Projektlaboration 4, synkronisering av klockan
|
|
- Ingrid Gun Larsson
- för 5 år sedan
- Visningar:
Transkript
1 Namn: Laborationen godkänd: Digitala system 15 p L T H I n g e n j ö r s h ö g s k o l a n v i d C a m p u s H e l s i n g b o r g Datorprojekt, del 4 Projektlaboration 4, synkronisering av klockan Asynkron seriekommunikation. Förberedelser. I denna laboration ska vi komplettera vårt digitalur med en synkroniserings mekanism. Med den asynkrona seriekommunikationen ska meddelanden tas emot varje sekund. Hur de ser ut finns beskrivet längre fram i laborationen. Läs de delar av USART register description sid i databoken Atmega128 som du behöver för att förstå resten av förberedelserna. Placera de nya funktionerna i en fil AVR-MT-128-USART.c. Erik Larsson 30 mars 2016
2 USART är den engelska förkortningen för Universal Synchronous and Asynchronous serial Receiver and Transmitter. Den är en kraftfull och användbar periferienhet för seriell kommunikation. Vi ska använda den för att ta emot 8-bitars seriella dataord (kallas tecken i fortsättningen). Vad behöver vi känna till för att kunna använda denna enhet? Atmega 128 innehåller två USARTar. Den som finns tillgänglig på labkortet är USART1, och den går att ansluta på två olika kontakter. Två pinnar i port D används: TxD bit 3 och RxD bit 2. Här är de register som vi ser i AVR Studio: Vi har ett register för inställning av bithastigheten (UBRR1), tre kontroll- och statusregister (UCSR1A, UCSR1B, UCSR1C) och ett register för dataöverföring (UDR1). UDR1 är dataregistret för både sändning och mottagning av tecken. Egentligen är det två olika register men de har samma adress. Vi kommer bara att behöva ta emot tecken och alltså läsa i UDR1. UBRR1H och UBRR1L (höga och låga halvan av UBRR1) är register där man ställer in bithastigheten för den seriella överföringen. Man kan tolka dem som ett 12-bitars register UBRR1 där man lägger ett tal som delar ner mikroprocessorns klockfrekvens så att serieöverföringen går i rätt fart. Den frekvens man får, är mottagarens samplingsfrekvens. Vi använder klockfrekvensen 16 MHz och ska använda överföringshastigheten 2400 baud. Titta i databladen för ATmega128! Överföringshastigheten påverkas också av biten U2X1. Vilket värde ska läggas i UBRR1 och vad ska U2X1 ställas in på? UBRR1 =.. U2X1 =. Vår uppgift är alltså att ta emot tecken med 2400 baud. Nu vet vi hur man ställer in hastigheten och var man läser de mottagna tecknen. 2
3 Men vi har några inställningar kvar: Vi ska ta emot teckenmeddelanden på 8 bitar (man kan välja 5, 6, 7, 8 eller 9). Vi måste starta igång USARTen. Vi vill också att ett speciellt avbrott ska ske varje gång vi får ett nytt tecken. Bitar vi då behöver känna till: UCSZ1: (3 bitar) Character Size. RXEN1: Receiver Enable. RXCIE1: Receive Complete Interrupt Enable. De röda bitarna ska du känna till funktionen på. Hur ska dessa bitar ställas in? Kan alla ställas in? Kontrollera i databoken. 3
4 Uppgift 1. initusart1. Initiering av seriekanalen. Skriv funktionen initusart1 som gör följande: 1. Mottagaren ska kopplas på. 2. Den ska vara inställd på 8 bitar och en stoppbit. 3. Hastigheten ska vara 2400 baud (vid 16 MHz klockfrekvens) 4. Avbrott ska ske när ett tecken kommit. void initusart1 (void){ // Uppgift 1 Uppgift 2. Avbrott för mottagning av tecken. Funktion för mottagning av tecken. Tecken som kommer in ska läggas i en global variabel character_in. Avbrottsrutinens namn är förutbestämt. //============================================================ //=========== Seriell mottagning. ============================ //============================================================ unsigned char character_in; ISR (SIG_USART1_RECV){ character_in = UDR1; // Uppgift 3 Du kan testa denna avbrottsfunktion genom att skicka iväg ett tecken och se om du får tillbaka det igen. Hur gör man för att skicka iväg ett tecken?... Du bör få ett avbrott och om du sätter en brytpunkt i den nya avbrottsfunktionen kan du se om det fungerar. 4
