PM SÄTERHÖJDEN 1 DAGVATTENHANTERING 2016-04-18
Uppdrag 266858, Säterhöjden - Dagvattenhantering Titel på rapport: Säterhöjden 1, Dagvattenhantering Status: Slutleverans Datum: 2016-04-18 Medverkande Beställare: Kontaktperson: AB Familjebostäder Per Andrén Konsult: Uppdragsansvarig: Handläggare: Kvalitetsgranskare: Tyréns Johan Ekvall Embla Myrdal Olof Jonasson Revideringar Revideringsdatum 2016-04-15 Version: Slutrapport Initialer: EM/JE Författare: Embla Myrdal, Johan Ekvall Datum: 2015-12-17 Handlingen granskad av: Olof Jonasson Datum: 2015-12-22 Tyréns AB 118 86 Stockholm Besök: Peter Myndes Backe 16 Tel: 010 452 20 00 www.tyrens.se Säte: Stockholm Org.Nr: 556194-7986 2016-04-18
Sammanfattning Detta PM syftar till att utreda befintlig och framtida dagvattensituation i del av området kring Bjursätragatan i Rågsved, i Stockholm söderort. I utredningen har avrinning före och efter omdaning beräknats och förslag till lokalt omhändertagande av dagvatten (LOD) presenteras. Området ligger inom sjön Magelungens avrinningsområde (Tyresåns sjösystem). Utredningsområdet består av två delområden på vardera sidan om Bjursätragatan. Delområde 1 sträcker sig norrut längs med Bjursätragatans västra sida från korsningen med Lurstigen. I nuläget består delområde 1 av en parkeringsyta med garage samt naturmark. Delområde 1 kommer efter omdaning bestå av två längor med bostadshus längs med Bjursätragatan. I delområde 2 planeras två studentbostadshus i anslutning till Bjursätragatan. Delområde 2 är ett naturområde mellan Bjursätragatan och Nynäsbanan. Området lutar brant i riktning mot järnvägen, inom området löper en bäckravin som slutar strax intill banvallen. Det är oklart hur vatten från bäckravinen rinner mot Magelungen förbi Nynäsbanan. Delområde 1 avvattnas i nuläget via befintligt dagvattennät i Bjursätragatan. Avrinningsberäkningar för båda delområdena visar att avrinningen kommer att öka efter omdaning/exploatering. Avrinning från delområde 1 förväntas öka med ca 27 l/s (ca 60 %) vid ett 10-årsregn (32 l/s, klimatanpassat 10-årsregn). Avrinningen från delområde 2 förväntas öka med ca 28 l/s (ca 290 %) vid ett 10-årsregn (34 l/s, klimatanpassat 10-årsregn). För båda delområdena gäller generellt att så mycket markyta som möjligt bör vara grön eller genomsläpplig, hårdgjorda ytor bör undvikas i möjligaste mån. Det finns önskemål från Stockholms stad om att inte minska tillrinningen till bäckravinen. Med tanke på område 2:s lutningsförhållanden finns goda möjligheter att leda dagvatten från studentbostäderna till bäckravinen. Avrinning kan avledas med översilning mot bäckravinen. Åtgärder bör vidtas för att förhindra erosionsskador i naturmarken. Då båda delområdena ligger högt i terrängen bedöms ingen översvämningsrisk föreligga inom planområdet förutsatt att områdena höjdsätts så att fall erhålls mot Bjursätragatan och i viss mån mot naturmarken vid delområde 2. I område 1 (norra delen) finns risk för att ett instängt område skapas på grund av att den västra och norra sidan begränsas av en stödmur mot den omgivande högre marken. Avrinningen från marken ovan måste hindras från att rinna över stödmuren. Möjlighet till ytlig avrinning mot Bjursätragatan måste finnas vid extrema regntillfällen, exempelvis ett 100-årsregn. Om allt dagvatten från delområde 2 leds mot bäckravinen kan sannolikt höga flöden uppstå vid intensiv nederbörd. Det har bedömts som olämpligt att öka flödet mot banvallen, då det redan i nuläget finns viss risk för översvämning i anknytning till banvallen. Därför bör endast en mindre del av dagvattnet från delområde 2 ledas mot naturmarken och vidare mot banvallen, övrigt dagvatten leds efter fördröjning mot ledningsnätet i Bjursätragatan. Dagvatten från område 1 bör i möjligaste mån fördröjas innan avledning till allmänt ledningsnät, dock är markförhållandena sådana att det kan bli tekniskt svårt att genomföra för hela området. Totalt bedöms de föreslagna LOD-åtgärderna