GPIO - General Purpose Input Output
|
|
- Charlotta Mattsson
- för 7 år sedan
- Visningar:
Transkript
1 GPIO - General Purpose Input Output Ur innehållet: Digital IO Ideala och verkliga signaler Bitvis in- och utmatning Anslutning - fysiskt gränssnitt F407 - GPIO-modul tillämpningar Programmering av enkelt tangentbord Läsanvisningar: Arbetsbok kapitel 4 GPIO - General Purpose Input Output 1
2 Ideala grindar - idealiserade signaler Maskinorienterad programmering 1 GPIO - General Purpose Input Output 2
3 Verkliga signaler - logiknivåer och anpassning Verkliga signaler måste anpassas till distinkta CMOS-nivåer representerande logikvärdena '0' och '1' Verklig signal "Tröskel" (threshold) - den punkt där omslag sker Anpassad signal GPIO - General Purpose Input Output 3
4 Ideala och verkliga grindar Hos ideala kretsar är tröskelnivån den samma. Hos verkliga kretsar kan det vara spridning. Tillverkarna specificerar "säkra" intervall för hög respektive låg nivå. För CMOS-kretsar med matningsspänning 5 Volt gäller: Acceptabla signaler på utgångar Acceptabla signaler på ingångar Hög Låg Skillnaden kallas störmarginal: Hög nivå 4,95-3,5 = 1,4 Volt Låg nivå: 1,5-0,05 = 1,45 Volt En signal mellan de angivna intervallen är obestämd. GPIO - General Purpose Input Output 4
5 Kontaktstuds Då en mekanisk omkopplare sluts kan den studsa flera gånger mot det slutande blecket innan den stabiliseras i slutet läge. Detta kan generera ett pulståg och kallas för "kontaktstudsar". 5V U GPIO - General Purpose Input Output 5
6 Schmitt-trigger Brusiga insignaler kan generera många oönskade omslag Med fastlagda tröskelnivåer VT+ för omslag från 0 till 1 och VT- från 1 till 0 GPIO - General Purpose Input Output 6
7 Anslutningar STM32F407VGT7: Större delen av kretsens 100 pinnar har programmerbar funktion och organiserats i portar (A-E). Hos MD407 används portar D och E för generell IO (32 pinnar) medan övriga portar i olika utsträckning används till förutbestämda funktioner. GPIO - General Purpose Input Output 7
8 GPIO-port, programmerarens bild För varje port finns en uppsättning register där respektive pinnes funktion kan konfigureras. Registren kan läsas eller skrivas med byte, halfword eller word-operationer. Port D 16 pinnar IDR : Input data register ODR: Output data register De 16 pinnarna i en port kan konfigureras individuellt i mode register (MODER) för någon av funktionerna: 00: digital ingång 01: digital utgång 10: alternativ funktion 11: analog funktion nu behandlar vi pinnarnas funktion som digital IO, dvs. de första två alternativen. GPIO - General Purpose Input Output 8
9 EXEMPEL 1 Skriv en assemblerfunktion app_init som sätter upp port D bitar 0-7 som en 8 bitars utport och port D bitar 8-15 som en 8-bitars inport. Ledning: Det finns en beskrivning av GPIO, port D i Quick- Guide (sidan 17). Där framgår också att portens basadress är 0x40020C00. Den önskade funktionen får vi om GPIO_MODER registret initieras enligt: Vilket kan skrivas: M[0x40020C00] = 0x GPIO - General Purpose Input Output 9
10 EXEMPEL 1 Verifiera app_init genom att, i C, skriva ett enkelt testprogram som läser från inporten och skriver till utporten. void startup(void) attribute ((naked)) attribute ((section (".start_section")) ); void startup ( void ) { asm ( " LDR R0,=0x2001C000\n /* set stack */ " MOV SP,R0\n" " BL main\n /* call main */ ".L1: B.L1\n /* never return */ ) ; }...app_init... void main(void) { unsigned char c; app_init(); while(1){ c = (unsigned char) *(( unsigned char *) 0x40020C11 ); * ( (unsigned char *) 0x40020C14) = c; } } Vi löser på tavlan... GPIO - General Purpose Input Output 10
11 Digital ingång En obestämd signal lämnar ingången i ett flytande tillstånd Ger säker etta då brytaren är sluten, annars är signalen obestämd Ger säker nolla då brytaren är sluten, annars är signalen obestämd I ogynsamma fall kan detta resultera i en självsvängande krets som drar mycket ström och dessutom kan orsaka störningar på andra kretselement GPIO - General Purpose Input Output 11
12 pull-up eller pull-down För att säkerställa en stabil nivå på ingången kan man koppla in ett motstånd till antingen V DD eller GND. Oavsett vilken lösning vi väljer kan vi alltid avgöra om brytaren är öppen eller stängd. GPIO - General Purpose Input Output 12
13 IO-pinne konfigurerad som ingång Maskinorienterad programmering Vi kan programmera pull-up eller pull-down -funktion, inget externt motstånd behövs. För varje portpinne används 2 bitar i PUPDR för att konfigurera pinnen enligt: 00: floating 01: pull-up 10: pull-down 11: reserverad GPIO Pull Up Pull Down Register GPIO - General Purpose Input Output 13
14 IO-pinne konfigurerad som utgång "push-pull" steg då motsvarande bit i OTYPER är 0 GPIO Output Type Register "open drain" steg då motsvarande bit i OTYPER är 1 GPIO - General Purpose Input Output 14
