Tentamen Datorteknik D del 2, TSEA49

Storlek: px
Starta visningen från sidan:

Download "Tentamen Datorteknik D del 2, TSEA49"

Transkript

1 Tentamen Datorteknik D del 2, TSEA49 Datum Lokal TER2 Tid 8-12 Kurskod TSEA49 Provkod TEN1 Kursnamn Datorteknik D del 2 Institution ISY Antal frågor 6 Antal sidor (inklusive denna 10 sida) Kursansvarig Olle Seger Lärare som besöker Olle Seger skrivsalen Telefon under skrivtiden Besöker skrivsalen Cirka 9 och 11 Kursadministratör Ylva Jernling Tillåtna hjälpmedel Inga Poäng Betyg Betygsgränser U Viktig information För de uppgifter där du måste göra uträkningar är det viktigt att du redovisar alla relevanta mellansteg. Om du i en viss uppgift ska förklara något, tänk på att du gärna får rita figurer för att göra din förklaring tydligare. Uppgifterna i tentan är inte ordnade efter svårighetsgrad. Skriv inga svar i detta häfte! Lycka till!

2 Fråga 1: Fyra små frågor(13p) (a) (4p) Antag att vi har ett system baserat på processorn Vid ett tillfälle avläses följande register- och minnesinnehåll: D0 = A0 = $F0F0 = 56 D1 = A1 = 0000F0F0 $F0F1 = BA D2 = A2 = 0000F0F2 $F0F2 = 18 D3 = FAAFAA28 A3 = $F0F3 = 32 D4 = 55AAAA55 A4 = $F0F4 = EE D5 = A5 = $F0F5 = F1 D6 = BAFF080A A6 = FFFFFFFF $F0F6 = 2C D7 = A7 = $F0F7 = 20 Vad blir innehållet i destinationsregistret efter att instruktionerna 1) 4) exekverats? 1. MOVE.L #$F0F0,D6 2. MOVE.L $F0F0,D3 3. MOVE.B (A2),D2 4. MOVE.L $2(A1,D1.L),D5 (b) (3p) En Digital SignalProcessor används ofta för att implementera ett digitalt filter enligt formeln: y n = 7 h i x n i, (1) i=0 där x n och y n är in- respektive utsignaler. Talen x n kommer in till DSP:n med takten Hz och utsignalen y n matas ut med samma takt. Konstanterna h i är filterkoefficienter. Formeln (1) beräknas alltså gånger i sekunden. Beskriv kortfattat 3 hårdvarutillägg för att snabba upp denna beräkning. (c) (3p) Vad är skillnaden mellan DRAM och SRAM? Nämn minst en bra anledning till att använda DRAM istället för SRAM. Nämn minst en bra anledning till att använda SRAM istället för DRAM. (d) (3p) En dator har tre yttre enheter som begär avbrott på olika avbrottsnivåer. Enhet A begär avbrott på nivå 2, enhet B på nivå 4 och enhet C på nivå 6. Avbrottsrutinen för enhet A tar 2 ms att utföra, avbrottsrutinen för enhet B tar 3 ms och den för enhet C tar 4 ms. Under exekvering av bakgrundsprogrammet ( avbrottsnivå 0 ) kommer vid tidpunkten t = 0 en avbrottsbegäran från enhet A. En millisekund senare (t = 1 ms) begär enhet C avbrott, vid t = 3 ms begär enhet B avbrott och vid t = 6 ms begär enhet C avbrott. Redovisa händelseförloppet i ett tidsschema. Rita tidsschemat på eget papper. (3p)

3 Solution: (a) 1.D6.L = 0000F0F0 2.D3.L = M(F0F0).L = 56BA D2.B = M(F0F2).B = 18 => D2.L = D5.L = M(F0F4).L = EEF12C20, (b) Man kan säga att formeln är en skalärprodukt, där den ena vektorn är konstant men den andra vektorn får nya värden. Här är några typiska DSP-tillägg: 1. En enhet som multiplicerar och ackumulerar. (MAC) 2. Flera dataminnen, så att två tal kan hämtas i samma klockcykel. Det behövs ju i en skalärprodukt. 3. En speciell loopinstruktion. Vi behöver inte testa i slutet av loopen. 4. Adresseringsmoden postinkrement modulo N, för att hantera en ringbuffert. (c) Förenklat kan man säga att minneselementet i ett SRAM är en transistorlatch, oftast uppbyggd av 6 transistorer. I ett DRAM, däremot, är minneselementet en kapacitans. Endast 1 transistor behövs per minnescell. Det säger sig självt att DRAM kan byggas större än SRAM. DRAM är det helt dominerande primärminnet i datorer i dag. SRAM är snabbare och enklare än DRAM. En bra tillämpning för SRAM är cacheminnen. DRAM kräver en ganska komplicerad controller och kommer till sin rätt bara vid burstacesser (konsekutiva läsningar/skrivningar). (d) t [ms] Nivå Fråga 2: Aritmetik(5p) (a) (3p) Konstruera en ALU med hjälp av heladderare, valfria grindar och register. ALU:n ska kunna addera, A + B, och subtrahera, A B, två tvåkomplements fyrabitarstal, A =< a 3 a 2 a 1 a 0 > och B =< b 3 b 2 b 1b 0 >, och ge ifrån sig statussignalerna C, N, Z och V. Noggrant schema krävs för full poäng! (b) (2p) Antag att subtraktionen A B har satt flaggorna. Vilket Booleskt uttryck av en eller flera flaggor avgör om A < B?

4 Solution: (a) FA = full adder, heladderare. A = a 3 a 2 a 1 a 0 och B = b 3 b 2 b 1 b 0. Genom att sätta ADD/SUB = 0 fås addition A+B. ADD/SUB = 1 ger subtraktion A+( B). Statussignaler N = s 3 Z = s 3 + s 2 + s 1 + s 0 C = c 4 V = c 4 c 3 (b) Enligt uppgiften rör det sig om 2-komplementstal. Det finns då två fall: det blir overflow eller inte: A < B = NV + NV. Observera att bara N inte är korrekt. Fråga 3: Assembler(10p) Nedanstående subrutin utförs av en processor. START: A: B: C: move.l #0,a0 clr.l d0 clr.l d3 move.w $900,a0 move.b $902,d3 move.l #$1f,d2 move.l (a0)+,d1 btst.l d2,d1 ; bit test. Bit number in d2. beq C addq.l #1,d0 subq.b #1,d2 bpl B ; Branch on PLus subq.b #1,d3 bne A