kunna bibehålla dagens flöden även i framtiden. Vad gäller dagvattenföroreningar bedöms föroreningsspridning från området efter exploatering bli låg då det rör sig om mindre bostadsområden med begränsad fordonstrafik. För att undvika att föroreningar sprids via dagvatten bör miljöbelastande byggnads material undvikas. Väljs inerta material så som tegel eller målad takplåt anses påverkan bli marginell eller ingen. Möjligheten att uppnå uppsatta miljömål för recipienten bedöms inte påverkas genom exploateringen. Under anläggningsskedet finns risk för grumling av dagvatten och utsläpp av främst oljeprodukter från entreprenadmaskiner och kväve vid sprängningsarbeten inom området. Genom att redan i inledningsskedet vidta åtgärder för att förhindra utsläpp kan effekterna av byggverksamheten dämpas eller helt utebli. 3(21)
Innehållsförteckning 1 Bakgrund och syfte... 5 2 Metodik och avgränsning... 7 3 Befintligt avvattningssystem och rening av dagvatten... 7 4 Markförhållanden... 8 5 Dagvattenrecipienten... 8 6 Kommunens krav och riktlinjer gällande dagvattenhantering... 9 7 Resultat av utredning... 9 7.1 Delområde 1... 9 7.2 Delområde 2... 10 8 Lokalt omhändertagande av dagvatten (LOD) efter exploatering... 10 8.1 Delområde 1... 10 8.2 Delområde 2... 11 9 Översvämningsrisker... 13 10 LOD-åtgärdernas effekt... 14 11 Byggskedet... 15 Bilaga 1. Jordartskarta... 16 Bilaga 2. Flödesberäkningar... 17 Bilaga 3. Foton från platsbesök... 19 Bilaga 4. Preliminär höjdsättning delområde 2... 21 Omslagsbild: Delområde 2, Studenthus sett från Bjursätragatan i ostlig riktning (Bergkrantz Arkitekter) 4(21)
1 Bakgrund och syfte Detta PM syftar till att utreda befintlig och framtida dagvattensituation för en planerad omdaning i Rågsved, i Stockholm söderort. I utredningen har avrinningen före och efter omdaning beräknats och förslag till lokalt omhändertagande av dagvatten (LOD) presenteras. Utredningen berör två områden på vardera sidan om Bjursätragatan. Delområdena kommer att benämnas delområde 1 (väster om Bjursätragatan) och delområde 2 (norr om Bjursätragatan), se figur 1. Delområde 1 består i dagsläget av en parkeringsyta med garage samt naturområde längs med del av Bjursätragatan. Delområde 2 består av ett naturområde mellan Bjursätragatan och Nynäsbanan. Detta område lutar brant åt nordost, genom området löper en bäckravin. Rågsvedsvägen Delområde 2 Okänt hur vatten från ravinen avleds till Magelungen förbi spårområdet, kulvert saknas. Nynäsbanan Bjursätragatan Delområde 1 Figur 1. Planområdet i nuläge, flygfoto från Eniro.se. Delområde 1 utgörs i dagsläget av ett naturmarksområde samt en hårdgjord yta med garage. Delområde 2 utgörs av naturmark. Planområdenas gränser markeras med gul streckad linje. Bäckravin ungefärligt markerad med turkos linje. Blå, streckade pilar visar ytavrinningsriktning på Bjursätragatan mot Rågsvedsvägen. 5(21) Lurstigen
Delområde 1 kommer efter omdaningen att bestå av sex bostadshus i två husgrupper, se figur 2. Husen följer Bjursätragatans sträckning från korsningen Bjursätragatan/Lurstigen och norrut. Husen förses med gårdar och parkeringar mot Stövargatan. Stödmur mot högre belägen naturmark Figur 2. Delområde 1 efter omdaning, planområdets gräns visas i gul streckad linje. Sex bostadshus förläggs i två husgrupper längs med Bjursätragatan (Illustration från planförslagshandling mars-april 2015). Blå heldragna linjer visar schematiskt befintligt dagvattennät i Bjursätragatan och Strövargatan. Delområde 2 kommer efter omdaningen att bestå av två studentbostadslängor i byggda i vinkel. Strax öster om de planerade studentbostadshusen rinner periodvis en mindre bäck i en bäckravin (figur 3). Marken lutar kraftigt mot nordost/järnvägen (Nynäsbanan) och mot bäckravinen. Bäcken torkar troligen ut på sommaren. Tillrinningsområdet var sannolikt större innan bebyggelsen längs med Bjursätragatan tillkom. 6(21)