15 push-pull Ljusdioden tänds då utgången är 0. Ljusdioden tänds då utgången är 1. Utgångar från flera push-pull steg får inte kopplas samman, eftersom det kan leda till kortslutning mellan V DD och GND. GPIO - General Purpose Input Output 15
16 open drain Utgångar från flera open-drain steg kan kopplas samman utan problem. Nivån på den gemensamma "bussen" bestäms av att: Om alla utgångar är '1' är också bussnivån '1' Om någon utgång är '0' är också bussnivån '0' utgång A utgång B GPIO - General Purpose Input Output 16
17 output speed" Bestämmer hur ofta registrets innehåll överförs till utgångssteget. Ju lägre frekvens desto mindre strömförbrukning. För varje portpinne används 2 bitar i OSPEEDR för att konfigurera pinnen enligt: 00: Low speed, 2 MHz 01: Medium speed, 25 MHz 10: Fast speed, 50MHz 11: High speed, 100 MHz GPIO Output SPEED Register Om hastigheten är 50 MHz eller mer måste en så kallad "IOkompensationscell" aktiveras GPIO - General Purpose Input Output 17
18 Multiplex funktion Använd samma ingång för flera olika funktioner. 1 funktion 2 anslutningar 2 funktioner 3 anslutningar 4 funktioner 4 anslutningar GPIO - General Purpose Input Output 18
19 EXEMPEL 2 Rutin för avsökning av ett tangentbord. unsigned char keyb( void ); Funktionen ska avsöka tangentbordet en gång. Omingen tangent är nedtryckt skafunktionen returnera värdet 0xFF. Om någon tangent är nedtryckt ska dess tangentkod returneras. Om flera tangenter är nedtryckta är valet av tangentkod, bland dessa, godtyckligt. En algoritm för tangentbordsfunktionen kan se ut som: Algoritm keyb: keyb = 0xFF; for row = 1..4 ActivateRow( row ); column = ReadColumn; if column!= 0 keyb = keyvalue [pressed key ]; GPIO - General Purpose Input Output 19
20 EXEMPEL 2 Vi förutsätter nu att Port D (8-15) initierats enligt Uppgift 18 i arbetsboken... Observera att vi bara använder de 8 mest signifikanta pinnarna i porten, 4 av dessa är ut-pinnar, de andra 4 är in-pinnar... Följande definitioner är nu behändiga... #define GPIO_D 0x40020C00 #define GPIO_MODER ((volatile unsigned int *) (GPIO_D)) #define GPIO_OTYPER ((volatile unsigned short *) (GPIO_D+0x4)) #define GPIO_PUPDR ((volatile unsigned int *) (GPIO_D+0xC)) #define GPIO_IDR_LOW ((volatile unsigned char *) (GPIO_D+0x10)) #define GPIO_IDR_HIGH ((volatile unsigned char *) (GPIO_D+0x11)) #define GPIO_ODR_LOW ((volatile unsigned char *) (GPIO_D+0x14)) #define GPIO_ODR_HIGH ((volatile unsigned char *) (GPIO_D+0x15)) Vi löser på tavlan... GPIO - General Purpose Input Output 20
21 BSRR synkroniserad uppdatering Maskinorienterad programmering Kan användas för en synkroniserad ändring av flera utgångars pinnar. bit 0..15: bit reset bit 16-31: bit set. BSRR (bit set/reset register) GPIO - General Purpose Input Output 21
22 Bitlock funktion Då porten har programmerats kan konfigurationen låsas som skydd mot ofrivillig eller otillåten manipulation av portens inställningar. Detta sker genom att en speciell sekvens skrivs till detta register. GPIO - General Purpose Input Output 22
23 Alternativ funktion routa interna kretsar De 16 pinnarna i en port kan konfigureras individuellt i mode register (MODER) för någon av funktionerna: 00: digital ingång 01: digital utgång 10: alternativ funktion 11: analog funktion GPIO - General Purpose Input Output 23
24 Analog funktion De 16 pinnarna i en port kan konfigureras individuellt i mode register (MODER) för någon av funktionerna: 00: digital ingång 01: digital utgång 10: alternativ funktion 11: analog funktion GPIO - General Purpose Input Output 24
GPIO - General Purpose Input Output
GPIO - General Purpose Input Output Ur innehållet: Ideala och verkliga signaler Bitvis in- och utmatning Anslutning - fysiskt gränssnitt F407 - GPIO-modul tillämpningar Läsanvisningar: Arbetsbok avsnitt
Tentamen med lösningsförslag
Institutionen för data- och informationsteknik CHALMERS TEKNISKA HÖGSKOLA Tentamen med lösningsförslag EDA482 (EDA481) Maskinorienterad programmering D EDA487 (EDA486) Maskinorienterad programmering Z
Maskinorienterad programmering
Externa avbrott Anslutning av extern avbrottsvippa, programmering med konfigurering och hantering av externa avbrott. Introduktion till time-sharing, enkel task-switch. Ur innehållet: NVIC och EXTI (SYSCFG)
Tentamen med lösningsförslag
Institutionen för data- och informationsteknik CHALMERS TEKNISKA HÖGSKOLA Tentamen med lösningsförslag DAT017 (DAT016) Maskinorienterad programmering IT EDA482 (EDA481) Maskinorienterad programmering D
Tentamen med lösningsförslag
Institutionen för data- och informationsteknik CHALMERS TEKNISKA HÖGSKOLA Tentamen med lösningsförslag DAT017 (DAT016) Maskinorienterad programmering IT EDA482 (EDA481) Maskinorienterad programmering D
Programmering av inbyggda system
GPIO, In- och utmatning Demonstration och konsultation ST407 GPIO konfigurering och användning Arbetsbokens avsnitt 4 och 5 LCD ASCII-display Keyboard Introduktion till laboration 2 Demonstrationsövning
Beskrivning av porthantering i mikroprocessorn SAM3U som används på vårt labkort SAM3U- EK.
