FYRA ÅR MED LOKALA STYRELSER MED ELEVMAJORITET

SKOLVERKET 2001-05-28 Dnr 2000:405 Avdelning för kursplaner och nationell utveckling FYRA ÅR MED LOKALA STYRELSER MED ELEVMAJORITET En sammanfattning av förutsättningarna för och erfarenheterna av lokala styrelser med elevmajoritet och en summering av genomförda utvärderingar

INNEHÅLLSFÖRTECKNING 1. SAMMANFATTNING...3 1.1 Bakgrund och motiv till försöksverksamheten med lokal styrelse med elevmajoritet...3 1.2 Skolverkets utvärderingar av försöksverksamheten...4 1.3 Slutsatser...6 2. FÖRUTSÄTTNINGAR FÖR LOKALA STYRELSER INOM GYMNASIESKOLAN OCH DEN KOMMUNALA VUXENUTBILDNINGEN...11 2.1 Lokala styrelser med elevmajoritet...11 2.2 Den lokala styrelsens arbetsordning...11 2.3 Elevernas medverkan i styrelsen...11 2.4 Ansvaret för försöksverksamheten...12 2.5 Styrelsens sammansättning...12 3. ELEVER I MAKTENS KORRIDORER...13 3.1 Inledning...13 3.2 Urval...13 3.3 Kommunnivå...13 3.4 Skolnivån...16 3.5 Elevnivå...20 3.6 Rektorsnivå...23 3.7 Personalnivån...25 4. LOKALA STYRELSER OCH OLIKA UPPFATTNINGAR OM DEMOKRATIBEGREPPET...28 4.1 Inledning...28 4.2 Initiativ till införandet av lokala styrelser...28 4.3 Motiv till deltagande i försöksverksamheten...30 4.4 Uppfattningar kring beslutet om deltagande i försöksverksamheten...32 4.5 De lokala styrelsernas organisation...34 4.6 Skolornas erfarenheter av försöksverksamheten...40 4.7 Slutsatser...44 5. ELEVERNA TAR MAKTEN?...46 5.1 Inledning...46 5.2 Utökad delegation...46 5.3 En bild av arbetet i styrelserna...47 5.4 Resultat av delstudie ett - Protokoll kontra förordningstext...47 5.5 Resultat av delstudie två - Enkäter...48 6. VARFÖR GENOMFÖRS INTE REFORMEN?...54 6.1 Förståelsen och kunskapen...55 6.2 Viljan...56 6.3 Möjligheterna att genomföra beslutet...58 6.4 Andra insatser...60 6.5 Omgivning...62 7. BILAGOR...65 Inkomna anmälningar om lokala styrelser inom gymnasieskolan och den kommunala vuxenutbildningen...65 Litteraturlista...66 2

3 1. SAMMANFATTNING 1.1 Bakgrund och motiv till försöksverksamheten med lokal styrelse med elevmajoritet Av departementsskrivelsen Där man inte har något inflytande finns inget personligt ansvar (Ds 1995:5), som innehåller en kartläggning av elev- och föräldrainflytandet i skolan, framgår att det formella elevinflytandet med bl.a. klassråd, elevråd och skolkonferenser är etablerat inom de flesta skolor och fungerar relativt bra. Men också de formella samrådsformerna behöver utvecklas framför allt i de högre årskurserna i grundskolan och i gymnasieskolan. Det finns för få institutionaliserade möten i skolan där de olika parterna kan komma till tals och diskutera frågor som är av stor betydelse för elever och personal. Rätten att kunna påverka är grundläggande. Detta kommer till uttryck i bl.a. FN: s konvention om barnets rättigheter. Artikel 12 ger barn och unga rätt att föra fram sina åsikter i alla frågor som rör dem, varvid barnets åsikter skall tillmätas betydelse i förhållande till barnets ålder och mognad. I skollagen (1985:1100) föreskrivs också att eleverna skall ha inflytande över hur deras utbildning utformas. Läroplanen (Lpf 94) framhåller elevernas rätt att aktivt delta såväl i undervisningens uppläggning och planering som i skolans verksamhet över huvud taget. Eleverna skall ha inflytande därför att det ingår i skolans uppgifter att fostra till demokratiska medborgare. För att kunna utveckla tolerans och förståelse för andra måste eleverna involveras i samarbete med andra. Eleverna måste få erfarenhet av att ta ansvar och utöva inflytande som bygger på demokratiska grunder. Med ett större inflytande ökar också ansvarstagandet. Elevinflytande är inte enbart en rättvise- och demokratifråga utan också en fråga om utbildningskvalitet. Först med ett stort inflytande över det egna lärandet kan eleven omvandla lärarens undervisning till kunskaper som fungerar som egna verktyg för ett fortsatt lärande. Med ökat inflytande ökar motivationen. Det formella elevinflytandet behöver utvecklas. Ett formellt inflytande som markerar att eleverna är kompetenta att ta ett större ansvar är en viktig markering. Det är en hållning som får återverkningar på undervisningen. Eleverna i gymnasieskolan är så vuxna att de är kompetenta att ta ett ansvar för sin utbildning och för sin skola och att deras kompetens bör utnyttjas som en resurs för skolans ledning och personal. Förutsättningen för att lokal styrelse med elevmajoritet skall fungera är att det finns ett genuint intresse hos en stor grupp elever att ta på sig ett större ansvar för sin skola. Det formella inflytandet i en lokal styrelse gör det lättare för eleverna att kräva inflytande även i klassrummet och i övrigt på skolan. Skolkommittén har i sitt delbetänkande