5 Feldetektering. Uppgift 3. Synkroniseringen. Det finns ett AVR-MT-128 kort som är programmerat så att det sänder ut en tidssignal varje sekund. Det sker i en funktion sendclock som du ser här nedanför. Du behöver inte skriva in den; den finns här för att du ska kunna förstå hur mottagningsfunktionen ska se ut. Funktionen borde kanske kommenteras, men personen som skrivit den orkade inte. Tänk själv ut vad den utför och besvara frågorna. ///////////////////////////////////// // Styrklockans sändningsfunktion. // ///////////////////////////////////// void sendclock(void){ unsigned char sum=0; sendcharacter(255); sendcharacter(seconds); sum = sum + seconds; sendcharacter(minutes); sum = sum + minutes; sendcharacter(hours); sum = sum + hours; sendcharacter(~sum); 1. Hur många värden skickar funktionen åt gången? Varför skickas värdet 255 ut i början? Vad skickas på slutet? Vilken typ av feldetektering används alltså?... Gör ett besök i anteckningarna från kursen Datorkommunikation! Det sista värdet som du tar emot ska alltså användas för att kontrollera att hela meddelandet är rätt. För att kunna ta emot tidssignalen behöver du en liten buffert för seriemeddelandet. Istället för att bara ha en plats, character_in, ska du nu komplettera med en buffert med fyra platser där du kan ta emot enkla små meddelanden. Så fort bufferten är full, sätts en variabel, new_message = 1. Här får du koden till detta; den ska in i avbrottsrutinen för USART. Koden är skriven i språket C-venska. :o) 5
6 // Bufferten: char new_message; // Ettställs om ett nytt meddelande kommit char serial_buffer[4]; // Bufferten med fyra platser char serial_buffer_pointer; // Buffertpekare // Koden som skriver i bufferten: om (inläst värde är 0xFF) Nollställ buffertpekaren; annars om (bufferten ännu inte full) { Lägg character_in i bufferten; Öka buffertpekaren; om (buffertpekaren är 4) new_message=1; Skriv in koden (översätt till C)! Uppgift 4. Uppdatering av klockan. Med hjälp av funktionerna ovan ska du nu kunna skriva en mottagarfunktion, getclock, som plockar in tidssignalen från bufferten varje gång new_message = 1. Använd samma princip som när new_time läses av och kvitteras. Tänk på: Uppdatera inte timmar, minuter och sekunder om meddelandet är felaktigt. Det kommer sådana meddelanden också. När allt fungerar stabilt, är du klar. 6
AVR 3 - datorteknik. Avbrott. Digitala system 15 hp. Förberedelser
Namn: Laborationen godkänd: Digitala system 15 hp AVR 3 - datorteknik LTH Ingenjörshögskolan vid Campus Helsingborg Avbrott. Syften med den här laborationen är att introducera avbrott. Avbrott som uppkommer
Laborationens mål är att få displayen att visa timmar, minuter och sekunder samt att kunna ställa klockan.
Namn: Laborationen godkänd: Digitala system 15 p L T H I n g e n j ö r s h ö g s k o l a n v i d C a m p u s H e l s i n g b o r g Datorprojekt, del 3 Projektlaboration 3, hantering av klocka. Laborationsuppgifter:
LARMANLÄGGNING. Digitala Projekt, EITF11. Oskar von Knorring Emin Karimov Henrik Akej Handledare: Bertil Lindvall
LARMANLÄGGNING Digitala Projekt, EITF11 Oskar von Knorring Emin Karimov Henrik Akej Handledare: Bertil Lindvall 1. Sammanfattning Vi har byggt ett larm vars syfte är att användas i hemmet. Larmet använder
Laboration 5. Temperaturmätning med analog givare. Tekniska gränssnitt 7,5 p. Förutsättningar: Uppgift: Temperatur:+22 C
Namn: Laborationen godkänd: Tekniska gränssnitt 7,5 p Vt 2014 Laboration 5 LTH Ingenjörshögskolan vid Campus Helsingborg Temperaturmätning med analog givare. Syftet med laborationen är att studera analog
Datorprojekt, del 1. Digitala system 15 p
Namn: Laborationen godkänd: Digitala system 15 p L T H I n g e n j ö r s h ö g s k o l a n v i d C a m p u s H e l s i n g b o r g Datorprojekt, del 1 Projektet består i att skapa en klocka där tiden visas
Seriekommunikation. Ur innehållet: Nätverkstopologier Nätverksprotokoll Asynkron/synkron seriell överföring Programmering av USART-krets
Seriekommunikation Ur innehållet: Nätverkstopologier Nätverksprotokoll Asynkron/synkron seriell överföring Programmering av USART-krets Läsanvisningar: Arbetsbok kapitel 7 Seriekommunikation 1 Parallell
Studera databladen för LCD på sid 4, 5, 7, 8, 14, 18, 19, 20 och 23. Datablad finns på kurshemsidan.
Namn: Laborationen godkänd: Digitala system 15 p Datorprojekt, del 2 L T H I n g e n j ö r s h ö g s k o l a n v i d C a m p u s H e l s i n g b o r g Projektlaboration 2, skrivning till LCD. Förberedelser:
Dataöverföring på Parallell- och serieform MOP 11/12 1
Dataöverföring på Parallell- och serieform MOP 11/12 1 Parallell dataöverföring I digitala system finns ofta behovet att flytta ett eller flera dataord från ett ställe (sändare) till ett annat ställe (mottagare).
Laboration 4: Knappstuds Drivrutiner för att eliminera störningar.