Tomas Nordström Högskolan i Halmstad Dokumentversion 0.1, 2012-04- 01 Beskrivning av porthantering i mikroprocessorn SAM3U som används på vårt labkort SAM3U- EK. Informationen till detta kompendium är
Demonstration och konsultation Arbetsbokens avsnitt 7 Händelsestyrt processbyte Förberedande inför laboration 4
Avbrott Demonstration och konsultation Arbetsbokens avsnitt 7 Händelsestyrt processbyte Förberedande inför laboration 4 Demonstrationsövning 5 1 Arbetsbok avsnitt 7: Undantag, avbrott - Uppgift 41 + enable_interrupt
Maskinorienterad programmering
Undantagshantering och interna avbrott ARM Cortex-M4 exceptions, programmering av undantagshantering Ur innehållet: Faults Software traps Avbrott från interna enheter, Systick Läsanvisningar: Arbetsbok
Laboration 4: Knappstuds Drivrutiner för att eliminera störningar.
ATMega16 Laborationer av Kjell 2 Rev:5 Datum: 29.09.2010 Page 1 of 7 Laboration 4: Knappstuds Drivrutiner för att eliminera störningar. Inledning: Laborationskortet EasyAVR6 har bland annat tryckknappar
Ett minneselements egenskaper. F10: Minneselement. Latch. SR-latch. Innehåll:
F: Minneselement Innehåll: - Latchar - Flip-Flops - egister - Läs- och skrivminne (andom-access Memory AM) - Läsminne (ead Only Memory OM) Ett minneselements egenskaper Generellt sett så kan följande operationer
Föreläsningsanteckningar till Konstruktionsmetoder 981027
Föreläsningsanteckningar till Konstruktionsmetoder 981027 Jämförelse mellan 68705P3 och 16F84 externt MC68705P3 PIC16F84 I/O 20 13 Kapsling 28-pin DIL 18-pin DIL Drivförmåga på pinnar PortB 10mA Sink,
DAT 015 Maskinorienterad programmering 2010/2011. Uppbyggnad_och_funktion.pdf
DAT 015 Maskinorienterad programmering 2010/2011 Uppbyggnad_och_funktion.pdf Ur innehållet: Bussystem, intern kommunikation i datorsystemet Adressavkodning, hur primärminne och I/O-enheter kan anslutas
Ansvarig lärare: Olof Andersson, Telefon 021-101314 (besöker skrivsalen)
MÄLRLENS HÖGSKOL Institutionen för elektroteknik Tentamen Mikrodatorteknik T3760 atum 2005-10-28 Tid 08.30 12.30 nsvarig lärare: Olof ndersson, Telefon 021-101314 (besöker skrivsalen) Om du klarat samtliga
Tangentbord/Display ML23
microlf ML Tangentbord/Display ML ML kan användas tillsammans med MC, MC eller MC, via gränssnitten ML eller ML. ML kan också användas tillsammans med MD0 och MDk via gränssnittet ML. ML består av sex
Demonstration och konsultation Arbetsbokens avsnitt 5 och 6 LCD Grafisk display Introduktion till laboration 3
LCD Display och Grafik Demonstration och konsultation Arbetsbokens avsnitt 5 och 6 LCD Grafisk display Introduktion till laboration 3 Målsättning: Efter lektionen ska alla självständigt kunna slutföra
Assemblerprogrammering för ARM del 2
Assemblerprogrammering för ARM del 2 Ur innehållet Programflöde Subrutiner, parametrar och returvärden Tillfälliga (lokala) variabler Läsanvisningar: Arbetsbok kap 2 Quick-guide, instruktionslistan Assemblerprogrammering
Kontrollskrivning Mikrodatorteknik CDT209 2007-09-20 S2-704
Kontrollskrivning Mikrodatorteknik CDT209 2007-09-20 S2-704 Svar Svar till uppgifterna lämnas på separat papper. En poäng per uppgift. Max 30 poäng. Bonuspoäng beräknas enligt följande tabell: 6-10 poäng
Programbibliotek. Ur innehållet: Olika typer av bibliotek Kompilatorbibliotek C-bibliotek Run-time miljö Så skapar du ett nytt bibliotek
Programbibliotek Ur innehållet: Olika typer av bibliotek Kompilatorbibliotek C-bibliotek Run-time miljö Så skapar du ett nytt bibliotek Läsanvisningar: Arbetsbok kapitel 8 Programbibliotek 1 Programbibliotek
Seriekommunikation. Ur innehållet: Nätverkstopologier Nätverksprotokoll Asynkron/synkron seriell överföring Programmering av USART-krets
Seriekommunikation Ur innehållet: Nätverkstopologier Nätverksprotokoll Asynkron/synkron seriell överföring Programmering av USART-krets Läsanvisningar: Arbetsbok kapitel 7 Seriekommunikation 1 Parallell
Ett program som frågar regelbundet om något skall utföras. Exempelvis om spänningen på ett batteri sjunkit under en viss nivå.