Inflytande på riktigt - Om elevers rätt till inflytande, delaktighet och ansvar (SOU 1996:22) belyst och kartlagt samt redovisat sina ställningstaganden vad gäller elevinflytande i skolan. Propositionen 1996/97:109 om Lokala styrelser med elevmajoritet bygger på Skolkommitténs betänkande. Riksdagens beslut med anledning av propositionen innebär att kommunerna får möjlighet att under en försöksperiod på fyra år inrätta lokala styrelser med elevmajoritet. Ansvaret för utvecklingen av lokala samverkansformer ligger nu i första hand på rektor. I en föreskrift (SKOLFS 97:13) åläggs rektor ett särskilt ansvar för att utvecklingen av skolans arbetsformer gynnar ett aktivt elevinflytande. Genom försöksverksamheten kan det formella elevinflytandet utvecklas. Försöksverksamheten med lokala styrelser med elevmajoritet började den 1 juli 1997 och pågår enligt ett första regeringsbeslut till och med den 30 juni 2001. Försöksverksamheten har den 29 mars 2001 förlängts genom ett nytt regeringsbeslut som innebär att den kan pågå till utgången av juni månad 2003. Under denna period får styrelsen för utbildning i en kommun överlåta vissa av de ansvars- och beslutsfunktioner som idag ligger på styrelsen eller på rektorn för gymnasieskolan eller den kommunala vuxenutbildningen till en lokal styrelse med elevmajoritet. Försöksverksamheten, som omfattar gymnasieskolan och den kommunala vuxenutbildningen, regleras i en särskild förordning - Förordning om försöksverksamhet med lokala styrelser inom gymnasieskolan och den kommunala vuxenutbildningen (SFS 1997:642). Förordningen reglerar förutsättningarna för försöksverksamheten, vad anmälan till Skolverket skall innehålla samt i vilka frågor den lokala styrelsen med elevmajoritet kan fatta besluta. De grundläggande motiven för att inrätta lokala styrelser med elevmajoritet är sammanfattningsvis att slå vakt om de mänskliga rättigheterna och den demokratiska fostran i skolan. Genom en ökad motivationen för de egna studierna förväntas utbildningskvaliteten blir bättre. Den lokala styrelsen innebär också att skolan frigör och utnyttjar den kompetens som finns hos eleverna. 4 1.2 Skolverkets utvärderingar av försöksverksamheten Det grundläggande syftet med Skolverkets utvärderingar är att vid försöksperiodens slut kunna överlämna en redovisning till regeringen om hur verksamheten med de lokala styrelserna med elevmajoritet har fungerat och vilka resultat man uppnått. Slutsatserna kan utgöra underlag för eventuella beslut om att permanent införa lokala styrelser inom gymnasieskolan och den kommunala vuxenutbildningen. Skolverkets samlade utvärdering av försöksverksamheten med lokala styrelser bygger på flera delrapporter som beskriver både den pågående processen och uppnådda resultat vid olika tidpunkter för försöksverksamheten. På Skolverkets uppdrag har flera studier av lokala styrelser med elevmajoritet genomförts. De blivande rapportförfattarna har alla varit studerande vid något universitet. Utvärderingsuppdraget har ingått som en del i den studerandes universitetsstudier och den studerande har erhållit metodisk handledning genom sin institution.

