TSEA28 Datorteknik Y (och U)

Storlek: px
Starta visningen från sidan:

Download "TSEA28 Datorteknik Y (och U)"

Transkript

1 TSE28 atorteknik (och U), föreläsning 9, Kent Palmkvist TSE28 atorteknik (och U) Föreläsning 9 Kent Palmkvist, IS Praktiska kommentarer Laboration 4: MI h precis som tidigare Simuleringslabbar => kan köras hemifrån Redovisa på labbtillfälle OBS: Vanliga IS-labbsalar => annat hemkonto än i MUX-labbet Laboration 5: Bussar och ache Mätlabbar => Måste genomföras i labbet Förberedelser viktiga! h som tidigare, mätningar bör vara klara efter de första 2 h! TSE28 atorteknik (och U), föreläsning 9, Kent Palmkvist TSE28 atorteknik (och U), föreläsning 9, Kent Palmkvist agens föreläsning Byggblocken i en processor Hur de fungerar Grundläggande intern arkitektur Vidareutveckling av vad som visats tidigare Styrning med mikrokod Skapa styrsekvenser med minne och register Praktiska kommentarer, forts. Laboration 4, att testa hemifrån nvänd thinlinc alternativt X. Se även Material till laboration 5 fortfarande under justering Grundidé fortfarande samma etaljer kan komma skilja sig mot gammalt material på hemsidan

2 TSE28 atorteknik (och U), föreläsning 9, Kent Palmkvist TSE28 atorteknik (och U), föreläsning 9, Kent Palmkvist Praktiska kommentarer, forts. arma-systemet flyttast till Grinden Tillgängliga om ingen annan kurs använder labbet just då Kom förbi kontoret så släpper jag in er Skillnad: Nya Windows -lab nnat hemkonto än MUX-labbet Terminal måste troligen köras separat Se kurshemsidan bstraktionshierarki, forts. Lågnivåspråk kräver kunskap om datorns uppbyggnad T ex assemblerspråk specifikt för olika klasser av datorer RM skiljer sig från intel/m X86_64 Mikroprogrammering kräver kunskap om datorn interna struktur T ex hur olika register i processorn är ihopkopplade Finns inte i alla datorer (och oftast inte tillgängligt) pplikationer Högnivåspråk Lågnivåspråk Mikroprogrammering Mikroarkitektur Kretsar Komponenter TSE28 atorteknik (och U), föreläsning 9, Kent Palmkvist TSE28 atorteknik (och U), föreläsning 9, Kent Palmkvist bstraktionshierarki atorns uppbyggnad och funktion kan beskrivas på olika nivåer Lägre abstraktionsnivå => färre personer involverade i design I denna kurs fokuserar vi på mikroarkitektur upp till lågnivåspråk pplikationer Högnivåspråk Lågnivåspråk Mikroprogrammering Mikroarkitektur Kretsar Komponenter Motivering Prestanda på en dator (operationer per sekund) bestäms av Hur ofta en ny instruktion kan startas Hur snabbt minnet kan läsas Vilka typer av instruktioner som finns Ska under denna del av kursen titta närmare på hur prestanda kan påverkas Kräver kunskap om hur instruktioner implementeras i datorn Maskinkod är en abstraktion Flera olika strukturer kan implementera samma maskinkod med olika prestanda (8386 vs i7 vs Ryzen)

3 TSE28 atorteknik (och U), föreläsning 9, Kent Palmkvist TSE28 atorteknik (och U), föreläsning 9, Kent Palmkvist En närmare titt på datorn atorns byggstenar minne Varje enskild maskinkodsinstruktion (assemblerinstruktion) motsvarar oftast en sekvens av delsteg Hämta instruktion från minnet vkoda instruktion Hämta argument från minne eller register Beräkna resultat Skriv resultat till minne eller register essa delsteg bestäms av den interna uppbyggnaden av processorn, instruktionsuppsättning, vägar att skicka data, etc. Exempel: ldr r,[r2, r3] Läs instruktionen från minnet Läs adressen från minnescell på adress bestämd av r2+r3 Skriv värdet I register r Funktionsblock Beräkna eller lagra data T ex minne, Kommunikation Koppla ihop register, minnen mm Bussar Kontroll (U) Bestäm vilket data skickas vart vkodning, styrsignaler Kommer utgå från boken (Figur 7.) Finns även bilder på bokens hemsida! In SP Ut U Z TSE28 atorteknik (och U), föreläsning 9, Kent Palmkvist TSE28 atorteknik (och U), föreläsning 9, Kent Palmkvist ator vs processor etc. Mer om byggblock: Multiplexer S S ator Komplett system med minnen och I/O (input/output) ator För borde detta vara en repetition av digitalteknik (U:are se avsnitt 2.9, 2. i boken) B 2 3 Processor (PU entral Processing Unit) Multiplexer Beräkningsenheten i datorn. llt utom minnen och I/O Mikroprocessor Speciell version av processor där allt sitter på ett chip Mikrokontroller Enklare processor med vissa delar av I/O och eventuellt minne på ett chip SO System on hip: Komplett dator med minne och I/Oenheter. Oftast högre prestanda (jämfört med mikrokontroller) I/O Processor Välj att skicka ut värde på från en av ingångarna Numrering motsvarar binära talet på styringång (S) Funktion beskriven med sanningstabell Insignal och motsvarande utsignal Komplett tabell (med bara och som insignalvärden) ger 64 kombinationer Funktion tidsmässigt Ändring på ingång ger (nästan) direkt påverkan på utgång Gäller både ingång - och S S B S S S S B B t

4 TSE28 atorteknik (och U), föreläsning 9, Kent Palmkvist TSE28 atorteknik (och U), föreläsning 9, Kent Palmkvist ritmetisk logisk enhet () Beräkna alla funktioner, välj sedan rätt med mux Q Funktion väljs med F F: B -> -> B+ -> + -> B- -> - -> B+ -> -B -> Beräkning uppdaterar flaggvärden (ofta kallad R) V: overflow vid 2-komplementberäkning : ssiffra N: Negativt resultat (kopia av MSB) Z: Resultat = lla utgångar påverkas direkt av ändring på ingång Inget minne, ingen klocka F F B V NZ Laddar nytt värde varje gång klockan (LK) går från till (positiv flank) Om ingen flank behålls gamla värdet Ibland finns även E (lock Enable) Ladda registret bara om E = LK 5 Q 5 lk E lk 22 Q t TSE28 atorteknik (och U), föreläsning 9, Kent Palmkvist TSE28 atorteknik (och U), föreläsning 9, Kent Palmkvist Buss, tristate-grind Ofta många bitar parallellt, ofta en 2-potens T ex 8 bitars databuss, 6 bitars addressbuss Flera sändare (Sx) kopplas till flera mottagare (Mx) Måste välja vem som får sända Om flera försöker samtidigt förstörs sändningen S S2 S3 E E2 E3 M M M2 M3 ddress pekar ut vilken minnescell som ska läsas/ändras ata innehåller värde till eller från minnescell Två olika funktioner ddress Read dr Q Rd Wr ata Jfr med att prata i mun på varandra Sköts elektriskt med en s k tristategrind Skickar ut, eller Z Z ut betyder urkopplad sändare En eller flera mottagare kan ta emot Utpekade mottagare sparar värde som sändes E E Z, urkopplad Läs: Read =, Kopiera värde i minnescell som address pekar på till Q Skriv: =, minnescell som address pekar på sätts till värde på Q Om varken skrivning eller läsning kopplas Q ifrån (värde Z) Ofta är det långsammare än processorn dress Read Q Z 5 3 Z 42 3 Skriv till adress 2, läs address 42 (innehåller värde 5) skriv värde 3 till address 42 läs address 2 ( pga skrivning tidigare) läs address 42 (3 pga skrivning tidigare) t

