Tentamen Datorteknik D del 2, TSEA49
|
|
- Lennart Månsson
- för 8 år sedan
- Visningar:
Transkript
1 Tentamen Datorteknik D del 2, TSEA49 Datum Lokal TER2 Tid 8-12 Kurskod TSEA49 Provkod TEN1 Kursnamn Datorteknik D del 2 Institution ISY Antal frågor 6 Antal sidor (inklusive denna 10 sida) Kursansvarig Olle Seger Lärare som besöker Olle Seger skrivsalen Telefon under skrivtiden Besöker skrivsalen Cirka 9 och 11 Kursadministratör Ylva Jernling Tillåtna hjälpmedel Inga Poäng Betyg Betygsgränser U Viktig information För de uppgifter där du måste göra uträkningar är det viktigt att du redovisar alla relevanta mellansteg. Om du i en viss uppgift ska förklara något, tänk på att du gärna får rita figurer för att göra din förklaring tydligare. Uppgifterna i tentan är inte ordnade efter svårighetsgrad. Skriv inga svar i detta häfte! Lycka till!
2 Fråga 1: Fyra små frågor(13p) (a) (4p) Antag att vi har ett system baserat på processorn Vid ett tillfälle avläses följande register- och minnesinnehåll: D0 = A0 = $F0F0 = 56 D1 = A1 = 0000F0F0 $F0F1 = BA D2 = A2 = 0000F0F2 $F0F2 = 18 D3 = FAAFAA28 A3 = $F0F3 = 32 D4 = 55AAAA55 A4 = $F0F4 = EE D5 = A5 = $F0F5 = F1 D6 = BAFF080A A6 = FFFFFFFF $F0F6 = 2C D7 = A7 = $F0F7 = 20 Vad blir innehållet i destinationsregistret efter att instruktionerna 1) 4) exekverats? 1. MOVE.L #$F0F0,D6 2. MOVE.L $F0F0,D3 3. MOVE.B (A2),D2 4. MOVE.L $2(A1,D1.L),D5 (b) (3p) En Digital SignalProcessor används ofta för att implementera ett digitalt filter enligt formeln: y n = 7 h i x n i, (1) i=0 där x n och y n är in- respektive utsignaler. Talen x n kommer in till DSP:n med takten Hz och utsignalen y n matas ut med samma takt. Konstanterna h i är filterkoefficienter. Formeln (1) beräknas alltså gånger i sekunden. Beskriv kortfattat 3 hårdvarutillägg för att snabba upp denna beräkning. (c) (3p) Vad är skillnaden mellan DRAM och SRAM? Nämn minst en bra anledning till att använda DRAM istället för SRAM. Nämn minst en bra anledning till att använda SRAM istället för DRAM. (d) (3p) En dator har tre yttre enheter som begär avbrott på olika avbrottsnivåer. Enhet A begär avbrott på nivå 2, enhet B på nivå 4 och enhet C på nivå 6. Avbrottsrutinen för enhet A tar 2 ms att utföra, avbrottsrutinen för enhet B tar 3 ms och den för enhet C tar 4 ms. Under exekvering av bakgrundsprogrammet ( avbrottsnivå 0 ) kommer vid tidpunkten t = 0 en avbrottsbegäran från enhet A. En millisekund senare (t = 1 ms) begär enhet C avbrott, vid t = 3 ms begär enhet B avbrott och vid t = 6 ms begär enhet C avbrott. Redovisa händelseförloppet i ett tidsschema. Rita tidsschemat på eget papper. (3p)
3 Solution: (a) 1.D6.L = 0000F0F0 2.D3.L = M(F0F0).L = 56BA D2.B = M(F0F2).B = 18 => D2.L = D5.L = M(F0F4).L = EEF12C20, (b) Man kan säga att formeln är en skalärprodukt, där den ena vektorn är konstant men den andra vektorn får nya värden. Här är några typiska DSP-tillägg: 1. En enhet som multiplicerar och ackumulerar. (MAC) 2. Flera dataminnen, så att två tal kan hämtas i samma klockcykel. Det behövs ju i en skalärprodukt. 3. En speciell loopinstruktion. Vi behöver inte testa i slutet av loopen. 4. Adresseringsmoden postinkrement modulo N, för att hantera en ringbuffert. (c) Förenklat kan man säga att minneselementet i ett SRAM är en transistorlatch, oftast uppbyggd av 6 transistorer. I ett DRAM, däremot, är minneselementet en kapacitans. Endast 1 transistor behövs per minnescell. Det säger sig självt att DRAM kan byggas större än SRAM. DRAM är det helt dominerande primärminnet i datorer i dag. SRAM är snabbare och enklare än DRAM. En bra tillämpning för SRAM är cacheminnen. DRAM kräver en ganska komplicerad controller och kommer till sin rätt bara vid burstacesser (konsekutiva läsningar/skrivningar). (d) t [ms] Nivå Fråga 2: Aritmetik(5p) (a) (3p) Konstruera en ALU med hjälp av heladderare, valfria grindar och register. ALU:n ska kunna addera, A + B, och subtrahera, A B, två tvåkomplements fyrabitarstal, A =< a 3 a 2 a 1 a 0 > och B =< b 3 b 2 b 1b 0 >, och ge ifrån sig statussignalerna C, N, Z och V. Noggrant schema krävs för full poäng! (b) (2p) Antag att subtraktionen A B har satt flaggorna. Vilket Booleskt uttryck av en eller flera flaggor avgör om A < B?