CT3760 Mikrodatorteknik Föreläsning 12 Torsdag 2006-10-05 Naxos Pollning Ett program som frågar regelbundet om något skall utföras. Exempelvis om spänningen på ett batteri sjunkit under en viss nivå. En
KALKYLATOR LABORATION4. Laborationens syfte
LABORATION4 KALKYLATOR Laborationens syfte I denna laboration ska en enkel kalkylator konstrueras med hjälp av VHDL och utvecklingsverktyget Vivado från Xilinx. Hårdvaran realiseras på det redan bekanta
IS1500 Lösningar övning CE_O7 2014. CE_O7. Programmerad in/utmatning. Serieport. Förberedelser till nios2io.
IS1500 ösningar övning CE_O7 2014 CE_O7. Programmerad in/utmatning. Serieport. Förberedelser till nios2io. 6.1. Vad är seriell kommunikation? a) Vad är skillnaden mellan seriell och parallell kommunikation?
Elektroteknik MF1016 föreläsning 9 MF1017 föreläsning 7 Mikrodatorteknik
Elektroteknik MF1016 föreläsning 9 MF1017 föreläsning 7 - Inbyggda system - Analog till digital signal - Utvecklingssystem, målsystem - Labutrustningen - Uppbyggnad av mikrokontroller - Masinkod, assemblerkod
Maskinorienterad programmering
Undantagshantering och interna avbrott ARM Cortex-M4 exceptions, programmering av undantagshantering Ur innehållet: Faults Software traps Avbrott från interna enheter, Systick Läsanvisningar: Arbetsbok
Tentamen. TSEA22 Digitalteknik 5 juni, 2015, kl
Tentamen TSEA22 Digitalteknik 5 juni, 2015, kl. 08.00-12.00 Tillåtna hjälpmedel: Inga. Ansvarig lärare: Mattias Krysander Visning av skrivningen sker mellan 10.00-10.30 den 22 juni på Datorteknik. Totalt
Växtviskaren EITF11 Digitala projekt VT15, I12
Växtviskaren EITF11DigitalaprojektVT15,I12 NathalieLiljebrunn,EbbaRiismark,AnnaNorelius LundsTekniskaHögskola Institutionenförelektro ochinformationsteknik Handledare:BertilLindvall,AndreasJohansson 2015
Maskinorienterad Programmering LP3-2017/2018
Maskinorienterad Programmering LP3-2017/2018 Lars Bengtsson, D&IT Syften, målsättningar, kurslitteratur och genomförande Översikt av laborationer Introduktion till ARM-processorn och till laborationssystemet
Enkla datatyper minne
Enkla datatyper minne 143.56 sant Sonja A falskt 18 1999-10-29 Bertil Gralvik, KTH Ingenjörsskolan 1 Addera två tal Algoritmen Summera tal Mata in två tal Beräkna Skriv ut resultat Mata in tal 1 Mata in
Microprocessor / Microcontroller
Microprocessor / Microcontroller Varför? Industrial Electrical Engineering and Automation Billiga Innehåller bara det nödvändigaste Kräver få kringkomponenter Enkla att programmera PIC16F887 PIC16F887
Programbibliotek. Ur innehållet: Olika typer av bibliotek Kompilatorbibliotek C-bibliotek Run-time miljö Så skapar du ett nytt bibliotek
Programbibliotek Ur innehållet: Olika typer av bibliotek Kompilatorbibliotek C-bibliotek Run-time miljö Så skapar du ett nytt bibliotek Programbibliotek 1 Programbibliotek Programbibliotek 2 Programbibliotek
Övning 7. Timer, serieport
Övning 7 Timer, serieport 7.6 timer_1 Memory-Mapped addresses 0x920 status 0x924 control 0x928 periodl 0x92C periodh 0x930 snapl 0x934 snaph 15 0 Run TO (Time-Out) ITO cont start stop timer_1 start D Q
COMBI-36 36-Kanalers Kombinations Modul
COMBI-36 36-Kanalers Kombinations Modul Allmänt 12 digitala ingångar, 8 digitala utgångar, 8 analoga ingångar, 8 analoga utgångar Optimal beträffande storlek och funktion Jackbara anslutningsplintar RS-485
Digital och Datorteknik EDA /2011. EDA 451 Digital och datorteknik 2010/2011. Uppbyggnad_och_funktion.pdf
EDA 451 Digital och datorteknik 2010/2011 Uppbyggnad_och_funktion.pdf Ur innehållet: Bussystem, intern kommunikation i datorsystemet Adressavkodning, hur primärminne och I/O-enheter kan anslutas Olika
Maskinorienterad programmering
Maskinorienterad programmering Sammanfattning Ur innehållet: Vi rekapitulerar kursens syften Vi repeterar kursens lärandemål Vi belyser hur den skriftliga delen av examinationen genomförs. Sammanfattning
Effektpedal för elgitarr
EITF11 - Digitala Projekt Effektpedal för elgitarr Handledare: Bertil Lindvall Ivan Rimac (I05) Jimmy Lundberg (I08) 2011-05-10 Contents Bakgrund... 3 Kravspecifikation... 3 Kravspecifikation Effektpedal...