5 rts (a) (3p) Vad gör subrutinen? Ange speciellt var in- och utdata finns. (b) (2p) Vad innehåller hela a0 då programmet körts om hexadecimala minnesinnehållet vid subrutinens start är: $900: 09 $901: 10 $902: 03 $903: 06 $904: 99 (c) (2p) Vad innehåller hela d2 och d3 då rutinen körts med indata enligt ovan? (d) (2p) Ange det största värde som kan erhållas i register d0? (e) (1p) En instruktion är onödig och kan tas bort. Vilken? Solution: (a) Programmet räknar antalet ettor i minnessecellerna M(0x910).l, M(0x914).l och M(0x918).l och returnerar summan i d0. (b) a0.l = 0x c. Postinkrement på långord blir uppräkning med 4. (c) d2.b=-1 men d2.l = 0x000000ff och d3.l = 0x (d) 3 32 = 96 (e) clr.l d3 Fråga 4: Mikroprogrammering(11p) Figuren, på nästa sida, visar uppbyggnaden av en mikroprogrammerbar dator, den välbekanta Olle Roos-datorn. Inom ett klockpulsintervall kan en överföring göras på bussen, t. ex. DR T R En läsning eller skrivning till primärminnet kan genomföras inom ett klockpulsintervall liksom även en operation i ALU:n. En instruktion består av maximalt två minnesord: OP M A där OP-fältet anger typ av operation, M-fältet adresseringsmod och A är ett adressfält eller en konstant. Vissa instruktioner använder enbart det första ordet. M-fältet innehåller tre bitar som markerar adresseringsmod enligt

6 M Adresseringsmod 000 Absolut 001 Indirekt 010 Indexering med indexregistret XR 011 PC-relativ 100 Omedelbar 101 Underförstådd Adressbuss 2 ADR 1 8 IR OP M Databuss +1 1 N Z PC +1 3 Read 4 Write XR 22 SP 23 DR 5 6 TR ALU K AR+1 AR 1 ADD SUB LOAD K1 K2 MPC Mikrominne AR 39 HR SR N Z I samband med adressmodsfasen beräknas som vi vet effektiv adress, EA. EA placeras i ADR. Hoppinstruktioner placerar dock EA i TR. (a) (5p) Skriv all mikrokod, som behövs för instruktionen JMP d ; PC+2+d -> PC Använd symboler enligt DR TR och siffror. (b) (2p) Figuren visar de tillägg, som måste göras i hårdvaran för att få avbrott att fungera. Beskriv innehållet i nätet K5 mha en sanningstabell.

7 (c) (3p) Skriv mikroprogram för avbrottsuthoppet, alltså innehållet på adress 60 och framåt i mikrominnet. SP pekar på ledigt utrymme. (d) (1p) Antag att: PC=10,TR=20,AR=30 och HR=40. Vad blir inehållet i dessa register om följande rad i mikroprogrammet exekveras? 17,18,25,27,30,33,38 Solution: (a) Hämtfas. PC pekar på instruktionen. PC->ADR,PC++,MPC++ ; 18,1,17,11 MEM->DR,MPC++ ; 2,3,5,11 DR->IR,MPC++ ; 7,8,11 K2->MPC ; 10 Adresseringsmodfas. PC pekar på byten (=d), som ska adderas till PC. PC->ADR,PC++,MPC++ ; 17,18,1,11 PC->TR,MEM->DR,MPC++ ; 18,25,2,3,5,11 DR->TR,TR->AR,AR->HR,MPC++ ; 7,25,27,32,33,38,11 AR+TR->AR,MPC++ ; 27,30,33,11 HR->AR,AR->TR,K1->MPC ; 39,37,25,9 Exekveringsfas. Hoppadressen finns i TR TR->PC,0->MPC ; 26,13,12 (b) Hopp till mikrokod för uthoppet fås om signalerna avbrott och 12 båda är 1. Alltså avbrott accepteras bara mellan två instruktioner. Signalerna 9,10,11,12 styrs av mikroprogrammeraren. Endast en av dem är 1 åt gången. Nätet K5 har 5 ingångar: Övriga fall kan ha ut=don t care Avbrott ut (c) Stacken är av typen postdekrement och för säkerhets skull stackar vi rubbet.

8 SP->ADR,SP--,MPC++ PC->DR,MPC++ DR->MEM,MPC++ SP->ADR,SP--,MPC++ SR->DR,MPC++ DR->MEM,MPC++ SP->ADR,SP--,MPC++ AR->DR,MPC++ DR->MEM,MPC++ SP->ADR,SP--,MPC++ XR->DR,MPC++ DR->MEM,MPC++ ; push PC ; push SR ; push AR ; push XR ;spärra för fler avbrott,påbörja nästa hämtfas SEI, avbrottsrutinadr.->pc,0->mpc Mikrokoden går att trycka ihop för att spara tid. Vad som ska stackas kan diskuteras. PC och SR måste stackas, självklart. Eftersom OR är en ackumulatormaskin, måste också AR stackas. Det går ju inte att göra någonting utan att använda AR. Programmeraren kan förstås göra det, men får inte glömma bort det. När det gäller XR är det kanske bättre att abrottsrutinen stackar XR, såvida XR används. (d) Alla register klockas samtidigt. PC=11. TR=10. AR=50. HR=30 Fråga 5: Pipelining(6p) Vi är väl förtrogna med processorer med 5-stegs pipeline. Pipelinestegen brukar se ut så här: 1. Hämta instruktion. 2. Läs ut register. 3. Exekvera 4. Accessa minnet/ingenting 5. Skriv tillbaka register Enklare processorer, typ microcontroller, brukar ha en kortare pipeline: 1. Hämta instruktion. 2. Avkoda instruktion. 3. Läs ut register, Exekvera/Accessa minnet, Skriv tillbaka register Eventuellt får du göra egna antaganden om denna pipeline. Kan du snabbt och övertygande reda ut följande frågeställningar:

9 (a) (2p) Vad medför förkortningen av pipelinen för de villkorliga hoppen? (b) (2p) Vad medför förkortningen av pipelinen för data forwarding? (c) (2p) Det är lockande att också plocka bort avkodningssteget. Vad medför detta? Solution: De två fallen visas i figuren: PC Next PC PC Next PC PM PM IR1 IR1 DECODE DECODE IR2 styr styr REGS REGS ALU ALU IR3 3 steg IR2 2 steg (a) Vi testar med ett pipeline-diagram: PC IR1 IR2 IR3 0 4 ADD 8 JMPN ADD 12 XXX JMPN ADD 20 NOP XXX JMPN 24 SUB NOP XXX Jämfört med lab-datorn funkar den här datorn likadant när det gäller hopp. Instruktionen efter hoppet exekveras och tas hoppet bestraffas vi med en NOP. (b) Eftersom det nya värdet skrivs tillbaka till ett register i samma klockcykel, bortfaller hela problematiken med data forwarding! (c) Se högra halvan av figuren. Detta är arkitekturen för en enkel controller, t ex Atmel AVR. Kritiska vägen för det andra pipelinesteget blir ganska lång, instruktionsavkodning i serie med ALU+register. Den funkar så här (exempelvis): PC IR1 IR2 0 4 ADD 8 JMPN ADD 20 NOP JMPN 24 SUB NOP

10 Alltså, tagna hopp medför en extra NOP. Fråga 6: Branch Prediction(5p) Föregående uppgift aktualiserar Branch Prediction. Skriv en kortfattad redogörelse för denna teknik. Du bör få med Vad lagras i en Branch Prediction Table? Med vilken teknik implementeras en BPT? Var kopplas BPT:n in? Nämn en situation som är lätt att förutsäga. Solution: 1. I en BPT lagras hoppinstruktionens adress, hoppadressen och hoppstatistik. 2. Lämpligtvis som ett associativt minne. 3. Vid muxen framför PC. Med PC som insignal ger BPT:n ifrån sig nästa PC. 4. Bakåthopp är oftast loopar och vi förutspår att hoppen tas. o-o-o

Föreläsningsanteckningar 2. Mikroprogrammering I

Föreläsningsanteckningar 2. Mikroprogrammering I Föreläsningsanteckningar 2. Mikroprogrammering I Olle Seger 2012 Anders Nilsson 2016 Innehåll 1 Inledning 2 2 En enkel dator 2 3 Komponenter 3 3.1 Register............................... 3 3.2 Universalräknare..........................