ATMega16 Laborationer av Kjell 2 Rev:5 Datum: 29.09.2010 Page 1 of 7 Laboration 4: Knappstuds Drivrutiner för att eliminera störningar. Inledning: Laborationskortet EasyAVR6 har bland annat tryckknappar
Vad är en UART? Universal Asynchronous Receiver Transmitter parallella seriella parallell åttabitars signal mest signifikant bit
Vad är en UART? Beteckningen UART är en förkortning för det engelska uttrycket Universal Asynchronous Receiver Transmitter, vilket översatt till svenska blir ungefär Universell Asynkron Mottagare/Sändare.
LABORATION DATORKONSTRUKTION TSEA83 UART. Namn och personnummer. Version: 1.0 2013 (OS)
LABORATION DATORKONSTRUKTION TSEA83 UART Version: 1.0 2013 (OS) Namn och personnummer Godkänd 1 blank sida 2 Innehåll 1 Inledning 5 1.1 Syfte................................. 5 1.2 Förberedelser............................
Projektrapport - RoboWalter
Projektrapport - RoboWalter Projektarbete i kursen Digitala System (EITA15) vid Lunds Tekniska Högskola (LTH) Grupp 1: Angelika Larsson, Oscar Persson, Albin Andersson och Fanny Zolotarevskaia Handledare:
Effektpedal för elgitarr
EITF11 - Digitala Projekt Effektpedal för elgitarr Handledare: Bertil Lindvall Ivan Rimac (I05) Jimmy Lundberg (I08) 2011-05-10 Contents Bakgrund... 3 Kravspecifikation... 3 Kravspecifikation Effektpedal...
LARMANLÄGGNING. Digitala Projekt, EITF11. Oskar von Knorring Emin Karimov Henrik Akej Handledare: Bertil Lindvall
LARMANLÄGGNING Digitala Projekt, EITF11 Oskar von Knorring Emin Karimov Henrik Akej Handledare: Bertil Lindvall 1. Sammanfattning Vi har byggt ett larm vars syfte är att användas i hemmet. Larmet använder
LTH Ingenjörhögskolan vid Campus Helsingborg. Mastermindspel
LTH Ingenjörhögskolan vid Campus Helsingborg Mastermindspel Handledare: Bertil Lindvall, Lars-Göran Larsson 2019 Projektarbete för kursen Digitala System, EITA15 Utförd av: Henrik Brange, Linus Piggott,
AVR 5. Styrning av trafikljus. Digitala system 15 p
Namn: Laborationen godkänd: Digitala system 15 p AVR 5 LTH Ingenjörshögskolan vid Campus Helsingborg Styrning av trafikljus. Syftet med laborationen är att styra en trafikkorsning med hjälp av en mikroprocessor.
GSM-alarmmodul. Mats Röösgren
GSM-alarmmodul Mats Röösgren Examensarbete för ingenjörsexamen (YH) Utbildningsprogrammet för elektroteknik Vasa 2010 EXAMENSARBETE Författare: Utbildningsprogram och ort: Inriktningsalternativ/Fördjupning:
Lunds Tekniska Högskola. I-10 Grupp 11: David Sundström Max Schulz Albert Lundberg Handledare: Bertil Lindvall
2013 Lunds Tekniska Högskola I-10 Grupp 11: David Sundström Max Schulz Albert Lundberg Handledare: Bertil Lindvall DIGITALA PROJEKT The objective of the course Digital Project is letting a group of students
Systemkonstruktion LABORATION REALTIDSPROGRAMMERING
Systemkonstruktion LABORATION REALTIDSPROGRAMMERING Laborationsansvariga: Anders Arvidsson, Björn Lundblad Utskriftsdatum: 2002-10-31 Laboranter: 1 Syfte Denna laboration syftar till att öva användningen
Datorteknik 2 (AVR 2)
Namn: Laborationen godkänd: Digitala system 15 hp Datorteknik 2 (AVR 2) LTH Ingenjörshögskolan vid Campus Helsingborg Enkel in- och utmatning. Drivrutiner. Bithantering. I denna laboration ska vi förbättra
EDA480/EDA485 - Maskinorienterad programmering, tentamen 2006-xx-xx 1(7)
EDA480/EDA485 - Maskinorienterad programmering, tentamen 2006-xx-xx 1(7) 1. Motivation ROM. 8kbyte 2 3 2 10 byte 13 Adressbitar [A12,A0] direkt till ROM-kapsel. RWM. 32kbyte 2 5 2 10 byte 15 Adressbitar
Innehållsförteckning. Figur- och tabellförteckning. Figure 1 Blockschema över hårdvaran...4 Figure 2 Blockschema över programet...
Abstract Syftet var att konstruera en väder station som håller koll på temperaturen. Huvudfunktionen var att få en grafisk visning av temperaturen över ett visst tidsintervall eftersom vi valde den grafiska
Laboration 5 C-programmering på AVR TSEA57 Datorteknik I
Laboration 5 C-programmering på AVR TSEA57 Datorteknik I Anders Nilsson 2018 version 0.22 Innehåll 1 Introduktion 5 1.1 Syfte....................................... 5 1.2 Förkunskaper..................................