4 Solution: (a) FA = full adder, heladderare. A = a 3 a 2 a 1 a 0 och B = b 3 b 2 b 1 b 0. Genom att sätta ADD/SUB = 0 fås addition A+B. ADD/SUB = 1 ger subtraktion A+( B). Statussignaler N = s 3 Z = s 3 + s 2 + s 1 + s 0 C = c 4 V = c 4 c 3 (b) Enligt uppgiften rör det sig om 2-komplementstal. Det finns då två fall: det blir overflow eller inte: A < B = NV + NV. Observera att bara N inte är korrekt. Fråga 3: Assembler(10p) Nedanstående subrutin utförs av en processor. START: A: B: C: move.l #0,a0 clr.l d0 clr.l d3 move.w $900,a0 move.b $902,d3 move.l #$1f,d2 move.l (a0)+,d1 btst.l d2,d1 ; bit test. Bit number in d2. beq C addq.l #1,d0 subq.b #1,d2 bpl B ; Branch on PLus subq.b #1,d3 bne A
5 rts (a) (3p) Vad gör subrutinen? Ange speciellt var in- och utdata finns. (b) (2p) Vad innehåller hela a0 då programmet körts om hexadecimala minnesinnehållet vid subrutinens start är: $900: 09 $901: 10 $902: 03 $903: 06 $904: 99 (c) (2p) Vad innehåller hela d2 och d3 då rutinen körts med indata enligt ovan? (d) (2p) Ange det största värde som kan erhållas i register d0? (e) (1p) En instruktion är onödig och kan tas bort. Vilken? Solution: (a) Programmet räknar antalet ettor i minnessecellerna M(0x910).l, M(0x914).l och M(0x918).l och returnerar summan i d0. (b) a0.l = 0x c. Postinkrement på långord blir uppräkning med 4. (c) d2.b=-1 men d2.l = 0x000000ff och d3.l = 0x (d) 3 32 = 96 (e) clr.l d3 Fråga 4: Mikroprogrammering(11p) Figuren, på nästa sida, visar uppbyggnaden av en mikroprogrammerbar dator, den välbekanta Olle Roos-datorn. Inom ett klockpulsintervall kan en överföring göras på bussen, t. ex. DR T R En läsning eller skrivning till primärminnet kan genomföras inom ett klockpulsintervall liksom även en operation i ALU:n. En instruktion består av maximalt två minnesord: OP M A där OP-fältet anger typ av operation, M-fältet adresseringsmod och A är ett adressfält eller en konstant. Vissa instruktioner använder enbart det första ordet. M-fältet innehåller tre bitar som markerar adresseringsmod enligt
6 M Adresseringsmod 000 Absolut 001 Indirekt 010 Indexering med indexregistret XR 011 PC-relativ 100 Omedelbar 101 Underförstådd Adressbuss 2 ADR 1 8 IR OP M Databuss +1 1 N Z PC +1 3 Read 4 Write XR 22 SP 23 DR 5 6 TR ALU K AR+1 AR 1 ADD SUB LOAD K1 K2 MPC Mikrominne AR 39 HR SR N Z I samband med adressmodsfasen beräknas som vi vet effektiv adress, EA. EA placeras i ADR. Hoppinstruktioner placerar dock EA i TR. (a) (5p) Skriv all mikrokod, som behövs för instruktionen JMP d ; PC+2+d -> PC Använd symboler enligt DR TR och siffror. (b) (2p) Figuren visar de tillägg, som måste göras i hårdvaran för att få avbrott att fungera. Beskriv innehållet i nätet K5 mha en sanningstabell.
7 (c) (3p) Skriv mikroprogram för avbrottsuthoppet, alltså innehållet på adress 60 och framåt i mikrominnet. SP pekar på ledigt utrymme. (d) (1p) Antag att: PC=10,TR=20,AR=30 och HR=40. Vad blir inehållet i dessa register om följande rad i mikroprogrammet exekveras? 17,18,25,27,30,33,38 Solution: (a) Hämtfas. PC pekar på instruktionen. PC->ADR,PC++,MPC++ ; 18,1,17,11 MEM->DR,MPC++ ; 2,3,5,11 DR->IR,MPC++ ; 7,8,11 K2->MPC ; 10 Adresseringsmodfas. PC pekar på byten (=d), som ska adderas till PC. PC->ADR,PC++,MPC++ ; 17,18,1,11 PC->TR,MEM->DR,MPC++ ; 18,25,2,3,5,11 DR->TR,TR->AR,AR->HR,MPC++ ; 7,25,27,32,33,38,11 AR+TR->AR,MPC++ ; 27,30,33,11 HR->AR,AR->TR,K1->MPC ; 39,37,25,9 Exekveringsfas. Hoppadressen finns i TR TR->PC,0->MPC ; 26,13,12 (b) Hopp till mikrokod för uthoppet fås om signalerna avbrott och 12 båda är 1. Alltså avbrott accepteras bara mellan två instruktioner. Signalerna 9,10,11,12 styrs av mikroprogrammeraren. Endast en av dem är 1 åt gången. Nätet K5 har 5 ingångar: Övriga fall kan ha ut=don t care Avbrott ut (c) Stacken är av typen postdekrement och för säkerhets skull stackar vi rubbet.
