Datorprojekt, del 1. Digitala system 15 p
|
|
- Mattias Göransson
- för 6 år sedan
- Visningar:
Transkript
1 Namn: Laborationen godkänd: Digitala system 15 p L T H I n g e n j ö r s h ö g s k o l a n v i d C a m p u s H e l s i n g b o r g Datorprojekt, del 1 Projektet består i att skapa en klocka där tiden visas på en LCD och som ställs med hjälp av knappar eller med en insignal som kommer från en annan klocka. Projektet är i 4 laborationer där deluppgifter ska sättas ihop till en fungerande helhet. En extra (frivillig) uppgift är att göra en väckarklocka. Laborationerna får göras i valfri takt, men för att få hjälp får du komma till de schemalagda tillfällena. Projektet ska redovisas i en skriftlig rapport som ska vara klar senast en vecka efter sista laborationstillfället. Rapporten ska innehålla en beskrivning av hela projektet och de ingående delarna. Dessutom ska flödesplaner och en väl kommenterad källkod ingå. En fördel med väl kommenterad källkod är att det blir lättare att sätta dig in i koden som ska användas i en annan kurs. Rapporten skickas som PDF till lars-goran.larsson@eit.lth.se och en pappersversion utan källkod men med försättsblad lämnas i fack utanför C426. I projektet tas följande moment upp: Tangentavkodning. Skrivning till LCD - teckenfönster. Hantering av klocka. Asynkron seriekommunikation. I projektet kommer du att behöva skriva en mängd drivrutiner för att kunna handskas lätt med de olika komponenterna på laborationskortet. Det är därför viktigt att organisera programmen bra. Tänk på följande: Alla filer ska ligga i samma mapp, t.ex. AVR-projekt. Funktioner som hör samman ska ligga i samma fil. Huvudprogrammet ska vara i filen AVR-MT-128.c Erik Larsson
2 Skriv funktionerna som de beskrivs i labbuppgifterna. Om du gör dem på något annat sätt, måste du motivera detta. Se alltid till att du och din labbkamrat kan nå hela projektet och alla filer vid de återkommande laborationstillfällena. Detta är speciellt viktigt när någon av er av någon anledning inte kan närvara vid det ordinarie tillfället. 2
3 Projektlaboration 1, tangentavkodning. Förberedelser: Läs igenom denna handledning. Gör i förväg förslag till de kompletteringarna som behövs i funktionen Initialize (i AVT-MT-128.c) och i filen AVR-MT- 128-buttons.c. Tänkt igenom dessa uppgifter innan du börjar laborera. Skal till laborationen finns på kurshemsidan. Skalen består av AVR-MT-128.c (huvudprogramfilen), AVR-MT-128-buttons.c och AVR-MT-128-buttons.h. Laborationsuppgifter. Uppgiften i denna laboration består i att skapa funktioner så att tangenterna kan avläsas på ett säkert sätt. Dessutom ska några funktioner skrivas så att reläet med dess lysdiod kan manövreras. Jämför med tidigare laborationer för avläsning av knapptryck och tändning av lysdiod. Tangenterna är inkopplade till port A. De är betecknade B1, B2, B3, B4 och B5 på kortet. Men vi kommer att kalla dem up, left, middle, right och down. Det gör det lättare att hålla reda på dem i programmeringen. Ett schema som visar hur de är inkopplade finns i slutet av handledningen. 3
4 Uppgift 1. Testning av laborationskortet AVR-MT-128 Skapa ett nytt projekt! Detta ska du arbeta med under resten av laborationerna. Var noggrann med hur du väljer mapp där projektet ska ligga. Följ gärna exemplet nedan: På det här sättet får du en mapp som heter AVR-MT-128 och en C-fil med samma namn. Programskalet som finns på kurshemsidan kopieras till filen. Laborationskortet är försett med en ATMEGA128. En kortfattad presentation och en fullständig manual finns på kurshemsidan. Några gula klisterlappar med förklaringar till sådant vi stöter på under laborationen finns i manualen. Eftersom det är en ATMEGA128, väljer vi det i Device inställningarna: 4
5 Ytterligare en inställning måste göras i Configuration Options : 5
6 På kurshemsidan finns tre filer som ska användas som start i projektet: AVR-MT-128.c En fil som än så länge bara innehåller ett tomt huvudprogram och en funktion för inställning av portarnas riktning så att det stämmer med konstruktionen. Koden här kopierar du till din egen AVR-MT-128.c AVR-MT-128-buttons.c som tillsammans med AVR-MT-128-buttons.h ska innehålla vad som behövs för knappavläsningen. Den första uppgiften är att komplettera funktionen Initialize (se nedan) med inställningar av portar. Jämför med tidigare laborationer. void Initialize(){ DDRA = 0; // Relä och tryckknappar DDRC = 0; // Styrsignaler LCD DDRE = 0; // Högtalare } Komplettera och starta debuggern med bara denna fil i projektet! Testa nu med hjälp av debuggern att du kan manövrera reläet genom att ettställa och nollställa rätt bit i porten. Tangentavsökning Tangentavsökningen görs med vissa intervall. Intervallen får inte vara så långa att man kan missa en knappnedtryckning (storleksordningen sekunder). Det är också olämpligt att avsöka knapparna så ofta att studsar också registreras. Ett lagom intervall kan vara ungefär 10 ms (jämför med tidigare laborationer). I AVR-MT- 128-buttons.c finns funktionerna SIG_OUTPUT_COMPARE2 och initoc2. Vi använder ett annat periodiskt avbrott för knappavsökningen än det 10-ms-avbrott som användes i föregående laboration. Istället för exakt var 10:e ms kommer avbrottet OC2 att köras ungefär 122 gånger i sekunden. Detta duger bra för knappavläsning. Vi spar OC1-avbrottet till klockan, som kommer att konstrueras i projektlaboration 3. Tangenterna är inkopplade till de fem lägsta bitarna i PORTA. Som vi sett i en tidigare laboration behöver vi spara knapparnas status mellan avläsningarna: unsigned char remembered_buttons; 6