CPU. Carry/Borrow IX. Programräknare
Laboration:. Jämförelser mellan assembler och C. CPU ACCA ACCD ACCB 8-bitars ackumulatorer eller 16- bitars ackumulator CCR 1 1 1 SXH I NZVC Flaggregister Carry/Borrow IX IY PC Indexregister X Indexregister
TENTAMEN Datorteknik (DO2005) D1/E1/Mek1/Ö1
Halmstad University School of Information Science, Computer and Electrical Engineering Tomas Nordström, CC-lab TENTAMEN Datorteknik (DO2005) D1/E1/Mek1/Ö1 Datum: 2012-05- 23 Tid och plats: 9:00 13:00 i
Ansvarig lärare: Olof Andersson, Telefon 021-101314 (besöker skrivsalen)
MÄLRLENS HÖGSKOL Institutionen för elektroteknik Tentamen Mikrodatorteknik T3760 atum 2005-10-28 Tid 08.30 12.30 nsvarig lärare: Olof ndersson, Telefon 021-101314 (besöker skrivsalen) Om du klarat samtliga
Programallokering. Programtyper. Att placera program i flashrespektive. Program i FLASH-minne. Program i RAM-minne
Programallokering Att placera program i flashrespektive RAM-minne Program i FLASH-minne Bara lokala variabler Globala oinitierade variabler Globala initierade variabler Program med avbrott Program i RAM-minne
IS1500 Lösningar övning CE_O7 2014. CE_O7. Programmerad in/utmatning. Serieport. Förberedelser till nios2io.
IS1500 ösningar övning CE_O7 2014 CE_O7. Programmerad in/utmatning. Serieport. Förberedelser till nios2io. 6.1. Vad är seriell kommunikation? a) Vad är skillnaden mellan seriell och parallell kommunikation?
General Purpose registers ALU I T H S V N Z C SREG. Antag att vi behöver skriva in talet 25 till register R18
F3 Föreläsning i Mikrodatorteknink 2006-08-29 Kärnan i microcontrollern består av ett antal register och en ALU. Till detta kommer också ett antal portar. Det finns 64 st portar. Några är anslutna mot
Tentamen med lösningsförslag
Institutionen för data- och informationsteknik CHALMERS TEKNISKA HÖGSKOLA Tentamen med lösningsförslag DAT017 (DAT016) Maskinorienterad programmering IT EDA482 (EDA481) Maskinorienterad programmering D
Tentamen med lösningsförslag
Institutionen för data- och informationsteknik CHALMERS TEKNISKA HÖGSKOLA Tentamen med lösningsförslag EDA482 (EDA481) Maskinorienterad programmering D EDA487 (EDA486) Maskinorienterad programmering Z
Accelerometer. Rikard Ekström Mattias Kindborg. Informationsteknologi Lunds Universitet
Accelerometer Rikard Ekström Mattias Kindborg Informationsteknologi Lunds Universitet Handledare: Bertil Larsson 7 december, 4 INNEHÅLLSFÖRECKNING SEKION SIDNUMMER ABSRAC 1 INRODUKION EORI 3 ACCELEROMEERN
DIGITALA PROJEKT Väderstation
DIGITALA PROJEKT Väderstation Christian Lindquist, E03 Leonardo Bello, E03 Abstract Almost everybody has some kind of temperature measurement device in their home. The latest in this industry are more
Microprocessor / Microcontroller. Industrial Electrical Engineering and Automation
Microprocessor / Microcontroller Varför? Billiga Innehåller bara det nödvändigaste Kräver få kringkomponenter Enkla att programmera PIC16F887 PIC16F887 In- och utgångar Pinnar på PIC16F887 Exempel: pinne
Datakommunikation med IR-ljus.
Datakommunikation med -ljus. I den här uppgiften skall du kommunicera med hjälp av infrarött () ljus. Du skall kunna sända tecken från tangentbordet samt ta emot tecken och visa dem på skärmen. Genom att
(Lösningsförslag finns sist i denna fil.)
(Lösningsförslag finns sist i denna fil.) Läser externa signaler. Har 64 ingångar (kanaler), från 0 till 63. Kan bara avläsa en ingång i taget. Avlästa värdet positivt 16-bitars tal. Varje läsning tar
EITF11 - Digitala Projekt
EITF11 - Digitala Projekt Tvåfaktorslås Lunds Universitet, Lunds Tekniska Högskola Skriven av Erik Mellberg, Hannes Olsson & Zack Jeppesen 22 maj 2018 Sida 1 av 16 Abstract The purpose of this report is
Enchipsdatorer med tillämpningar LABORATION 7, ROBOT
Enchipsdatorer med tillämpningar LABORATION 7, ROBOT Laborationsansvariga: Anders Arvidsson Utskriftsdatum: 2005-05-14 Laboranter: 1 Syfte Denna laboration syftar till att introducera interrupt och watchdog
Seriekommunikation. Ur innehållet: Nätverkstopologier Nätverksprotokoll LIN, CAN Asynkron/synkron seriell överföring Programmering av USART-krets
Seriekommunikation Ur innehållet: Nätverkstopologier Nätverksprotokoll LIN, CAN Asynkron/synkron seriell överföring Programmering av USART-krets Läsanvisningar: Arbetsbok kapitel 7 Seriekommunikation 1
Digitala Projekt (EITF11) Larmanläggning
Digitala Projekt (EITF11) Larmanläggning Handledare: Bertil Lindvall 2013-05-20 Caroline Brandt, Jonathan Bratel, Angelika Jansson, Sammanfattning Kursen Digitala Projekt (I) har som syfte att skapa förståelse
RemoteBud. Inlämnas: Patrik Johnsson, e01pjo Viktor Karlsson, e01vk
RemoteBud Inlämnas: 2005-02-01 Patrik Johnsson, e01pjo Viktor Karlsson, e01vk Abstract Skulle du också vilja styra dina lampor och rulla ner dina persienner med hjälp av din TV-fjärrkontroll? Remotebud
Vad är kommunikation? Vad är datorkommunikation? Dataöverföring; Inledning
Vad är kommunikation? Kommunikation är ett vitt begrepp. Vi använder det för att benämna till exempel ett samtal eller att vi själv förflyttar oss med till exempel tåg eller buss. Kommunikation kommer
BRUKSANVISNING. 2007-10-29 Bruksanvisning för roboten Saphira
2007-10-29 Bruksanvisning för roboten Saphira Revisionshistoria Datum Beskrivning 2007-08-15 Första utgåva 2007-10-29 Uppdatering av firmware till version 1.1 med nya kommandon för att styra hastigheten.
