg 1. RISC => pipelining. Parallellism. Pipelining. Nya LDA 13. RISC(reduced instruction set computer) Öka klockfrekvensen
Föreläsning 11 OR-datorn är för långsam! Alternativa arkitekturer kritik av OR-datorn RISC => pipelining LDA 13 (exempelvis) Hämta : 3CP 2 1 CP Absolut,1: 3 CP EXE: 4 CP Summa: 11 CP mem ADR XR SP DR TR
Tentamen den 14 januari 2015 Datorarkitekturer med operativsystem, EDT621, 7,5 poäng
Lunds Universitet LTH Ingenjörshögskolan, Helsingborg Tentamen den 14 januari 2015 Datorarkitekturer med operativsystem, EDT621, 7,5 poäng Skrivtid: 08.00-13.00 Tillåtna hjälpmedel: Inga. Maximalt antal
Digitalteknik och Datorarkitektur
Digitalteknik och Datorarkitektur Tentamen Tisdag 12 Januari 2010 Pollacksbackens skrivsal, klockan 08:00 13:00 Examinator: Karl Marklund 018 471 10 49 0704 73 32 17 karl.marklund@it.uu.se Tillåtna hjälpmedel:
CDC en jämförelse mellan superskalära processorer. EDT621 Campus Helsingborg av: Marcus Karlsson IDA
CDC6600 - en jämförelse mellan superskalära processorer av: Marcus Karlsson Sammanfattning I denna rapport visas konkret information om hur den första superskalära processorn såg ut och hur den använde
Multi-ported cache En rapport om några lösningar till att få flera minnesaccesser simultant.
Multi-ported cache En rapport om några lösningar till att få flera minnesaccesser simultant. Sammanfattning När processorns klockhastighet ökar medför det en ökning av instruktioner vilket såklart ökar
Processor pipelining genom historien (Intel i9-intel i7)
Processor pipelining genom historien (Intel i9-intel i7) Besnik Redzepi Lunds Universitet Abstrakt/Sammanfattning Syftet med denna uppsats är att jämföra Intels nya generation processorer och deras pipelining.
Datorarkitekturer med operativsystem ERIK LARSSON
Datorarkitekturer med operativsystem ERIK LARSSON Semantic gap Alltmer avancerade programmeringsspråk tas fram för att göra programvaruutveckling mer kraftfull Dessa programmeringsspråk (Ada, C++, Java)
TSEA28 Datorteknik Y (och U)
Praktiska kommentarer TSEA8 Datorteknik Y (och U) Föreläsning Kent Palmkvist, ISY Dagens föreläsning RISC Mer information om hur arkitekturen fungerar Begränsningar Lab extra tillfälle för redovisning
Det finns en hemsida. Adressen är http://www.idt.mdh.se/kurser/ct3760/
CT3760 Mikrodatorteknik Föreläsning 1 Torsdag 2005-08-25 Upprop. Det finns en hemsida. Adressen är http://www.idt.mdh.se/kurser/ct3760/ Kurslitteratur är Per Foyer Mikroprocessorteknik. Finns på bokhandeln.
Datorsystemteknik DVGA03 Föreläsning 8
Datorsystemteknik DVGA03 Föreläsning 8 Processorns uppbyggnad Pipelining Större delen av materialet framtaget av :Jan Eric Larsson, Mats Brorsson och Mirec Novak IT-inst LTH Innehåll Repetition av instruktionsformat
Pipelining i RISC-processorn. Joakim Lindström Institutionen för informationsbehandling Åbo Akademi E-post: jolindst@abo.fi
Pipelining i RISC-processorn Joakim Lindström Institutionen för informationsbehandling Åbo Akademi E-post: jolindst@abo.fi Innehållsförteckning 1. Inledning 2. Historia: Intel 8086 (1978) till Pentium
Exempeltentamen Datorteknik, EIT070,
Lunds Universitet LTH Exempeltentamen Datorteknik, EIT070, Skrivtid: xx.00-xx.00 Tillåtna hjälpmedel: Inga. Maximalt antal poäng: 50 poäng För betyg 3 krävs 20 poäng För betyg 4 krävs 30 poäng För betyg
IT för personligt arbete F5
IT för personligt arbete F5 Datalogi del 1 DSV Peter Mozelius 1 En dators beståndsdelar 1) Minne 2) Processor 3) Inmatningsenheter 1) tangentbord 2) scanner 3) mus 4) Utmatningsenheter 1) bildskärm 2)
Jämförelse av skrivtekniker till cacheminne
Jämförelse av skrivtekniker till cacheminne 1 Innehåll 1. Sammanfattning 2. Inledning 3. Diskussion 4. Referenslista 1. Sammanfattning En rapport innehållande jämförelser av olika skrivtekniker till minnen