Assemblerprogrammering, ARM-Cortex M4 del 3
Assemblerprogrammering, ARM-Cortex M4 del 3 Ur innehållet: Fler pekartyper Användning av stacken Lagringsklasser, synlighet - lokala variabler Funktioner - returvärden och parametrar Läsanvisningar: Arbetsbok
Microprocessor / Microcontroller. Industrial Electrical Engineering and Automation
Microprocessor / Microcontroller Varför? Billiga Innehåller bara det nödvändigaste Kräver få kringkomponenter Enkla att programmera PIC16F887 PIC16F887 In- och utgångar Pinnar på PIC16F887 Exempel: pinne
Arduinokurs. Kurstillfälle 4
Kurstillfälle 4 CW-generering Det här kan ses som överkurs men kan ändå vara roligt för att kunna generera CW på ett enkelt sätt. Det blir en hel del nytt men vi tar det steg för steg Som alla vet gäller
Assemblerprogrammering för ARM del 3
Assemblerprogrammering för ARM del 3 Ur innehållet Fält och sammansatta typer (poster) Pekarvariabler och pekarkonstanter Pekararitmetik, operationer på fält Läsanvisningar: Arbetsbok kap 2 Quick-guide,
AVR 3 - datorteknik. Avbrott. Digitala system 15 hp. Förberedelser
Namn: Laborationen godkänd: Digitala system 15 hp AVR 3 - datorteknik LTH Ingenjörshögskolan vid Campus Helsingborg Avbrott. Syften med den här laborationen är att introducera avbrott. Avbrott som uppkommer
Undersökning av logiknivåer (V I
dlab002a Undersökning av logiknivåer (V I Namn Datum Handledarens sign. Laboration Varför denna laboration? Vid såväl konstruktion som felsökning och reparation av digitala kretskort är det viktigt att
Adressavkodning - busskommunikation
Adressavkodning - busskommunikation Kompendie kapitel 10 Bussystem adressbuss databuss styrbuss Ur innehållet: Bussystem, intern kommunikation i datorsystemet Adressavkodning, hur primär och I/O-enheter
TENTAMEN Datorteknik (DO2005) D1/E1/Mek1/Ö1
Halmstad University School of Information Science, Computer and Electrical Engineering Tomas Nordström, CC-lab TENTAMEN Datorteknik (DO2005) D1/E1/Mek1/Ö1 Datum: 2012-05- 23 Tid och plats: 9:00 13:00 i
Att läsa en manual. Exempel Timern ECT_16B8C. Läs den allmänna beskrivningen (Overview) Vi ser att grundfunktionen är en räknare med prescaler
Att läsa en manual Exempel Timern ECT_16B8C Läs den allmänna beskrivningen (Overview) Vi ser att grundfunktionen är en räknare med prescaler 1 Läs om speciella egenskaper (Features) I övrigt har vi Input
Digital- och datorteknik
Digital- och datorteknik Föreläsning #23 Biträdande professor Jan Jonsson Institutionen för data- och informationsteknik Chalmers tekniska högskola Översikt När flera minnesmoduler placeras i processorns
Ulf Assarsson. Grundläggande C-programmering del 2 Pekare och Arrayer. Läromoment:
Grundläggande C-programmering del 2 Pekare och Arrayer Ulf Assarsson Läromoment: Pekare Absolutadressering (portar): typedef, volafle, #define Arrayer av pekare, arrayer av arrayer Hemuppgi9er: v2. Föregående
EDA480/EDA485 - Maskinorienterad programmering, tentamen 2006-xx-xx 1(7)
EDA480/EDA485 - Maskinorienterad programmering, tentamen 2006-xx-xx 1(7) 1. Motivation ROM. 8kbyte 2 3 2 10 byte 13 Adressbitar [A12,A0] direkt till ROM-kapsel. RWM. 32kbyte 2 5 2 10 byte 15 Adressbitar
Arduinokurs. Del 1 - Vett och etikett. Talsystem. Binärt ettor och nollor
Del 1 - Vett och etikett Talsystem Binärt ettor och nollor Det binära (Bin) talsystemet är grundläggande för alla datorer och logiska system. Ett värde kan endast vara sant eller falskt ett eller noll!
Maskinorienterad Programmering LP2-2017/2018
Maskinorienterad Programmering LP2-2017/2018 Syften, målsättningar, kurslitteratur och genomförande Översikt av laborationer Introduktion till ARM-processorn och till laborationssystemet 1 Kursens hemsida
Elektronik grundkurs Laboration 6: Logikkretsar
Elektronik grundkurs Laboration 6: Logikkretsar Förberedelseuppgifter: 1. Förklara vad som menas med logiskt sving. 2. Förklara vad som menas med störmarginal. 3. Förklara vad som menas med stegfördröjning.