5 TSE28 atorteknik (och U), föreläsning 9, Kent Palmkvist Enkel processorarkitektur En av många möjliga arkitekturer Figur 7. i boken Enkel processor med få generella register R, R Generella dataregister Övriga register inte direkt tillgängliga Programräknare (peka på nästa instruktion) R Statusflaggor (kopierar V,,N,Z från ) Instruktioner kan arbeta register-till-register och register-till-minne Bus MR MR ddress Read ata MBR R R F F MBR E MBR, R R B E,B E,B E R,B E R,B V N Z R Bus BBus E R, E R, TSE28 atorteknik (och U), föreläsning 9, Kent Palmkvist operationer utför beräkning eller kopiering Välj funktion med, F, F F F Operation = B = = B + = + = B - = - = B + = B Uppdatera statusregistret R vid varje -beräkning V: aritmetiskt overflow (2-komplementsberäkning) : minnesbit vid operation (positiva heltal) N: negativt resultat Z: resultat noll Bus MR ddress Read ata MBR R R F F MR MBR E MBR, R R B E,B E,B E R,B E R,B V N Z R Bus B Bus E R, E R, TSE28 atorteknik (och U), föreläsning 9, Kent Palmkvist Enkel processorarkitektur, forts. för att hålla address och data till/från minne MR Memory address register MBR Memory buffer register Ladda från minne om Read= Ladda från buss om Read= håller reda på aktuell instruktion som utförs Inklusive adressargument Bus drivs bara av Bus B och kan drivas av olika register (en i taget) Bara en källa per gång för varje bus (via E XX,B resp. E XX, ) Bus MR MR ddress Read ata MBR R R F F MBR E MBR, R R B E,B E,B E R,B E R,B V N Z R Bus BBus E R, E R, TSE28 atorteknik (och U), föreläsning 9, Kent Palmkvist Styrsignaler Styrsignaler definierade i arkitekturen Read Läs från minne och placera värde i ata Skriv värde i ata till minnesaddress lock XXX Spara värde i register XXX (MBR, MR,,, R, R) Enable E XXX, B Kopiera värde från XXX till buss B (MBR,,,R,R) Enable E XXX, Kopiera värde från XXX till buss (MBR,R,R) FF Välj funktion i Varje styrsignal ges värde eller i varje steg ntag styrsignal = om den inte anges Bus MR MR ddress Read ata MBR R R F F MBR E MBR, R R B E,B E,B E R,B E R,B V N Z R Bus B Bus E R, E R,

6 TSE28 atorteknik (och U), föreläsning 9, Kent Palmkvist Maskininstruktioner Exempel på maskininstruktioner som ska kunna utföras Op-code M eller T Op-code Namn Operation LO R,M [R] <- [M] LO R,M [R] <- [M] STORE M,R [M] <- [R] STORE M,R [M] <- [R] R,R [R] <- [R] + [R] SUB R,R [R] <- [R] - [R] BR T [] <- T BEQ T Om [Z] = då [] <- T Mikroprogrammet beskriver för varje instruktion alla styrsignaler och steg för implementering av instruktionen Hämta instruktion (fetch) Utför instruktion (beror på vilken instruktion som hämtats) Bus MR MR ddress Read ata MBR R R F F MBR E MBR, R R B E,B E,B E R,B E R,B V N Z R Bus BBus E R, E R, TSE28 atorteknik (och U), föreläsning 9, Kent Palmkvist Exekvering av instruktion, del 2 Utför instruktion (STORE M,R) Kopiera R till MBR Kopiera till MR (får bara med adressdelen av instruktionen) Skriv minne från MBR Motsvarande styrsignaler (en av flera möjliga lösningar) Steg T E R,B =, FF =,,, MBR T E,B =, FF =,,, MR T2 = Totalt 7 steg för instruktion Bus MR ddress Read ata MBR R R F F MR MBR E MBR, R R B E,B E,B E R,B E R,B V N Z R Bus B Bus E R, E R, TSE28 atorteknik (och U), föreläsning 9, Kent Palmkvist Exekvering av instruktion, del Fetch: Läs instruktion från minne till, öka med Kopiera till MR Öka med (peka på instruktion efter) Läs minne till MBR Kopiera MBR till Motsvarande styrsignaler (en av flera möjliga lösningar, går att använda 3 steg istället...) Steg T E,B =, FF =,,, MR T E,B =, FF =,,, T2 Read=, MBR T3 =, FF =,,, Bus MR MR ddress Read ata MBR R R F F MBR E MBR, R R B E,B E,B E R,B E R,B V N Z R Bus BBus E R, E R, TSE28 atorteknik (och U), föreläsning 9, Kent Palmkvist tterligare exempel, del 2 Utför instruktion (SUB R,R) Skicka ut R på -bussen, R på B-bussen och spara resultatet på bussen i R Motsvarande styrsignaler Steg T E R,B =, E R,B =, FF =,,, R enna instruktion tar totalt 5 steg 4 i fetch och i execute Bus MR MR ddress Read ata MBR R R F F MBR E MBR, R R B E,B E,B E R,B E R,B V N Z R Bus B Bus E R, E R,

7 TSE28 atorteknik (och U), föreläsning 9, Kent Palmkvist Hantering av tid och ordning En sak i taget I varje klockcykel gör varje enhet (bus, etc.) bara en operation (olika för respektive enhet) T ex minnet kan inte först läsa och sedan skriva i samma klockcykel Olika saker händer på olika ställen i datorn samtidigt (parallellt) llt styrs av klockan Jfr styrdans eller militär marsch Om inte alla tar ett steg vid samma tidpunkt börjar man trampa varandra på tårna Synkron timingmodell lla enheter får klocksignalen samtidigt klocka Bus MR MR ddress Read ata MBR R R F F MBR E MBR, R R B E,B E,B E R,B E R,B V N Z R Bus BBus E R, E R, TSE28 atorteknik (och U), föreläsning 9, Kent Palmkvist lla steg måste styras av kontrolleneheten (U) Varje opcode har egen instruktionssekvens Fetchdelen gemensam ( innehåller instruktionen efteråt) Efter fetch måste rätt sekvens väljas nvänd 3 vänstra bitarna i -registret opcode bitar R bitar Op-code U M eller T : Read,, E XXX,B,E XXX,, XXX,,F,F Bus MR ddress Read ata MBR R R F F MR MBR E MBR, R R B E,B E,B E R,B E R,B V N Z R Bus B Bus E R, E R, TSE28 atorteknik (och U), föreläsning 9, Kent Palmkvist lla steg måste styras av kontrolleneheten (U) Kontrollenheten genererar en sekvens av styrsignaler till datorn Måste hålla ordning på i vilket steg den befinner sig lla styrsignaler ändras vid varje klockflank Olika sekvenser beroende på instruktion och flaggornas värde opcode bitar R bitar U : Read,, E XXX,B,E XXX,, XXX,,F,F Bus MR MR ddress Read ata MBR R R F F MBR E MBR, R R B E,B E,B E R,B E R,B V N Z R Bus BBus E R, E R, TSE28 atorteknik (och U), föreläsning 9, Kent Palmkvist Tillståndsmaskin (Finite State Machine) Sekvens av utsignaler genereras med fast frekvens styrd av klocka Utsignal bestäms av aktuellt steg () samt eventuellt av värden på ingǻng Lösning enligt digitalteknik för aktuellt s med klocka översätter kombination insignaler och aktuellt till utsignaler och nytt kan bli väldigt stort och komplext ntal ingångar till et Behöver designas på nytt om något ska ändras ROM (minne som bara läses) kan användas Stort om många insignaler opcode bitar R bitar ktuellt FSM Read,, E XXX,B,E XXX,, XXX,,F,F