Övning1 Datorteknik, HH vt12 - Talsystem, logik, minne, instruktioner, assembler
Övning1 Datorteknik, HH vt12 - Talsystem, logik, minne, instruktioner, assembler Talsystem Talsystem - binära tal F1.1. Hur många unsigned integers kan man göra med n bitar? Vilket talområde får dessa
Tentamen PC-teknik 5 p Lösningar och kommentarer
Tentamen PC-teknik 5 p Lösningar och kommentarer Program: Di2, (Em3, Et3) Datum: 04-10-15 Tid: 13:30-18:30 Lokal E171 Hjälpmedel: Linjal, miniräknare, Instruktionsrepertoar för 8086 (utdelas), Lathund,
MESI i Intel Core 2 Duo
MESI i Intel Core 2 Duo Sammanfattning Denna rapport beskriver en processor (Intel Core 2 Duo) vars cache coherence protokoll är MESI. Rapporten beskriver hur processorn är uppbyggd, hur många kärnor den
Vad är en dator? Introduktion till datorer och nätverk. Pontus Haglund Institutionen för datavetenskap (IDA) 21 augusti 2018
. Vad är en dator? Introduktion till datorer och nätverk Pontus Haglund Institutionen för datavetenskap (IDA) 21 augusti 2018 Översikt 2/23 Datorns historia von Neumann-arkitekturen Operativsystem Datornät
Tentamen den 17 mars 2016 Datorteknik, EIT070
Lunds Universitet LTH Tentamen den 17 mars 2016 Datorteknik, EIT070 Skrivtid: 14.00-19.00 Tillåtna hjälpmedel: Inga. Maximalt antal poäng: 50 poäng För betyg 3 krävs 20 poäng För betyg 4 krävs 30 poäng
Datorsystem. Tentamen 2012-03-17
Datorsystem Tentamen 2012-03-17 Instruktioner Samtliga svar skall vara motiverade och läsbara. Eventuella tabeller, illustrationer och beräkningar som används för att nå svaret ska också finnas med i lösningen.
CE_O8. Cacheminne. Hemlaboration 2.
IS1200 Lösningsförslag till övning CE_O8, 2015 CE_O8. Cacheminne. Hemlaboration 2. 8.1. Medeltidshistoria Diskutera förloppet då CPU:n gör en läsreferens i huvudminnet dvs information kopieras från huvudminne
Tentamen i Digitala system - EDI610 15hp varav denna tentamen 4,5hp
Tentamen i Digitala system - EDI610 15hp varav denna tentamen 4,5hp Institutionen för elektro- och informationsteknik Campus Helsingborg, LTH 2016-12-22 8.00-13.00 Uppgifterna i tentamen ger totalt 60
Datorsystem Laboration 2: Minnesmappade bussar
Datorsystem Laboration 2: Minnesmappade bussar Senast uppdaterad: 14 oktober 2012 Version 1.2 Student: Lärare: Underskrift: Underskrift: Datum: Datorsystem Laboration 2 1 Innehåll 1 Inledning 2 1.1 Introduktion..................................
En något mer detaljerad bild av en processor. De tre delarna i processorn är: Nere 3ll vänster finns e' antal register som används för a' lagra data.
1 3 4 Antag a' processorn ska exekvera instruk3onen ADD R1, R3. När instruk3onen är exekverad så a' processorn tagit innehållet i R1 och R3 och med hjälp av ALU:n är värdena adderade och resultatet är
En något mer detaljerad bild av en processor. De tre delarna i processorn är: Nere 3ll vänster finns e' antal register som används för a' lagra data.
1 2 3 Antag a' processorn ska exekvera instruk3onen ADD R1, R3. När instruk3onen är exekverad så a' processorn tagit innehållet i R1 och R3 och med hjälp av ALU:n är värdena adderade och resultatet är
Pipelining i Intel 80486
Lunds Universitet Pipelining i Intel 80486 EITF60 Datorarkitekturer med operativsystem Martin Wiezell 2017-12-04 Abstract This paper gives a brief description of the instruction pipeline of the Intel 80486
Adressrum, programmerarens bild
EDA 480 2009/2010 MC68HC12, Uppbyggnad.pdf Ur innehållet: Datorns byggblock Busskommunikation Synkron buss Asynkron buss Multiplex-buss avkodning för minne och I/O Minnesavbildad I/O Direktadresserad I/O
Instuderingsfrågor ETS052 Datorkommuniktion - 2014
Instuderingsfrågor ETS052 Datorkommuniktion - 2014 October 13, 2014 Fråga 1. Beskriv de två komponenterna i PCM. Fråga 2. Förklara hur länklagret kan skilja på olika inkommande paket från det fysiska lagret.