8 SP->ADR,SP--,MPC++ PC->DR,MPC++ DR->MEM,MPC++ SP->ADR,SP--,MPC++ SR->DR,MPC++ DR->MEM,MPC++ SP->ADR,SP--,MPC++ AR->DR,MPC++ DR->MEM,MPC++ SP->ADR,SP--,MPC++ XR->DR,MPC++ DR->MEM,MPC++ ; push PC ; push SR ; push AR ; push XR ;spärra för fler avbrott,påbörja nästa hämtfas SEI, avbrottsrutinadr.->pc,0->mpc Mikrokoden går att trycka ihop för att spara tid. Vad som ska stackas kan diskuteras. PC och SR måste stackas, självklart. Eftersom OR är en ackumulatormaskin, måste också AR stackas. Det går ju inte att göra någonting utan att använda AR. Programmeraren kan förstås göra det, men får inte glömma bort det. När det gäller XR är det kanske bättre att abrottsrutinen stackar XR, såvida XR används. (d) Alla register klockas samtidigt. PC=11. TR=10. AR=50. HR=30 Fråga 5: Pipelining(6p) Vi är väl förtrogna med processorer med 5-stegs pipeline. Pipelinestegen brukar se ut så här: 1. Hämta instruktion. 2. Läs ut register. 3. Exekvera 4. Accessa minnet/ingenting 5. Skriv tillbaka register Enklare processorer, typ microcontroller, brukar ha en kortare pipeline: 1. Hämta instruktion. 2. Avkoda instruktion. 3. Läs ut register, Exekvera/Accessa minnet, Skriv tillbaka register Eventuellt får du göra egna antaganden om denna pipeline. Kan du snabbt och övertygande reda ut följande frågeställningar:
9 (a) (2p) Vad medför förkortningen av pipelinen för de villkorliga hoppen? (b) (2p) Vad medför förkortningen av pipelinen för data forwarding? (c) (2p) Det är lockande att också plocka bort avkodningssteget. Vad medför detta? Solution: De två fallen visas i figuren: PC Next PC PC Next PC PM PM IR1 IR1 DECODE DECODE IR2 styr styr REGS REGS ALU ALU IR3 3 steg IR2 2 steg (a) Vi testar med ett pipeline-diagram: PC IR1 IR2 IR3 0 4 ADD 8 JMPN ADD 12 XXX JMPN ADD 20 NOP XXX JMPN 24 SUB NOP XXX Jämfört med lab-datorn funkar den här datorn likadant när det gäller hopp. Instruktionen efter hoppet exekveras och tas hoppet bestraffas vi med en NOP. (b) Eftersom det nya värdet skrivs tillbaka till ett register i samma klockcykel, bortfaller hela problematiken med data forwarding! (c) Se högra halvan av figuren. Detta är arkitekturen för en enkel controller, t ex Atmel AVR. Kritiska vägen för det andra pipelinesteget blir ganska lång, instruktionsavkodning i serie med ALU+register. Den funkar så här (exempelvis): PC IR1 IR2 0 4 ADD 8 JMPN ADD 20 NOP JMPN 24 SUB NOP
10 Alltså, tagna hopp medför en extra NOP. Fråga 6: Branch Prediction(5p) Föregående uppgift aktualiserar Branch Prediction. Skriv en kortfattad redogörelse för denna teknik. Du bör få med Vad lagras i en Branch Prediction Table? Med vilken teknik implementeras en BPT? Var kopplas BPT:n in? Nämn en situation som är lätt att förutsäga. Solution: 1. I en BPT lagras hoppinstruktionens adress, hoppadressen och hoppstatistik. 2. Lämpligtvis som ett associativt minne. 3. Vid muxen framför PC. Med PC som insignal ger BPT:n ifrån sig nästa PC. 4. Bakåthopp är oftast loopar och vi förutspår att hoppen tas. o-o-o
Föreläsningsanteckningar 2. Mikroprogrammering I
Föreläsningsanteckningar 2. Mikroprogrammering I Olle Seger 2012 Anders Nilsson 2016 Innehåll 1 Inledning 2 2 En enkel dator 2 3 Komponenter 3 3.1 Register............................... 3 3.2 Universalräknare..........................
Läs merFöreläsningsanteckningar 3. Mikroprogrammering II
Föreläsningsanteckningar 3. Mikroprogrammering II Olle Seger 2012 Anders Nilsson 2016 1 Inledning Datorn, som vi byggde i förra föreläsningen, har en stor brist. Den saknar I/O. I denna föreläsning kompletterar
Läs merTentamen. Datorteknik Y, TSEA28
Tentamen Datorteknik Y, TSEA28 Datum 2015-08-18 Lokal TERE, TER4 Tid 14-18 Kurskod TSEA28 Provkod TEN1 Kursnamn Provnamn Datorteknik Y Skriftlig tentamen Institution ISY Antal frågor 7 Antal sidor (inklusive
Läs merTentamen. Datorteknik Y, TSEA28
Tentamen Datorteknik Y, TSEA28 Datum 2015-06-01 Lokal Tid 14-18 Kurskod Provkod Kursnamn Provnamn Institution Antal frågor 6 Antal sidor (inklusive denna sida) 6 Kursansvarig Lärare som besöker skrivsalen
Läs merTentamen. Datorteknik Y, TSEA28
Tentamen Datorteknik Y, TSEA28 Datum 2016-05-31 Lokal Kåra, T1, T2, U1, U15 Tid 14-18 Kurskod TSEA28 Provkod TEN1 Kursnamn Provnamn Datorteknik Y Skriftlig tentamen Institution ISY Antal frågor 6 Antal
Läs merFöreläsningsanteckningar 4. Pipelining
Föreläsningsanteckningar 4. Pipelining Olle Seger 2012, olles@isy.liu.se 21 januari 2013 1 Inledning Denna föreläsning handlar om pipelining, som är den helt dominerande processorarkitekturen i dag. Man
Läs mer3. Mikroprogrammering II
3. Mikroprogrammering II lite repetition in/ut-matning avbrott på OR-datorn hoppinstruktion labben Olle Roos dator LDA 000 12 ADD 100 7 STA 000 13 12 1 13 8 13 6 8 0 18,1,11 2,3,5,11 7,8,11 17,10 18,1,11
Läs merTentamen Datorteknik Y, TSEA28 Datum 2012-08-14
Tentamen Datorteknik Y, TSEA28 Datum 2012-08-14 Lokal TER2 Tid 8-12 Kurskod TSEA28 Provkod TEN1 Kursnamn Datorteknik Y Institution ISY Antal frågor 6 Antal sidor (inklusive denna sida) 7 Kursansvarig Andreas
Läs merTentamen Datorteknik Y, TSEA28 Datum 2012-06-02 TER2, TER4, TERE Tid 14-18
Tentamen Datorteknik Y, TSEA28 Datum 2012-06-02 Lokal TER2, TER4, TERE Tid 14-18 Kurskod TSEA28 Provkod TEN1 Kursnamn Datorteknik Y Institution ISY Antal frågor 7 Antal sidor (inklusive denna sida) 10
Läs merMikroprogrammering I
ikroprogrammering I Olle Roos-datorn (fö2+) Björn Lindskog-datorn (lab) Att bygga en CPU Pipelinad dator (fö4,lab2) Variabel exekveringstid Variabelt format Inget överlapp Central styrenhet, som är mikroprogrammerad
Läs merVad bör göras? Steg 1. RISC => pipelining. Parallellism. Pipelining. Nya LDA 13. RISC(reduced instruction set computer) Öka klockfrekvensen
Föreläsning 11 OR-datorn är för långsam! Alternativa arkitekturer kritik av OR-datorn RISC => pipelining LDA 13 (exempelvis) Hämta : 3CP 2 1 CP Absolut,1: 3 CP EXE: 4 CP Summa: 11 CP mem ADR XR SP DR TR
Läs merTentamen. Datorteknik Y, TSEA28
Tentamen Datorteknik Y, TSEA28 Datum 2015-10-20 Lokal TERE, TER2 Tid 8-12 Kurskod TSEA28 Provkod TEN1 Kursnamn Provnamn Datorteknik Y Skriftlig tentamen Institution ISY Antal frågor 6 Antal sidor (inklusive
Läs mer7) Beskriv tre sätt att överföra parametrar mellan huvudprogram och subrutin.