8 TSE28 atorteknik (och U), föreläsning 9, Kent Palmkvist TSE28 atorteknik (och U), föreläsning 9, Kent Palmkvist Tillståndsmaskin, exempel x= ska ge sekvensen y= och x= ska ge sekvensen y= Läsbart minne (ROM) istället för logiskt dress till ROM: x plus 3 bitar (=8x+aktuellt ) ata från ROM:y, nästa ddress (8x+aktuellt) ata (y, nästa) ktuellt x ktuellt a d d ROM a d t r a y Generell mikroprogrammeringsstruktur ROM-minnet innehåller mikroprogrammet En address för varje Tre delar i ROM utdata Styrsignaler (en bit för varje styrsignal) En (eller flera) styrsignaler för val av R bitar En (eller flera) nästa address (mikro) beroende på resultat av opcode + R-bitar dress RSelect ontrol ktuellt ddress beräkning (opcode + R) + ktuellt n : Val av insignal alternativa addresser ROM TSE28 atorteknik (och U), föreläsning 9, Kent Palmkvist TSE28 atorteknik (och U), föreläsning 9, Kent Palmkvist lternativ implementation av smaskin lternativ för att skapa förbestämd sekvens Räknare med minne som översätter till styrsignaler Mycket mindre hårdvara Bygg med register och en + operation Återanvänd funktion Måste lägga till styrsignal som startar om sekvens (nollställning) alternativt laddar startsignal beroende på insignal ktuellt ktuellt + n : Sekvensexemplet, igen Värde ut är kontrollsignaler (3, etc.), insignal (x), adress, styrsignal väljer x eller fast hopp (tillbaks till start av sekvens) ktuellt Varje steg kan gå till nästa adress om x är samma som förra klockcykeln, men byta till den andra sekvensen om x är annorlunda mot förra klockcykeln. + x

9 TSE28 atorteknik (och U), föreläsning 9, Kent Palmkvist TSE28 atorteknik (och U), föreläsning 9, Kent Palmkvist Fördelar med mirkoprogrammerad struktur Enkel att ändra och bygga ut Öka antal adresser i ROM eller öka antal bitar per adress kan ge nya instruktioner Byt aktiv styrsignal genom att ändra enskilda bitar i minnet Eventuellt möjligt patcha processorinstruktioner! Enkel att återanvända Ändra bara minnesinnehåll Effektiv för stora smaskiner ddress beräkning (opcode + R) ktuellt Val av insignal alternativa addresser ROM Generell mikroprogrammeringsstruktur, forts. vvägning mellan storlek på ROM och möjlig funktion Fler möjliga insignalskombinationer/nästa kräver fler alternativa adresser och insignalval => större ROM Få alternativa adresser => avkodning av t ex opcode tar längre tid Kräver sekvens av jämförelser, bit för bit av opcode Effektivare lösning: uppslagstabell för nästa baserat på opcode-bitarna föreläsning... ddress beräkning (opcode + R) ktuellt Val av insignal alternativa addresser ROM TSE28 atorteknik (och U), föreläsning 9, Kent Palmkvist Begränsningar hos mikroprogrammerad struktur Begränsat antal olika förgreningar från varje Problem med avkodning av opcode? Går att fixa. Begränsat antal samtidiga villkorliga R flaggor testas per klockcykel beror bara på indata från föregående klockcykel igitalteknik: Mealy FSM reagerar inom samma klockcykel ddress beräkning (opcode + R) ktuellt Val av insignal alternativa addresser ROM

TSEA28 Datorteknik Y (och U)

TSEA28 Datorteknik Y (och U) TSE28 atorteknik (och U), föreläsning 9, Kent Palmkvist 28-3-9 3 Praktiska kommentarer TSE28 atorteknik (och U) Föreläsning 9 Kent Palmkvist, IS Laborationsanmälan startar Måndag 26/3 kl 2.3! Laboration

Läs mer

TSEA28 Datorteknik Y (och U)

TSEA28 Datorteknik Y (och U) TSEA28 Datorteknik Y (och U) Föreläsning 9 Kent Palmkvist, ISY TSEA28 Datorteknik Y (och U), föreläsning 9, Kent Palmkvist 2017-03-20 2 Dagens föreläsning Byggblocken i en processor Hur de fungerar Grundläggande

Läs mer

TSEA28 Datorteknik Y (och U)

TSEA28 Datorteknik Y (och U) 26-4-4 :24 TSE28 atorteknik (och U), föreläsning 9, Kent Palmkvist 26-4-4 2 agens föreläsning TSE28 atorteknik (och U) Föreläsning 9 Kent Palmkvist, IS Byggblocken i en processor Hur de fungerar Grundläggande

Läs mer

Minnet. Minne. Minns Man Minnet? Aktivera Kursens mål: LV3 Fo7. RAM-minnen: ROM PROM FLASH RWM. Primärminnen Sekundärminne Blockminne. Ext 15.

Minnet. Minne. Minns Man Minnet? Aktivera Kursens mål: LV3 Fo7. RAM-minnen: ROM PROM FLASH RWM. Primärminnen Sekundärminne Blockminne. Ext 15. Aktivera Kursens mål: LV3 Fo7 Konstruera en dator mha grindar och programmera denna Aktivera Förra veckans mål: Konstruktruera olika kombinatoriska nät som ingår i en dator. Studera hur addition/subtraktion

Läs mer

Digitalteknik EIT020. Lecture 15: Design av digitala kretsar

Digitalteknik EIT020. Lecture 15: Design av digitala kretsar Digitalteknik EIT020 Lecture 15: Design av digitala kretsar November 3, 2014 Digitalteknikens kopplingar mot andra områden Mjukvara Hårdvara Datorteknik Kretskonstruktion Digitalteknik Elektronik Figure:,

Läs mer

F2: Motorola Arkitektur. Assembler vs. Maskinkod Exekvering av instruktioner i Instruktionsformat MOVE instruktionen

F2: Motorola Arkitektur. Assembler vs. Maskinkod Exekvering av instruktioner i Instruktionsformat MOVE instruktionen 68000 Arkitektur F2: Motorola 68000 I/O signaler Processor arkitektur Programmeringsmodell Assembler vs. Maskinkod Exekvering av instruktioner i 68000 Instruktionsformat MOVE instruktionen Adresseringsmoder

Läs mer

Grundläggande datavetenskap, 4p

Grundläggande datavetenskap, 4p Grundläggande datavetenskap, 4p Kapitel 2 Datamanipulation, Processorns arbete Utgående från boken Computer Science av: J. Glenn Brookshear 2004-11-09 IT och Medier 1 Innehåll CPU ALU Kontrollenhet Register

Läs mer

Datorsystem 2 CPU. Förra gången: Datorns historia Denna gång: Byggstenar i en dators arkitektur. Visning av Akka (för de som är intresserade)

Datorsystem 2 CPU. Förra gången: Datorns historia Denna gång: Byggstenar i en dators arkitektur. Visning av Akka (för de som är intresserade) Datorsystem 2 CPU Förra gången: Datorns historia Denna gång: Byggstenar i en dators arkitektur CPU Visning av Akka (för de som är intresserade) En dators arkitektur På en lägre nivå kan vi ha lite olika

Läs mer

LV6 LV7. Aktivera Kursens mål:

LV6 LV7. Aktivera Kursens mål: Aktivera Kursens mål: LV6 LV7 Konstruera en dator mha grindar och programmera denna Aktivera Förra veckans mål: Konstruktruera olika kombinatoriska nät som ingår i en dator. Studera hur addition/subtraktion

Läs mer

System S. Datorarkitektur - en inledning. Organisation av datorsystem: olika abstraktionsnivåer. den mest abstrakta synen på systemet