Program kan beskrivas på olika abstrak3onsnivåer. Högnivåprogram: läsbart (för människor), hög abstrak3onsnivå, enkelt a> porta (fly>a 3ll en annan ar
1 Program kan beskrivas på olika abstrak3onsnivåer. Högnivåprogram: läsbart (för människor), hög abstrak3onsnivå, enkelt a> porta (fly>a 3ll en annan arkitektur), hårdvara osynlig Assembly- och maskinprogram:
Tentamen. Datorteknik Y, TSEA28
Tentamen Datorteknik Y, TSEA28 Datum 2015-08-18 Lokal TERE, TER4 Tid 14-18 Kurskod TSEA28 Provkod TEN1 Kursnamn Provnamn Datorteknik Y Skriftlig tentamen Institution ISY Antal frågor 7 Antal sidor (inklusive
Lösningsförslag till Tenta i Mikrodator
Lösningsförslag till Tenta i Mikrodator 050113 1. Vilka register finns det i processorn och vad används dessa till? D0 till D7: Dataregister som används för beräkningar A0 till A6: Adressregister som används
Tentamen PC-teknik 5 p
Tentamen PC-teknik 5 p Lösningar med kommentarer Program: Di2 Datum: 05-01-10 Tid: 13:30-18:30 Lokal He303 Hjälpmedel: Linjal, miniräknare, Instruktionsrepertoar för 8086 (utdelas), Bilaga: Ingen Examinator:
Datorteknik ERIK LARSSON
Datorteknik ERIK LARSSON Laborationer Gå bara på tillfällen där du är anmäld. Moment svarar mot 1.5hp, dvs 40 timmar arbete Schemalagd tid: 4*2 (lektioner)+4*4(laborationer)=20 timmar Material: Finns på
Datorteknik. Föreläsning 6. Processorns uppbyggnad, pipelining. Institutionen för elektro- och informationsteknologi, LTH. Mål
Datorteknik Föreläsning 6 Processorns uppbyggnad, pipelining Mål Att du ska känna till hur processorn byggs upp Att du ska kunna de viktigaste byggstenarna i processorn Att du ska känna till begreppet
Komma över Memory wall med 3D stacked minne LTH Ingenjörshögskolan vid Campus Helsingborg Institutionen för datavetenskap
Komma över Memory wall med 3D stacked minne LTH Ingenjörshögskolan vid Campus Helsingborg Institutionen för datavetenskap Christofer Huynh IDA14 EDT621 Lärare: Erik Larsson Abstrakt Memory wall, något
Datorsystemteknik för E/D
Tentamen i kursen Datorsystemteknik (EDA330 för D och EDA370 för E) 19/8 2000 1(8) Tentamen i kursen Datorsystemteknik (EDA330 för D och EDA370 för E) Datorsystemteknik för E/D 19/8 2000 Tentamensdatum:
Datorteknik. Den digitala automaten. En dator måste kunna räkna! Register och bussanslutning
Den digitala automaten Vägen från digitaltekniken till det kompletta styrsystemet Lund University, Sweden Insignaler Sekvensnät Utsignaler Kan vi betrakta insignalmönstret som en instruktion och det som
Uppgift 1: a) u= a c + a bc+ ab d +b cd
Uppgift 1: a) u= a c a bc ab d b cd b) a b c d u 0 0 0 0 1 0 0 0 1 1 0 0 1 0 1 0 0 1 1 0 0 1 0 0 1 0 1 0 1 1 0 1 1 0 1 0 1 1 1 1 1 0 0 0 1 1 0 0 1 0 1 0 1 0 1 1 0 1 1 0 1 1 0 0 0 1 1 0 1 0 1 1 1 0 0 1
Lösningsförslag till Tenta i Mikrodator
Lösningsförslag till Tenta i Mikrodator 040117 1. Vilka register finns det i processorn och vad används dessa till? D0 till D7: Dataregister som används för beräkningar A0 till A6: Adressregister som används
Operativsystem. Informationsteknologi sommarkurs 5p, 2004. Agenda. Slideset 7. Exempel på operativsystem. Operativsystem