7 Genom att med jämna mellanrum jämföra knapparnas aktuella läge (actual_buttons) med det förra (som vi sparat i remembered_buttons), kan vi lätt ta reda på om en knapp har tryckts ned på nytt. För det ändamålet skapar vi även dessa variabler: unsigned char actual_buttons; unsigned char new_buttons; Titta på följande programrader: actual_buttons = ~PINA & 0x1F; new_buttons = new_buttons ((actual_buttons)&(~remembered_buttons)); remembered_buttons = actual_buttons; Vi börjar med att läsa av de fem tryckknapparna. Tecknet ~ gör att värdet inverteras, dvs. en etta blir nolla och tvärtom. Anledningen är helt känslomässig: en etta verkar bättre symbolisera en nedtryckt knapp! Knapparnas aktuella lägen lägger vi i variabeln actual_buttons: actual_buttons: down right middle left up De tre översta bitarna nollställer vi eftersom vi inte vill ha ovidkommande signaler med i variabeln. Att fundera över: borde vi inte klara oss utan variabeln actual_buttons? Nästa rad kräver en noggrann förklaring. Det vi är ute efter, är att ta reda på om en knapp är nere nu men inte var det förra gången. Uttrycket här nedanför avspeglar ju just detta. (actual_buttons)&(~remembered_buttons) I varje bitposition kommer vi att få en etta just när en knapp tryckts ned på nytt. Och vi behandlar alla knappar samtidigt! new_buttons = new_buttons ((actual_buttons)&(~remembered_buttons)); Tilldelningen är ett standardexempel på hur man ettställer bitar i en variabel. Resultatet blir att vi har en variabel new_buttons som innehåller fem flaggor som var och en med en etta meddelar att någon har tryckt på en viss knapp. Meningen är nu att ett annat program (varsomhelst) ska kunna läsa av och kvittera någon av flaggorna för att utföra något speciellt. Den sista raden: remembered_buttons = actual_buttons; behövs för att vi ska kunna komma ihåg till nästa gång och inte blanda ihop de nyinlästa värdena med de gamla. 7
8 Sammanfattningsvis: actual_buttons: down right middle left up och remembered_buttons: down right middle left up Avspeglar knapparnas lägen. 1 = nedtryckt. 0 = uppe new_buttons: down right middle left up Detta är händelseflaggor som var och en med en etta meddelar att motsvarande knapp tryckts ner. Flaggorna ska kvitteras i samband med att uppgiften utförts. Funktionen finns tillsammans med avbrottsfunktionen (som anropar den) i filen AVR-MT-128-buttons.c Lägg märke till raden #include "AVR-MT-128-buttons.h" i main-filen. Vi har tidigare använt h-filer (header-filer) men nu har vi tagit med en egen som behöver kompletteras. Uppgift 2. Kvittering av knappnedtryckningar. Studera filen AVR-MT-128-buttons.c. Filen innehåller bl.a. fem funktioner som ska användas för att kvittera knappnedtryckning. De fyra ofullständiga funktionerna ska du komplettera! 8
9 Uppgift 3. Definitioner för att förbättra läsligheten; knappdefinitioner. Filen AVR-MT-128-buttons.h innehåller förutom externdeklarationer även några definitioner som vi inför för att underlätta programmeringen. Definitionerna ger oss namn på alla intressanta bitar i actual_buttons och new_buttons och ska fungera såhär: Om vi t.ex. vill testa biten middle i variabeln actual_buttons (vi vill se om mittknappen är nere) så ser det ut såhär: if (middle!= 0)...; eller helt enkelt: if (middle)...; Om vi vill testa biten new_middle (i new_buttons ) så ser det ut såhär: if (new_middle)...; Uppgift 4. Styrning av relä Reläet är inkopplat tillsammans med en lysdiod som tänds när reläet är draget (aktiverat). Du har tidigare tagit reda på var reläet är inkopplat. Uppgiften är nu att skriva dessa tre funktioner: relay_on Aktivera reläet. relay_off Släpp reläet. relay_toggle Växla reläets läge. De tre funktionerna läggas i en ny fil AVR-MT-128-relay.c och du får också skapa en header-fil till denna. Testa de tre funktionerna genom att anropa dem i huvudprogrammet. Stega försiktigt igenom dem så du ser att de fungerar. 9
10 Uppgift 5. Styrning med knapparna Nu har vi ett fungerande programpaket så att vi kan läsa av alla knapparnas lägen. få meddelande för varje ny knappnedtryckning. tända lysdioden (aktivera reläet). släcka lysdioden (avaktivera reläet). växla lysdiodens status (om den är släckt så tänds den och tvärtom). Nu ska du själv skriva nya programrader i main så att vi kan testa knapparnas funktion. Om left inte är nere så ska det fungera såhär: 1) Ett tryck på up tänder lysdioden (drar reläet). 2) Ett tryck på down släcker lysdioden (släpper reläet). 3) Ett tryck på middle ger en växlande funktion, dvs. om lysdioden lyser, så ska den släckas och tvärtom. Om left är nedtryckt så ska det fungera såhär: 4) Håller man right nere så ska lysdioden lysa; släpper man knappen så ska den slockna. 10
11 Bilaga: Schema för laborationskortet 11
Laborationens mål är att få displayen att visa timmar, minuter och sekunder samt att kunna ställa klockan.