1(5) Övningstentamen i Mikrodatorer och assemblerprogrammering, ELGA05 Hjälpmedel: Bifogad lista med memokoder för MC68xxx. Samtliga programmeringsuppgifter ska innehålla flödesschema med förklaringar
Läs merTentamen. Datorteknik Y, TSEA28
Tentamen Datorteknik Y, TSEA28 Datum 2017-06-02 Lokal G35, TER2, TER4 Tid 14-18 Kurskod TSEA28 Provkod TEN1 Kursnamn Provnamn Datorteknik Y Skriftlig tentamen Institution ISY Antal frågor 6 Antal sidor
Läs merTentamen. Datorteknik Y, TSEA28
Tentamen Datorteknik Y, TSEA28 Datum 2016-10-18 Lokal TER1 Tid 8-12 Kurskod TSEA28 Provkod TEN1 Kursnamn Provnamn Datorteknik Y Skriftlig tentamen Institution ISY Antal frågor 7 Antal sidor (inklusive
Läs merTentamen. Datorteknik Y, TSEA28
Tentamen Datorteknik Y, TSEA28 Datum 2017-10-26 Lokal TER1, TER3 Tid 8-12 Kurskod TSEA28 Provkod TEN1 Kursnamn Provnamn Datorteknik Y Skriftlig tentamen Institution ISY Antal frågor 6 Antal sidor (inklusive
Läs merMinnet. Minne. Minns Man Minnet? Aktivera Kursens mål: LV3 Fo7. RAM-minnen: ROM PROM FLASH RWM. Primärminnen Sekundärminne Blockminne. Ext 15.
Aktivera Kursens mål: LV3 Fo7 Konstruera en dator mha grindar och programmera denna Aktivera Förra veckans mål: Konstruktruera olika kombinatoriska nät som ingår i en dator. Studera hur addition/subtraktion
Läs merÖvning1 Datorteknik, HH vt12 - Talsystem, logik, minne, instruktioner, assembler
Övning1 Datorteknik, HH vt12 - Talsystem, logik, minne, instruktioner, assembler Talsystem Talsystem - binära tal F1.1) 2 n stycken tal från 0 till 2 n 1 F1.2) 9 bitar (512 kombinationer) Talsystem - 2-
Läs merDigitala System: Datorteknik ERIK LARSSON
Digitala System: Datorteknik ERIK LARSSON Dator Primärminne Instruktioner och data Data/instruktioner Kontroll Central processing unit (CPU) Fetch instruction Execute instruction Programexekvering (1)
Läs merTentamen. Datorteknik Y, TSEA28
Tentamen Datorteknik Y, TSEA28 Datum 2017-08-15 Lokal TER4 Tid 14-18 Kurskod Provkod Kursnamn Provnamn Institution Antal frågor 6 Antal sidor (inklusive denna sida) 6 Kursansvarig Lärare som besöker skrivsalen
Läs merTentamen (Exempel) Datorteknik Y, TSEA28
Tentamen (Exempel) Datorteknik Y, TSEA28 Datum 2018-05-29 Lokal KÅRA,T1,T2, Tid 14-18 Kurskod TSEA28 Provkod TEN1 Kursnamn Provnamn Datorteknik Y Skriftlig tentamen Institution ISY Antal frågor 6 Antal
Läs merDatorsystemteknikDAVA14 Föreläsning 9
DatorsystemteknikDAVA14 Föreläsning 9 epetition: MP likainstruktioneri Exempel på instruktionstyper Processorns uppbyggnad Pipelining törre delen av materialet framtaget av :Jan Eric Larsson, Mats Brorsson
Läs merF2: Motorola Arkitektur. Assembler vs. Maskinkod Exekvering av instruktioner i Instruktionsformat MOVE instruktionen
68000 Arkitektur F2: Motorola 68000 I/O signaler Processor arkitektur Programmeringsmodell Assembler vs. Maskinkod Exekvering av instruktioner i 68000 Instruktionsformat MOVE instruktionen Adresseringsmoder
Läs merDatorteknik. Tomas Nordström. Föreläsning 2. För utveckling av verksamhet, produkter och livskvalitet.