System S. Datorarkitektur - en inledning. Organisation av datorsystem: olika abstraktionsnivåer. den mest abstrakta synen på systemet Datorarkitektur - en inledning Organisation av datorsystem: olika abstraktionsnivåer System S den mest abstrakta synen på systemet A B C Ett högnivåperspektiv på systemet a1 b1 c1 a2 b3 b2 c2 c3 En mera

Läs mer

Ext-13 (Ver ) Exempel på RTN-beskrivning av FLEX-instruktioner

Ext-13 (Ver ) Exempel på RTN-beskrivning av FLEX-instruktioner Ext-3 (Ver 203-04-2) Exempel på RTN-beskrivning av FLEX-instruktioner. Figur på sidan 2 i detta häfte visar hur datorn FLEX är uppbyggd. På sidan visas dessutom hur ALU:ns funktion väljs med styrsignalerna

Läs mer

Läsminne Read Only Memory ROM

Läsminne Read Only Memory ROM Läsminne Read Only Memory ROM Ett läsminne har addressingångar och datautgångar Med m addresslinjer kan man accessa 2 m olika minnesadresser På varje address finns det ett dataord på n bitar Oftast har

Läs mer

Ext-13 (Ver ) Exempel på RTN-beskrivning av FLEX-instruktioner

Ext-13 (Ver ) Exempel på RTN-beskrivning av FLEX-instruktioner Ext-3 (Ver 204-04-08) Exempel på RTN-beskrivning av FLEX-instruktioner. Figur på sidan 2 i detta häfte visar hur datorn FLEX är uppbyggd. På sidan visas dessutom hur ALU:ns funktion väljs med styrsignalerna

Läs mer

Ett minneselements egenskaper. F10: Minneselement. Latch. SR-latch. Innehåll:

Ett minneselements egenskaper. F10: Minneselement. Latch. SR-latch. Innehåll: F: Minneselement Innehåll: - Latchar - Flip-Flops - egister - Läs- och skrivminne (andom-access Memory AM) - Läsminne (ead Only Memory OM) Ett minneselements egenskaper Generellt sett så kan följande operationer

Läs mer

Program som ska exekveras ligger i primärminnet. Processorn hämtar instruk7on för instruk7on. Varje instruk7on, som är e= antal 1:or och 0:or, tolkas

Program som ska exekveras ligger i primärminnet. Processorn hämtar instruk7on för instruk7on. Varje instruk7on, som är e= antal 1:or och 0:or, tolkas 1 2 Program som ska exekveras ligger i primärminnet. Processorn hämtar instruk7on för instruk7on. Varje instruk7on, som är e= antal 1:or och 0:or, tolkas och instruk7onen exekveras. 3 4 Program kan beskrivas

Läs mer

TSEA28 Datorteknik Y (och U)

TSEA28 Datorteknik Y (och U) Praktiska kommentarer TSEA8 Datorteknik Y (och U) Föreläsning Kent Palmkvist, ISY Dagens föreläsning Latens/genomströmning Pipelining Laboration tips Sorteringsalgoritm använder A > B i flödesschemat Exemplet

Läs mer

HF0010. Introduktionskurs i datateknik 1,5 hp

HF0010. Introduktionskurs i datateknik 1,5 hp HF0010 Introduktionskurs i datateknik 1,5 hp Välkommna - till KTH, Haninge, Datateknik, kursen och till första steget mot att bli programmerare! Er lärare och kursansvarig: Nicklas Brandefelt, bfelt@kth.se

Läs mer

Digitala System: Datorteknik ERIK LARSSON

Digitala System: Datorteknik ERIK LARSSON Digitala System: Datorteknik ERIK LARSSON Dator Primärminne Instruktioner och data Data/instruktioner Kontroll Central processing unit (CPU) Fetch instruction Execute instruction Programexekvering (1)

Läs mer

TSEA22 Digitalteknik 2019!

TSEA22 Digitalteknik 2019! 1(39) 2019 Mattias Krysander Ingemar Ragnemalm 1(39) Föreläsning 5. Sekv1. enna föreläsning: Vippor Sekvensnät Moore och Mealy 2(39)2(39) Förra föreläsningen: Labb 1. Adderare. Carryaccelerator Och ännu

Läs mer

F5 Introduktion till digitalteknik

F5 Introduktion till digitalteknik Exklusiv eller XOR F5 Introduktion till digitalteknik EDAA05 Roger Henriksson Jonas Wisbrant På övning 2 stötte ni på uttrycket x = (a b) ( a b) som kan utläsas antingen a eller b, men inte både a och

Läs mer

ALU:n ska anslutas hur då?

ALU:n ska anslutas hur då? Aktivera Kursens mål: LV3 Fo7 Konstruera en dator mha grindar och programmera denna Aktivera Förra veckans mål: Konstruktruera olika kombinatoriska nät som ingår i en dator. Studera hur addition/subtraktion

Läs mer

En något mer detaljerad bild av en processor. De tre delarna i processorn är: Nere 3ll vänster finns e' antal register som används för a' lagra data.

En något mer detaljerad bild av en processor. De tre delarna i processorn är: Nere 3ll vänster finns e' antal register som används för a' lagra data. 1 3 4 Antag a' processorn ska exekvera instruk3onen ADD R1, R3. När instruk3onen är exekverad så a' processorn tagit innehållet i R1 och R3 och med hjälp av ALU:n är värdena adderade och resultatet är

Läs mer

En något mer detaljerad bild av en processor. De tre delarna i processorn är: Nere 3ll vänster finns e' antal register som används för a' lagra data.

En något mer detaljerad bild av en processor. De tre delarna i processorn är: Nere 3ll vänster finns e' antal register som används för a' lagra data. 1 2 3 Antag a' processorn ska exekvera instruk3onen ADD R1, R3. När instruk3onen är exekverad så a' processorn tagit innehållet i R1 och R3 och med hjälp av ALU:n är värdena adderade och resultatet är

Läs mer

Datorsystemteknik DVGA03 Föreläsning 8

Datorsystemteknik DVGA03 Föreläsning 8 Datorsystemteknik DVGA03 Föreläsning 8 Processorns uppbyggnad Pipelining Större delen av materialet framtaget av :Jan Eric Larsson, Mats Brorsson och Mirec Novak IT-inst LTH Innehåll Repetition av instruktionsformat

Läs mer

TSEA28 Datorteknik Y (och U)

TSEA28 Datorteknik Y (och U) Praktiska kommentarer TSEA8 Datorteknik Y (och U) Föreläsning Kent Palmkvist, ISY Dagens föreläsning RISC Mer information om hur arkitekturen fungerar Begränsningar Lab extra tillfälle för redovisning

Läs mer

0.1. INTRODUKTION 1. 2. Instruktionens opcode decodas till en språknivå som är förstålig för ALUn.

0.1. INTRODUKTION 1. 2. Instruktionens opcode decodas till en språknivå som är förstålig för ALUn. 0.1. INTRODUKTION 1 0.1 Introduktion Datorns klockfrekvens mäts i cykler per sekund, eller hertz. En miljon klockcykler är en megahertz, MHz. L1 cache (level 1) är den snabbaste formen av cache och sitter

Läs mer

Program kan beskrivas på olika abstrak3onsnivåer. Högnivåprogram: läsbart (för människor), hög abstrak3onsnivå, enkelt a> porta (fly>a 3ll en annan ar

Program kan beskrivas på olika abstrak3onsnivåer. Högnivåprogram: läsbart (för människor), hög abstrak3onsnivå, enkelt a> porta (fly>a 3ll en annan ar 1 Program kan beskrivas på olika abstrak3onsnivåer. Högnivåprogram: läsbart (för människor), hög abstrak3onsnivå, enkelt a> porta (fly>a 3ll en annan arkitektur), hårdvara osynlig Assembly- och maskinprogram:

Läs mer

Tentamen den 18 mars svar Datorteknik, EIT070

Tentamen den 18 mars svar Datorteknik, EIT070 Lunds Universitet LTH Tentamen den 18 mars 2015 - svar Datorteknik, EIT070 Skrivtid: 14.00-19.00 Tillåtna hjälpmedel: Inga. Maximalt antal poäng: 50 poäng För betyg 3 krävs 20 poäng För betyg 4 krävs 30

Läs mer

Elektroteknik MF1016 föreläsning 9 MF1017 föreläsning 7 Mikrodatorteknik

Elektroteknik MF1016 föreläsning 9 MF1017 föreläsning 7 Mikrodatorteknik Elektroteknik MF1016 föreläsning 9 MF1017 föreläsning 7 - Inbyggda system - Analog till digital signal - Utvecklingssystem, målsystem - Labutrustningen - Uppbyggnad av mikrokontroller - Masinkod, assemblerkod

Läs mer

Per Holm Lågnivåprogrammering 2014/15 24 / 177. int och double = = 2, 147, 483, 647

Per Holm Lågnivåprogrammering 2014/15 24 / 177. int och double = = 2, 147, 483, 647 Lågnivåprogrammering Föreläsning 2 Lågnivåprogrammering Förberedelse inför laboration 2. Maskinspråk, assemblerspråk Talrepresentation En enkel dator, komponenter Instruktionsformat, instruktionscykel

Läs mer

Föreläsningsanteckningar 2. Mikroprogrammering I

Föreläsningsanteckningar 2. Mikroprogrammering I Föreläsningsanteckningar 2. Mikroprogrammering I Olle Seger 2012 Anders Nilsson 2016 Innehåll 1 Inledning 2 2 En enkel dator 2 3 Komponenter 3 3.1 Register............................... 3 3.2 Universalräknare..........................

Läs mer

TSEA28 Datorteknik Y (och U)

TSEA28 Datorteknik Y (och U) TSEA28 Datorteknik Y (och U), föreläsning 2, Kent Palmkvist 2018-01-16 3 TSEA28 Datorteknik Y (och U) Föreläsning 2 Kent Palmkvist, ISY Praktiska kommentarer Mail kommer skickas ut när labanmälan är möjlig

Läs mer

Digitalteknik 7.5 hp distans: 5.1 Generella sekvenskretsar 5.1.1

Digitalteknik 7.5 hp distans: 5.1 Generella sekvenskretsar 5.1.1 Digitalteknik 7.5 hp distans: 5.1 Generella sekvenskretsar 5.1.1 Från Wikipedia: Sekvensnät Ett sekvensnäts utgångsvärde beror inte bara på indata, utan även i vilken ordning datan kommer (dess sekvens).

Läs mer

Digital- och datorteknik

Digital- och datorteknik Digital- och datorteknik Föreläsning #14 Biträdande professor Jan Jonsson Institutionen för data- och informationsteknik Chalmers tekniska högskola Vad vi har åstadkommit hittills: Med hjälp av kombinatoriska

Läs mer

Datormodell. Datorns uppgifter -Utföra program (instruktioner) Göra beräkningar på data Flytta data Interagera med omvärlden

Datormodell. Datorns uppgifter -Utföra program (instruktioner) Göra beräkningar på data Flytta data Interagera med omvärlden Datormodell Datorns uppgifter -Utföra program (instruktioner) Göra beräkningar på data Flytta data Interagera med omvärlden Intel 4004 från 1971 Maximum clock speed is 740 khz Separate program and data

Läs mer

Datorsystemteknik DAV A14 Föreläsning 1

Datorsystemteknik DAV A14 Föreläsning 1 Innehåll Datorsystemteknik DAV A14 Föreläsning 1 Kursinformation Introduktion till datorsystem Programmeringsmodellen Större delen av materialet framtaget av :Jan Eric Larsson, Mats Brorsson och Mirec

Läs mer

Datorteknik. Den digitala automaten. En dator måste kunna räkna! Register och bussanslutning

Datorteknik. Den digitala automaten. En dator måste kunna räkna! Register och bussanslutning Den digitala automaten Vägen från digitaltekniken till det kompletta styrsystemet Lund University, Sweden Insignaler Sekvensnät Utsignaler Kan vi betrakta insignalmönstret som en instruktion och det som

Läs mer

Datorteknik. Tomas Nordström. Föreläsning 2. För utveckling av verksamhet, produkter och livskvalitet.

Datorteknik. Tomas Nordström. Föreläsning 2. För utveckling av verksamhet, produkter och livskvalitet. Datorteknik Tomas Nordström Föreläsning 2 För utveckling av verksamhet, produkter och livskvalitet. Föreläsning 2 Check av övningar Von Neumann arkitekturen Minne, CPU, I/O Instruktioner och instruktionscykeln

Läs mer

Lågnivåprogrammering. Föreläsning 2 Lågnivåprogrammering. Binära tal. En enkel modell av datorns inre

Lågnivåprogrammering. Föreläsning 2 Lågnivåprogrammering. Binära tal. En enkel modell av datorns inre Lågnivåprogrammering Föreläsning 2 Lågnivåprogrammering Förberedelse inför laboration 2. Maskinspråk, assemblerspråk Talrepresentation En enkel dator, komponenter Instruktionsformat, instruktionscykel

Läs mer

SEKVENSKRETSAR. Innehåll

SEKVENSKRETSAR. Innehåll SEKVENSKRETSAR Innehåll Synkrona sekvenskretsar Tillståndsdiagram / tillståndstabell Definition av Moore- och Mealy-maskiner Tillståndskodning Syntes av sekventiell logik Räknare SEKVENSKRETSAR EXEMPEL

Läs mer

TENTAMEN. Datorteknik. D1/E1/Mek1/Ö Hjälpmedel: Häfte "ARM-instruktioner", A4-format, 17 sidor. Maxpoäng:

TENTAMEN. Datorteknik. D1/E1/Mek1/Ö Hjälpmedel: Häfte ARM-instruktioner, A4-format, 17 sidor. Maxpoäng: TENTAMEN D1/E1/Mek1/Ö1 1400-1800 Hjälpmedel: Häfte "ARM-instruktioner", A4-format, 17 sidor Maxpoäng: Betyg 3 Betyg 4 Betyg 5 60p 24p 36p 48p Frågor under tentamen: Börje Delistrand tel. +46702986358 Bilaga

Läs mer

En Von Neumann-arkitektur ( Von Neumann-principen i föreläsning 1) innebär:

En Von Neumann-arkitektur ( Von Neumann-principen i föreläsning 1) innebär: Lösningsförslag för 725G45-tentan 3/11-10 1. Vad menas med Von Neumann-arkitektur? (2p) En Von Neumann-arkitektur ( Von Neumann-principen i föreläsning 1) innebär: Data och instruktioner lagras i samma

Läs mer

IE1205 Digital Design: F9: Synkrona tillståndsautomater

IE1205 Digital Design: F9: Synkrona tillståndsautomater IE25 Digital Design: F9: Synkrona tillståndsautomater Moore och Mealy automater F8 introducerade vippor och vi konstruerade räknare, skift-register etc. F9-F skall vi titta på hur generella tillståndsmaskiner

Läs mer

Datorteknik. Den digitala automaten. En dator måste kunna räkna! Register och bussanslutning

Datorteknik. Den digitala automaten. En dator måste kunna räkna! Register och bussanslutning Den digitala automaten Vägen från digitaltekniken till det kompletta styrsystemet Lund University, Sweden Insignaler Sekvensnät Utsignaler Kan vi betrakta insignalmönstret som en instruktion och det som

Läs mer

Processor pipelining genom historien (Intel i9-intel i7)

Processor pipelining genom historien (Intel i9-intel i7) Processor pipelining genom historien (Intel i9-intel i7) Besnik Redzepi Lunds Universitet Abstrakt/Sammanfattning Syftet med denna uppsats är att jämföra Intels nya generation processorer och deras pipelining.