Läs mer

Föreläsningsanteckningar 3. Mikroprogrammering II

Föreläsningsanteckningar 3. Mikroprogrammering II Föreläsningsanteckningar 3. Mikroprogrammering II Olle Seger 2012 Anders Nilsson 2016 1 Inledning Datorn, som vi byggde i förra föreläsningen, har en stor brist. Den saknar I/O. I denna föreläsning kompletterar

Läs mer

Tentamen. Datorteknik Y, TSEA28

Tentamen. Datorteknik Y, TSEA28 Tentamen Datorteknik Y, TSEA28 Datum 2015-08-18 Lokal TERE, TER4 Tid 14-18 Kurskod TSEA28 Provkod TEN1 Kursnamn Provnamn Datorteknik Y Skriftlig tentamen Institution ISY Antal frågor 7 Antal sidor (inklusive

Läs mer

Tentamen. Datorteknik Y, TSEA28

Tentamen. Datorteknik Y, TSEA28 Tentamen Datorteknik Y, TSEA28 Datum 2015-06-01 Lokal Tid 14-18 Kurskod Provkod Kursnamn Provnamn Institution Antal frågor 6 Antal sidor (inklusive denna sida) 6 Kursansvarig Lärare som besöker skrivsalen

Läs mer

Tentamen. Datorteknik Y, TSEA28

Tentamen. Datorteknik Y, TSEA28 Tentamen Datorteknik Y, TSEA28 Datum 2016-05-31 Lokal Kåra, T1, T2, U1, U15 Tid 14-18 Kurskod TSEA28 Provkod TEN1 Kursnamn Provnamn Datorteknik Y Skriftlig tentamen Institution ISY Antal frågor 6 Antal

Läs mer

Föreläsningsanteckningar 4. Pipelining

Föreläsningsanteckningar 4. Pipelining Föreläsningsanteckningar 4. Pipelining Olle Seger 2012, olles@isy.liu.se 21 januari 2013 1 Inledning Denna föreläsning handlar om pipelining, som är den helt dominerande processorarkitekturen i dag. Man

Läs mer

3. Mikroprogrammering II

3. Mikroprogrammering II 3. Mikroprogrammering II lite repetition in/ut-matning avbrott på OR-datorn hoppinstruktion labben Olle Roos dator LDA 000 12 ADD 100 7 STA 000 13 12 1 13 8 13 6 8 0 18,1,11 2,3,5,11 7,8,11 17,10 18,1,11

Läs mer

Tentamen Datorteknik Y, TSEA28 Datum 2012-08-14

Tentamen Datorteknik Y, TSEA28 Datum 2012-08-14 Tentamen Datorteknik Y, TSEA28 Datum 2012-08-14 Lokal TER2 Tid 8-12 Kurskod TSEA28 Provkod TEN1 Kursnamn Datorteknik Y Institution ISY Antal frågor 6 Antal sidor (inklusive denna sida) 7 Kursansvarig Andreas

Läs mer

Tentamen Datorteknik Y, TSEA28 Datum 2012-06-02 TER2, TER4, TERE Tid 14-18

Tentamen Datorteknik Y, TSEA28 Datum 2012-06-02 TER2, TER4, TERE Tid 14-18 Tentamen Datorteknik Y, TSEA28 Datum 2012-06-02 Lokal TER2, TER4, TERE Tid 14-18 Kurskod TSEA28 Provkod TEN1 Kursnamn Datorteknik Y Institution ISY Antal frågor 7 Antal sidor (inklusive denna sida) 10

Läs mer

Mikroprogrammering I

Mikroprogrammering I ikroprogrammering I Olle Roos-datorn (fö2+) Björn Lindskog-datorn (lab) Att bygga en CPU Pipelinad dator (fö4,lab2) Variabel exekveringstid Variabelt format Inget överlapp Central styrenhet, som är mikroprogrammerad

Läs mer

Vad bör göras? Steg 1. RISC => pipelining. Parallellism. Pipelining. Nya LDA 13. RISC(reduced instruction set computer) Öka klockfrekvensen

Vad bör göras? Steg 1. RISC => pipelining. Parallellism. Pipelining. Nya LDA 13. RISC(reduced instruction set computer) Öka klockfrekvensen Föreläsning 11 OR-datorn är för långsam! Alternativa arkitekturer kritik av OR-datorn RISC => pipelining LDA 13 (exempelvis) Hämta : 3CP 2 1 CP Absolut,1: 3 CP EXE: 4 CP Summa: 11 CP mem ADR XR SP DR TR

Läs mer

Tentamen. Datorteknik Y, TSEA28

Tentamen. Datorteknik Y, TSEA28 Tentamen Datorteknik Y, TSEA28 Datum 2015-10-20 Lokal TERE, TER2 Tid 8-12 Kurskod TSEA28 Provkod TEN1 Kursnamn Provnamn Datorteknik Y Skriftlig tentamen Institution ISY Antal frågor 6 Antal sidor (inklusive

Läs mer

7) Beskriv tre sätt att överföra parametrar mellan huvudprogram och subrutin.

7) Beskriv tre sätt att överföra parametrar mellan huvudprogram och subrutin. 1(5) Övningstentamen i Mikrodatorer och assemblerprogrammering, ELGA05 Hjälpmedel: Bifogad lista med memokoder för MC68xxx. Samtliga programmeringsuppgifter ska innehålla flödesschema med förklaringar

Läs mer

Tentamen. Datorteknik Y, TSEA28

Tentamen. Datorteknik Y, TSEA28 Tentamen Datorteknik Y, TSEA28 Datum 2017-06-02 Lokal G35, TER2, TER4 Tid 14-18 Kurskod TSEA28 Provkod TEN1 Kursnamn Provnamn Datorteknik Y Skriftlig tentamen Institution ISY Antal frågor 6 Antal sidor

Läs mer

Tentamen. Datorteknik Y, TSEA28

Tentamen. Datorteknik Y, TSEA28 Tentamen Datorteknik Y, TSEA28 Datum 2016-10-18 Lokal TER1 Tid 8-12 Kurskod TSEA28 Provkod TEN1 Kursnamn Provnamn Datorteknik Y Skriftlig tentamen Institution ISY Antal frågor 7 Antal sidor (inklusive

Läs mer

Tentamen. Datorteknik Y, TSEA28

Tentamen. Datorteknik Y, TSEA28 Tentamen Datorteknik Y, TSEA28 Datum 2017-10-26 Lokal TER1, TER3 Tid 8-12 Kurskod TSEA28 Provkod TEN1 Kursnamn Provnamn Datorteknik Y Skriftlig tentamen Institution ISY Antal frågor 6 Antal sidor (inklusive

Läs mer

Minnet. Minne. Minns Man Minnet? Aktivera Kursens mål: LV3 Fo7. RAM-minnen: ROM PROM FLASH RWM. Primärminnen Sekundärminne Blockminne. Ext 15.