Bäckravin U-område Figur 3. Illustrationsplan för delområde 2 med studentbostäder, förslag till planområde visas med blå streckad linje. (Bergkrantz Arkitekter och Familjebostäder 2015-12-01). Byggnaderna förses med pulpettak. Område inom streckad linje visar ungefärlig utbredning av U-område för befintliga ledningar. 2 Metodik och avgränsning Underlag i form av skisser, situationsplaner, samlingskartor med mera har erhållits från AB Familjebostäder samt Bergkrantz Arkitekter AB (e-post 2015-12-01 Per Andrén och 2015-12- 03/08 Gustav Stjärnström). Avrinningsytor har tagits fram med hjälp av erhållen situationsplan för området. Beräknad avrinning är begränsad till ytorna innanför markeringar i figur 1, 2 och 3. Utredningen har inte beaktat flöden som uppkommer på intilliggande fastigheter, allmän platsmark och gator. Geologisk information har inhämtats från Sveriges Geologiska Undersökning (SGU), byggnadsgeologisk karta 1980 (Stockholms stad), se bilaga 1, samt från geoteknisk undersökning som genomförts av Structor (2013) 1. 3 Befintligt avvattningssystem och rening av dagvatten Området har duplikat ledningssystem, se figur 2. Renings- och fördröjningsåtgärder för dagvatten saknas i området, även nedströms i ledningsnätet. En dagvattenledning finns i Bjursätragatan som lutar relativt brant österut mot Rågsvedsvägen där anslutning till större ledning sker öster om denna. Till ledningen i Bjursätragatan ansluts även en ledning från Strövargatan via ledning genom delområde 1. 1 Structor 2013-09-25, Säterhöjden 1 m.fl., Rågsved Stockholms stad, PM Geoteknik Mark- och vattenförhållanden 7(21)
Ledningen i Rågsvedsvägen mynnar i ett dike med utlopp i den östra delen av sjön Magelungen. Området kring utloppet har våtmarkskaraktär (se figur 5) vilket troligen ger en viss rening av dagvattnet innan det når Magelungen. Beaktat vägens lutning förekommer sannolikt betydande ytflöde mot Rågsvedsvägen vid intensiv nederbörd. Ytlig avrinning ske slutligen mot lågpunktsstråk längs med Hardemogatan strax öster om Rågsvedsvägen. Vatten från naturmarken på den norra sidan av Bjursätragatan leds mot nordost via en bäckravin mot Nynäsbanan. Kulvert under Nynäsbanan saknas på platsen enligt information på BIS (Baninformation, Trafikverket.se). Längs med Nynäsbanan finns dock dräneringssystem med viss oregelbunden intervall, i detta fall något öster om bäckravinens slut. Enligt uppgifter från Stockholms stad visar en översiktlig översvämningskartering att det finns risk för vattenansamling i närheten av banvallen vid ett 100-årsregn. Samma underlag visar även på risk för översvämning nedströms området vid Hardemogatan. 4 Markförhållanden Som framgår av översiktliga geotekniska kartor i bilaga 2 består marken inom utredningsområdet främst av berg och morän (olika information beroende på underlag). I delområde 1 bedöms berggrunden ligga i dagen eller strax under markytan i hela delområdet, iakttagelser vid platsbesök stärker uppfattningen. Möjligheterna till infiltration bedöms därför som starkt begränsade (se bilder från platsbesök i bilaga 3). I delområde 2 är infiltrationsförhållandena bättre, granskogen antyder djupare lager med morän där en bäckravin skurit sig ner. Marken är blockig med något enstaka inslag av berg i dagen (se bilder i bilaga 3). Då marken lutar kraftigt österut och mot bäckravinen bedöms ytlig avrinning ske vid intensiv nederbörd. 5 Dagvattenrecipienten Området ligger inom sjön Magelungens avrinningsområde (Vattenförekomst SE657041-163174) 2. Magelungen är ca 2 km 2 till ytan och ligger inom Stockholm och Huddinge kommuner och är en del av Tyresåns sjösystem 3. Enligt Viss (Vatteninformationssystem Sverige) uppnår inte sjön krav för god ekologisk status utan statusen är klassificerad som måttlig status främst pga. näringsämnespåverkan och hög förekomst av växtplankton. Kravet att uppnå god status har satts med en tidsfrist till år 2021 då det anses ekonomiskt orimligt och tekniskt omöjligt att vidta åtgärder för att uppnå god ekologisk status till år 2015. Magelungen uppnår krav för god kemisk status med undantag till kvicksilverföreningar och bromerad difenyleter. Enligt Tyresåns vattenvårdsförbund är Magelungens vatten näringsrikt med höga halter av fosfor. Sjön har återkommande problem med syrebrist, algblomning och igenväxning. 2 VISS om Magelungen: http://www.viss.lansstyrelsen.se/waters.aspx?watereuid=se657041-163174 (hämtat 2015-12- 08) 3 Om Magelungen på Tyresåns vattenvårdsförbunds hemsida: http://www.tyresan.se/show.asp?si=994&go=magelungen (hämtat 2015-12-08) 8(21)