Läs mer

LABORATION. Datorteknik Y

LABORATION. Datorteknik Y LABORATION Datorteknik Y Mikroprogrammering Version 3.3 2012 (AE) 2013 (AE) 2017 (KP) Namn och personnummer Godkänd Uppg. 1-3 1 1 Inledning Syftet med laborationen är att skapa en känsla för vad som händer

Läs mer

TSEA28 Datorteknik Y (och U)

TSEA28 Datorteknik Y (och U) TSEA28 Datorteknik Y (och U), föreläsning 2, Kent Palmkvist 2019-01-22 3 TSEA28 Datorteknik Y (och U) Föreläsning 2 Kent Palmkvist, ISY Praktiska kommentarer Labanmälan öppnar måndag 28/1 kl 12.30 Anmälningssystemet

Läs mer

Tentamen. Datorteknik Y, TSEA28

Tentamen. Datorteknik Y, TSEA28 Tentamen Datorteknik Y, TSEA28 Datum 2016-08-16 Lokal TER2, TER4 Tid 14-18 Kurskod TSEA28 Provkod TEN1 Kursnamn Provnamn Datorteknik Y Skriftlig tentamen Institution ISY Antal frågor 6 Antal sidor (inklusive

Läs mer

Datorarkitekturer med operativsystem ERIK LARSSON

Datorarkitekturer med operativsystem ERIK LARSSON Datorarkitekturer med operativsystem ERIK LARSSON Dator Primärminne Instruktioner och data Data/instruktioner Kontroll Central processing unit (CPU) Fetch instruction Execute instruction Programexekvering

Läs mer

Tentamen den 14 januari 2016 Datorarkitektur med operativsystem, EDT621

Tentamen den 14 januari 2016 Datorarkitektur med operativsystem, EDT621 Lunds Universitet LTH Tentamen den 14 januari 2016 Datorarkitektur med operativsystem, EDT621 Skrivtid: 08.00-13.00 Tillåtna hjälpmedel: Inga. Maximalt antal poäng: 50 poäng För betyg 3 krävs 20 poäng

Läs mer

TSEA28 Datorteknik Y (och U)

TSEA28 Datorteknik Y (och U) TSEA28 Datorteknik Y (och U) Föreläsning 2 Kent Palmkvist, ISY TSEA28 Datorteknik Y (och U), föreläsning 2, Kent Palmkvist 2017-01-17 2 Dagens föreläsning Kort repetition Större programmeringsexempel Subrutiner

Läs mer

Struktur: Elektroteknik A. Digitalteknik 3p, vt 01. F1: Introduktion. Motivation och målsättning för kurserna i digital elektronik

Struktur: Elektroteknik A. Digitalteknik 3p, vt 01. F1: Introduktion. Motivation och målsättning för kurserna i digital elektronik Digitalteknik 3p, vt 01 Struktur: Elektroteknik A Kurslitteratur: "A First Course in Digital Systems Design - An Integrated Approach" Antal föreläsningar: 11 (2h) Antal laborationer: 4 (4h) Examinationsform:

Läs mer

Övning1 Datorteknik, HH vt12 - Talsystem, logik, minne, instruktioner, assembler

Övning1 Datorteknik, HH vt12 - Talsystem, logik, minne, instruktioner, assembler Övning1 Datorteknik, HH vt12 - Talsystem, logik, minne, instruktioner, assembler Talsystem Talsystem - binära tal F1.1. Hur många unsigned integers kan man göra med n bitar? Vilket talområde får dessa

Läs mer

Läs igenom hela laboration 5 innan du börjar beskriva instruktionsavkodaren i VHDL!

Läs igenom hela laboration 5 innan du börjar beskriva instruktionsavkodaren i VHDL! MCU LABORATION5 Laborationens syfte Läs igenom hela laboration 5 innan du börjar beskriva instruktionsavkodaren i VHDL! I denna laboration ska en enkel MCU (Micro-Controller_Unit) konstrueras. En MCU,

Läs mer

Digital- och datorteknik

Digital- och datorteknik Digital- och datorteknik Föreläsning #8 Biträdande professor Jan Jonsson Institutionen för data- och informationsteknik Chalmers tekniska högskola Assemblatorer vs kompilatorer En assemblator är ett program

Läs mer

Digitalteknik och Datorarkitektur 5hp

Digitalteknik och Datorarkitektur 5hp Foto: Rona Proudfoot (some rights reserved) Vi skall nu kolla närmare på hur det går till när en instruktion utförs. Fetch = + Digitalteknik och Datorarkitektur hp path & Control maj 2 karl.marklund@it.uu.se

Läs mer

Pipelining i Intel Pentium II

Pipelining i Intel Pentium II Pipelining i Intel Pentium II John Abdulnoor Lund Universitet 04/12/2017 Abstract För att en processor ska fungera måste alla komponenter inuti den samarbeta för att nå en acceptabel nivå av prestanda.

Läs mer

Minneselement,. Styrteknik grundkurs. Digitala kursmoment. SR-latch med logiska grindar. Funktionstabell för SR-latchen R S Q Q ?

Minneselement,. Styrteknik grundkurs. Digitala kursmoment. SR-latch med logiska grindar. Funktionstabell för SR-latchen R S Q Q ? Styrteknik grundkurs Digitala kursmoment Binära tal, talsystem och koder Boolesk Algebra Grundläggande logiska grindar Minneselement, register, enkla räknare Analog/digital omvandling SR-latch med logiska

Läs mer

DIGITAL ELEKTRONIK. Laboration DE3 VHDL 1. Namn... Personnummer... Epost-adress... Datum för inlämning...

DIGITAL ELEKTRONIK. Laboration DE3 VHDL 1. Namn... Personnummer... Epost-adress... Datum för inlämning... UMEÅ UNIVERSITET Tillämpad fysik och elektronik 2014 John Berge et al. DIGITAL ELEKTRONIK Laboration DE3 VHDL 1 Namn... Personnummer... Epost-adress... Datum för inlämning... Introduktion Syftet med denna

Läs mer

Sekvensnät vippor, register och bussar

Sekvensnät vippor, register och bussar ekvensnät vippor, register och bussar agens föreläsning: Lärobok kap.5 Arbetsbok kap 8,9,10 Ur innehållet: Hur fungerar en -latch? Hur konstrueras JK-, - och T-vippor? er och excitationstabeller egister

Läs mer

Tentamen i Digital Design

Tentamen i Digital Design Kungliga Tekniska Högskolan Tentamen i Digital Design Kursnummer : Kursansvarig: 2B56 :e fo ingenjör Lars Hellberg tel 79 7795 Datum: 27-5-25 Tid: Kl 4. - 9. Tentamen rättad 27-6-5 Klagotiden utgår: 27-6-29

Läs mer

Datorteknik. Föreläsning 6. Processorns uppbyggnad, pipelining. Institutionen för elektro- och informationsteknologi, LTH. Mål

Datorteknik. Föreläsning 6. Processorns uppbyggnad, pipelining. Institutionen för elektro- och informationsteknologi, LTH. Mål Datorteknik Föreläsning 6 Processorns uppbyggnad, pipelining Mål Att du ska känna till hur processorn byggs upp Att du ska kunna de viktigaste byggstenarna i processorn Att du ska känna till begreppet

Läs mer

F5 Introduktion till digitalteknik

F5 Introduktion till digitalteknik George Boole och paraplyet F5 Introduktion till digitalteknik EDAA05 Roger Henriksson Jonas Wisbrant p = b! (s " r) George Boole (1815-1864) Professor i Matematik, Queens College, Cork, Irland 2 Exklusiv

Läs mer

Digital- och datorteknik

Digital- och datorteknik Digital- och datorteknik Föreläsning #18 Biträdande professor Jan Jonsson Institutionen för data- och informationsteknik Chalmers tekniska högskola Assemblerprogrammering Assemblatorer vs kompilatorer

Läs mer

LABORATION DATORTEKNIK Y,C,I DATORTEKNIK D

LABORATION DATORTEKNIK Y,C,I DATORTEKNIK D LABORATION DATORTEKNIK Y,C,I DATORTEKNIK D Beskrivning av MIA-systemet Version: 2.4 1983 (BL) 1998 (TS) 2010 (AE,OVA) 2013 (OVA) 2018 (KP) INNEHÅLL 1. Inledning... 3 2. Maskinspråksprogrammerarens datormodell...