Minnet. Minne. Minns Man Minnet? Aktivera Kursens mål: LV3 Fo7. RAM-minnen: ROM PROM FLASH RWM. Primärminnen Sekundärminne Blockminne. Ext 15. Aktivera Kursens mål: LV3 Fo7 Konstruera en dator mha grindar och programmera denna Aktivera Förra veckans mål: Konstruktruera olika kombinatoriska nät som ingår i en dator. Studera hur addition/subtraktion

Läs mer

Övning1 Datorteknik, HH vt12 - Talsystem, logik, minne, instruktioner, assembler

Övning1 Datorteknik, HH vt12 - Talsystem, logik, minne, instruktioner, assembler Övning1 Datorteknik, HH vt12 - Talsystem, logik, minne, instruktioner, assembler Talsystem Talsystem - binära tal F1.1) 2 n stycken tal från 0 till 2 n 1 F1.2) 9 bitar (512 kombinationer) Talsystem - 2-

Läs mer

Digitala System: Datorteknik ERIK LARSSON

Digitala System: Datorteknik ERIK LARSSON Digitala System: Datorteknik ERIK LARSSON Dator Primärminne Instruktioner och data Data/instruktioner Kontroll Central processing unit (CPU) Fetch instruction Execute instruction Programexekvering (1)

Läs mer

Tentamen. Datorteknik Y, TSEA28

Tentamen. Datorteknik Y, TSEA28 Tentamen Datorteknik Y, TSEA28 Datum 2017-08-15 Lokal TER4 Tid 14-18 Kurskod Provkod Kursnamn Provnamn Institution Antal frågor 6 Antal sidor (inklusive denna sida) 6 Kursansvarig Lärare som besöker skrivsalen

Läs mer

Tentamen (Exempel) Datorteknik Y, TSEA28

Tentamen (Exempel) Datorteknik Y, TSEA28 Tentamen (Exempel) Datorteknik Y, TSEA28 Datum 2018-05-29 Lokal KÅRA,T1,T2, Tid 14-18 Kurskod TSEA28 Provkod TEN1 Kursnamn Provnamn Datorteknik Y Skriftlig tentamen Institution ISY Antal frågor 6 Antal

Läs mer

DatorsystemteknikDAVA14 Föreläsning 9

DatorsystemteknikDAVA14 Föreläsning 9 DatorsystemteknikDAVA14 Föreläsning 9 epetition: MP likainstruktioneri Exempel på instruktionstyper Processorns uppbyggnad Pipelining törre delen av materialet framtaget av :Jan Eric Larsson, Mats Brorsson

Läs mer

F2: Motorola Arkitektur. Assembler vs. Maskinkod Exekvering av instruktioner i Instruktionsformat MOVE instruktionen

F2: Motorola Arkitektur. Assembler vs. Maskinkod Exekvering av instruktioner i Instruktionsformat MOVE instruktionen 68000 Arkitektur F2: Motorola 68000 I/O signaler Processor arkitektur Programmeringsmodell Assembler vs. Maskinkod Exekvering av instruktioner i 68000 Instruktionsformat MOVE instruktionen Adresseringsmoder

Läs mer

Datorteknik. Tomas Nordström. Föreläsning 2. För utveckling av verksamhet, produkter och livskvalitet.

Datorteknik. Tomas Nordström. Föreläsning 2. För utveckling av verksamhet, produkter och livskvalitet. Datorteknik Tomas Nordström Föreläsning 2 För utveckling av verksamhet, produkter och livskvalitet. Föreläsning 2 Check av övningar Von Neumann arkitekturen Minne, CPU, I/O Instruktioner och instruktionscykeln

Läs mer

LV6 LV7. Aktivera Kursens mål:

LV6 LV7. Aktivera Kursens mål: Aktivera Kursens mål: LV6 LV7 Konstruera en dator mha grindar och programmera denna Aktivera Förra veckans mål: Konstruktruera olika kombinatoriska nät som ingår i en dator. Studera hur addition/subtraktion

Läs mer

Tentamen (Exempel) Datorteknik Y, TSEA28

Tentamen (Exempel) Datorteknik Y, TSEA28 Tentamen (Exempel) Datorteknik Y, TSEA28 Datum 2018-10-31 Lokal TER4 Tid 8-12 Kurskod TSEA28 Provkod TEN1 Kursnamn Provnamn Datorteknik Y Skriftlig tentamen Institution ISY Antal frågor 7 Antal sidor (inklusive

Läs mer

Tentamen. Datorteknik Y, TSEA28

Tentamen. Datorteknik Y, TSEA28 Tentamen Datorteknik Y, TSEA28 Datum 2016-08-16 Lokal TER2, TER4 Tid 14-18 Kurskod TSEA28 Provkod TEN1 Kursnamn Provnamn Datorteknik Y Skriftlig tentamen Institution ISY Antal frågor 6 Antal sidor (inklusive

Läs mer

Tentamen (Exempel) Datorteknik Y, TSEA28

Tentamen (Exempel) Datorteknik Y, TSEA28 Tentamen (Exempel) Datorteknik Y, TSEA28 Datum 2018-08-21 Lokal TER4 Tid 14-18 Kurskod TSEA28 Provkod TEN1 Kursnamn Provnamn Datorteknik Y Skriftlig tentamen Institution ISY Antal frågor 6 Antal sidor

Läs mer

SVAR TILL TENTAMEN I DATORSYSTEM, VT2013

SVAR TILL TENTAMEN I DATORSYSTEM, VT2013 Rahim Rahmani (rahim@dsv.su.se) Division of ACT Department of Computer and Systems Sciences Stockholm University SVAR TILL TENTAMEN I DATORSYSTEM, VT2013 Tentamensdatum: 2013-03-21 Tentamen består av totalt

Läs mer

4. Pipelining. 4. Pipelining

4. Pipelining. 4. Pipelining 4. Pipelining 4. Pipelining Det finns en pipelinad biltvätt i Linköping spoltvätttork spoltvätt tork spolning tvätt tork De tre momenten tar lika lång tid Alla bilar går igenom samma program Väntetid 1/3

Läs mer

Övningsuppgifter i Mikrodatorteknik 4p/5p

Övningsuppgifter i Mikrodatorteknik 4p/5p Övningsuppgifter i Benny Thörnberg Mittuniversitetet Inst. för Informationsteknologi och medier Hösten 2005 1 Exekvering av assemblerkod 1.1 Statusflaggors beteende Vad blir C-, N- och Z- flaggornas värden