6 Kommunens krav och riktlinjer gällande dagvattenhantering Inom Stockholms stad gäller Stockholm stads dagvattenstrategi 4. Strategin syftar till att staden ska ha en hållbar dagvattenhantering som skapar värden i stadsmiljön och minimerar negativ påverkan på människors hälsa och miljön. Enligt strategin ska dagvatten hanteras nära källan i största möjliga mån genom lokal dagvattenhantering på kvartersmark eller allmän platsmark. Dagvattensystem ska också anläggas och dimensioneras för att kunna hantera förväntade klimatförändringar. Vid exploatering av delområde 2 har det framförts önskemål från stadens sida om att inte minska tillförseln av vatten till den befintliga bäckravinen då ravinen bedöms ha naturvärden som ska bevaras. 7 Resultat av utredning De två delområdenas ytor delades upp i fyra kategorier. De olika kategorierna är tak, hårdgjorda ytor, gårdsmark och naturmark. Resultat för flödesberäkningar för de två delområdena presenteras var för sig nedan. Mer detaljerade beräkningar finns i bilaga 2. 7.1 Delområde 1 Tabell 1. Resultat av avrinningsberäkning före och efter omdaningen utan LOD-åtgärder för tre regntillfällen. Dimensionerande regn, 10 min varaktighet, återkomsttid: 2 år 5 år 10 år Area Avrinningskoeff., l/s m 3 l/s m 3 l/s m 3 (ha) ⱷ Summa efter omdaning 0,59 0,55 42 25 55 33 73 44 Summa nuläge 0,59 0,35 27 16 35 21 46 28 Skillnad i % 58 % 58 % 58 % Skillnad i l/s 15 l/s 20 l/s 27 l/s Resultaten visar att den totala avrinningen kommer att öka med cirka 27 l/s (58 %) vid ett 10- årsregn. Orsaken är att ytor som tidigare varit naturmark ersätts med takytor. Framtida förväntade klimatförändringar bedöms av bl.a. SMHI öka risken för intensivare regn. Det rekommenderas därför att använda en så kallad klimatfaktor vid beräkning av 10-årsregn. Klimatfaktor i detta fall har sats till 1,2 vilket ungefär motsvarar ett 20-årsregn för ett 10-årsregn. För ett klimatanpassat 10-årsregn i tabell 1 innebär detta att den uppskattade avrinningen efter omdaning ökar från 73 l/s (123 l/s, ha) till 87 l/s (148 l/s, ha). 4 Dagvattenstrategi Stockholms väg till en hållbar dagvattenhantering (2015-03-09) 9(21)
7.2 Delområde 2 Summa efter omdaning Tabell 2. Resultat av avrinningsberäkning före och efter omdaningen utan LOD-åtgärder för tre regntillfällen. Dimensionerande regn, 10 min varaktighet, återkomsttid: 2 år 5 år 10 år Area Avrinnings- l/s m 3 l/s m 3 l/s m 3 (ha) koeff., ⱷ 0,43 0,37 22 13 29 17 38 23 Summa nuläge 0,43 0,10 5,6 3,4 7,4 4,4 9,7 5,8 Skillnad i % 289 % 289 % 289 % Skillnad i l/s 16 l/s 21 l/s 28 l/s Resultaten i tabell 2 visar att avrinningen från området ökar med ca 28 l/s (cirka 290 %)vid ett 10-årsregn. Orsaken är att naturmarksyta delvis ersätts med tak och gårdsyta. Inget dagvatten leds i nuläget från naturmarken mot allmänna ledningar i Bjursätragatan på grund av marklutningen mot ravinen/banvallen. Om allt dagvatten efter exploatering leds mot Bjursätragatan innebär detta att avrinningen mot ravinen minskar. Det bör dock påpekas att avrinningsområdet till bäckravinen (ej framtaget i denna utredning) är större än planområdet, relativt hela avrinningsområdet blir minskningen därför inte lika stor. Gårdsytans utformning är i nuläget inte fastställd och därför har en viktad avrinningskoefficient (0,4) antagits för ytan mellan studentbostäderna och Bjursätragatan. Gårdytan antas bestå av gångstigar och plattor med inslag av planteringar och gröna ytor. Om en klimatfaktor på 1,2 läggs på beräkningarna för 10-årsregnet ökar avrinningen från området från 38 l/s (87 l/s, ha) utan klimatfaktor till 45 l/s (105 l/s, ha). 