Digital- och datorteknik
Digital- och datorteknik Föreläsning #18 Biträdande professor Jan Jonsson Institutionen för data- och informationsteknik Chalmers tekniska högskola Assemblerprogrammering Assemblatorer vs kompilatorer
Digital- och datorteknik
Digital- och datorteknik Föreläsning #8 Biträdande professor Jan Jonsson Institutionen för data- och informationsteknik Chalmers tekniska högskola Assemblatorer vs kompilatorer En assemblator är ett program
LiTH Lab1: Asynkron seriell dataöverföring via optisk länk Laboration 1. Asynkron seriell dataöverföring via optisk länk
Lab: 2007-09-06 Laboration Asynkron seriell dataöverföring via optisk länk Kravspecifikation Lennart Bengtsson Version.4 Granskad Godkänd Status Lennart Bengtsson Sida PROJEKTIDENTITET Laborationsgrupp,
Innehåll. 1 Inledning 3
Digitala projekt Tomas Bjerre D04 d04tb@student.lth.se Gustav Reiz D04 d04gr@student.lth.se Roger Schildmeijer D04 d04rp@student.lth.se 26 februari 2008 1 Innehåll 1 Inledning 3 2 Utrustning 3 2.1 ATMega16...............................
Övningar modul 1 - Dataöverföring & fysisk infrastruktur
1. Dataöverföring Övningar modul 1 - Dataöverföring & fysisk infrastruktur Syfte: Förstå begreppen dämpning och förstärkning av en signal. Kunna räkna i db och kunna använda det till beräkning av effektbudget.
Kommunikationssystem grundkurs, 2G1501 Övningar modul 1 Dataöverföring & fysisk infrastruktur 1 Dataöverföring
1 Dataöverföring Syfte: Förstå begreppen dämpning och förstärkning av en signal. Kunna räkna i db och kunna använda det till beräkning av effektbudget. Ha en känsla för sambandet mellan bandbredd (Hz)
Konstruktion av en radiostyrd legobil. Digitala projekt av Arbon Vata Leonardo Vukmanovic Amid Bhatia
Konstruktion av en radiostyrd legobil Digitala projekt av Arbon Vata Leonardo Vukmanovic Amid Bhatia 1 1.Innehållsförtäckning Rapport Radiostyrd LEGO bil...1 1. Innehållsförtäckning...2 2.0 Inledning...3
GPIO - General Purpose Input Output
GPIO - General Purpose Input Output Ur innehållet: Ideala och verkliga signaler Bitvis in- och utmatning Anslutning - fysiskt gränssnitt F407 - GPIO-modul tillämpningar Läsanvisningar: Arbetsbok avsnitt
FX2N-232-IF, kommunikationsmodul KI00055F
FX1S FX1N FX2N(C) FX3U(C) 1 Funktion och användningsområde Kommunikationsmodulen FX2N-232IF används för att kommunicera med externa enheter som t ex PC, streckkodsläsare, våginstrument, GSM-modem, skrivare
LABORATION. Datorteknik Y
LABORATION Datorteknik Y Avbrottsprogrammering på Darma Version 4.03 Februari 2019 (OA, KP) Namn och personnummer Godkänd 1 1 Inledning Syftet med laborationen är först att ge övning i avbrottsprogrammering
Högskolan i Halmstad Digital- och Mikrodatorteknik 7.5p. Lista på registeruppsättningen i PIC16F877A Datablad TTL-kretsar 74-serien
DIGITAL- OCH MIKRODATORTEKNIK, U2 09.00 13.00 Tillåtna hjälpmedel: Instruktionslista PIC16F877A Lista på registeruppsättningen i PIC16F877A Datablad TTL-kretsar 74-serien Fullständiga lösningar skall inlämnas.