5 Den första rapporten, Elever i maktens korridorer - En studie av hur det gick till när ett antal gymnasieskolor bestämde sig för att inrätta lokal styrelse, har skrivits av Mattias Danielsson, studerande vid den Statsvetenskapliga institutionen, Uppsala Universitet. Handledare har varit fil dr. Mats Lundström. Rapporten låg klar i september 1999 och kunde därefter läggas ut som pdf-fil på Skolverkets hemsida. Den andra rapporten, Eleverna tar makten? - en studie av försöksverksamhet med lokala styrelser med elevmajoritet -, är sammanställd av Monica Brännström, under handledning av universitetslektor Kerstin Bergqvist, Linköpings Universitet. Rapporten överlämnades till Skolverket i november 2000. Den tredje utvärderingsrapporten är skriven av Maria Engstrand, Statsvetenskapliga Institutionen vid Göteborgs Universitet under vetenskaplig handledning av Maria Jarl och Maria Oskarsson. Rapporten, Varför genomförs inte reformen som avser att öka det lokala inflytandet över gymnasieskolan? En undersökning av varför implementeringen av beslutet som möjliggör lokala styrelser med elevmajoritet avviker från det avsedda, överlämnades till Skolverket i februari 2001. Ovanstående rapport finns i en något omarbetad version under titeln Nej tack till ökat inflytande? En undersökning av varför implementeringen av beslutet som möjliggör lokala styrelser med elevmajoritet avviker från det avsedda. Den överlämnades till Skolverket i mars 2001. Slutsatser från Engstrands och Wässings studie En analys och utvärdering av lokala styrelser utifrån olika uppfattningar av demokrati, 1999, har också tagits med i denna rapport. Motiven för att låta studeranden vid olika Universitet genomföra de olika utvärderingarna av de lokala styrelserna med elevmajoritet har varit en önskan att kombinera ett påtagligt och nödvändigt utvärderingsuppdrag med den enskilde studerandes pågående utbildning. Både berörda institutioner och Skolverk har funnit att denna samverkan varit lärorik och fruktbar. Uppdragen till de olika studeranden och deras institutioner har utgått från de arbetsplaner som tagits fram för projektet. Frågeställningar att besvara vid den första utvärderingen (år 2) Vid den första studien fokuseras bakgrund och förutsättningar för inrättandet av lokal styrelse med elevmajoritet. 1. Vilka diskussioner har föregått beslutet att inrätta elevinflytande? 2. Vad kännetecknar en lokal styrelse med elevmajoritet? Typ av kommun? Vem står för initiativet? Hur utformas styrelsens befogenheter? Vilka frågor har beslutats i styrelsen? Hur sker återkopplingen till "valmanskåren"? 3. Har inrättandet av en lokal styrelse med elevmajoritet påverkat skolans inre arbete? Hur uppfattar eleverna, personalen, rektor och nämnd styrelsens

6 arbete? Bidrar den lokala styrelsen till en dynamisk pedagogisk utveckling i skolan? Undersökningen har skett på elev- och lärarnivå, skolnivå och kommunal nivå och beskriver hur den lokala styrelsen kommit igång med sin verksamhet. Det som är av intresse är den lokala styrelsens inre liv, utveckling, arbetsinsatser och arbetsresultat under den tid den varit verksam. Ett mindre antal kommuner och gymnasieskolor har valts ut för att ingå i undersökningen. De metoder som har använts är både av kvalitativ och kvantitativ art. Den kvalitativa ansatsen består av djupintervjuer, gruppsamtal, telefonintervjuer och besök på skolor. Den kvantitativa ansatsen består av analyser av styrelseprotokoll och enkäter. Frågeställningar att besvara vid den andra utvärderingen (år 3) Under den andra studien fokuserades den utveckling som skett i styrelsens inre arbete och de effekter som kan utläsas av styrelsens arbete. Genom analyser av styrelseprotokoll och nämndprotokoll i kombination med enkäter besvaras frågorna som gäller de faktiska och de upplevda effekterna av den lokala styrelsen på skolans inre arbete. Leder, enligt elevernas och skolpersonalens uppfattning, inrättandet av en lokal styrelse till en utvecklingen av en aktiv närdemokrati? Den andra avstämningen har också skett på elev- och lärarnivå, skol- och kommunal nivå. Frågeställningar att besvara vid den tredje utvärderingen (år 4) Av samtliga gymnasieskolor och komvuxenheter i landet har ett fyrtiotal successivt anmält sig till försöksverksamheten. Det betyder att ett litet antal skolor har gått med i försöket. Ur Skolverkets perspektiv kan det ses som ett problem att så få skolor anmält sitt intresse för deltagande och det innebär att det inte går att dra några generella slutsatser från de studier som genomförts. Under den tredje utvärderingen blev huvudfrågan av naturliga skäl varför så få gymnasieskolor och komvuxenheter har valt att införa lokal styrelse med elevmajoritet. Varför har denna inflytandereform inte rönt ett större intresse från de verksamma inom det frivilliga skolväsendet? Är eleverna inte intresserade av en möjlighet som kan öka deras medbestämmande? 1.3 Slutsatser Antalet anmälda lokala styrelser med elevmajoritet uppgår efter den fyraåriga försöksperioden till totalt 40. I förhållande till det totala antalet gymnasieskolor och komvuxenheter utgör detta antal endast 40 promille av möjliga styrelser. Försöksverksamheten återfinns i totalt 27 olika kommuner. Några av dessa utmärker sig på så sätt att de har infört ett större antal styrelser. I Jönköpings kommun deltar samtliga gymnasieskolor och vuxengymnasiet i försöksverksamheten. Förhållandet är detsamma i Örebro kommun där samtliga gymnasieskolor och en komvuxenhet deltar i försöksverksamheten. Malmö kommun har anmält tre styrelser och Karlstads kommun två. I resterande 23 kommuner finns en anmäld lokal styrelse.