Datorteknik Tomas Nordström Föreläsning 2 För utveckling av verksamhet, produkter och livskvalitet. Föreläsning 2 Check av övningar Von Neumann arkitekturen Minne, CPU, I/O Instruktioner och instruktionscykeln
Läs merLV6 LV7. Aktivera Kursens mål:
Aktivera Kursens mål: LV6 LV7 Konstruera en dator mha grindar och programmera denna Aktivera Förra veckans mål: Konstruktruera olika kombinatoriska nät som ingår i en dator. Studera hur addition/subtraktion
Läs merTentamen (Exempel) Datorteknik Y, TSEA28
Tentamen (Exempel) Datorteknik Y, TSEA28 Datum 2018-10-31 Lokal TER4 Tid 8-12 Kurskod TSEA28 Provkod TEN1 Kursnamn Provnamn Datorteknik Y Skriftlig tentamen Institution ISY Antal frågor 7 Antal sidor (inklusive
Läs merTentamen. Datorteknik Y, TSEA28
Tentamen Datorteknik Y, TSEA28 Datum 2016-08-16 Lokal TER2, TER4 Tid 14-18 Kurskod TSEA28 Provkod TEN1 Kursnamn Provnamn Datorteknik Y Skriftlig tentamen Institution ISY Antal frågor 6 Antal sidor (inklusive
Läs merTentamen (Exempel) Datorteknik Y, TSEA28
Tentamen (Exempel) Datorteknik Y, TSEA28 Datum 2018-08-21 Lokal TER4 Tid 14-18 Kurskod TSEA28 Provkod TEN1 Kursnamn Provnamn Datorteknik Y Skriftlig tentamen Institution ISY Antal frågor 6 Antal sidor
Läs merSVAR TILL TENTAMEN I DATORSYSTEM, VT2013
Rahim Rahmani (rahim@dsv.su.se) Division of ACT Department of Computer and Systems Sciences Stockholm University SVAR TILL TENTAMEN I DATORSYSTEM, VT2013 Tentamensdatum: 2013-03-21 Tentamen består av totalt
Läs mer4. Pipelining. 4. Pipelining
4. Pipelining 4. Pipelining Det finns en pipelinad biltvätt i Linköping spoltvätttork spoltvätt tork spolning tvätt tork De tre momenten tar lika lång tid Alla bilar går igenom samma program Väntetid 1/3
Läs merÖvningsuppgifter i Mikrodatorteknik 4p/5p
Övningsuppgifter i Benny Thörnberg Mittuniversitetet Inst. för Informationsteknologi och medier Hösten 2005 1 Exekvering av assemblerkod 1.1 Statusflaggors beteende Vad blir C-, N- och Z- flaggornas värden
Läs merFörsättsblad till skriftlig tentamen vid Linköpings Universitet
Försättsblad till skriftlig tentamen vid Linköpings Universitet Datum för tentamen 03-05-3 Salar U, KÅRA, U3 Tid -8 Kurskod TSEA Provkod TEN Kursnamn Digitalteknik Institution ISY Antal uppgifter som ingår
Läs merTenta i Digitalteknik
Tenta i Digitalteknik Kurskod D0011E Tentamensdatum 2010-06-01 Skrivtid 9.00-14.00 (5 timmar) Maximalt resultat 50 poäng Godkänt resultat 25 poäng inkl bonus Jourhavande lärare Per Lindgren Tel 070 376
Läs merDet finns en hemsida. Adressen är http://www.idt.mdh.se/kurser/ct3760/
CT3760 Mikrodatorteknik Föreläsning 1 Torsdag 2005-08-25 Upprop. Det finns en hemsida. Adressen är http://www.idt.mdh.se/kurser/ct3760/ Kurslitteratur är Per Foyer Mikroprocessorteknik. Finns på bokhandeln.
Läs merALU:n ska anslutas hur då?
Aktivera Kursens mål: LV3 Fo7 Konstruera en dator mha grindar och programmera denna Aktivera Förra veckans mål: Konstruktruera olika kombinatoriska nät som ingår i en dator. Studera hur addition/subtraktion
Läs merDatorsystemteknik DVGA03 Föreläsning 8
Datorsystemteknik DVGA03 Föreläsning 8 Processorns uppbyggnad Pipelining Större delen av materialet framtaget av :Jan Eric Larsson, Mats Brorsson och Mirec Novak IT-inst LTH Innehåll Repetition av instruktionsformat
Läs merHF0010. Introduktionskurs i datateknik 1,5 hp
HF0010 Introduktionskurs i datateknik 1,5 hp Välkommna - till KTH, Haninge, Datateknik, kursen och till första steget mot att bli programmerare! Er lärare och kursansvarig: Nicklas Brandefelt, bfelt@kth.se
Läs merEDA215 Digital- och datorteknik för Z
EDA25 Digital- och datorteknik för Z Tentamen Måndag 7 december 2007, kl. 08.30-2.30 i M-salar Examinatorer Rolf Snedsböl, tel. 772 665 Kontaktpersoner under tentamen Som ovan. Tillåtna hjälpmedel Häftet
Läs merTSEA28 Datorteknik Y (och U)
Praktiska kommentarer TSEA8 Datorteknik Y (och U) Föreläsning Kent Palmkvist, ISY Dagens föreläsning Latens/genomströmning Pipelining Laboration tips Sorteringsalgoritm använder A > B i flödesschemat Exemplet
Läs merFöreläsningsanteckningar 5. Cacheminnen
Föreläsningsanteckningar 5. Cacheminnen Olle Seger 2012 Anders Nilsson 2016 1 Inledning Bakgrunden till att cacheminnen behövs för nästan alla datorer är enkel. Vi kan kallt räkna med att processorn är
Läs merExt-13 (Ver ) Exempel på RTN-beskrivning av FLEX-instruktioner
Ext-3 (Ver 203-04-2) Exempel på RTN-beskrivning av FLEX-instruktioner. Figur på sidan 2 i detta häfte visar hur datorn FLEX är uppbyggd. På sidan visas dessutom hur ALU:ns funktion väljs med styrsignalerna
Läs merLösningsförslag till Tenta i Mikrodator
Lösningsförslag till Tenta i Mikrodator 040117 1. Vilka register finns det i processorn och vad används dessa till? D0 till D7: Dataregister som används för beräkningar A0 till A6: Adressregister som används
Läs merNärliggande allokering Datorteknik
Närliggande allokering Datorteknik ERIK LARSSON TID Problem: Minnet blir fragmenterat Paging Demand paging Sida (S) Dela upp primärminnet i ramar (frames) och program i sidor (pages) Program 0 RD.0 1 RD.1
Läs merDatorarkitekturer med operativsystem ERIK LARSSON
Datorarkitekturer med operativsystem ERIK LARSSON Dator Primärminne Instruktioner och data Data/instruktioner Kontroll Central processing unit (CPU) Fetch instruction Execute instruction Programexekvering
Läs merGrunderna i stegkodsprogrammering