Läs mer

Föreläsning 2. Operativsystem och programmering

Föreläsning 2. Operativsystem och programmering Föreläsning 2 Operativsystem och programmering Behov av operativsystem En dator så som beskriven i förra föreläsningen är nästan oanvändbar. Processorn kan bara ges enkla instruktioner såsom hämta data

Läs mer

Tenta i Digitalteknik

Tenta i Digitalteknik Tenta i Digitalteknik Kurskod D0011E Tentamensdatum 2012-12-17 Skrivtid 9.00-14.00 Maximalt resultat 50 poäng Godkänt resultat 25 poäng Jourhavande lärare Per Lindgren Tel 070 376 8150 Tillåtna hjälpmedel

Läs mer

Det finns en hemsida. Adressen är http://www.idt.mdh.se/kurser/ct3760/

Det finns en hemsida. Adressen är http://www.idt.mdh.se/kurser/ct3760/ CT3760 Mikrodatorteknik Föreläsning 1 Torsdag 2005-08-25 Upprop. Det finns en hemsida. Adressen är http://www.idt.mdh.se/kurser/ct3760/ Kurslitteratur är Per Foyer Mikroprocessorteknik. Finns på bokhandeln.

Läs mer

Datorarkitekturer med operativsystem ERIK LARSSON

Datorarkitekturer med operativsystem ERIK LARSSON Datorarkitekturer med operativsystem ERIK LARSSON Översikt Processorn Maskininstruktioner Dator Primärminne Data/instruktioner Kontroll Central processing unit (CPU) Fetch instruction Execute instruction

Läs mer

LABORATION. Datorkonstruktion D

LABORATION. Datorkonstruktion D LABORATION Datorkonstruktion D Mikroprogrammering Version 4.0 2017 (AN) 1 1 Inledning Syftet med laborationen är att skapa en känsla för vad som händer i en enkel dator då en maskinkodsinstruktion (även

Läs mer

Datorarkitektur. Informationsteknologi sommarkurs 5p, Agenda. Slideset 3

Datorarkitektur. Informationsteknologi sommarkurs 5p, Agenda. Slideset 3 Informationsteknologi sommarkurs 5p, 2004 Mattias Wiggberg Dept. of Information Technology Box 337 SE751 05 Uppsala +46 18471 31 76 Collaboration Jakob Carlström Datorarkitektur Slideset 3 Agenda Datorns

Läs mer

Beskrivning av porthantering i mikroprocessorn SAM3U som används på vårt labkort SAM3U- EK.

Beskrivning av porthantering i mikroprocessorn SAM3U som används på vårt labkort SAM3U- EK. Tomas Nordström Högskolan i Halmstad Dokumentversion 0.1, 2012-04- 01 Beskrivning av porthantering i mikroprocessorn SAM3U som används på vårt labkort SAM3U- EK. Informationen till detta kompendium är

Läs mer

Tentamen. Datorteknik Y, TSEA28

Tentamen. Datorteknik Y, TSEA28 Tentamen Datorteknik Y, TSEA28 Datum 2017-10-26 Lokal TER1, TER3 Tid 8-12 Kurskod TSEA28 Provkod TEN1 Kursnamn Provnamn Datorteknik Y Skriftlig tentamen Institution ISY Antal frågor 6 Antal sidor (inklusive

Läs mer

Föreläsning 1: Intro till kursen och programmering

Föreläsning 1: Intro till kursen och programmering Föreläsning 1: Intro till kursen och programmering λ Kursens hemsida http:www.it.uu.se/edu/course/homepage/prog1/mafykht11/ λ Studentportalen http://www.studentportalen.uu.se UNIX-konton (systemansvariga

Läs mer

Övning1 Datorteknik, HH vt12 - Talsystem, logik, minne, instruktioner, assembler

Övning1 Datorteknik, HH vt12 - Talsystem, logik, minne, instruktioner, assembler Övning1 Datorteknik, HH vt12 - Talsystem, logik, minne, instruktioner, assembler Talsystem Talsystem - binära tal F1.1) 2 n stycken tal från 0 till 2 n 1 F1.2) 9 bitar (512 kombinationer) Talsystem - 2-

Läs mer

Tentamen den 14 januari 2015 Datorarkitekturer med operativsystem, EDT621, 7,5 poäng

Tentamen den 14 januari 2015 Datorarkitekturer med operativsystem, EDT621, 7,5 poäng Lunds Universitet LTH Ingenjörshögskolan, Helsingborg Tentamen den 14 januari 2015 Datorarkitekturer med operativsystem, EDT621, 7,5 poäng Skrivtid: 08.00-13.00 Tillåtna hjälpmedel: Inga. Maximalt antal

Läs mer

Föreläsningsanteckningar 3. Mikroprogrammering II

Föreläsningsanteckningar 3. Mikroprogrammering II Föreläsningsanteckningar 3. Mikroprogrammering II Olle Seger 2012 Anders Nilsson 2016 1 Inledning Datorn, som vi byggde i förra föreläsningen, har en stor brist. Den saknar I/O. I denna föreläsning kompletterar

Läs mer

Tentamen. Datorteknik Y, TSEA28

Tentamen. Datorteknik Y, TSEA28 Tentamen Datorteknik Y, TSEA28 Datum 2016-05-31 Lokal Kåra, T1, T2, U1, U15 Tid 14-18 Kurskod TSEA28 Provkod TEN1 Kursnamn Provnamn Datorteknik Y Skriftlig tentamen Institution ISY Antal frågor 6 Antal

Läs mer

Föreläsningsanteckningar 4. Pipelining

Föreläsningsanteckningar 4. Pipelining Föreläsningsanteckningar 4. Pipelining Olle Seger 2012, olles@isy.liu.se 21 januari 2013 1 Inledning Denna föreläsning handlar om pipelining, som är den helt dominerande processorarkitekturen i dag. Man

Läs mer

Tenta i Digitalteknik

Tenta i Digitalteknik Tenta i Digitalteknik Kurskod D0011E Tentamensdatum 2011-08-26 Skrivtid 9.00-14.00 Maximalt resultat 50 poäng Godkänt resultat 25 poäng Jourhavande lärare Per Lindgren Tel 070 376 8150 Tillåtna hjälpmedel

Läs mer

Föreläsning 1: Intro till kursen och programmering

Föreläsning 1: Intro till kursen och programmering Föreläsning 1: Intro till kursen och programmering Kursens hemsida http:www.it.uu.se/edu/course/homepage/prog1/vt11 Studentportalen http://www.studentportalen.uu.se Lärare: Tom Smedsaas, Tom.Smedsaas@it.uu.se

Läs mer

2 UPPBYGGNAD OCH FUNKTION

2 UPPBYGGNAD OCH FUNKTION UTKAST 27/9 2010 - Uppbyggnad och funktion 2 UPPBYGGNAD OCH FUNKTION Detta kapitel ägnas åt metoder och principer som används för att bygga upp ett komplett datorsystem bestående av centralenhet, minne

Läs mer

Tenta i Digitalteknik

Tenta i Digitalteknik Tenta i Digitalteknik Kurskod D0011E Tentamensdatum 2010-08-27 Skrivtid 9.00-14.00 Maximalt resultat 50 poäng Godkänt resultat 25 poäng inkl bonus Jourhavande lärare Per Lindgren Tel 070 376 8150 Tillåtna

Läs mer

Design av digitala kretsar

Design av digitala kretsar Föreläsningsanteckningar Föreläsning 15 - Digitalteknik Design av digitala kretsar Efter att ha studerat fundamentala digitaltekniska områden, ska vi nu studera aspekter som gränsar till andra områden.