Konstruktion av en radiostyrd legobil. Digitala projekt av Arbon Vata Leonardo Vukmanovic Amid Bhatia
Konstruktion av en radiostyrd legobil Digitala projekt av Arbon Vata Leonardo Vukmanovic Amid Bhatia 1 1.Innehållsförtäckning Rapport Radiostyrd LEGO bil...1 1. Innehållsförtäckning...2 2.0 Inledning...3
Sekvensnät vippor, register och bussar
ekvensnät vippor, register och bussar agens föreläsning: Lärobok kap.5 Arbetsbok kap 8,9,10 Ur innehållet: Hur fungerar en -latch? Hur konstrueras JK-, - och T-vippor? er och excitationstabeller egister
LARMANLÄGGNING. Digitala Projekt, EITF11. Oskar von Knorring Emin Karimov Henrik Akej Handledare: Bertil Lindvall
LARMANLÄGGNING Digitala Projekt, EITF11 Oskar von Knorring Emin Karimov Henrik Akej Handledare: Bertil Lindvall 1. Sammanfattning Vi har byggt ett larm vars syfte är att användas i hemmet. Larmet använder
Maskinorienterad Programmering IT2, LP2-2016/2017
Maskinorienterad Programmering IT2, LP2-2016/2017 Syften, målsättningar, kurslitteratur och genomförande Översikt av laborationer Introduktion till ARM-processorn och till laborationssystemet 1 Kursens
DATORTEKNIK. Tangentbord, knappsatser och deras avkodning
UMEÅ UNIVERSITET Tillämpad fysik och elektronik Datorteknik Håkan Joëlson 2001-08-30 v 1.1 DATORTEKNIK Innehåll Uppbyggnad Hårdvara Koppling Tangentbordsavkodning Knappidentifiering Metodval Avstudsning
Digital- och datorteknik
Digital- och datorteknik Föreläsning #18 Biträdande professor Jan Jonsson Institutionen för data- och informationsteknik Chalmers tekniska högskola Assemblerprogrammering Assemblatorer vs kompilatorer
Assemblerprogrammering för ARM del 1
Assemblerprogrammering för ARM del 1 Ur innehållet: Ordlängder och heltalstyper i C Variabeldeklarationer Programkonstruktioner Tilldelningar Uttrycksevaluering Ovillkorliga programflöden Funktion med
Digital- och datorteknik
Digital- och datorteknik Föreläsning #8 Biträdande professor Jan Jonsson Institutionen för data- och informationsteknik Chalmers tekniska högskola Assemblatorer vs kompilatorer En assemblator är ett program
Grundläggande C-programmering del 2 Pekare och Arrayer. Ulf Assarsson
Grundläggande C-programmering del 2 Pekare och Arrayer Ulf Assarsson Läromoment: Pekare Absolutadressering (portar): typedef, volatile, #define Arrayer av pekare, arrayer av arrayer Hemuppgifter: v2. Föregående
Structs och funktionspekare
Grundläggande C-programmering del 3 Structs och funktionspekare Ulf Assarsson Läromoment: Structs, pekare till structs (pilnotation), array av structs, Portadressering med structs Funktionspekare, structs
Systemkonstruktion LABORATION REALTIDSPROGRAMMERING
Systemkonstruktion LABORATION REALTIDSPROGRAMMERING Laborationsansvariga: Anders Arvidsson, Björn Lundblad Utskriftsdatum: 2002-10-31 Laboranter: 1 Syfte Denna laboration syftar till att öva användningen
Digitala Projekt(EITF40) - Larm
Digitala Projekt(EITF40) - Larm Handledare: Bertil Lindvall Erik Oredsson, I-09 Sara Sellin, I-09 2012-05-08 1. SAMMANFATTNING I denna rapport presenteras vårt projekt att bygga ett huslarm från grunden
Downloading av software till programmering av signalomvandlare.