AVR Studio 4 Och AVRFLASH
Komma igång med AVR Studio 4 Och AVRFLASH Kjell Fällman 2010 Rev: 1 Laboration 1 AVR Studio 4, WinAVR(AVR-GCC) och AVRFLASH AVR Studio 4, ATMELs IDE för 8bits AVR MCU http://www.atmel.com/dyn/products/tools_card.asp?tool_id=2725
Design av inbyggda system
Design av inbyggda system Innehåll Hårdvarunära design Erfarenhet värd att tänka på Avbrottsrutiner och huvudloopar hantering av gemensamma data Kopplingsschema hur och varför Designspecar bra / dåligt
Microprocessor / Microcontroller
Microprocessor / Microcontroller Varför? Industrial Electrical Engineering and Automation Billiga Innehåller bara det nödvändigaste Kräver få kringkomponenter Enkla att programmera PIC16F887 PIC16F887
Övningsuppgifter STYRNING - i Mikrodatorteknik för U2 2010
STYRNING - i Mikrodatorteknik för U2 2010 1. Uppgift M10 (5p) aug-09 Skriv ett program i PIC-assembler som - gör PortB till utport - ettställer bit 0, 3 och 4 i PortB - nollställer bit 5 och 6 i PortB
Programmering av inbyggda system. Seriekommunikation. Viktor Kämpe
Seriekommunikation Viktor Kämpe Sändare Data buss Mottagare Data buss CS OE Data egister OE Data egister E Clock Shift egister xd Serial data out Serial data in xd Clock Shift egister Sändare och mottagares
Väderstation. Datum: Projektarbete vid elektro och informationstekniks institution
Datum: 2011-05-14 Väderstation Projektarbete vid elektro och informationstekniks institution Abstract: The goal for this project was to create a weather station from a programmable ATmega 16 processor
Projektrapport i Digitala System
Projektrapport i Digitala System Stämapparat LTH Ingenjörshögskolan vid Campus Helsingborg Handledare: Bertil Lindvall Utförd: Vårtermin 2019 Utförd av: Markus Ljungqvist Nilsson, Gustav Wetterbrandt,
Maskinorienterad programmering
Maskinorienterad programmering Sammanfattning Ur innehållet: Vi rekapitulerar kursens syften Vi repeterar kursens lärandemål Vi belyser hur den skriftliga delen av examinationen genomförs. Sammanfattning
Programmering av inbyggda system. Kodningskonventioner. Viktor Kämpe
Kodningskonventioner Viktor Kämpe Varför kodningskonventioner? Förståelse för Skillnaden mellan lokala/globala variabler. Funktionsargument. Returvärde. Möjliggör Mix av assembler och C. Kodningskonventioner/VK
Larmcentral. Digitala Projekt. Cecilia Olsson & Erika Björck Handledare: Bertil Lindvall LUNDS TEKNISKA HÖGSKOLA 2015-05-18
2015 Larmcentral Digitala Projekt Cecilia Olsson & Erika Björck Handledare: Bertil Lindvall LUNDS TEKNISKA HÖGSKOLA 2015-05-18 Inledning Denna rapport är en sammanställning av projektet i kursen Digitala
Övning 7. Timer, serieport
Övning 7 Timer, serieport 7.6 timer_1 Memory-Mapped addresses 0x920 status 0x924 control 0x928 periodl 0x92C periodh 0x930 snapl 0x934 snaph 15 0 Run TO (Time-Out) ITO cont start stop timer_1 start D Q
Föreläsningsanteckningar till Konstruktionsmetoder 981027
Föreläsningsanteckningar till Konstruktionsmetoder 981027 Jämförelse mellan 68705P3 och 16F84 externt MC68705P3 PIC16F84 I/O 20 13 Kapsling 28-pin DIL 18-pin DIL Drivförmåga på pinnar PortB 10mA Sink,
CE_O3. Nios II. Inför lab nios2time
IS1200 Exempelsamling till övning CE_O3, 2015 CE_O3. Nios II. Inför lab nios2time 3.1. Logiska operationer (se uppgift 1.2 c) Repetera (eller lär dig) innebörden av de logiska operationerna "bitvis AND",
Design vid utveckling av inbyggda system
Design vid utveckling av inbyggda system Föreläsning i KMM, 2013-10-11 Innehåll Hårdvarunära design Avbrottsrutiner och huvudloopar Kopplingsschema Designspec Dagens föreläsning Hårdvarunära design - värt
USB till COM-port. Inlämningsuppgift 10b USB till COM-port. Här ska du: Installera en konverterare mellan gränssnitten USB och RS232 (COM-port).