Namn: Laborationen godkänd: Digitala system 15 p L T H I n g e n j ö r s h ö g s k o l a n v i d C a m p u s H e l s i n g b o r g Datorprojekt, del 3 Projektlaboration 3, hantering av klocka. Laborationsuppgifter:
Laboration 4: Knappstuds Drivrutiner för att eliminera störningar.
ATMega16 Laborationer av Kjell 2 Rev:5 Datum: 29.09.2010 Page 1 of 7 Laboration 4: Knappstuds Drivrutiner för att eliminera störningar. Inledning: Laborationskortet EasyAVR6 har bland annat tryckknappar
AVR 3 - datorteknik. Avbrott. Digitala system 15 hp. Förberedelser
Namn: Laborationen godkänd: Digitala system 15 hp AVR 3 - datorteknik LTH Ingenjörshögskolan vid Campus Helsingborg Avbrott. Syften med den här laborationen är att introducera avbrott. Avbrott som uppkommer
Laboration 5. Temperaturmätning med analog givare. Tekniska gränssnitt 7,5 p. Förutsättningar: Uppgift: Temperatur:+22 C
Namn: Laborationen godkänd: Tekniska gränssnitt 7,5 p Vt 2014 Laboration 5 LTH Ingenjörshögskolan vid Campus Helsingborg Temperaturmätning med analog givare. Syftet med laborationen är att studera analog
AVR 5. Styrning av trafikljus. Digitala system 15 p
Namn: Laborationen godkänd: Digitala system 15 p AVR 5 LTH Ingenjörshögskolan vid Campus Helsingborg Styrning av trafikljus. Syftet med laborationen är att styra en trafikkorsning med hjälp av en mikroprocessor.
Studera databladen för LCD på sid 4, 5, 7, 8, 14, 18, 19, 20 och 23. Datablad finns på kurshemsidan.
Namn: Laborationen godkänd: Digitala system 15 p Datorprojekt, del 2 L T H I n g e n j ö r s h ö g s k o l a n v i d C a m p u s H e l s i n g b o r g Projektlaboration 2, skrivning till LCD. Förberedelser:
Datorteknik 2 (AVR 2)
Namn: Laborationen godkänd: Digitala system 15 hp Datorteknik 2 (AVR 2) LTH Ingenjörshögskolan vid Campus Helsingborg Enkel in- och utmatning. Drivrutiner. Bithantering. I denna laboration ska vi förbättra
Projektlaboration 4, synkronisering av klockan
Namn: Laborationen godkänd: Digitala system 15 p L T H I n g e n j ö r s h ö g s k o l a n v i d C a m p u s H e l s i n g b o r g Datorprojekt, del 4 Projektlaboration 4, synkronisering av klockan Asynkron
Datorteknik 1 (AVR 1)
Namn: Laborationen godkänd: Digitala system 15 hp Datorteknik 1 (AVR 1) LTH Ingenjörshögskolan vid Campus Helsingborg Introduktion till datorteknikutrustningen. Laborationens syfte. Syftet med laborationen
Systemkonstruktion LABORATION REALTIDSPROGRAMMERING
Systemkonstruktion LABORATION REALTIDSPROGRAMMERING Laborationsansvariga: Anders Arvidsson, Björn Lundblad Utskriftsdatum: 2002-10-31 Laboranter: 1 Syfte Denna laboration syftar till att öva användningen
Drivrutiner för att hantera teckenfönster.
Laboration: Teckenfönster Drivrutiner för att hantera teckenfönster. I denna laboration ska vi göra funktioner som på ett praktiskt sätt hanterar en tvåradig display av typ LM162XXX (se LCD.pdf). Displayen
Digitala Projekt(EITF40) - Larm
Digitala Projekt(EITF40) - Larm Handledare: Bertil Lindvall Erik Oredsson, I-09 Sara Sellin, I-09 2012-05-08 1. SAMMANFATTNING I denna rapport presenteras vårt projekt att bygga ett huslarm från grunden
Innehåll. 1 Inledning 3
Digitala projekt Tomas Bjerre D04 d04tb@student.lth.se Gustav Reiz D04 d04gr@student.lth.se Roger Schildmeijer D04 d04rp@student.lth.se 26 februari 2008 1 Innehåll 1 Inledning 3 2 Utrustning 3 2.1 ATMega16...............................
Innehållsförteckning. Figur- och tabellförteckning. Figure 1 Blockschema över hårdvaran...4 Figure 2 Blockschema över programet...