7 Att två kommuner lyckats etablera lokala styrelser i samtliga sina gymnasieskolor kan tyda på att det är avgörande för implementeringen av försöksverksamheten att man från kommunalt politiskt håll prioriterar och lyfter fram elevinflytandet. Även om man i förarbetena betonar vikten av att initiativet kommer från den lokala nivån så är motiven för att delta i försöksverksamheten desamma oavsett från vilket håll som initiativet kommer ifrån. När initiativet kommit från skolan har det som regel funnits bättre möjligheter att hålla en öppen dialog i avsikt att förankra beslutet i skolans alla grupper. Även när initiativet kommit från centralt politiskt håll har man i flertalet fall eftersträvat att lyssna på och ta till vara synpunkterna från skolorna. När initiativet till en lokal styrelse kommit från politiskt håll har kunskapen om vad försöksverksamheten skulle innebära för skolan varit mindre än på de skolor som på eget initiativ valt att gå med i försöksverksamheten. De kommunala företrädarna har sett den lokala styrelsen som ett nytt alternativ att engagera eleverna och den uppfattas som ett viktigt komplement till det informella elevinflytandet. Motivet för alla kommunala företrädare som verkat för en lokal styrelse är att göra eleverna mera delaktiga i skolan och ge dem ett reellt inflytande över sin studiesituation. De menar att det fortfarande är mycket viktigt att slå vakt om elevernas möjlighet till påverkan på undervisningen. Elevernas inflytande måste ses som en kedja som går från klassrummet genom hela skolan och in till styrelserummet. För en bred implementering av försöksverksamheten tycks kommunens övergripande policybeslut och agerande vara av avgörande betydelse. Med det krävs andra aktiva och pådrivande aktörer för att förverkliga denna form av formellt elevinflytande. Skoledning, all skolpersonal och samtliga elever är aktörer i skolan som har stor betydelse för en framgångsrikt implementering av försöket. Av samtliga studier i denna sammanställning framgår betydelsen av skolledningens eller rektors inställning till den lokala styrelsen. Rektorn på en gymnasieskola har enligt läroplanen och gymnasieförordningen det övergripande ansvaret för att utveckla olika former för elevinflytande. Det är därför naturligt att rektorernas förhållningssätt blir avgörande för införandet av den lokala styrelsen. Motiven för rektor är viljan att utöka elevinflytandet och verka för en bättre elevdemokrati, men också viljan att göra eleverna delaktiga i viktiga beslut som gäller skolan. Har rektor dessutom fått ett uppdrag från sin nämnd att verka för en lokal styrelse blir detta ytterligare ett argument för attt aktivt arbeta för implementeringen. På skolor med lokal styrelse uppger ett antal av rektorerna att deras personliga arbetsbelastning ökat till följd av nyordningen. Beredningen av ärenden måste nu göras grundligare och dokumenteras på ett mera omfattande sätt, men själva rollen har inte förändrats och någon maktförskjutning till styrelsens fördel har inte upplevts. Enligt rektorerna medför den lokala styrelsen en öppen och ökad dialog om skolfrågor som medför att alla grupper inom skolan kan vara med i