DATORTEKNIK 1A USB till COM-port Inlämningsuppgift 10b USB till COM-port Namn: Datum: Här ska du: Installera en konverterare mellan gränssnitten USB och RS232 (COM-port). Du behöver ha tillgång till följande:
Projekt EITA15. Väckarklocka. LTH Ingenjörshögskolan vid Campus Helsingborg Datateknik
Projekt Väckarklocka LTH Ingenjörshögskolan vid Campus Helsingborg Datateknik Grupp:, och Handledare: Bertil Lindvall och Lars Göran Larsson Kurs: EITA 15 Lunds Tekniska Högskola Datum: 2019-05-21 Sammanfattning
Växtviskaren EITF11 Digitala projekt VT15, I12
Växtviskaren EITF11DigitalaprojektVT15,I12 NathalieLiljebrunn,EbbaRiismark,AnnaNorelius LundsTekniskaHögskola Institutionenförelektro ochinformationsteknik Handledare:BertilLindvall,AndreasJohansson 2015
Datorteknik 1 (AVR 1)
Namn: Laborationen godkänd: Digitala system 15 hp Datorteknik 1 (AVR 1) LTH Ingenjörshögskolan vid Campus Helsingborg Introduktion till datorteknikutrustningen. Laborationens syfte. Syftet med laborationen
MIKRODATORTEKNIK 2012 INNEHÅLLSFÖRTECKNING
MIKRODATORTEKNIK 2012 INNEHÅLLSFÖRTECKNING 1. INLEDNING 1.1. Milstolpar i datorns historia 1.2. Några viktiga begrepp 1.3. Mikrodatorns användningsområden 2. TALSYSTEM, KODER OCH BINÄR ARITMETK 2.1. Binära
Digitala Projekt(EITF40) - Larm
Digitala Projekt(EITF40) - Larm Handledare: Bertil Lindvall Kristoffer Sätermark, dt08ks6 Magnus Johansson, dt08mj9 Innehåll 1 Introduktion 1 2 Kravspec 1 3 Hårdvara 2 3.1 knappsats och decoder........................
Arduinokurs. Kurstillfälle 4
Kurstillfälle 4 CW-generering Det här kan ses som överkurs men kan ändå vara roligt för att kunna generera CW på ett enkelt sätt. Det blir en hel del nytt men vi tar det steg för steg Som alla vet gäller
Design av inbyggda system
Design av inbyggda system Innehåll Hårdvarunära design Erfarenhet/Utmaningar värda att tänka på Avbrottsrutiner och huvudloopar hantering av gemensamma data Kopplingsschema hur och varför Designspecar
Datorteknik. Tomas Nordström. Föreläsning 6. För utveckling av verksamhet, produkter och livskvalitet.
Datorteknik Tomas Nordström Föreläsning 6 För utveckling av verksamhet, produkter och livskvalitet. Föreläsning 6 Vad händer vid uppstart SoC och Kringkretsar, PIO Programmering i Assembler Lab2 genomgång
Rapport. Fyra i rad-spel. Rapport Digitala Projekt EITF11 Grupp 9 Emma Rasmusson & Louise Ragnarsson Handledare: Bertil Lindvall
Rapport Digitala Projekt EITF11 2017-05-08 Rapport Fyra i rad-spel Sammanfattning: Detta dokument beskriver arbetsprocessen i det projekt som är en del av kursen Digitala Projekt(EITF11) vid Lunds Tekniska
Seriekomunikation. CAN ett kommunikationsprotokoll för realtidssystem. Seriekomunikation -forts. Seriekomunikation -forts
s4 CAN ett kommunikationsprotokoll för realtidssystem Sändare Seriekomunikation Mottagare Seriekommunikation Synkronisering - Datanät CAN Dataregister Göteborg 8 bitar - Parallell överföring Dataregister
PlantPuppy Räddaren för den som inte kan hålla växterna vid liv
Lunds Tekniska Högskola Elektro- och informationsteknik Digitala Projekt PlantPuppy Räddaren för den som inte kan hålla växterna vid liv Gerda Sidwall Thygesen Sofia Sundbom Zoë Wyon ine14gth@student.lu.se
Miniräknare. Laborationsrapport Laborationsrapport i mikrodatorkonstruktion. En rapport skriven av teknologstuderande: Martin Bergström Gert Johnsen
Laborationsrapport Laborationsrapport i mikrodatorkonstruktion Kurskod: ISI00 Klass: Enk Datum: 00-- Miniräknare En rapport skriven av teknologstuderande: Martin Bergström Gert Johnsen Institutionen i
Lösningar till tentamen i EIT070 Datorteknik
Lösningar till tentamen i EIT070 Datorteknik Institutionen för Elektro- och informationsteknik, LTH Torsdagen den 13 mars 2014, klockan 14:00 19:00 i MA:10. Tillåtna hjälpmedel: på tentan utdelad formelsamling,
Realtidsprogrammering. En introduktion Implementering (med exempel från PIC)
Realtidsprogrammering En introduktion Implementering (med exempel från PIC) Utan timing Periodtid varierar beroende på funktionernas exekveringstid. Specificera endast maxtid ( Worst case) och eventuellt
Programmering av inbyggda system 2014/2015
Programmering av inbyggda system 2014/2015 Sammanfattning Kursens syften är att vara en introduktion till konstruktion av små inbyggda system och att ge en förståelse för hur imperativa styrstrukturer