Abstract Syftet var att konstruera en väder station som håller koll på temperaturen. Huvudfunktionen var att få en grafisk visning av temperaturen över ett visst tidsintervall eftersom vi valde den grafiska
Övningsuppgifter STYRNING - i Mikrodatorteknik för U2 2010
STYRNING - i Mikrodatorteknik för U2 2010 1. Uppgift M10 (5p) aug-09 Skriv ett program i PIC-assembler som - gör PortB till utport - ettställer bit 0, 3 och 4 i PortB - nollställer bit 5 och 6 i PortB
LABORATIONER I DIGITALTEKNIK. Laboration 3 Speciella sekvenskretsar
2015 LABORATIONER I DIGITALTEKNIK Laboration 3 Speciella sekvenskretsar Detta häfte innehåller laborationsuppgifter i digitalteknik och används i kurserna TSEA22, TSEA51 och TDDC75. Läs igenom dokumentet
Z-LYFTEN PRODUKTION AB MONTERINGSANVISNING
Z-LYFTEN PRODUKTION AB MONTERINGSANVISNING 55508 Radiomanöverdon 2008-03-19 Försäljning/Sales/Verkauf Mossvägen 8, 641 49 KATRINEHOLM,SWEDEN Telephone: +46 150-489550 Telefax: +46 150-489551 E-mail: zepro@zepro.com
Lunds Tekniska Högskola Elektro- och informationsteknik Digitala projekt (EITF11)
Skola: Institution : Kurs : Lunds Tekniska Högskola Elektro- och informationsteknik Digitala projekt (EITF11) Projekttyp : Rapportsammanfattning Handledare : Bertil Lindvall Studenter : Datum : 2015-05-11
Ansvarig lärare: Olof Andersson, Telefon 021-101314 (besöker skrivsalen)
MÄLRLENS HÖGSKOL Institutionen för elektroteknik Tentamen Mikrodatorteknik T3760 atum 2005-10-28 Tid 08.30 12.30 nsvarig lärare: Olof ndersson, Telefon 021-101314 (besöker skrivsalen) Om du klarat samtliga
LABORATION. Datorteknik Y
LABORATION Datorteknik Y Avbrottsprogrammering på Darma Version 4.03 Februari 2019 (OA, KP) Namn och personnummer Godkänd 1 1 Inledning Syftet med laborationen är först att ge övning i avbrottsprogrammering
Laboration i digitalteknik
Linköpings universitet Institutionen för systemteknik Laborationer i digitalteknik Datorteknik 2016 Laboration i digitalteknik Speciella sekvenskretsar TSEA22 Digitalteknik D TSEA51 Digitalteknik Y Linköpings
Laboration 2 i Datorteknik- Assemblerprogrammering II
Högskolan i Halmstad 1 (8) - Assemblerprogrammering II Målet med laborationen är att få begrepp om Subrutiner. in/utparametrar. Lokala variabler Maska in bitar till ett register Konstruktion av subrutiner
Enchipsdatorer med tillämpningar LABORATION 7, ROBOT
Enchipsdatorer med tillämpningar LABORATION 7, ROBOT Laborationsansvariga: Anders Arvidsson Utskriftsdatum: 2005-05-14 Laboranter: 1 Syfte Denna laboration syftar till att introducera interrupt och watchdog
Växtviskaren EITF11 Digitala projekt VT15, I12
Växtviskaren EITF11DigitalaprojektVT15,I12 NathalieLiljebrunn,EbbaRiismark,AnnaNorelius LundsTekniskaHögskola Institutionenförelektro ochinformationsteknik Handledare:BertilLindvall,AndreasJohansson 2015
#include <avr/io.h> #include <avr/interrupt.h> #include <util/delay.h> unsigned char num;
#include #include #include unsigned char num; int count = 0; // antal i lokalen char larmtriggered = 0; //om larmet är utlöst char larmactivated = 0; //om larmet
Larmcentral. Digitala Projekt. Cecilia Olsson & Erika Björck Handledare: Bertil Lindvall LUNDS TEKNISKA HÖGSKOLA 2015-05-18
2015 Larmcentral Digitala Projekt Cecilia Olsson & Erika Björck Handledare: Bertil Lindvall LUNDS TEKNISKA HÖGSKOLA 2015-05-18 Inledning Denna rapport är en sammanställning av projektet i kursen Digitala
(Lösningsförslag finns sist i denna fil.)
(Lösningsförslag finns sist i denna fil.) Läser externa signaler. Har 64 ingångar (kanaler), från 0 till 63. Kan bara avläsa en ingång i taget. Avlästa värdet positivt 16-bitars tal. Varje läsning tar
Laboration i digitalteknik Introduktion till digitalteknik
Linköpings universitet Institutionen för systemteknik Laborationer i digitalteknik Datorteknik 6 Laboration i digitalteknik Introduktion till digitalteknik TSEA Digitalteknik D TSEA5 Digitalteknik Y TDDC75
LARMANLÄGGNING. Digitala Projekt, EITF11. Oskar von Knorring Emin Karimov Henrik Akej Handledare: Bertil Lindvall
LARMANLÄGGNING Digitala Projekt, EITF11 Oskar von Knorring Emin Karimov Henrik Akej Handledare: Bertil Lindvall 1. Sammanfattning Vi har byggt ett larm vars syfte är att användas i hemmet. Larmet använder
LABORATIONSINSTRUKTION
Högskolan Dalarna Elektroteknik LABORATION LABORATIONSINSTRUKTION PLC-styrning av ett minimalt parkeringsgarage KURS El- och styrteknik för tekniker ET 1015 INNEHÅLL LAB NR 4 Ver 1.0 1. Inledning 2. Laborationskortet
SCENER. Att ändra i en scen
192 DMX kanaler 12 armaturer med upp till 16 kanaler 30 banker med 8 scener i varje ( totalt 240 scener) 6 programmerbara chases med totalt 240 scener i varje 8 reglar för kanal kontroll Signerbar Joystick
Sekvensnät i VHDL del 2
Laboration 6 i digitala system ht-16 Sekvensnät i VHDL del 2 Realisering av Mealy och Moore i VHDL............................. Namn............................. Godkänd (datum/sign.) 2 Laborationens syfte
Robotfotboll med Arduino