Läs mer

Försättsblad till skriftlig tentamen vid Linköpings Universitet

Försättsblad till skriftlig tentamen vid Linköpings Universitet Försättsblad till skriftlig tentamen vid Linköpings Universitet Datum för tentamen 03-05-3 Salar U, KÅRA, U3 Tid -8 Kurskod TSEA Provkod TEN Kursnamn Digitalteknik Institution ISY Antal uppgifter som ingår

Läs mer

Tenta i Digitalteknik

Tenta i Digitalteknik Tenta i Digitalteknik Kurskod D0011E Tentamensdatum 2010-06-01 Skrivtid 9.00-14.00 (5 timmar) Maximalt resultat 50 poäng Godkänt resultat 25 poäng inkl bonus Jourhavande lärare Per Lindgren Tel 070 376

Läs mer

Det finns en hemsida. Adressen är http://www.idt.mdh.se/kurser/ct3760/

Det finns en hemsida. Adressen är http://www.idt.mdh.se/kurser/ct3760/ CT3760 Mikrodatorteknik Föreläsning 1 Torsdag 2005-08-25 Upprop. Det finns en hemsida. Adressen är http://www.idt.mdh.se/kurser/ct3760/ Kurslitteratur är Per Foyer Mikroprocessorteknik. Finns på bokhandeln.

Läs mer

ALU:n ska anslutas hur då?

ALU:n ska anslutas hur då? Aktivera Kursens mål: LV3 Fo7 Konstruera en dator mha grindar och programmera denna Aktivera Förra veckans mål: Konstruktruera olika kombinatoriska nät som ingår i en dator. Studera hur addition/subtraktion

Läs mer

Datorsystemteknik DVGA03 Föreläsning 8

Datorsystemteknik DVGA03 Föreläsning 8 Datorsystemteknik DVGA03 Föreläsning 8 Processorns uppbyggnad Pipelining Större delen av materialet framtaget av :Jan Eric Larsson, Mats Brorsson och Mirec Novak IT-inst LTH Innehåll Repetition av instruktionsformat

Läs mer

HF0010. Introduktionskurs i datateknik 1,5 hp

HF0010. Introduktionskurs i datateknik 1,5 hp HF0010 Introduktionskurs i datateknik 1,5 hp Välkommna - till KTH, Haninge, Datateknik, kursen och till första steget mot att bli programmerare! Er lärare och kursansvarig: Nicklas Brandefelt, bfelt@kth.se

Läs mer

EDA215 Digital- och datorteknik för Z

EDA215 Digital- och datorteknik för Z EDA25 Digital- och datorteknik för Z Tentamen Måndag 7 december 2007, kl. 08.30-2.30 i M-salar Examinatorer Rolf Snedsböl, tel. 772 665 Kontaktpersoner under tentamen Som ovan. Tillåtna hjälpmedel Häftet

Läs mer

TSEA28 Datorteknik Y (och U)

TSEA28 Datorteknik Y (och U) Praktiska kommentarer TSEA8 Datorteknik Y (och U) Föreläsning Kent Palmkvist, ISY Dagens föreläsning Latens/genomströmning Pipelining Laboration tips Sorteringsalgoritm använder A > B i flödesschemat Exemplet

Läs mer

Föreläsningsanteckningar 5. Cacheminnen

Föreläsningsanteckningar 5. Cacheminnen Föreläsningsanteckningar 5. Cacheminnen Olle Seger 2012 Anders Nilsson 2016 1 Inledning Bakgrunden till att cacheminnen behövs för nästan alla datorer är enkel. Vi kan kallt räkna med att processorn är

Läs mer

Ext-13 (Ver ) Exempel på RTN-beskrivning av FLEX-instruktioner

Ext-13 (Ver ) Exempel på RTN-beskrivning av FLEX-instruktioner Ext-3 (Ver 203-04-2) Exempel på RTN-beskrivning av FLEX-instruktioner. Figur på sidan 2 i detta häfte visar hur datorn FLEX är uppbyggd. På sidan visas dessutom hur ALU:ns funktion väljs med styrsignalerna

Läs mer

Lösningsförslag till Tenta i Mikrodator

Lösningsförslag till Tenta i Mikrodator Lösningsförslag till Tenta i Mikrodator 040117 1. Vilka register finns det i processorn och vad används dessa till? D0 till D7: Dataregister som används för beräkningar A0 till A6: Adressregister som används

Läs mer

Närliggande allokering Datorteknik

Närliggande allokering Datorteknik Närliggande allokering Datorteknik ERIK LARSSON TID Problem: Minnet blir fragmenterat Paging Demand paging Sida (S) Dela upp primärminnet i ramar (frames) och program i sidor (pages) Program 0 RD.0 1 RD.1

Läs mer

Datorarkitekturer med operativsystem ERIK LARSSON

Datorarkitekturer med operativsystem ERIK LARSSON Datorarkitekturer med operativsystem ERIK LARSSON Dator Primärminne Instruktioner och data Data/instruktioner Kontroll Central processing unit (CPU) Fetch instruction Execute instruction Programexekvering

Läs mer

Grunderna i stegkodsprogrammering

Grunderna i stegkodsprogrammering Kapitel 1 Grunderna i stegkodsprogrammering Följande bilaga innehåller grunderna i stegkodsprogrammering i den form som används under kursen. Vi kommer att kort diskutera olika datatyper, villkor, operationer

Läs mer

TSEA28 Datorteknik Y (och U)

TSEA28 Datorteknik Y (och U) Praktiska kommentarer TSEA8 Datorteknik Y (och U) Föreläsning Kent Palmkvist, ISY Dagens föreläsning RISC Mer information om hur arkitekturen fungerar Begränsningar Lab extra tillfälle för redovisning

Läs mer

Tentamen (Exempel) Datorteknik Y, TSEA28

Tentamen (Exempel) Datorteknik Y, TSEA28 Tentamen (Exempel) Datorteknik Y, TSEA28 Datum 2018-xx-xx Lokal TER1, TER3 Tid 8-12 Kurskod TSEA28 Provkod TEN1 Kursnamn Provnamn Datorteknik Y Skriftlig tentamen Institution ISY Antal frågor 7 Antal sidor

Läs mer

Läsminne Read Only Memory ROM

Läsminne Read Only Memory ROM Läsminne Read Only Memory ROM Ett läsminne har addressingångar och datautgångar Med m addresslinjer kan man accessa 2 m olika minnesadresser På varje address finns det ett dataord på n bitar Oftast har

Läs mer

LABORATION. Datorteknik Y

LABORATION. Datorteknik Y LABORATION Datorteknik Y Mikroprogrammering Version 3.3 2012 (AE) 2013 (AE) 2017 (KP) Namn och personnummer Godkänd Uppg. 1-3 1 1 Inledning Syftet med laborationen är att skapa en känsla för vad som händer

Läs mer

Elektroteknik MF1016 föreläsning 9 MF1017 föreläsning 7 Mikrodatorteknik

Elektroteknik MF1016 föreläsning 9 MF1017 föreläsning 7 Mikrodatorteknik Elektroteknik MF1016 föreläsning 9 MF1017 föreläsning 7 - Inbyggda system - Analog till digital signal - Utvecklingssystem, målsystem - Labutrustningen - Uppbyggnad av mikrokontroller - Masinkod, assemblerkod