Kapitel 1 Grunderna i stegkodsprogrammering Följande bilaga innehåller grunderna i stegkodsprogrammering i den form som används under kursen. Vi kommer att kort diskutera olika datatyper, villkor, operationer
Läs merTSEA28 Datorteknik Y (och U)
Praktiska kommentarer TSEA8 Datorteknik Y (och U) Föreläsning Kent Palmkvist, ISY Dagens föreläsning RISC Mer information om hur arkitekturen fungerar Begränsningar Lab extra tillfälle för redovisning
Läs merTentamen (Exempel) Datorteknik Y, TSEA28
Tentamen (Exempel) Datorteknik Y, TSEA28 Datum 2018-xx-xx Lokal TER1, TER3 Tid 8-12 Kurskod TSEA28 Provkod TEN1 Kursnamn Provnamn Datorteknik Y Skriftlig tentamen Institution ISY Antal frågor 7 Antal sidor
Läs merLäsminne Read Only Memory ROM
Läsminne Read Only Memory ROM Ett läsminne har addressingångar och datautgångar Med m addresslinjer kan man accessa 2 m olika minnesadresser På varje address finns det ett dataord på n bitar Oftast har
Läs merLABORATION. Datorteknik Y
LABORATION Datorteknik Y Mikroprogrammering Version 3.3 2012 (AE) 2013 (AE) 2017 (KP) Namn och personnummer Godkänd Uppg. 1-3 1 1 Inledning Syftet med laborationen är att skapa en känsla för vad som händer
Läs merElektroteknik MF1016 föreläsning 9 MF1017 föreläsning 7 Mikrodatorteknik
Elektroteknik MF1016 föreläsning 9 MF1017 föreläsning 7 - Inbyggda system - Analog till digital signal - Utvecklingssystem, målsystem - Labutrustningen - Uppbyggnad av mikrokontroller - Masinkod, assemblerkod
Läs merF4: Assemblerprogrammering
F4: Assemblerprogrammering Hoppinstruktioner Branch Jump Med vilkor IF satser Loopar while-loopar do-while- loopar for-loopar Stackhantering Underprogram 1 BRA rel_adr Branch Always Relativadressering
Läs merDatormodell. Datorns uppgifter -Utföra program (instruktioner) Göra beräkningar på data Flytta data Interagera med omvärlden
Datormodell Datorns uppgifter -Utföra program (instruktioner) Göra beräkningar på data Flytta data Interagera med omvärlden Intel 4004 från 1971 Maximum clock speed is 740 khz Separate program and data
Läs merDigitala System: Datorteknik ERIK LARSSON
Digitala System: Datorteknik ERIK LARSSON Huvudled (H) Trafikljus för övergångsställe Trafikljus för huvudled (H) Trafikljus: Sväng vänster (H->T) Gående - vänta Trafikljus för tvärgata (T) Tvärgata (T)
Läs merExt-13 (Ver ) Exempel på RTN-beskrivning av FLEX-instruktioner
Ext-3 (Ver 204-04-08) Exempel på RTN-beskrivning av FLEX-instruktioner. Figur på sidan 2 i detta häfte visar hur datorn FLEX är uppbyggd. På sidan visas dessutom hur ALU:ns funktion väljs med styrsignalerna
Läs merStyrenheten 9/17/2011. Styrenheten - forts Arb s 120. LV4 Fo10. Aktivera Kursens mål: Kap 7 Blå
Aktivera Kursens mål: LV4 Fo10 Konstruera en dator mha grindar och programmera denna Aktivera Förra veckans mål: Koppla samman register och ALU till en dataväg Minnets uppbyggnad och anslutning till datavägen
Läs merLösningsförslag till Tenta i Mikrodator
Lösningsförslag till Tenta i Mikrodator 050113 1. Vilka register finns det i processorn och vad används dessa till? D0 till D7: Dataregister som används för beräkningar A0 till A6: Adressregister som används
Läs merTENTAMEN Datorteknik (DO2005) D1/E1/Mek1/Ö1
Halmstad University School of Information Science, Computer and Electrical Engineering Tomas Nordström, CC-lab TENTAMEN Datorteknik (DO2005) D1/E1/Mek1/Ö1 Datum: 2012-05- 23 Tid och plats: 9:00 13:00 i
Läs merA-del motsvarande KS1
MÄLARDALENS HÖGSKOLA Institutionen för elektroteknik Tentamen Mikrodatorteknik CT3760 Datum 2005-10-28 Tid 08.30 12.30 Svar till A- och B-del A-del motsvarande KS1 Uppgift A1. Vad blir resultatet då instruktionen
Läs merProgramexempel för FLEX
Aktivera Kursens mål: Konstruera en dator mha grindar och programmera denna Aktivera Förra veckans mål: Konstruera styrenheten. genom att. implementera olika maskininstruktioner i styrenheten. Kunna använda
Läs merÖvningsuppgifterna i kapitel F avser FLIS-processorn, vars instruktioner och motsvarande koder definieras i INSTRUKTIONSLISTA FÖR FLISP.
Övningsuppgifter Övningsuppgifterna i kapitel F avser FLIS-processorn, vars instruktioner och motsvarande koder definieras i INSTRUKTIONSLISTA FÖR FLISP. F.2 Ett antal på varandra följande minnesord har
Läs merTentamen den 12 januari 2017 Datorarkitektur med operativsystem, EDT621
Lunds Universitet LTH Tentamen den 12 januari 2017 Datorarkitektur med operativsystem, EDT621 Skrivtid: 8.00-13.00 Inga tillåtna hjälpmedel Uppgifterna i tentamen ger maximalt 60 poäng. Uppgifterna är
Läs merLABORATION. Datorkonstruktion D
LABORATION Datorkonstruktion D Mikroprogrammering Version 4.0 2017 (AN) 1 1 Inledning Syftet med laborationen är att skapa en känsla för vad som händer i en enkel dator då en maskinkodsinstruktion (även
Läs merTSEA28 Datorteknik Y (och U)
TSEA28 Datorteknik Y (och U) Föreläsning 16 Kent Palmkvist, ISY TSEA28 Datorteknik Y (och U), föreläsning 16, Kent Palmkvist 2017-05-22 2 Praktiska kommentarer Lab 5 redovisningstillfälle Onsdag 24/5 kl
Läs merDatorsystemteknik DAV A14 Föreläsning 1
Innehåll Datorsystemteknik DAV A14 Föreläsning 1 Kursinformation Introduktion till datorsystem Programmeringsmodellen Större delen av materialet framtaget av :Jan Eric Larsson, Mats Brorsson och Mirec
Läs merEn något mer detaljerad bild av en processor. De tre delarna i processorn är: Nere 3ll vänster finns e' antal register som används för a' lagra data.