Robotfotboll med Arduino Av Staffan Melin och Martin Blom Bild & form-skolan, Masthugget, Göteborg 2015 Staffan Melin, staffan.melin@oscillator.se Martin Blom, martinblomblom@hotmail.com Detta verk är
Innehåll i detta dokument
Läs igenom hela dokumentet innan du startar. Kopiera över allt på CD-skivan till din hårddisk. Din dator kommer behöva startas om en gång vid installationen av CodeSys. Du måste ha rättigheter att installera
LABORATION. Datorteknik Y
LABORATION Datorteknik Y Avbrottsprogrammering på Darma Version 4.02 Februari 2018 (OA, KP) Namn och personnummer Godkänd 1 1 Inledning Syftet med laborationen är först att ge övning i avbrottsprogrammering
TSIU05 Digitalteknik. LAB1 Kombinatorik LAB2 Sekvensnät LAB3 System
1 TSIU05 Digitalteknik LAB1 Kombinatorik LAB2 Sekvensnät LAB3 System Sammanställning september 2013 Läs detta först Läs igenom hela laborationen så du vet vad du skall göra på laborationspasset. Hela
Digital elektronik CL0090
Digital elektronik CL9 Föreläsning 5 27-2-2 8.5 2. Naxos Demonstration av uartus programvara. Genomgång av uartus flödesschema. Detta dokument finns på kurshemsidan. http://www.idt.mdh.se/kurser/cl9/ VHDL-kod
+5V. start. Styrsystem. stopp. Tillståndsmaskiner
Tillståndsmaskiner Beteendet hos en stor klass av tekniska system kan beskrivas, modelleras, med tillståndsmaskiner. En tillståndsmaskin är en sekvens av tillstånd som beror av händelser och som ger olika
CPU. Carry/Borrow IX. Programräknare
Laboration:. Jämförelser mellan assembler och C. CPU ACCA ACCD ACCB 8-bitars ackumulatorer eller 16- bitars ackumulator CCR 1 1 1 SXH I NZVC Flaggregister Carry/Borrow IX IY PC Indexregister X Indexregister
LiTH Lab1: Asynkron seriell dataöverföring via optisk länk Laboration 1. Asynkron seriell dataöverföring via optisk länk
Lab: 2007-09-06 Laboration Asynkron seriell dataöverföring via optisk länk Kravspecifikation Lennart Bengtsson Version.4 Granskad Godkänd Status Lennart Bengtsson Sida PROJEKTIDENTITET Laborationsgrupp,
Lab5 för prgmedcl04 Grafik
Lab5 för prgmedcl04 Grafik Viktigt läs detta först:den här labblydelsen är ganska lång, detta betyder inte att labben tar lång tid.en hel del av lydelsen är anvisning om hur man går tillväga för att kunna
PROGRAMMERING AV MCU LABORATION6. Laborationens syfte
PROGRAMMERING AV MCU LABORATION6 Laborationens syfte I denna laboration ska MCUn som konstruerades i laboration 5 programmeras. Instruktionerna som vi har tillgång till är de som implementerades i instruktionsavkodaren
LABORATIONSINSTRUKTION
Högskolan Dalarna Elektroteknik LABORATION LABORATIONSINSTRUKTION KURS ET1001 Styrteknik LAB NR PLC 5 INNEHÅLL 1. Inledning 2. Laborationskortet i styrteknik 3. Laborationsuppgifter NAMN KOMMENTARER PROGRAM/KURS
Datakommunikation med IR-ljus.
Datakommunikation med -ljus. I den här uppgiften skall du kommunicera med hjälp av infrarött () ljus. Du skall kunna sända tecken från tangentbordet samt ta emot tecken och visa dem på skärmen. Genom att
*****************************************************************************
Statistik, 2p ANVISNINGAR Datorlaboration 1 Deskriptiv statistik med hjälp av MS Excel Detta häfte innehåller kortfattade anvisningar om hur ni använder Excel under denna laboration. Be om hjälp när/om
KALKYLATOR LABORATION4. Laborationens syfte
LABORATION4 KALKYLATOR Laborationens syfte I denna laboration ska en enkel kalkylator konstrueras med hjälp av VHDL och utvecklingsverktyget Vivado från Xilinx. Hårdvaran realiseras på det redan bekanta
GPIO - General Purpose Input Output
GPIO - General Purpose Input Output Ur innehållet: Ideala och verkliga signaler Bitvis in- och utmatning Anslutning - fysiskt gränssnitt F407 - GPIO-modul tillämpningar Läsanvisningar: Arbetsbok avsnitt
+5V. start. Styrsystem. stopp. Tillståndsmaskiner
Tillståndsmaskiner Beteendet hos en stor klass av tekniska system kan beskrivas, modelleras, med tillståndsmaskiner. En tillståndsmaskin är en sekvens av tillstånd som beror av händelser och som ger olika
TETRIS. LTH, Campus Helsingborg EITA15 Digitala System
TETRIS LTH, Campus Helsingborg EITA15 Digitala System Handledare: Bertil Lindvall Författare: Isak Shamun, Viktor Kulle, Mark Slipac och Dennis Järnåsen Datum: 2019-05-09 Abstract This report concerns
Temperaturmätare med lagringsfunktion DIGITALA PROJEKT EITF11 GRUPP 14, ERIK ENFORS, LUDWIG ROSENDAL, CARL MIKAEL WIDMAN
2016 Temperaturmätare med lagringsfunktion DIGITALA PROJEKT EITF11 GRUPP 14, ERIK ENFORS, LUDWIG ROSENDAL, CARL MIKAEL WIDMAN Innehållsförteckning INLEDNING... 3 KRAVSPECIFIKATION AV PROTOTYP... 3 FUNKTIONELLA
Att programmera arduinon
Kurs i Arduino Arduino är en mikrokontroller, en liten dator. Precis som en vanlig dator kan den räkna och programmeras, men till skillnad från en vanlig dator så är arduinon specialicerad på skicka och
Styrning från telefon. Styrning mellan två Robofonsändare. Styrning via SMS. Styrning via dator
Styrning från telefon Styrning mellan två Robofonsändare (Robofon/Googol) Styrning via SMS Styrning via dator Styrning lokalt INNEHÅLLSFÖRTECKNING 1. ALLMÄN BESKRIVNING... 3 2. FJÄRRSTYRNING I ALLMÄNHET...