8 Lokalt omhändertagande av dagvatten (LOD) efter exploatering För båda delområdena gäller generellt att så mycket markyta som möjligt bör vara grön eller genomsläpplig, hårdgjorda ytor bör undvikas i möjligaste mån. Exempelvis kan parkeringsytorna i delområde 1 förses med genomsläpplig beläggning (betongraster). Vad gäller dagvattenföroreningar bedöms föroreningsspridning från området efter exploatering bli låg då det rör sig mindre bostadsområden med begränsad fordonstrafik. För att undvika att föroreningar sprids via dagvatten bör miljöbelastande byggnads material undvikas. Väljs inerta material så som tegel eller målad takplåt anses påverkan bli marginell eller ingen. 8.1 Delområde 1 Då marken inom delområde 1 till största delen tycks bestå av berg i dagen, eller berg med ett tunt lager morän bedöms infiltrationsförmågan inom fastigheten vara begränsad. I annat fall kan man anlägga magasin på fastighetsmarken som avtappas med bräddledning till det befintliga dagvattennätet. Då en befintlig dagvattenledning (samt tele och spillvattenledning enligt samlingskarta) går tvärs över delområde 1 måste dessa ledningars läge fastställas inför byggstart (se figur 4). 10(21)
I område 1 i den norra delen finns risk för att ett instängt område skapas på grund av att den västra och norra sidan begränsas av en stödmur mot den omgivande högre marken. På grund av det instängda läget rekommenderas inga LOD-åtgärder i denna del av område 1. På grund av U-området kring VA-ledningarna söder denna del av bebyggelsen kan inga LOD-åtgärder genomföras där. Avrinningen från hustaken som vettet mot väster och från övrig mark bör därför ledas direkt till dagvattenledningen som passerar genom området (se figur 4). Då det finns risk för översvämning nedströms i ledningsnätet (se avsnitt 3 och 9) bör, om möjligt, någon form av fördröjning vidtas innan dagvattnet leds ut till allmän ledning. För den södra delen av område 1 kan, om marklutning och geotekniska förhållanden tillåter, någon form av LOD-åtgärd anläggas mellan den södra och den norra delen av området, se figur 4. Om förhållandena medger kan del av dagvattnet från den södra delen infiltreras i det området. Dock förekommer berg nära markytan i området som kan försvåra infiltration. Marken lutar dessutom mot Bjursätravägen vilket medför ytterligare problem vid ett eventuellt anläggande av ett infiltrations magasin eller annan form av fördröjningsåtgärd. Totalt rör det sig om cirka 30 m 3 som vid ett 10-årsregn kommer att ledas mot infiltrations/fördröjningsmagasinet. Infiltration av dagvatten från tak i dagvattenkassetter kan ske även längs med Bjursätragatan, dock med samma reservation för att berg kan ligga nära markytan samt att andra installationer kan utgöra ett hinder. Oavsett vald lösning måste bräddavlopp finnas mot ledningsnätet. 8.2 Delområde 2 Då det från stadens sida finns önskemål om att förse bäckravinen med vatten har detta alternativ studerats. Med tanke på marklutning i delområde 2 är det fullt möjligt att avleda dagvatten mot bäckravinen. Dels kan detta ske genom översilning av naturmarken, dels kan dagvattnet mer direkt ledas mot ravinen. Översilning ger en långsammare flödesökning i ravinen. Oavsett alternativ måste åtgärder vidtas för att förhindra erosionsskador i naturmarken och i bäckravinen. En åtgärd kan vara stensättning där dagvatten från området leds ut. Att avleda allt dagvatten från delområde 2 mot bäckravinen har dock bedömts som olämpligt då kulvert under banvallen saknas (se avsnitt 3, Befintligt avvattningssystem). Trafikverket har bedömt att flödet ner mot banvallen inte kan öka. Efter samråd med staden bedöms samma mängd vatten som i nuläget vara lämpligt att leda till ravinen efter