Downloading av software till programmering av signalomvandlare. För att programmera er signalomvandlare, är det nödvändigt att ni gratis laddar ner software som är lagt på vår hemsida, gå därför in på
Laborationshandledning
Laborationshandledning Utbildning: ED Ämne: TNE094 Digitalteknik och konstruktion Laborationens nummer och titel: Nr 5 Del A: Schmittrigger Del B: Analys av sekvensnät Laborant: E-mail: Medlaboranters
Digital- och datorteknik
Digital- och datorteknik Föreläsning #23 Översikt När flera smoduler placeras i processorns adressrum ansluts modulernas adressingångar till motsvarande ledningar i en. Övriga adressledningar i bussen
- Digitala ingångar och framförallt utgångar o elektrisk modell
Elektroteknik för MF1016. Föreläsning 8 Mikrokontrollern ansluts till omvärden. - Analoga ingångar, A/D-omvandlare o upplösningen och dess betydelse. o Potentiometer som gasreglage eller volymratt. o Förstärkning
Datorteknik 2 (AVR 2)
Namn: Laborationen godkänd: Digitala system 15 hp Datorteknik 2 (AVR 2) LTH Ingenjörshögskolan vid Campus Helsingborg Enkel in- och utmatning. Drivrutiner. Bithantering. I denna laboration ska vi förbättra
Program kan beskrivas på olika abstrak3onsnivåer. Högnivåprogram: läsbart (för människor), hög abstrak3onsnivå, enkelt a> porta (fly>a 3ll en annan ar
1 Program kan beskrivas på olika abstrak3onsnivåer. Högnivåprogram: läsbart (för människor), hög abstrak3onsnivå, enkelt a> porta (fly>a 3ll en annan arkitektur), hårdvara osynlig Assembly- och maskinprogram:
Institutionen för elektrisk mätteknik
Institutionen för elektrisk mätteknik TENTAMEN EMC, störningar och störningsbekämpning 2005-06-01 14-17 Del 1 består av kortsvarsfrågor som ger en poäng för rätt svar och löses utan hjälp av bok under
Digitalteknik EIT020. Lecture 15: Design av digitala kretsar
Digitalteknik EIT020 Lecture 15: Design av digitala kretsar November 3, 2014 Digitalteknikens kopplingar mot andra områden Mjukvara Hårdvara Datorteknik Kretskonstruktion Digitalteknik Elektronik Figure:,
Styrteknik: MELSEC FX och numeriska värden
PLC2C:1 MELSEC FX I kursen styrteknik används styrsystemet FX1S som är ett litet system i MELSEC FX-serien. Vår version av FX1S har endast digitala in- och utgångar men oftast finns det både digitala och
Datorprojekt, del 1. Digitala system 15 p
Namn: Laborationen godkänd: Digitala system 15 p L T H I n g e n j ö r s h ö g s k o l a n v i d C a m p u s H e l s i n g b o r g Datorprojekt, del 1 Projektet består i att skapa en klocka där tiden visas
PROJEKT LJUD. KOPIERINGSUNDERLAG Martin Blom Skavnes, Staffan Melin och Natur & Kultur Programmera i teknik ISBN
PROJEKT LJUD PROJEKT LJUD s 1 I det här projektet ska du koppla en krets som innehåller en högtalare och skriva ett program som får högtalaren att spela toner och melodier. Materiel Arduino dator kopplingsdäck
Grundläggande C-programmering del 2 Pekare och Arrayer. Ulf Assarsson
Grundläggande C-programmering del 2 Pekare och Arrayer Ulf Assarsson Läromoment: Pekare Absolutadressering (portar): typedef, volatile, #define Arrayer av pekare, arrayer av arrayer Hemuppgifter: v2. Föregående
Manual FKC01C924 TID/PULS/FREKVENSMÄTARE
Manual FKC01C924 TID/PULS/FREKVENSMÄTARE Bruksanvisning Elektronisk förvalsräknare Typ Serie FKC01C924 1. Beskrivning - 6 digital siffrig räknare, 1 förval add. / subtr. - Ljus 2-linje LCD display med
Assemblerprogrammering för ARM del 1
Assemblerprogrammering för ARM del 1 Ur innehållet: Assemblerspråk Ordlängder och heltalstyper i C Variabeldeklarationer Programkonstruktioner Tilldelningar Uttrycksevaluering Ovillkorliga programflöden
LEU500-Maskinorienterad programmering LP3-2016/2017
LEU500- LP3-2016/2017 Sammanfattning Ur innehållet: Vi rekapitulerar kursens syften Vi repeterar kursens lärandemål Vi granskar utförandet av examination Vi följer upp föregående års kursvärdering Sammanfattning
Minneselement,. Styrteknik grundkurs. Digitala kursmoment. SR-latch med logiska grindar. Funktionstabell för SR-latchen R S Q Q ?
Styrteknik grundkurs Digitala kursmoment Binära tal, talsystem och koder Boolesk Algebra Grundläggande logiska grindar Minneselement, register, enkla räknare Analog/digital omvandling SR-latch med logiska
LABORATION PIC-PROGRAMMERARE
Laborationsansvarig: Examinator: Anders Arvidsson Bengt Magnhagen Utskriftsdatum: 1998-02-13 Laborant: Godkänd den: / - Sign: Abstract This hands-on session aims at giving the student a useful PIC16x84
Träff 1 - Introduktion
Arduino Arduino är den lilla mikroprocessorn, baserad på ATmega chipet, som man med små C-skript kan få liv i sina hemprojekt och experiment. Arduino-kortet ansluts till datorns USB-port för både strömförsörjning
Digitala kretsars dynamiska egenskaper
dlab00a Digitala kretsars dynamiska egenskaper Namn Datum Handledarens sign. Laboration Varför denna laboration? Mycket digital elektronik arbetar med snabb dataöverföring och strömförsörjs genom batterier.
#include <pic.h> #include <sys.h> char LEFT,RIGHT,MOTORHASTIGHET;
Att avlusa en rad Assembler tar lika lång tid som att avlusa en rad C. Att skriva i C gör att man är utlämnad till kompilatorns sätt att göra assembler koden. Assembler ger fullständig kontroll över tider.