Digitala Projekt (EITF11)
Digitala Projekt (EITF11) Temperaturgivare med larm Handledare: Bertil Lindvall 2014-05-20 Erik Hellered, I-11 Andreas Sjöblom, I-11 Philip Dahlström, I-11 Table of Contents Inledning... 1 Kravspecifikation...
Enchipsdatorns gränssnitt mot den analoga omvärlden
Agenda Enchipsdatorns gränssnitt mot den analoga omvärlden Erik Larsson Analog/Digital (AD) omvandling Digital/Analog (DA) omvandling Sampling, upplösning och noggrannhet Laborationsuppgift.5 Motivation.5.5
PlantPuppy Räddaren för den som inte kan hålla växterna vid liv
Lunds Tekniska Högskola Elektro- och informationsteknik Digitala Projekt PlantPuppy Räddaren för den som inte kan hålla växterna vid liv Gerda Sidwall Thygesen Sofia Sundbom Zoë Wyon ine14gth@student.lu.se
Resultat och bedömning
Resultat och bedömning Hur du kan arbeta med bokstavsbetyg Denna manual syftar till att ge dig en förståelse för hur du kan arbeta med resultat, betyg och bedömning i Learn och hur du skapar så kallade
Laboration 3 HI1024, Programmering, grundkurs, 8.0 hp
Laboration 3 HI1024, Programmering, grundkurs, 8.0 hp Dataingenjörsprogrammet, elektroingenjörsprogrammet och medicinsk teknik KTH Skolan för Teknik och Hälsa Redovisning: Se Kurs-PM om hur redovisningen
Effektpedal för elgitarr
EITF11 - Digitala Projekt Effektpedal för elgitarr Handledare: Bertil Lindvall Ivan Rimac (I05) Jimmy Lundberg (I08) 2011-05-10 Contents Bakgrund... 3 Kravspecifikation... 3 Kravspecifikation Effektpedal...
Laboration 3 HI1024, Programmering, grundkurs, 8.0 hp
Laboration 3 HI1024, Programmering, grundkurs, 8.0 hp Dataingenjörsprogrammet, elektroingenjörsprogrammet och medicinsk teknik KTH Skolan för Teknik och Hälsa Redovisning: Se Kurs-PM om hur redovisningen
Laboration i digitalteknik Speciella sekvenskretsar
Linköpings universitet Institutionen för systemteknik Laborationer i digitalteknik Datorteknik 2016 Laboration i digitalteknik Speciella sekvenskretsar TDDC75 Digitalteknik IT Linköpings universitet SE-581
Digital Projekt EDI 021 Konstruktion av talande nummerpresentatör VT1 2004
Digital Projekt EDI 021 Konstruktion av talande nummerpresentatör VT1 2004 Erik Brattkull E99 Björn Hilliges E02 INLEDNING 3 Bakgrund 3 Kravspecifikation 3 GENOMFÖRANDE 4 Teoretisk modell 4 Praktisk modell
HANDHAVANDE LARMIA DUC LS 920
HANDHAVANDE LARMIA DUC LS 920 DISPLAY Följande val finns i huvudmenyn och undermenyerna. HÄNDELSELISTA > ALLA. På händelselistan visas alla larm, indikeringar och manöver i tidsordning med tid och status.
EDA480/EDA485 - Maskinorienterad programmering, tentamen 2006-xx-xx 1(7)
EDA480/EDA485 - Maskinorienterad programmering, tentamen 2006-xx-xx 1(7) 1. Motivation ROM. 8kbyte 2 3 2 10 byte 13 Adressbitar [A12,A0] direkt till ROM-kapsel. RWM. 32kbyte 2 5 2 10 byte 15 Adressbitar
LARMANLÄGGNING. Digitala Projekt, EITF11. Oskar von Knorring Emin Karimov Henrik Akej Handledare: Bertil Lindvall
LARMANLÄGGNING Digitala Projekt, EITF11 Oskar von Knorring Emin Karimov Henrik Akej Handledare: Bertil Lindvall 1. Sammanfattning Vi har byggt ett larm vars syfte är att användas i hemmet. Larmet använder
Pulsmätare med varningsindikatorer
Pulsmätare med varningsindikatorer Elektro- och informationsteknik Projektrapport, EITF11 Digitala Projekt Charlie Hedhav Sofia Johansson Louise Olsson 2016-05-17 Abstract During the course Digitala Projekt
Programmera i C Varför programmera i C när det finns språk som Simula och Pascal??