exploatering i område 2. Detta innebär att avrinning från en viss del av den hårdgjorda ytan leds mot ravinen, flödet ska då motsvara det som området ger i dag, exempelvis cirka 10 l/s vid ett 10-årsregn (enligt tabell 2). Enligt detaljerade beräkningar i bilaga 2 ger kvarvarande naturmark inom planområdet efter exploatering ett flöde på ca 5 l/s vid ett 10-årsregn. Resterande 5 l/s kan komma från gården eller en del av takytorna. Valet av avrinningsyta kan göras i senare skeden på det sätt som bedöms vara tekniskt/praktiskt lämpligt. Enligt preliminär höjdsättning (bilaga 4) kommer del av ytan att avvattnas mot gröna ytor och naturmarken. Någon fördröjning av flödet mot bäckravinen utöver det som sker genom infiltration/översilning bedöms inte vara nödvändig. Om det i det senare skeden bedöms som möjligt att tillföra mer vatten till bäckravinen kan detta troligen ske genom enkla justeringar. Exempelvis kan dagvatten från tak avledas mot naturmarken. Med gjorda antaganden enligt ovan så kan inte detta ske i större omfattning. Övrigt dagvatten (cirka 30 l/s vid ett 10-årsregn) måste avledas mot ledningsnätet i Bjursätragatan. Eftersom inget dagvatten från området leds till ledningsnätet i nuläget blir detta en nettoökning. Då det finns risk för översvämning nedströms (se avsnitt 3 och 9) bör någon form av fördröjning vidtas innan dagvattnet leds ut till allmän ledning. Denna kan ske i ett magasin med strypt utlopp som placeras under gårdsmarken. Om det bedöms som lämpligt kan även gårdsytorna avvattnas mot en öppen fördröjningslösning (våt eller torr damm), även denna åtgärd kräver strypt utlopp. Oavsett vald lösning måste bräddavlopp finnas mot ledningsnätet. Den volym vatten som magasin/damm ska fördröja vid ett 10-årsregn är minst cirka 15 m 3, desto hårde magasinet stryps desto mer volym krävs. Eftersom området kommer att fyllas upp bedöms möjligheterna att anlägga LOD-anläggning på gården som goda, ingen platsbrist föreligger på gården. Magasinets exakta storlek och utformning utreds i senare skeden då gården och Va-systemen projekteras. 11(21)
. Del av fastigheten avvattnas mot naturmarken, erosionsskydd bör anläggas bäckravin Möjligt läge för LOD-åtgärd, ansluts till ledning i gata Instängt område som avvattnas direkt till allmän ledning Avrinning från detta område måste hindras från att rinna över stödmur och ner mot byggnader Möjligt läge för LOD-åtgärd P-ytor kan förses med genomsläpplig beläggning Figur 4. Illustration av avledningsvägar för dagvatten mot bäckravinen (turkos linje). Dagvatten från område 1 visas med blå pilar. Grov streckad pil visar ungefärligt läge för befintlig dagvattenledning (U-område). Sadeltak i delområde 1 ger cirka hälften av avrinningen mot gata. Ytlig avrinning mot bäckfåran från delområde 2 visas med ljusblå streckade pil. 12(21) Möjligt läge LODåtgärd för takvatten längs med Bjursätragatan
9 Översvämningsrisker Då båda delområdena ligger högt i terrängen bedöms ingen översvämningsrisk föreligga förutsatt att områdena höjdsätts så att fall erhålls mot främst Bjursätragatan och i viss mån mot naturmark öster om delområde 2 (se figur 5 nedan). Bjursätragatan har fall mot Rågsvedsvägen (se avsnitt 3), i detta område finns risk för översvämning vid 100-årsregn. I område 1 i den norra delen finns risk för att ett instängt område skapas på grund av att den västra och norra sidan begränsas av en stödmur mot den omgivande högre marken. Här måste en höjdsättning av området ske så att vatten ytligt kan rinna söderut och ut mot Bjursätravägen. Vatten från omgivande mark får inte tillåtas att rinna in mot husen, därför bör stödmuren utformas så att detta inte kan ske. Detta måste beaktas då området höjdsätts (höjdsättning av området inte gjord på grund av osäkerheter avseende bergnivåer under markytan). Om dagvatten från delområde 2 leds mot bäckravinen kan sannolikt höga flöden uppstå i ravinen vid intensiv nederbörd. Det kan röra sig om