Kombinationskretsar. Föreläsning 4 Digitalteknik Mattias Krysander Institutionen för systemteknik
Kombinationskretsar Föreläsning 4 Digitalteknik Mattias Krysander Institutionen för systemteknik Dagens föreläsning Laboration 1 Adderare Konstruktion med minne 3 Laborationsinformation TSEA51/52: Deadline
Robotfotboll med Arduino
Robotfotboll med Arduino Av Staffan Melin och Martin Blom Bild & form-skolan, Masthugget, Göteborg 2015 Staffan Melin, staffan.melin@oscillator.se Martin Blom, martinblomblom@hotmail.com Detta verk är
Övning 6. Parallellport, timer
Övning 6 Parallellport, timer 6.1 de2_pio_toggles18 Memory-Mapped addresses LEDG8 LEDR17 LEDR16 LEDR15 LEDR14 LEDR13 LEDR12 LEDR11 LEDR10 LEDR9 LEDR8 LEDR7 LEDR6 LEDR5 LEDR4 LEDR3 LEDR2 LEDR1 LEDR0 LEDG7
DIGITAL ELEKTRONIK. Laboration DE3 VHDL 1. Namn... Personnummer... Epost-adress... Datum för inlämning...
UMEÅ UNIVERSITET Tillämpad fysik och elektronik 2014 John Berge et al. DIGITAL ELEKTRONIK Laboration DE3 VHDL 1 Namn... Personnummer... Epost-adress... Datum för inlämning... Introduktion Syftet med denna
Kodlås. Kopplingsschema över kodlåset PAL-18
Kodlås I den här uppgiften skall du konstruera ett kodlås med hjälp av ett litet tangentbord. Varje gång man trycker på en tangent skall det pipa i summern och när man tryckt in den rätta fyrsiffriga koden
Digitala Projekt (EITF11) Hemlarm
Digitala Projekt (EITF11) Hemlarm Karl Nordenstorm, I-12, gem12kno 2014-05-16 Handledare: Bertil Lindvall Sammanfattning Den här rapporten beskriver arbetet bakom hur en prototyp för ett hemlarm har utvecklats
Systemkonstruktion LABORATION LOGIK
Systemkonstruktion LABORATION LOGIK Laborationsansvarig: Anders Arvidsson Utskriftsdatum: 2005-04-26 Syfte Denna laboration syftar till att visa några av logikkretsarnas analoga egenskaper. Genom att experimentera
Elektro och Informationsteknik LTH. Laboration 6 A/D- och D/A-omvandling. Elektronik för D ETIA01
Elektro och Informationsteknik LTH Laboration 6 A/D- och D/A-omvandling Elektronik för D ETIA01 Peter Hammarberg Anders J Johansson Lund April 2008 Mål Efter laborationen skall du ha studerat följande:
Adressrum, programmerarens bild
EDA 480 2009/2010 MC68HC12, Uppbyggnad.pdf Ur innehållet: Datorns byggblock Busskommunikation Synkron buss Asynkron buss Multiplex-buss avkodning för minne och I/O Minnesavbildad I/O Direktadresserad I/O
MANUAL ELBENSTÖD / WIZARD 6
DOK.WIZ6.1502 2015.02.05 LÄGGA TILL FUNKTION FÖR ELBENSTÖD PÅ REAL 6100 PLUS MED WIZARD 6 MANUAL ELBENSTÖD / WIZARD 6 I denna manual skall vi guida dig igenom arbetet med programmeringen för att lägga
Quine McCluskys algoritm
Quine McCluskys algoritm Tabellmetod för att systematiskt finna alla primimplikatorer ƒ(a,b,c,d) = m(4,5,6,8,9,0,3) + d(0,7,5) Moment : Finn alla primimplikatorer Steg: Fyll i alla mintermer i kolumn.
Laborationskort - ML4
microlf ML Laborationskort - ML ML är ett enkelt laborationskort avsett för inledande laborationsövningar i Datorteknik. Kortet innehåller 0 olika sektioner som enkelt kopplas samman via 0-polig flatkabel.
Styrteknik distans: Minneselement, register, räknare, AD-omv D4:1
Styrteknik distans: Minneselement, register, räknare, AD-omv D4:1 Digitala kursmoment D1 Binära tal, talsystem och koder D2 Boolesk Algebra D3 Grundläggande logiska grindar D4 Minneselement, register,
Assemblerprogrammering - fördjupning
Assemblerprogrammering - fördjupning Ur innehållet: Trampoliner tabellerade funktionsadresser Aktiveringspost med ARM Cortex M4 Mer om parameteröverföring Registerspill Kodgenerering - ISA "Kodoptimering"
Analog till Digitalomvandling
CT3760 Mikrodatorteknik Föreläsning 8 Tisdag 2005-09-20 Analog till Digitalomvandling Om man har n bitar kan man uttrycka 2 n möjligheter. Det största nummeriska värdet är M = 2 n -1 För tre bitar blir
programmerbar mätomvandlare B Handhavandebeskrivning Detta är ett komplement till den tyska och engelska bruksanvisningen 2003.
JdTRANS T02 PCP programmerbar mätomvandlare B 95.6521 Handhavandebeskrivning Detta är ett komplement till den tyska och engelska bruksanvisningen 2003.06 Handhavandeöversikt JUMO dtrans T02 Standard tillbehör
Experiment med schmittrigger
dlab00a Experiment med schmittrigger Namn Datum Handledarens sign. Varför denna laboration? Schmittriggern är en mycket användbar koppling inom såväl analog- som digitaltekniken. Ofta används den för att