Informationsteknologi sommarkurs 5p, 2004 Mattias Wiggberg Dept. of Information Technology Box 337 SE751 05 Uppsala +46 18471 31 76 Collaboration Jakob Carlström Slideset 7 Agenda Exempel på operativsystem
Datorarkitekturer med operativsystem ERIK LARSSON
Datorarkitekturer med operativsystem ERIK LARSSON Översikt Processorn Maskininstruktioner Dator Primärminne Data/instruktioner Kontroll Central processing unit (CPU) Fetch instruction Execute instruction
TENTAMEN Datorteknik (DO2005) D1/E1/Mek1/Ö1
Halmstad University School of Information Science, Computer and Electrical Engineering Tomas Nordström, CC-lab TENTAMEN Datorteknik (DO2005) D1/E1/Mek1/Ö1 Datum: 2012-05- 23 Tid och plats: 9:00 13:00 i
Digitalteknik EIT020. Lecture 15: Design av digitala kretsar
Digitalteknik EIT020 Lecture 15: Design av digitala kretsar November 3, 2014 Digitalteknikens kopplingar mot andra områden Mjukvara Hårdvara Datorteknik Kretskonstruktion Digitalteknik Elektronik Figure:,
Grunderna i stegkodsprogrammering
Kapitel 1 Grunderna i stegkodsprogrammering Följande bilaga innehåller grunderna i stegkodsprogrammering i den form som används under kursen. Vi kommer att kort diskutera olika datatyper, villkor, operationer
Cacheminne i en Intel Core 2 Duo-processor
Peter Hesslow EDT621 Cacheminne i en Intel Core 2 Duo-processor Abstrakt Det finns många olika sätt att bygga upp ett datorminne på, och med en flerkärnig processor så blir alternativen ännu fler. Denna
Tentamen Datorteknik D del 2, TSEA49
Tentamen Datorteknik D del 2, TSEA49 Datum 2012-05-24 Lokal TER2 Tid 8-12 Kurskod TSEA49 Provkod TEN1 Kursnamn Datorteknik D del 2 Institution ISY Antal frågor 6 Antal sidor (inklusive denna 10 sida) Kursansvarig
Tentamen den 14 januari 2016 Datorarkitektur med operativsystem, EDT621
Lunds Universitet LTH Tentamen den 14 januari 2016 Datorarkitektur med operativsystem, EDT621 Skrivtid: 08.00-13.00 Tillåtna hjälpmedel: Inga. Maximalt antal poäng: 50 poäng För betyg 3 krävs 20 poäng
MIKRODATORTEKNIK 2012 INNEHÅLLSFÖRTECKNING
MIKRODATORTEKNIK 2012 INNEHÅLLSFÖRTECKNING 1. INLEDNING 1.1. Milstolpar i datorns historia 1.2. Några viktiga begrepp 1.3. Mikrodatorns användningsområden 2. TALSYSTEM, KODER OCH BINÄR ARITMETK 2.1. Binära
Institutionen för datavetenskap 2014/15
LUNDS TEKNISKA HÖGSKOLA Datorer och datoranvändning Institutionen för datavetenskap 2014/15 ME en dator 1 Inledning ME är en påhittad dator, men den har likheter med riktiga datorer: det finns ett maskinspråk
IP Från användare till användare Vägval DNS Jens A Andersson (Maria Kihl) Att skicka data över flera länkar. Nätprotokoll
1 IP Från användare till användare Vägval DNS Jens A Andersson (Maria Kihl) Att skicka data över flera länkar All data som skickas mellan två slutnoder kommer att passera flera vägväljare och länkar på
Datorsystemteknik DAV A14 Föreläsning 1
Innehåll Datorsystemteknik DAV A14 Föreläsning 1 Kursinformation Introduktion till datorsystem Programmeringsmodellen Större delen av materialet framtaget av :Jan Eric Larsson, Mats Brorsson och Mirec
Minnets komponenter. Digitala System: Datorteknik. Programexekvering. Programexekvering. Enhet för utdata. Enhet för indata CPU.