drygt 38 l/s vid ett 10-årsregn, dagens flöden från naturmarken inom planområdet ligger på betydligt lägre nivåer. Lutningen är så pass brant att någon infiltration troligen inte sker i större omfattning vid den typen av nederbörd, vid 100-årsregn ökar risken ytterligare. Då bäckravinen avslutas mot Nynäsbanan och trumma under banvallen saknas kan detta eventuellt påverka järnvägen (se avsnitt 3). Avledning av allt dagvatten från delområde 2 mot ravinen bör därför inte ske. Preliminär höjdsättning av delområde 2 (bilaga 4) ger en lågpunkt där vatten ska samlas upp på ytan framför den östra byggnaden. Om lågpunkten fylls upp vid exempelvis ett 100-årsregn kommer vattnet att rinna ut mot Bjursätragatan, lågpunkten bör därför inte leda till avvattningsproblem inom planområdet. Figur 5. Från Länsstyrelsens lågpunktskartering som pekar ut områden med översvämningsrisk och avrinningsstråk. Planområdet ungefärligt markerat. I område innanför streckad linje finns risk för översvämning vid 100-årsregn. Observera lågpunktskarteringen inte tar hänsyn till ledningssystem eller infiltrationsförhållanden. 2 1 13(21) Utlopp mot våtmark och Magelungen
10 LOD-åtgärdernas effekt En minskad belastning på ledningsnätet är positivt då detta leder till att risken för att ledningarna går fulla vid intensiv nederbörd. Risken för översvämning nedströms kring Rågsvedsvägen minskar. Med vissa antaganden om LOD kan en uppskattning av åtgärdernas effekt göras. I delområde 2 vid studentbostäderna bedöms det som möjligt att fördröja all avrinning vid ett klimatanpassat 10-årsregn (del som leds mot det allmänna ledningsnätet i Bjursätragatan). Detta innebär att flödena ut kan minskas från cirka 30 l/s till ner mot cirka 5 l/s. Utgående flöde är beroende av hur hårt utloppet från magasinet stryps. Desto hårdare strypning, desto mer magasinsvolym krävs. För den del av dagvattnet som kan ledas till det område där inflitrationsmöjligheter kan finnas i delområde 1 kan antas att 50 % av avrinningen tas om hand vid ett klimatanpassat 10-årsregn. Bedömningen är osäker då infiltration kan vara svårt att genomföra, liksom även alternativet med fördröjningsmagasin. Det innebär att flödet ut sjunker från cirka 70 l/s till cirka 35 l/s vilket är mindre än dagens avrinning (46 l/s). Bedömningen av effekterna av LOD ska ses som ungefärliga och ska endast ge en uppfattning om hur mycket flödena ut från området kan dämpas och hur stor volym vatten som kan reduceras via infiltration. Vid avledning via magasin enbart avsedda för att fördröja dagvattnet dämpas flödena ut från området men volymen dagvatten påverkas inte i någon större utsträckning, utflödet sker dock under längre tid. Vid infiltration påverkas den volymen och därmed även flödet ut. Vid lägre regnintensiteter (kortare återkomsttid) kan ökad reduktion av flöden och volymer förväntas. Den största mängden dagvatten sett över året genereras vid regntillfällen med låg intensitet. En reduktion av den totala avrinningen leder till motsvarande minskning av föroreningstillförseln till recipienten. För att bibehålla dagens flöden till ledningsnätet i framtiden beaktat förväntad klimatförändring krävs cirka 25 % LOD i området. Eftersom delområde 2 inte bidrar till någon avrinning mot ledningsnätet i nuläget kan bara avrinningen från delområde 1 användas för en jämförelse avseende belastningen på ledningsnätet. Den antagna reduktionen ovan bör räcka för att inte flödet ska öka i framtiden. Huruvida de föreslagna LOD-åtgärderna är möjliga att genomföra beror inte bara på markförhållanden, tillgänglig mark och möjlighet att leda vatten till dessa. Om det finns acceptans för att omhänderta maximal nederbörd mindre än de redovisade 10-års regnen ökar möjligheten att vidta åtgärder generellt för hela området, speciellt för område 1 där det är osäkert hur mycket LOD som kan åstadkommas. Oavsett åtgärder så minskar flödena ut även vid intensiv nederbörd, dock kan inte hela flödet tas om hand och fördröjas. 14(21)