Instruktion till. PigWin PocketPigs. Del 1 - Installation 2008-07-10
Instruktion till PigWin PocketPigs Del 1 - Installation 2008-07-10 INNEHÅLL Installation...3 Förberedelser - pocket...3 Förberedelser - PC...3 PocketPigs...4 Pocket PC nr. 2...5 Installation av AgroSync...6
Demonstration och konsultation Arbetsbokens avsnitt 7 Händelsestyrt processbyte Förberedande inför laboration 4
Avbrott Demonstration och konsultation Arbetsbokens avsnitt 7 Händelsestyrt processbyte Förberedande inför laboration 4 Demonstrationsövning 5 1 Arbetsbok avsnitt 7: Undantag, avbrott - Uppgift 41 + enable_interrupt
Kapitel 2 o 3 Information och bitar Att skicka signaler på en länk. Att sända information mellan datorer. Information och binärdata
Kapitel 2 o 3 Information och bitar Att skicka signaler på en länk Jens A Andersson (Maria Kihl) Att sända information mellan datorer värd 11001000101 värd Två datorer som skall kommunicera. Datorer förstår
Manual Sportident Onlinekontroll via GPRS
Manual Sportident Onlinekontroll via GPRS 2010-08-22 Komponenter För att använda onlinekontroll över GPRS behövs tre delar: GPRS modul (GPRS-modem med samlingsbox och batterier). PC-mjukvara BBRClient
LTH Ingenjörshögskolan vid Campus Helsingborg. Philip Damberg. Emil Jönsson. Andreas Nilsson. Måns Prahl. Klockflöjten
LTH Ingenjörshögskolan vid Campus Helsingborg Philip Damberg Emil Jönsson Andreas Nilsson Måns Prahl Klockflöjten En MIDI-kontroller i flöjtformat Projekt 4,5 högskolepoäng Bertil Lindvall, Lars-Göran
Instruktioner för uppdatering av enheter med ISP
För AP produkter som använder ISP måste flashuppdateringen göras med hjälp av den medföljande MPC Manager. För att utföra en firmware uppdatering, följ dessa instruktioner: 1. Ladda ner och installera
Kontrollskrivning Mikrodatorteknik CDT209 2007-09-20 S2-704
Kontrollskrivning Mikrodatorteknik CDT209 2007-09-20 S2-704 Svar Svar till uppgifterna lämnas på separat papper. En poäng per uppgift. Max 30 poäng. Bonuspoäng beräknas enligt följande tabell: 6-10 poäng
LEU240 Mikrodatorsystem
Institutionen för data- och informationsteknik 2011-10-11 LEU240 Mikrodatorsystem Vi har tidigare i olika sammanhang sett att det är önskvärt att kunna använda ett högnivåspråk som C för att skriva program
Kapitel 3 o 4. Tillförlitlig dataöverföring. (Maria Kihl)
Kapitel 3 o 4 Att skicka signaler på en länk Tillförlitlig dataöverföring Jens A Andersson (Maria Kihl) Att sända information mellan datorer 11001000101 värd värd Två datorer som skall kommunicera. Datorer
Digitala projekt - Radiostyrd bil
Digitala projekt - Radiostyrd bil Handledare: Bertil Lindvall Johan Lennartsson e02jle David Thomasson e02dt Magnus Lisborg e02mls Innehållsförteckning 1. Inledning.3 2. Målsättning med projektet.......3
Provmoment: Ladokkod: Tentamen ges för: Tentamen TE111B El3. Namn: Personnummer: Tentamensdatum: 20120410 Tid: 14:00-18:00.
Mikrodatorteknik Provmoment: Ladokkod: Tentamen ges för: Tentamen TE111B El3 7,5 högskolepoäng Namn: Personnummer: Tentamensdatum: 20120410 Tid: 14:00-18:00 Hjälpmedel: Totalt antal poäng på tentamen:
EITF11 - Digitala projekt. Hastighetsmätare. Hugo Backmyr Mattias Karlsson
EITF11 - Digitala projekt Hastighetsmätare Hugo Backmyr 2015-05-17 Inledning Syftet med kursen är att illustrera industriellt utvecklingsarbete. Målet med projektuppgiften är en prototyp för vidareutveckling
Drivrutiner för att hantera teckenfönster.
Laboration: Teckenfönster Drivrutiner för att hantera teckenfönster. I denna laboration ska vi göra funktioner som på ett praktiskt sätt hanterar en tvåradig display av typ LM162XXX (se LCD.pdf). Displayen
Digitala Projekt (EITF11)
Digitala Projekt (EITF11) Temperaturgivare med larm Handledare: Bertil Lindvall 2014-05-20 Erik Hellered, I-11 Andreas Sjöblom, I-11 Philip Dahlström, I-11 Table of Contents Inledning... 1 Kravspecifikation...
Kapitel 2 o 3. Att skicka signaler på en länk. (Maria Kihl)
Kapitel 2 o 3 Information och bitar Att skicka signaler på en länk Jens A Andersson (Maria Kihl) Att sända information mellan datorer värd äd 11001000101 värd äd Tåd Två datorer som skall kllkommunicera.
A-del motsvarande KS1
MÄLARDALENS HÖGSKOLA Institutionen för elektroteknik Tentamen Mikrodatorteknik CT3760 Datum 2005-10-28 Tid 08.30 12.30 Svar till A- och B-del A-del motsvarande KS1 Uppgift A1. Vad blir resultatet då instruktionen