Digitala System: Datorteknik Minnets komponenter ERIK LARSSON Enhet för indata CPU Enhet för utdata Sekundärminne Programexekvering Program i högnivåspråk.. Z:=(Y+X)*3. Kompilator Exekverbart program i
Tentamen PC-teknik 5 p
Tentamen PC-teknik 5 p Namn:. Klass:... Program: Di2, Em3, Et3 Datum: 03-08-15 Tid: 13:30-18:30 Lokal: E171 Hjälpmedel: Linjal, miniräknare, Instruktionsrepertoar för 8086 (utdelas), Lathund, Pacific C
Tenta i Digitalteknik
Tenta i Digitalteknik Kurskod D0011E Tentamensdatum 2010-06-01 Skrivtid 9.00-14.00 (5 timmar) Maximalt resultat 50 poäng Godkänt resultat 25 poäng inkl bonus Jourhavande lärare Per Lindgren Tel 070 376
Föreläsningsanteckningar 3. Mikroprogrammering II
Föreläsningsanteckningar 3. Mikroprogrammering II Olle Seger 2012 Anders Nilsson 2016 1 Inledning Datorn, som vi byggde i förra föreläsningen, har en stor brist. Den saknar I/O. I denna föreläsning kompletterar
Mer datorarkitektur. En titt I datorn Minnen
Mer datorarkitektur En titt I datorn Minnen von Neumann-modellen von Neumann-modellen CPU (Central Processing Unit) Styrenhet hämtar programinstruktioner ALU (Arithmetic and Logical Unit) utför beräkningar
TSEA28 Datorteknik Y (och U)
Praktiska kommentarer TSEA8 Datorteknik Y (och U) Föreläsning Kent Palmkvist, ISY Dagens föreläsning Latens/genomströmning Pipelining Laboration tips Sorteringsalgoritm använder A > B i flödesschemat Exemplet
IBM POWER4, den första flerkärniga processorn och dess pipelines.
IBM POWER4, den första flerkärniga processorn och dess pipelines. 5 DECEMBER 2016 FÖRFATTARE: OSCAR STRANDMARK EXAMINATOR: ERIK LARSSON Abstract Rapporten redovisar IBM:s POWER-serie, generation ett till
Tentamen den 9 januari 2018 Datorarkitekturer med operativsystem (EITF60)
Lunds Universitet LTH Tentamen den 9 januari 2018 Datorarkitekturer med operativsystem (EITF60) Skrivtid: 08.00-13.00 Tillåtna hjälpmedel: Inga. Maximalt antal poäng: 50 poäng För betyg 3 krävs 20 poäng
Tentamen. Datorteknik Y, TSEA28
Tentamen Datorteknik Y, TSEA28 Datum 2016-05-31 Lokal Kåra, T1, T2, U1, U15 Tid 14-18 Kurskod TSEA28 Provkod TEN1 Kursnamn Provnamn Datorteknik Y Skriftlig tentamen Institution ISY Antal frågor 6 Antal
Tentamen. Datorteknik Y, TSEA28
Tentamen Datorteknik Y, TSEA28 Datum 2015-06-01 Lokal Tid 14-18 Kurskod Provkod Kursnamn Provnamn Institution Antal frågor 6 Antal sidor (inklusive denna sida) 6 Kursansvarig Lärare som besöker skrivsalen
Datorteknik ERIK LARSSON
Datorteknik ERIK LARSSON Så här långt. FÖ2 RISC/CISC FÖ1 Primärminne Instruktioner och data Address Instruction 00001000 0000101110001011 00001001 0001101110000011 00001010 0010100000011011 00001011 0001001110010011
Program som ska exekveras ligger i primärminnet. Processorn hämtar instruk7on för instruk7on. Varje instruk7on, som är e= antal 1:or och 0:or, tolkas
1 2 Program som ska exekveras ligger i primärminnet. Processorn hämtar instruk7on för instruk7on. Varje instruk7on, som är e= antal 1:or och 0:or, tolkas och instruk7onen exekveras. 3 4 Program kan beskrivas
Operativsystem - input/output, skydd, virtualisering
Operativsystem - input/output, skydd, virtualisering Mats Björkman 2015-03-12 Lärandemål, I/O n Typer av I/O-enheter n Character, Block & Special n Minnesmappad I/O n Typer av I/O-programmering n Programmerad,
Hannes Larsson - IDA 2, LTH Campus Helsingborg. NEC V R 4300i. Interlock-handling EDT621
Hannes Larsson - IDA 2, LTH Campus Helsingborg NEC V R 4300i Interlock-handling EDT621 Läsperiod 2, 2017 Innehållsförteckning s.2 - Förord s.2 - Inledning s.2 - NEC VR-4305 s.3 - Pipeline s.4 - Interlocks
Datorteknik ERIK LARSSON
Datorteknik ERIK LARSSON Inledning Ken Thompson och Dennis M. Ritchie utvecklade C Turingpriset( Nobelpris i datavetenskap ), 1983 Alan Turing (1912-1954) För deras utveckling av generell OS teori och