Läs mer

LABORATION DATORTEKNIK D. Pipelining. Namn och personnummer. Version: (OS,OVA,AN)

LABORATION DATORTEKNIK D. Pipelining. Namn och personnummer. Version: (OS,OVA,AN) LABORATION DATORTEKNIK D Pipelining Version: 1.4 2016 (OS,OVA,AN) Namn och personnummer Godkänd 1 blank sida 2 Innehåll 1 Inledning 5 1.1 Syfte................................. 5 1.2 Förberedelser............................

Läs mer

Uppgift 1: a) u= a c + a bc+ ab d +b cd

Uppgift 1: a) u= a c + a bc+ ab d +b cd Uppgift 1: a) u= a c a bc ab d b cd b) a b c d u 0 0 0 0 1 0 0 0 1 1 0 0 1 0 1 0 0 1 1 0 0 1 0 0 1 0 1 0 1 1 0 1 1 0 1 0 1 1 1 1 1 0 0 0 1 1 0 0 1 0 1 0 1 0 1 1 0 1 1 0 1 1 0 0 0 1 1 0 1 0 1 1 1 0 0 1

Läs mer

TENTAMEN Datorteknik (DO2005) D1/E1/Mek1/Ö1

TENTAMEN Datorteknik (DO2005) D1/E1/Mek1/Ö1 Halmstad University School of Information Science, Computer and Electrical Engineering Tomas Nordström, CC-lab TENTAMEN Datorteknik (DO2005) D1/E1/Mek1/Ö1 Datum: 2012-05- 23 Tid och plats: 9:00 13:00 i

Läs mer

3. Mikroprogrammering II

3. Mikroprogrammering II 3. Mikroprogrammering II lite repetition in/ut-matning avbrott på OR-datorn hoppinstruktion labben Olle Roos dator LDA 000 12 ADD 100 7 STA 000 13 12 1 13 8 13 6 8 0 18,1,11 2,3,5,11 7,8,11 17,10 18,1,11

Läs mer

IT för personligt arbete F5

IT för personligt arbete F5 IT för personligt arbete F5 Datalogi del 1 DSV Peter Mozelius 1 En dators beståndsdelar 1) Minne 2) Processor 3) Inmatningsenheter 1) tangentbord 2) scanner 3) mus 4) Utmatningsenheter 1) bildskärm 2)

Läs mer

Datorsystemteknik DAV A14 Föreläsning 1

Datorsystemteknik DAV A14 Föreläsning 1 Innehåll Datorsystemteknik DAV A14 Föreläsning 1 Kursinformation Introduktion till datorsystem Programmeringsmodellen Större delen av materialet framtaget av :Jan Eric Larsson, Mats Brorsson och Mirec

Läs mer

4. Pipelining. 4. Pipelining

4. Pipelining. 4. Pipelining 4. Pipelining 4. Pipelining Det finns en pipelinad biltvätt i Linköping spoltvätttork spoltvätt tork spolning tvätt tork De tre momenten tar lika lång tid Alla bilar går igenom samma program Väntetid 1/3

Läs mer

Exempeltentamen Datorteknik, EIT070,

Exempeltentamen Datorteknik, EIT070, Lunds Universitet LTH Exempeltentamen Datorteknik, EIT070, Skrivtid: xx.00-xx.00 Tillåtna hjälpmedel: Inga. Maximalt antal poäng: 50 poäng För betyg 3 krävs 20 poäng För betyg 4 krävs 30 poäng För betyg

Läs mer

Tentamen. Datorteknik Y, TSEA28

Tentamen. Datorteknik Y, TSEA28 Tentamen Datorteknik Y, TSEA28 Datum 2015-06-01 Lokal Tid 14-18 Kurskod Provkod Kursnamn Provnamn Institution Antal frågor 6 Antal sidor (inklusive denna sida) 6 Kursansvarig Lärare som besöker skrivsalen

Läs mer

Tentamen Datorteknik D del 2, TSEA49

Tentamen Datorteknik D del 2, TSEA49 Tentamen Datorteknik D del 2, TSEA49 Datum 2012-05-24 Lokal TER2 Tid 8-12 Kurskod TSEA49 Provkod TEN1 Kursnamn Datorteknik D del 2 Institution ISY Antal frågor 6 Antal sidor (inklusive denna 10 sida) Kursansvarig

Läs mer

Introduktion till programmering och Python Grundkurs i programmering med Python

Introduktion till programmering och Python Grundkurs i programmering med Python Introduktion till programmering och Python Hösten 2009 Dagens lektion Vad är programmering? Vad är en dator? Filer Att tala med datorer En första titt på Python 2 Vad är programmering? 3 VAD ÄR PROGRAMMERING?

Läs mer

Svar till tentamen den 16 december 2013 Datorarkitekturer med operativsystem, EDT621, 7,5 poäng

Svar till tentamen den 16 december 2013 Datorarkitekturer med operativsystem, EDT621, 7,5 poäng Lunds Universitet LTH Ingenjörshögskolan, Helsingborg Svar till tentamen den 16 december 2013 Datorarkitekturer med operativsystem, EDT621, 7,5 poäng Skrivtid: 08.00-13.00 Tillåtna hjälpmedel: Inga. Maximalt

Läs mer

Högskolan i Halmstad Digital- och Mikrodatorteknik 7.5p. Lista på registeruppsättningen i PIC16F877A Datablad TTL-kretsar 74-serien

Högskolan i Halmstad Digital- och Mikrodatorteknik 7.5p. Lista på registeruppsättningen i PIC16F877A Datablad TTL-kretsar 74-serien DIGITAL- OCH MIKRODATORTEKNIK, U2 09.00 13.00 Tillåtna hjälpmedel: Instruktionslista PIC16F877A Lista på registeruppsättningen i PIC16F877A Datablad TTL-kretsar 74-serien Fullständiga lösningar skall inlämnas.

Läs mer

Sekvensnät i VHDL del 2

Sekvensnät i VHDL del 2 Laboration 6 i digitala system ht-16 Sekvensnät i VHDL del 2 Realisering av Mealy och Moore i VHDL............................. Namn............................. Godkänd (datum/sign.) 2 Laborationens syfte

Läs mer

Närliggande allokering Datorteknik

Närliggande allokering Datorteknik Närliggande allokering Datorteknik ERIK LARSSON TID Problem: Minnet blir fragmenterat Paging Demand paging Sida (S) Dela upp primärminnet i ramar (frames) och program i sidor (pages) Program 0 RD.0 1 RD.1

Läs mer

Föreläsningsanteckningar till Konstruktionsmetoder 981027

Föreläsningsanteckningar till Konstruktionsmetoder 981027 Föreläsningsanteckningar till Konstruktionsmetoder 981027 Jämförelse mellan 68705P3 och 16F84 externt MC68705P3 PIC16F84 I/O 20 13 Kapsling 28-pin DIL 18-pin DIL Drivförmåga på pinnar PortB 10mA Sink,

Läs mer