11 Byggskedet Under anläggningsskedet finns risk för grumling av dagvatten och utsläpp av främst oljeprodukter från entreprenadmaskiner. Vid sprängningsarbeten inom området tillkommer betydande mängder kväve från s.k. bomsalvor och spill av sprängmedel som transporteras bort med dagvattnet. Då omfattande bergschakt ska ske är detta viktigt att beakta. Slam från schaktarbeten kan även påverka ledningssystemet nedströms området. Exempel på åtgärder som kan vidtas är slam- och oljeavskiljning i containersystem av dag- och dränvatten från arbetsområden. Om det anses vara befogat kan vatten efter viss rening (slam/oljeavskiljning) ledas till spillvattennätet eftersom utsläpp av kväve från sprängningsarbeten inte kan renas i reningsanläggningar på platsen. Detta måste ske i reningsverk, i detta fall Henriksdals reningsverk. Genom att redan i inledningsskedet vidta åtgärder för att förhindra utsläpp kan effekterna av byggverksamheten dämpas eller helt utebli. 15(21)
Bilaga 1. Jordartskarta 2 1 Jordartskarta www.sgu.se. Planområdet visas ungefärligt innanför streckad markering. Gul yta = lera, röd = berg i dagen. Röd färg med blå prickar = tunnare lager med morän Jordartskarta www.stockholm.se, byggnadsgeologisk karta 1980.Gul yta = lera, blå = morän, rödbrun = berg i dagen. 2 1 16(21)
Bilaga 2. Flödesberäkningar Flödesberäkningar för delområde 1 före och efter exploatering. Dimensionerande regn Klimatfaktor 1 1 1 1,2 Återkomsttid 2 år 5 år 10 år 10 År Varaktighet 10 min 10 min 10 min 10 min Regnintensitet 135 l/s*ha 170 l/s*ha 225 l/s*ha 270 l/s*ha mm nederbörd 7,7 mm 10,4 mm 13,1 mm 15,7 mm area avrinn. red area l/s m 3 l/s m 3 l/s m 3 l/s m 3 (ha) koeff. Framtida bebyggelse, Delområde 1 Tak 0,206 0,900 0,185 24,1 14,5 31,5 18,9 41,7 25,0 50,1 30,0 Hårdgjort/p-yta/ 0,101 0,800 0,081 10,5 6,3 13,7 8,2 18,2 10,9 21,8 13,1 gångvägar Gårdsmark/grönyta 0,283 0,200 0,057 7,4 4,4 9,6 5,8 12,7 7,6 15,3 9,2 Summa 0,590 0,547 0,323 42,0 25,2 54,9 32,9 72,6 43,6 87,2 52,3 Nuläge, Delområde 1 Tak (garage) 0,052 0,900 0,047 6,1 3,7 8,0 4,8 10,5 6,3 12,6 7,6 Hårdgjort 0,148 0,800 0,118 15,4 9,2 20,1 12,1 26,6 16,0 32,0 19,2 Naturmark 0,391 0,100 0,039 5,1 3,0 6,6 4,0 8,8 5,3 10,6 6,3 Summa 0,591 0,346 0,204 26,6 15,9 34,7 20,8 46,0 27,6 55,2 33,1 Diff i % 58,0 % 58,0 % 58,0 % 58,0 % Diff i l/s 15,4 l/s 20,1 l/s 26,7 l/s 32,0 l/s 17(21)
Flödesberäkningar för delområde 2 före och efter exploatering. Dimensionerande regn Klimatfaktor 1 1 1 1,2 Återkomsttid 2 år 5 år 10 år 10 År Varaktighet 10 min 10 min 10 min 10 min Regnintensitet 135 l/s*ha 170 l/s*ha 225 l/s*ha 270 l/s*ha mm nederbörd 7,7 mm 10,4 mm 13,1 mm 15,7 mm area avrinn. red area l/s m 3 l/s m 3 l/s m 3 l/s m 3 (ha) koeff. Framtida bebyggelse, Delområde 2 Tak 0,119 0,900 0,107 13,9 8,4 18,2 10,9 24,1 14,5 28,9 17,4 Gård mellan väg och hus 0,099 0,400 0,040 5,1 3,1 6,7 4,0 8,9 5,3 10,6 6,4 Naturmark 0,215 0,100 0,022 2,8 1,7 3,7 2,2 4,8 2,9 5,8 3,5 Summa 0,433 0,388 0,168 21,9 13,1 28,6 17,2 37,8 22,7 45,4 27,2 Nuläge, Delområde 2 Naturmark 0,433 0,100 0,043 5,6 3,4 7,4 4,4 9,7 5,8 11,7 7,0 Summa 0,433 0,1 0,043 5,6 3,4 7,4 4,4 9,7 5,8 11,7 7,0 Diff i % 289 % 289 % 289 % 289 % Diff i l/s 16,2 l/s 21,2 l/s 28,1 l/s 33,7 l/s 18(21)
Bilaga 3. Foton från platsbesök Fotografi från platsbesök december 2015. Delområde 2 mot bäckravin till höger i bild. Fotografi från platsbesök december 2015. Delområde 2, vägbank Bjursätragatan till vänster i bild. 19(21)
Fotografi från platsbesök december 2015. Delområde 1, norra delen, sett från Bjursätragatan. Fotografi från platsbesök december 2015. Delområde 1 sett från korsning Bjursätragatan/Lurstigen norrut. 20(21)
Bilaga 4. Preliminär höjdsättning delområde 2 N Lågpunkt med dagvattenbrunn, lämpligt läge för LOD-åtgärd 21(21) Område vars avrinning leds mot gröna ytor Illustrationsplan, 2016-04-14, Topia landskapsarkitekter Pilar visar riktning vid ytlig avrinning