Läs mer

F4: Assemblerprogrammering

F4: Assemblerprogrammering F4: Assemblerprogrammering Hoppinstruktioner Branch Jump Med vilkor IF satser Loopar while-loopar do-while- loopar for-loopar Stackhantering Underprogram 1 BRA rel_adr Branch Always Relativadressering

Läs mer

Datormodell. Datorns uppgifter -Utföra program (instruktioner) Göra beräkningar på data Flytta data Interagera med omvärlden

Datormodell. Datorns uppgifter -Utföra program (instruktioner) Göra beräkningar på data Flytta data Interagera med omvärlden Datormodell Datorns uppgifter -Utföra program (instruktioner) Göra beräkningar på data Flytta data Interagera med omvärlden Intel 4004 från 1971 Maximum clock speed is 740 khz Separate program and data

Läs mer

Digitala System: Datorteknik ERIK LARSSON

Digitala System: Datorteknik ERIK LARSSON Digitala System: Datorteknik ERIK LARSSON Huvudled (H) Trafikljus för övergångsställe Trafikljus för huvudled (H) Trafikljus: Sväng vänster (H->T) Gående - vänta Trafikljus för tvärgata (T) Tvärgata (T)

Läs mer

Ext-13 (Ver ) Exempel på RTN-beskrivning av FLEX-instruktioner

Ext-13 (Ver ) Exempel på RTN-beskrivning av FLEX-instruktioner Ext-3 (Ver 204-04-08) Exempel på RTN-beskrivning av FLEX-instruktioner. Figur på sidan 2 i detta häfte visar hur datorn FLEX är uppbyggd. På sidan visas dessutom hur ALU:ns funktion väljs med styrsignalerna

Läs mer

Styrenheten 9/17/2011. Styrenheten - forts Arb s 120. LV4 Fo10. Aktivera Kursens mål: Kap 7 Blå

Styrenheten 9/17/2011. Styrenheten - forts Arb s 120. LV4 Fo10. Aktivera Kursens mål: Kap 7 Blå Aktivera Kursens mål: LV4 Fo10 Konstruera en dator mha grindar och programmera denna Aktivera Förra veckans mål: Koppla samman register och ALU till en dataväg Minnets uppbyggnad och anslutning till datavägen

Läs mer

Lösningsförslag till Tenta i Mikrodator

Lösningsförslag till Tenta i Mikrodator Lösningsförslag till Tenta i Mikrodator 050113 1. Vilka register finns det i processorn och vad används dessa till? D0 till D7: Dataregister som används för beräkningar A0 till A6: Adressregister som används

Läs mer

TENTAMEN Datorteknik (DO2005) D1/E1/Mek1/Ö1

TENTAMEN Datorteknik (DO2005) D1/E1/Mek1/Ö1 Halmstad University School of Information Science, Computer and Electrical Engineering Tomas Nordström, CC-lab TENTAMEN Datorteknik (DO2005) D1/E1/Mek1/Ö1 Datum: 2012-05- 23 Tid och plats: 9:00 13:00 i

Läs mer

A-del motsvarande KS1

A-del motsvarande KS1 MÄLARDALENS HÖGSKOLA Institutionen för elektroteknik Tentamen Mikrodatorteknik CT3760 Datum 2005-10-28 Tid 08.30 12.30 Svar till A- och B-del A-del motsvarande KS1 Uppgift A1. Vad blir resultatet då instruktionen

Läs mer

Programexempel för FLEX

Programexempel för FLEX Aktivera Kursens mål: Konstruera en dator mha grindar och programmera denna Aktivera Förra veckans mål: Konstruera styrenheten. genom att. implementera olika maskininstruktioner i styrenheten. Kunna använda

Läs mer

Övningsuppgifterna i kapitel F avser FLIS-processorn, vars instruktioner och motsvarande koder definieras i INSTRUKTIONSLISTA FÖR FLISP.

Övningsuppgifterna i kapitel F avser FLIS-processorn, vars instruktioner och motsvarande koder definieras i INSTRUKTIONSLISTA FÖR FLISP. Övningsuppgifter Övningsuppgifterna i kapitel F avser FLIS-processorn, vars instruktioner och motsvarande koder definieras i INSTRUKTIONSLISTA FÖR FLISP. F.2 Ett antal på varandra följande minnesord har

Läs mer

Tentamen den 12 januari 2017 Datorarkitektur med operativsystem, EDT621

Tentamen den 12 januari 2017 Datorarkitektur med operativsystem, EDT621 Lunds Universitet LTH Tentamen den 12 januari 2017 Datorarkitektur med operativsystem, EDT621 Skrivtid: 8.00-13.00 Inga tillåtna hjälpmedel Uppgifterna i tentamen ger maximalt 60 poäng. Uppgifterna är

Läs mer

LABORATION. Datorkonstruktion D

LABORATION. Datorkonstruktion D LABORATION Datorkonstruktion D Mikroprogrammering Version 4.0 2017 (AN) 1 1 Inledning Syftet med laborationen är att skapa en känsla för vad som händer i en enkel dator då en maskinkodsinstruktion (även

Läs mer

TSEA28 Datorteknik Y (och U)

TSEA28 Datorteknik Y (och U) TSEA28 Datorteknik Y (och U) Föreläsning 16 Kent Palmkvist, ISY TSEA28 Datorteknik Y (och U), föreläsning 16, Kent Palmkvist 2017-05-22 2 Praktiska kommentarer Lab 5 redovisningstillfälle Onsdag 24/5 kl

Läs mer

Datorsystemteknik DAV A14 Föreläsning 1

Datorsystemteknik DAV A14 Föreläsning 1 Innehåll Datorsystemteknik DAV A14 Föreläsning 1 Kursinformation Introduktion till datorsystem Programmeringsmodellen Större delen av materialet framtaget av :Jan Eric Larsson, Mats Brorsson och Mirec

Läs mer

En något mer detaljerad bild av en processor. De tre delarna i processorn är: Nere 3ll vänster finns e' antal register som används för a' lagra data.

En något mer detaljerad bild av en processor. De tre delarna i processorn är: Nere 3ll vänster finns e' antal register som används för a' lagra data. 1 3 4 Antag a' processorn ska exekvera instruk3onen ADD R1, R3. När instruk3onen är exekverad så a' processorn tagit innehållet i R1 och R3 och med hjälp av ALU:n är värdena adderade och resultatet är

Läs mer

En något mer detaljerad bild av en processor. De tre delarna i processorn är: Nere 3ll vänster finns e' antal register som används för a' lagra data.