Programmera i C Varför programmera i C när det finns språk som Simula och Pascal?? C är ett språk på relativt låg nivå vilket gör det möjligt att konstruera effektiva kompilatorer, samt att komma nära
3. Välj den sprajt (bild) ni vill ha som fallande objekt, t ex en tårta, Cake. Klicka därefter på OK.
Moment 2: Klonspel Instruktioner för deltagare Idag ska du få lära dig om: Kloner - kopior av samma figur (sprajt) Variabler - ett värde, exempelvis antal poäng Slumptal - slå en tärning för att välja
GSM Axcess 2/3 Snabbstart
GSM Axcess 2/3 Snabbstart ESIM 110/120 Enheten kräver GSM-abonnemang med nummerpresentation. Denna guide skall betraktas som ett hjälpmedel och inte som en manual. För senaste manualer och program se nedan.
Programmeringsguide Picolo Porttelefon
1 Programmeringsguide Picolo Porttelefon OBSERVERA! Från april 2017 levereras Picolo förprogrammerad med; Inläst Auditiv feedback, Inlästa svarsmeddelanden, Gewa koder 00-15 aktiverade Slumpvis Gewa 4096
Spectra Optics KCP-10 Instruktions Manual
Spectra Optics KCP-10 Instruktions Manual Hur startar/stänger jag min Spectra Optics KCP-10? Du startar den genom att hålla in knappen Meny som finns belägen på baksidan av enheten i ca 2-3 sekunder Du
CanCom C721 RadioTransceiver V1.19
CanCom C721 RadioTransceiver V1.19 art. 80-721xx CanCom kretskort C721 är avsedd att användas i portabla fjärrstyrningsutrustningar. Radion har dubbelriktad kommunikation så att man kan visa status och
Kontrollskrivning Mikrodatorteknik CDT209 2007-09-20 S2-704
Kontrollskrivning Mikrodatorteknik CDT209 2007-09-20 S2-704 Svar Svar till uppgifterna lämnas på separat papper. En poäng per uppgift. Max 30 poäng. Bonuspoäng beräknas enligt följande tabell: 6-10 poäng
Handbok FJÄRRSTYRT RELÄ Typ: RR120X/240X
Handbok FJÄRRSTYRT RELÄ Typ: RR120X/240X CSD AB 97-03-01 RR120X/240X är ett fjärrstyrt dubbelrelä för 12- resp. 24 Volt likström elsystem. Reläet styrs av en mikroprocessor vilken kan ställas in att utföra
Avståndsmätare. Digitala System EITA Grupp 7. Abdelsalem Yabrag, Abdulhadi kikar, Fredrik Peterson, Jesper Annefors
Avståndsmätare Digitala System EITA15 2019-05-21 Grupp 7 Abdelsalem Yabrag, Abdulhadi kikar, Fredrik Peterson, Jesper Annefors Handledare: Bertil Lindvall, Lars-Göran Larsson Abstract There are some situations
Lista på registeruppsättningen i PIC16F877A Datablad TTL-kretsar 74-serien
DIGITAL- OCH MIKRODATORTEKNIK, U2 11-01-12 09.00 13.00 Tillåtna hjälpmedel: Instruktionslista PIC16F877A Lista på registeruppsättningen i PIC16F877A Datablad TTL-kretsar 74-serien Fullständiga lösningar
Tentamen med lösningsförslag
Institutionen för data- och informationsteknik CHALMERS TEKNISKA HÖGSKOLA Tentamen med lösningsförslag EDA482 (EDA481) Maskinorienterad programmering D EDA487 (EDA486) Maskinorienterad programmering Z
Introduktion till syntesverktyget Altera Max+PlusII
Lunds Universitet LTH Ingenjörshögskolan Ida, IEA Helsingborg Laboration nr 5 i digitala system, ht-12 Introduktion till syntesverktyget Altera Max+PlusII Beskrivning i VHDL och realisering av några enkla
The Phenomenal Doorbell Bilaga 2. Källkod
The Phenomenal Doorbell Bilaga 2. Källkod #include #include #include //Variabler int flag = 0; int count = 0; int timevect[8]; int bellbutton = 0; int waitbutton
Jan Babor och Oscar Ågren Handledare: Bertil Lindvall 5/16/2011
LUNDS TEKNISKA HÖGSKOLA Kyl- & fryslarm Ett projekt i EITF11 Handledare: Bertil Lindvall 5/16/2011 Introduktion Syftet I det stora hela har kursen Digitala Projekt krävt att studenten ska lära och förstå
ATU. Användarmanual. Larmöverföringsenhet Firmware 2.9.4. Version 2014.58-003
ATU Larmöverföringsenhet Firmware 2.9.4 Användarmanual Version 2014.58-003 Läs igenom hela användarhandledningen innan produkten används! Viktigt :ATU använder radiosignaler för att kommunicera och är
RemoteBud. Inlämnas: Patrik Johnsson, e01pjo Viktor Karlsson, e01vk
RemoteBud Inlämnas: 2005-02-01 Patrik Johnsson, e01pjo Viktor Karlsson, e01vk Abstract Skulle du också vilja styra dina lampor och rulla ner dina persienner med hjälp av din TV-fjärrkontroll? Remotebud
Enkla datatyper minne
Enkla datatyper minne 143.56 sant Sonja A falskt 18 1999-10-29 Bertil Gralvik, KTH Ingenjörsskolan 1 Addera två tal Algoritmen Summera tal Mata in två tal Beräkna Skriv ut resultat Mata in tal 1 Mata in
Laboration 3 HI1024, Programmering, grundkurs, 8.0 hp