1 3 4 Antag a' processorn ska exekvera instruk3onen ADD R1, R3. När instruk3onen är exekverad så a' processorn tagit innehållet i R1 och R3 och med hjälp av ALU:n är värdena adderade och resultatet är
Läs merEn något mer detaljerad bild av en processor. De tre delarna i processorn är: Nere 3ll vänster finns e' antal register som används för a' lagra data.
1 2 3 Antag a' processorn ska exekvera instruk3onen ADD R1, R3. När instruk3onen är exekverad så a' processorn tagit innehållet i R1 och R3 och med hjälp av ALU:n är värdena adderade och resultatet är
Läs merLaboration Kombinatoriska kretsar
Laboration Kombinatoriska kretsar Digital Design IE1204/5 Observera! För att få laborera måste Du ha: bokat en laborationstid i bokningssystemet (Daisy). löst ditt personliga web-häfte med förkunskapsuppgifter
Läs merDatorteknik. Den digitala automaten. En dator måste kunna räkna! Register och bussanslutning
Den digitala automaten Vägen från digitaltekniken till det kompletta styrsystemet Lund University, Sweden Insignaler Sekvensnät Utsignaler Kan vi betrakta insignalmönstret som en instruktion och det som
Läs merSå här fungerar datorer Baserad på T-J Hallbergs minimalmaskin. 2008-08-26 Högskolan i Jönköping/JTH Ragnar Nohre
Baserad på T-J Hallbergs minimalmaskin 2008-08-26 Högskolan i Jönköping/JTH Ragnar Nohre Innehåll 1 Översikt... 3 2 Binära tal och koder... 3 2.1 Positionssystemet... 3 2.2 De binära talen... 4 2.3 Kilo
Läs merTentamen Datorteknik Y, TSEA28 Datum TER1 och TER2 Tid 14-18
Tentamen Datorteknik Y, TSEA28 Datum 2013-05-28 Lokal TER1 och TER2 Tid 14-18 Kurskod TSEA28 Provkod TEN1 Kursnamn Datorteknik Y Institution ISY Antal frågor 6 Antal sidor (inklusive denna sida) 12 Kursansvarig
Läs merOmtentamen i CDT204 - Datorarkitektur
Omtentamen i CDT204 - Datorarkitektur 2012-11-05 Skrivtid: 08.10-12.30 Hjälpmedel: Miniräknare och valfritt skriftligt (ej digitalt) material. Lärare: Stefan Bygde, kan nås på 070-619 52 83. Tentamen är
Läs merProvmoment: Ladokkod: Tentamen ges för: Tentamen TE111B El3. Namn: Personnummer: Tentamensdatum: 20120410 Tid: 14:00-18:00.
Mikrodatorteknik Provmoment: Ladokkod: Tentamen ges för: Tentamen TE111B El3 7,5 högskolepoäng Namn: Personnummer: Tentamensdatum: 20120410 Tid: 14:00-18:00 Hjälpmedel: Totalt antal poäng på tentamen:
Läs merDatorteknik. Föreläsning 6. Processorns uppbyggnad, pipelining. Institutionen för elektro- och informationsteknologi, LTH. Mål
Datorteknik Föreläsning 6 Processorns uppbyggnad, pipelining Mål Att du ska känna till hur processorn byggs upp Att du ska kunna de viktigaste byggstenarna i processorn Att du ska känna till begreppet
Läs merTentamen Datorteknik Y, TSEA28 Datum 2013-08-20
Tentamen Datorteknik Y, TSEA28 Datum 2013-08-20 Lokal TER2 Tid 8-12 Kurskod TSEA28 Provkod TEN1 Kursnamn Datorteknik Y Institution ISY Antal frågor 6 Antal sidor (inklusive denna sida) 13 Kursansvarig
Läs merDigitalteknik EIT020. Lecture 15: Design av digitala kretsar
Digitalteknik EIT020 Lecture 15: Design av digitala kretsar November 3, 2014 Digitalteknikens kopplingar mot andra områden Mjukvara Hårdvara Datorteknik Kretskonstruktion Digitalteknik Elektronik Figure:,
Läs merTSEA28 Datorteknik Y (och U)
TSEA28 Datorteknik Y (och U) Föreläsning 9 Kent Palmkvist, ISY TSEA28 Datorteknik Y (och U), föreläsning 9, Kent Palmkvist 2017-03-20 2 Dagens föreläsning Byggblocken i en processor Hur de fungerar Grundläggande
Läs merÖvning1 Datorteknik, HH vt12 - Talsystem, logik, minne, instruktioner, assembler
Övning1 Datorteknik, HH vt12 - Talsystem, logik, minne, instruktioner, assembler Talsystem Talsystem - binära tal F1.1. Hur många unsigned integers kan man göra med n bitar? Vilket talområde får dessa
Läs merLABORATION. Datorteknik Y Datorkonstruktion D
LABORATION Datorteknik Y Datorkonstruktion D Mikroprogrammering (del 1 och 2) Version 3.1 2012 (AE) Namn och personnummer Godkänd Godkänd Uppg. 1-3 Uppg. 4-6 1 1 Inledning Syftet med laborationen är att
Läs merInstitutionen för datavetenskap 2014/15
LUNDS TEKNISKA HÖGSKOLA Datorer och datoranvändning Institutionen för datavetenskap 2014/15 ME en dator 1 Inledning ME är en påhittad dator, men den har likheter med riktiga datorer: det finns ett maskinspråk
Läs merDigital- och datorteknik
Digital- och datorteknik Föreläsning #17 Biträdande professor Jan Jonsson Institutionen för data- och informationsteknik Chalmers tekniska högskola Tallriksmodellen Stackoperationer Element kan endast
Läs merLABORATION DATORTEKNIK D. Pipelining. Namn och personnummer. Version: (OS,OVA,AN)
LABORATION DATORTEKNIK D Pipelining Version: 1.4 2016 (OS,OVA,AN) Namn och personnummer Godkänd 1 blank sida 2 Innehåll 1 Inledning 5 1.1 Syfte................................. 5 1.2 Förberedelser............................