En något mer detaljerad bild av en processor. De tre delarna i processorn är: Nere 3ll vänster finns e' antal register som används för a' lagra data. 1 2 3 Antag a' processorn ska exekvera instruk3onen ADD R1, R3. När instruk3onen är exekverad så a' processorn tagit innehållet i R1 och R3 och med hjälp av ALU:n är värdena adderade och resultatet är

Läs mer

Laboration Kombinatoriska kretsar

Laboration Kombinatoriska kretsar Laboration Kombinatoriska kretsar Digital Design IE1204/5 Observera! För att få laborera måste Du ha: bokat en laborationstid i bokningssystemet (Daisy). löst ditt personliga web-häfte med förkunskapsuppgifter

Läs mer

Datorteknik. Den digitala automaten. En dator måste kunna räkna! Register och bussanslutning

Datorteknik. Den digitala automaten. En dator måste kunna räkna! Register och bussanslutning Den digitala automaten Vägen från digitaltekniken till det kompletta styrsystemet Lund University, Sweden Insignaler Sekvensnät Utsignaler Kan vi betrakta insignalmönstret som en instruktion och det som

Läs mer

Så här fungerar datorer Baserad på T-J Hallbergs minimalmaskin. 2008-08-26 Högskolan i Jönköping/JTH Ragnar Nohre

Så här fungerar datorer Baserad på T-J Hallbergs minimalmaskin. 2008-08-26 Högskolan i Jönköping/JTH Ragnar Nohre Baserad på T-J Hallbergs minimalmaskin 2008-08-26 Högskolan i Jönköping/JTH Ragnar Nohre Innehåll 1 Översikt... 3 2 Binära tal och koder... 3 2.1 Positionssystemet... 3 2.2 De binära talen... 4 2.3 Kilo

Läs mer

Tentamen Datorteknik Y, TSEA28 Datum TER1 och TER2 Tid 14-18

Tentamen Datorteknik Y, TSEA28 Datum TER1 och TER2 Tid 14-18 Tentamen Datorteknik Y, TSEA28 Datum 2013-05-28 Lokal TER1 och TER2 Tid 14-18 Kurskod TSEA28 Provkod TEN1 Kursnamn Datorteknik Y Institution ISY Antal frågor 6 Antal sidor (inklusive denna sida) 12 Kursansvarig

Läs mer

Omtentamen i CDT204 - Datorarkitektur

Omtentamen i CDT204 - Datorarkitektur Omtentamen i CDT204 - Datorarkitektur 2012-11-05 Skrivtid: 08.10-12.30 Hjälpmedel: Miniräknare och valfritt skriftligt (ej digitalt) material. Lärare: Stefan Bygde, kan nås på 070-619 52 83. Tentamen är

Läs mer

Provmoment: Ladokkod: Tentamen ges för: Tentamen TE111B El3. Namn: Personnummer: Tentamensdatum: 20120410 Tid: 14:00-18:00.

Provmoment: Ladokkod: Tentamen ges för: Tentamen TE111B El3. Namn: Personnummer: Tentamensdatum: 20120410 Tid: 14:00-18:00. Mikrodatorteknik Provmoment: Ladokkod: Tentamen ges för: Tentamen TE111B El3 7,5 högskolepoäng Namn: Personnummer: Tentamensdatum: 20120410 Tid: 14:00-18:00 Hjälpmedel: Totalt antal poäng på tentamen:

Läs mer

Datorteknik. Föreläsning 6. Processorns uppbyggnad, pipelining. Institutionen för elektro- och informationsteknologi, LTH. Mål

Datorteknik. Föreläsning 6. Processorns uppbyggnad, pipelining. Institutionen för elektro- och informationsteknologi, LTH. Mål Datorteknik Föreläsning 6 Processorns uppbyggnad, pipelining Mål Att du ska känna till hur processorn byggs upp Att du ska kunna de viktigaste byggstenarna i processorn Att du ska känna till begreppet

Läs mer

Tentamen Datorteknik Y, TSEA28 Datum 2013-08-20

Tentamen Datorteknik Y, TSEA28 Datum 2013-08-20 Tentamen Datorteknik Y, TSEA28 Datum 2013-08-20 Lokal TER2 Tid 8-12 Kurskod TSEA28 Provkod TEN1 Kursnamn Datorteknik Y Institution ISY Antal frågor 6 Antal sidor (inklusive denna sida) 13 Kursansvarig

Läs mer

Digitalteknik EIT020. Lecture 15: Design av digitala kretsar

Digitalteknik EIT020. Lecture 15: Design av digitala kretsar Digitalteknik EIT020 Lecture 15: Design av digitala kretsar November 3, 2014 Digitalteknikens kopplingar mot andra områden Mjukvara Hårdvara Datorteknik Kretskonstruktion Digitalteknik Elektronik Figure:,

Läs mer

TSEA28 Datorteknik Y (och U)

TSEA28 Datorteknik Y (och U) TSEA28 Datorteknik Y (och U) Föreläsning 9 Kent Palmkvist, ISY TSEA28 Datorteknik Y (och U), föreläsning 9, Kent Palmkvist 2017-03-20 2 Dagens föreläsning Byggblocken i en processor Hur de fungerar Grundläggande

Läs mer

Övning1 Datorteknik, HH vt12 - Talsystem, logik, minne, instruktioner, assembler

Övning1 Datorteknik, HH vt12 - Talsystem, logik, minne, instruktioner, assembler Övning1 Datorteknik, HH vt12 - Talsystem, logik, minne, instruktioner, assembler Talsystem Talsystem - binära tal F1.1. Hur många unsigned integers kan man göra med n bitar? Vilket talområde får dessa

Läs mer

LABORATION. Datorteknik Y Datorkonstruktion D

LABORATION. Datorteknik Y Datorkonstruktion D LABORATION Datorteknik Y Datorkonstruktion D Mikroprogrammering (del 1 och 2) Version 3.1 2012 (AE) Namn och personnummer Godkänd Godkänd Uppg. 1-3 Uppg. 4-6 1 1 Inledning Syftet med laborationen är att

Läs mer

Institutionen för datavetenskap 2014/15

Institutionen för datavetenskap 2014/15 LUNDS TEKNISKA HÖGSKOLA Datorer och datoranvändning Institutionen för datavetenskap 2014/15 ME en dator 1 Inledning ME är en påhittad dator, men den har likheter med riktiga datorer: det finns ett maskinspråk

Läs mer

Digital- och datorteknik

Digital- och datorteknik Digital- och datorteknik Föreläsning #17 Biträdande professor Jan Jonsson Institutionen för data- och informationsteknik Chalmers tekniska högskola Tallriksmodellen Stackoperationer Element kan endast

Läs mer

LABORATION DATORTEKNIK D. Pipelining. Namn och personnummer. Version: (OS,OVA,AN)

LABORATION DATORTEKNIK D. Pipelining. Namn och personnummer. Version: (OS,OVA,AN) LABORATION DATORTEKNIK D Pipelining Version: 1.4 2016 (OS,OVA,AN) Namn och personnummer Godkänd 1 blank sida 2 Innehåll 1 Inledning 5 1.1 Syfte................................. 5 1.2 Förberedelser............................