Laboration 3 HI1024, Programmering, grundkurs, 8.0 hp Dataingenjörsprogrammet, elektroingenjörsprogrammet och medicinsk teknik KTH Skolan för Teknik och Hälsa Redovisning: Se Kurs-PM om hur redovisningen
Applikationsexempel Timer med tryckknapp
Applikationsexempel Timer med tryckknapp Document title Document Identity 4655_024_01 Valid for IMSE WebMaster Pro Firmare version 1.09 or higher Date 08-04-14 Webpages version 1.09 or higher Abelko Innovation
Föreläsning 6 pekare och pekare tillsammans med arrayer
Föreläsning 6 pekare och pekare tillsammans med arrayer Vi ska nu undersöka vad pekare egentligen är och hur de relaterar till arrayer. Det är ett centralt tema i C-programmering. Vi följer boken och går
Digitala Projekt (EITF11) Hemlarm
Digitala Projekt (EITF11) Hemlarm Karl Nordenstorm, I-12, gem12kno 2014-05-16 Handledare: Bertil Lindvall Sammanfattning Den här rapporten beskriver arbetet bakom hur en prototyp för ett hemlarm har utvecklats
PROGRAMMERING I NXC. Sammanfattning KUNGLIGA TEKNISKA HÖGSKOLAN
KUNGLIGA TEKNISKA HÖGSKOLAN PROGRAMMERING I NXC Namn: Michel Bitar 2012-08- 25 E- post: mbitar@kth.se Introduktionskurs i datateknik, II1310 Sammanfattning Intressant och lärorik laboration om att programmera
Laboration 1 Introduktion till Visual Basic 6.0
Laboration 1 Introduktion till Visual Basic 6.0 Förberedelse Förbered dig genom att läsa föreläsningsanteckningar och de kapitel som gåtts igenom på föreläsningarna. Läs även igenom laborationen i förväg.
Experiment med schmittrigger
dlab00a Experiment med schmittrigger Namn Datum Handledarens sign. Varför denna laboration? Schmittriggern är en mycket användbar koppling inom såväl analog- som digitaltekniken. Ofta används den för att
(2B1560, 6B2911) HT08
Royal Institute of Technology, KTH, Kista School of Information and Communication Technology, ICT Department of Electronics, Computer and Software, ECS Digital Design, IE1204 (2B1560, 6B2911) HT08 OBS!
Enchipsdatorns gränssnitt mot den analoga omvärlden
Enchipsdatorns gränssnitt mot den analoga omvärlden Erik Larsson Analog/Digital (A/D) och Digital/Analog (D/A) omvandling AD omvandling DA omvandling Motivation - -.2.4.6.8 -.2.4.6.8 - -.2.4.6.8 Analog/Digital
Programallokering. Programtyper. Att placera program i flashrespektive. Program i FLASH-minne. Program i RAM-minne
Programallokering Att placera program i flashrespektive RAM-minne Program i FLASH-minne Bara lokala variabler Globala oinitierade variabler Globala initierade variabler Program med avbrott Program i RAM-minne
VU 201A Inställningar Waratah
VU 202 Waratah Sidan 2: Vu 202 i hytt, förklaring lysdioder F1-F7 Sidan 3: Brytpunktskalibrering Sidan 4-5: Vu 201A kort, elschema. Sidan 6: Montering Sidan 7: Kabelnummer i aggregat 1 VU 201A Inställningar
Simulering med ModelSim En kort introduktion
Linköpings universitet Institutionen för systemteknik Laborationer i digitalteknik Datorteknik 2017 Simulering med ModelSim En kort introduktion TSEA22 Digitalteknik D Linköpings universitet SE-581 83
Datorlaboration 1 Deskriptiv statistik med hjälp av MS Excel
ANVISNINGAR Datorlaboration 1 Deskriptiv statistik med hjälp av MS Excel Detta häfte innehåller kortfattade anvisningar om hur ni använder Excel under denna laboration. Be om hjälp när/om ni tycker att
Programmera i teknik - kreativa projekt med Arduino
NYHET! Utkommer i augusti 2017 Smakprov ur boken Programmera i teknik - kreativa projekt med Arduino av Martin Blom Skavnes och Staffan Melin PROJEKT LJUS s 1 I det här projektet kommer du att bygga en
Kortfattad instruktion för installation och användning av streckodsapplikationer
Kortfattad instruktion för installation och användning av streckodsapplikationer 2 1. Installation 2.2 1.1 Förberedelser För att installera applikationen scanner.s32 i streckodsläsaren Opticon OPL9728,
DIGITALA PROJEKT Väderstation
DIGITALA PROJEKT Väderstation Christian Lindquist, E03 Leonardo Bello, E03 Abstract Almost everybody has some kind of temperature measurement device in their home. The latest in this industry are more
Maximanus. Tangenter med speciell betydelse på Maximanus. Uppkoppling
Maximanus Uppkoppling Slå av spänningen till datorn. Koppla ur det normala tangentbordet. Koppla in Maximanus, där det normala tangentbordet var anslutet. Om även det normala tangentbordet ska användas,
Bruksanvisning för termostat med snabbstart.
Bruksanvisning för termostat med snabbstart. Termostat med snabbstart visar 21 C i displayen efter anslutning eller vid nollställning. (se fig. 1) A) Vad kan termostaten Termostaten är en digital termostat