Läs merTentamen den 18 mars svar Datorteknik, EIT070
Lunds Universitet LTH Tentamen den 18 mars 2015 - svar Datorteknik, EIT070 Skrivtid: 14.00-19.00 Tillåtna hjälpmedel: Inga. Maximalt antal poäng: 50 poäng För betyg 3 krävs 20 poäng För betyg 4 krävs 30
Läs merKonstruera en dator mha grindar och programmera denna Använda en modern microcontroller
Aktivera Kursens mål: LV5 Fo12 Konstruera en dator mha grindar och programmera denna Använda en modern microcontroller Aktivera Förra veckans mål: Konstruera styrenheten. genom att. implementera olika
Läs merLaboration Kombinatoriska kretsar
Laboration Kombinatoriska kretsar Digital Design IE1204/5 Observera! För att få laborera måste Du ha: en bokad laborationstid i bokningssystemet (Daisy). löst ditt personliga web-häfte med förkunskapsuppgifter
Läs merLista på registeruppsättningen i PIC16F877A Datablad TTL-kretsar 74-serien
DIGITAL- OCH MIKRODATORTEKNIK, U2 11-01-12 09.00 13.00 Tillåtna hjälpmedel: Instruktionslista PIC16F877A Lista på registeruppsättningen i PIC16F877A Datablad TTL-kretsar 74-serien Fullständiga lösningar
Läs merSvar till tentamen den 16 december 2013 Datorarkitekturer med operativsystem, EDT621, 7,5 poäng
Lunds Universitet LTH Ingenjörshögskolan, Helsingborg Svar till tentamen den 16 december 2013 Datorarkitekturer med operativsystem, EDT621, 7,5 poäng Skrivtid: 08.00-13.00 Tillåtna hjälpmedel: Inga. Maximalt
Läs merProgram kan beskrivas på olika abstrak3onsnivåer. Högnivåprogram: läsbart (för människor), hög abstrak3onsnivå, enkelt a> porta (fly>a 3ll en annan ar
1 Program kan beskrivas på olika abstrak3onsnivåer. Högnivåprogram: läsbart (för människor), hög abstrak3onsnivå, enkelt a> porta (fly>a 3ll en annan arkitektur), hårdvara osynlig Assembly- och maskinprogram:
Läs merProcessor pipelining genom historien (Intel i9-intel i7)
Processor pipelining genom historien (Intel i9-intel i7) Besnik Redzepi Lunds Universitet Abstrakt/Sammanfattning Syftet med denna uppsats är att jämföra Intels nya generation processorer och deras pipelining.
Läs merTentamen i Digitala system - EDI610 15hp varav denna tentamen 4,5hp
Tentamen i Digitala system - EDI610 15hp varav denna tentamen 4,5hp Institutionen för elektro- och informationsteknik Campus Helsingborg, LTH 2016-12-22 8.00-13.00 Uppgifterna i tentamen ger totalt 60
Läs merTentamen i Digitala system - EITA15 15hp varav denna tentamen 4,5hp
Tentamen i Digitala system - EITA15 15hp varav denna tentamen 4,5hp Institutionen för elektro- och informationsteknik Campus Helsingborg, LTH 2018-01-09 8.00-13.00 (förlängd 14.00) Uppgifterna i tentamen
Läs merDatorsystem Laboration 2: Minnesmappade bussar
Datorsystem Laboration 2: Minnesmappade bussar Senast uppdaterad: 14 oktober 2012 Version 1.2 Student: Lärare: Underskrift: Underskrift: Datum: Datorsystem Laboration 2 1 Innehåll 1 Inledning 2 1.1 Introduktion..................................
Läs merProgrammerbar logik. Kapitel 4
Kapitel 4 Programmerbar logik Programmerbar logik (PLC: Programmable Logic Controller; fi. ohjelmoitava logiikka) är en sorts mikrodatorliknande instrument som är speciellt avsedda för logik- och sekvensstyrningsproblem.
Läs merMoment 2 Digital elektronik. Föreläsning Inbyggda system, introduktion
Moment 2 Digital elektronik Föreläsning Inbyggda system, introduktion Jan Thim 1 Inbyggda system, introduktion Innehåll: Historia Introduktion Arkitekturer Mikrokontrollerns delar 2 1 Varför lär vi oss
Läs merDigital- och datorteknik
Digital- och datorteknik Föreläsning #16 Biträdande professor Jan Jonsson Institutionen för data- och informationsteknik Chalmers tekniska högskola Behovet av ändring av programflödet För att kunna skriva
Läs merExempeltentamen Datorteknik, EIT070,
Lunds Universitet LTH Exempeltentamen Datorteknik, EIT070, Skrivtid: xx.00-xx.00 Tillåtna hjälpmedel: Inga. Maximalt antal poäng: 50 poäng För betyg 3 krävs 20 poäng För betyg 4 krävs 30 poäng För betyg
Läs merTentamen i Digitala system - EITA15 15hp varav denna tentamen 4,5hp
Tentamen i Digitala system EITA5 5hp varav denna tentamen 4,5hp Institutionen för elektro och informationsteknik Campus Helsingborg, LTH 289 8. 3. (förlängd 4.) Uppgifterna i tentamen ger totalt 6 poäng.
Läs merTentamen den 14 januari 2015 Datorarkitekturer med operativsystem, EDT621, 7,5 poäng
Lunds Universitet LTH Ingenjörshögskolan, Helsingborg Tentamen den 14 januari 2015 Datorarkitekturer med operativsystem, EDT621, 7,5 poäng Skrivtid: 08.00-13.00 Tillåtna hjälpmedel: Inga. Maximalt antal
Läs merDigital- och datorteknik
Digital- och datorteknik Föreläsning #16 Biträdande professor Jan Jonsson Institutionen för data- och informationsteknik Chalmers tekniska högskola Behovet av ändring av programflödet För att kunna skriva
Läs merTentamen i Digitalteknik TSEA22
Tentamen i Digitalteknik TSEA22 Datum för tentamen 100601 Sal TERC,TER2 Tid 14-18 Kurskod TSEA22 Provkod TEN 1 Kursnamn Digitalteknik Institution ISY Antal uppgifter 5 Antal sidor 5 Jour/Kursansvarig Olle
Läs mer