Läs mer

Tentamen den 18 mars svar Datorteknik, EIT070

Tentamen den 18 mars svar Datorteknik, EIT070 Lunds Universitet LTH Tentamen den 18 mars 2015 - svar Datorteknik, EIT070 Skrivtid: 14.00-19.00 Tillåtna hjälpmedel: Inga. Maximalt antal poäng: 50 poäng För betyg 3 krävs 20 poäng För betyg 4 krävs 30

Läs mer

Konstruera en dator mha grindar och programmera denna Använda en modern microcontroller

Konstruera en dator mha grindar och programmera denna Använda en modern microcontroller Aktivera Kursens mål: LV5 Fo12 Konstruera en dator mha grindar och programmera denna Använda en modern microcontroller Aktivera Förra veckans mål: Konstruera styrenheten. genom att. implementera olika

Läs mer

Laboration Kombinatoriska kretsar

Laboration Kombinatoriska kretsar Laboration Kombinatoriska kretsar Digital Design IE1204/5 Observera! För att få laborera måste Du ha: en bokad laborationstid i bokningssystemet (Daisy). löst ditt personliga web-häfte med förkunskapsuppgifter

Läs mer

Lista på registeruppsättningen i PIC16F877A Datablad TTL-kretsar 74-serien

Lista på registeruppsättningen i PIC16F877A Datablad TTL-kretsar 74-serien DIGITAL- OCH MIKRODATORTEKNIK, U2 11-01-12 09.00 13.00 Tillåtna hjälpmedel: Instruktionslista PIC16F877A Lista på registeruppsättningen i PIC16F877A Datablad TTL-kretsar 74-serien Fullständiga lösningar

Läs mer

Svar till tentamen den 16 december 2013 Datorarkitekturer med operativsystem, EDT621, 7,5 poäng

Svar till tentamen den 16 december 2013 Datorarkitekturer med operativsystem, EDT621, 7,5 poäng Lunds Universitet LTH Ingenjörshögskolan, Helsingborg Svar till tentamen den 16 december 2013 Datorarkitekturer med operativsystem, EDT621, 7,5 poäng Skrivtid: 08.00-13.00 Tillåtna hjälpmedel: Inga. Maximalt

Läs mer

Program kan beskrivas på olika abstrak3onsnivåer. Högnivåprogram: läsbart (för människor), hög abstrak3onsnivå, enkelt a> porta (fly>a 3ll en annan ar

Program kan beskrivas på olika abstrak3onsnivåer. Högnivåprogram: läsbart (för människor), hög abstrak3onsnivå, enkelt a> porta (fly>a 3ll en annan ar 1 Program kan beskrivas på olika abstrak3onsnivåer. Högnivåprogram: läsbart (för människor), hög abstrak3onsnivå, enkelt a> porta (fly>a 3ll en annan arkitektur), hårdvara osynlig Assembly- och maskinprogram:

Läs mer

Processor pipelining genom historien (Intel i9-intel i7)

Processor pipelining genom historien (Intel i9-intel i7) Processor pipelining genom historien (Intel i9-intel i7) Besnik Redzepi Lunds Universitet Abstrakt/Sammanfattning Syftet med denna uppsats är att jämföra Intels nya generation processorer och deras pipelining.

Läs mer

Tentamen i Digitala system - EDI610 15hp varav denna tentamen 4,5hp

Tentamen i Digitala system - EDI610 15hp varav denna tentamen 4,5hp Tentamen i Digitala system - EDI610 15hp varav denna tentamen 4,5hp Institutionen för elektro- och informationsteknik Campus Helsingborg, LTH 2016-12-22 8.00-13.00 Uppgifterna i tentamen ger totalt 60

Läs mer

Tentamen i Digitala system - EITA15 15hp varav denna tentamen 4,5hp

Tentamen i Digitala system - EITA15 15hp varav denna tentamen 4,5hp Tentamen i Digitala system - EITA15 15hp varav denna tentamen 4,5hp Institutionen för elektro- och informationsteknik Campus Helsingborg, LTH 2018-01-09 8.00-13.00 (förlängd 14.00) Uppgifterna i tentamen

Läs mer

Datorsystem Laboration 2: Minnesmappade bussar

Datorsystem Laboration 2: Minnesmappade bussar Datorsystem Laboration 2: Minnesmappade bussar Senast uppdaterad: 14 oktober 2012 Version 1.2 Student: Lärare: Underskrift: Underskrift: Datum: Datorsystem Laboration 2 1 Innehåll 1 Inledning 2 1.1 Introduktion..................................

Läs mer

Programmerbar logik. Kapitel 4

Programmerbar logik. Kapitel 4 Kapitel 4 Programmerbar logik Programmerbar logik (PLC: Programmable Logic Controller; fi. ohjelmoitava logiikka) är en sorts mikrodatorliknande instrument som är speciellt avsedda för logik- och sekvensstyrningsproblem.

Läs mer

Moment 2 Digital elektronik. Föreläsning Inbyggda system, introduktion

Moment 2 Digital elektronik. Föreläsning Inbyggda system, introduktion Moment 2 Digital elektronik Föreläsning Inbyggda system, introduktion Jan Thim 1 Inbyggda system, introduktion Innehåll: Historia Introduktion Arkitekturer Mikrokontrollerns delar 2 1 Varför lär vi oss

Läs mer

Digital- och datorteknik

Digital- och datorteknik Digital- och datorteknik Föreläsning #16 Biträdande professor Jan Jonsson Institutionen för data- och informationsteknik Chalmers tekniska högskola Behovet av ändring av programflödet För att kunna skriva

Läs mer

Exempeltentamen Datorteknik, EIT070,

Exempeltentamen Datorteknik, EIT070, Lunds Universitet LTH Exempeltentamen Datorteknik, EIT070, Skrivtid: xx.00-xx.00 Tillåtna hjälpmedel: Inga. Maximalt antal poäng: 50 poäng För betyg 3 krävs 20 poäng För betyg 4 krävs 30 poäng För betyg

Läs mer

Tentamen i Digitala system - EITA15 15hp varav denna tentamen 4,5hp

Tentamen i Digitala system - EITA15 15hp varav denna tentamen 4,5hp Tentamen i Digitala system EITA5 5hp varav denna tentamen 4,5hp Institutionen för elektro och informationsteknik Campus Helsingborg, LTH 289 8. 3. (förlängd 4.) Uppgifterna i tentamen ger totalt 6 poäng.

Läs mer

Tentamen den 14 januari 2015 Datorarkitekturer med operativsystem, EDT621, 7,5 poäng

Tentamen den 14 januari 2015 Datorarkitekturer med operativsystem, EDT621, 7,5 poäng Lunds Universitet LTH Ingenjörshögskolan, Helsingborg Tentamen den 14 januari 2015 Datorarkitekturer med operativsystem, EDT621, 7,5 poäng Skrivtid: 08.00-13.00 Tillåtna hjälpmedel: Inga. Maximalt antal

Läs mer

Digital- och datorteknik

Digital- och datorteknik Digital- och datorteknik Föreläsning #16 Biträdande professor Jan Jonsson Institutionen för data- och informationsteknik Chalmers tekniska högskola Behovet av ändring av programflödet För att kunna skriva

Läs mer

Tentamen i Digitalteknik TSEA22

Tentamen i Digitalteknik TSEA22 Tentamen i Digitalteknik TSEA22 Datum för tentamen 100601 Sal TERC,TER2 Tid 14-18 Kurskod TSEA22 Provkod TEN 1 Kursnamn Digitalteknik Institution ISY Antal uppgifter 5 Antal sidor 5 Jour/Kursansvarig Olle

Läs mer