8 beslutsprocessen. Rektorerna som grupp är också den som uppvisar en stor tillförsikt när det gäller elevernas behov av kunskaper för att på ett konstruktivt sätt kunna delta i styrelsearbetet. Om eleverna uppvisar kunskapsluckor kan denna brist åtgärdas genom utbildning och information enligt dem. Rektorerna är den enda grupp som anser att elevernas låga intresse för att engagera sig i skolövergripande frågor inte utgör ett stort hinder för att införa en lokal styrelse. Rektorerna är också den grupp som menar att skolans organisation kan försvåra implementeringen av försöket. De kan förutse de svårigheter som ligger i att finna en fungerande kommunikation till ett stort antal elever och att kontinuiteten i styrelsearbetet hotas av att elever endast går tre år i gymnasiet. I gymnasieförordningen finns reglerat klarråd och skolkonferens som samverkansorgan mellan skolans elever och personal. Den kommunala nämnden kan bestämma vilka ej författningsbundna frågor som annars hör till rektors beslutsområde som kan överföras till skolkonferensen. Skolkonferensen utgör sedan länge ett redan etablerat och författningsstött samverkansorgan som klart kan konkurrera med inrättandet av en lokal styrelse. Väl fungerande skolkonferenser kan utgöra en förklaring till varför så få gymnasieskolor har genomfört försöket med lokala styrelser. Av rektorernas bedömning av de lokala politikernas försök att utveckla skolkonferensen framgår att nästa alla tillfrågade rektorer anser att de lokala politikerna knappast alls har försökt att utveckla den befintliga skolkonferensen. Detta tyder på att de lokala politikerna gärna talar om elevinflytande men att de uppvisar påtagliga brister i att använda de instrument som redan finns för att förverkliga ett utvidgat inflytande. Har man inte utnyttjat möjligheten att förstärka skolkonferensens mandat genom tydlig delegation, är det också förståeligt att de lokala politikerna brustit i att aktivt verka för att lokala styrelser införs. Hur man lokalt har hanterat skolkonferensen får i detta sammanhang en stor betydelse för att avgöra om det pågår konkreta insatser för att genom dem utveckla det lokala elevinflytandet på skolorna. Skolans personal har en avgörande betydelse för elevernas möjlighet att utveckla sitt inflytande genom att de under skolvardagen är bärare av och representanter för ett demokratiskt förhållningssätt. När det gäller försöksverksamheten med lokala styrelser har skolans personal uppvisat en påtagligt återhållsam inställning. Att en lokal styrelse också ger nya möjligheter för lärare och övrig skolpersonal att kunna påverka på ett nytt sätt tycks ha gått dessa grupper förbi. I stället uppfattar de inrättandet av en styrelse som oroväckande. De ifrågasätter styrelsens legitimitet och representativitet särskilt med tanke på att eleverna endast går en begränsad tid på skolan. I styrelsen sitter enligt skolpersonalen endast en liten grupp elever med beslutanderätt samtidigt som engagemanget ute på skolan är alltför lågt. Skolans personal anser nästa samstämmigt att skolans inre arbete inte påverkats nämnvärt av att man infört en lokal styrelse. Personalen välkomnar den dialog mellan elever och personal som faktiskt kommer till stånd på

styrelsemötena men menar samtidigt att arbetet är tidskrävande och att besluten saknar en reell förankring ute bland övriga elever. Den första tidens starka invändningar mot lokala styrelser från skolpersonalens sida har under försöksperioden successivt ebbat ut. Nu kritiserar gruppen snarare styrelsen för bristande beslut och att styrelsearbetet endast berör en begränsad grupp resursstarka elever. Den största handlingsberedskapen för att inrätta lokala styrelser uppvisar eleverna trots att en mycket stor andel av eleverna utgör ett hinder genom sitt ointresse och sin passivitet. Intresset att delta som ledamot i styrelsen uppfattas i de flesta fall som lågt. De elever som sitt med som styrelsemedlemmar upplever att arbetet fungerar bra och att de generellt sett blir tagna på allvar. Därför tror de att styrelsen kan leda till en ökad förståelse mellan elever och personal. Eleverna själva anser att de besitter de kunskaper som krävs för styrelsens arbete, en uppfattning som inte delas riktigt av alla övriga styrelsemedlemmar. Övriga elever på skolorna är till stor del positivt inställda till styrelsen när den väl finns på plats men en majoritet av dem anser att informationsflödet mellan styrelse och skolans övriga elever fungerar dåligt eller mycket dåligt. Ett väl fungerande informationsflöde är avgörande för hur väl styrelsens beslut är förankrade i den övriga elevgruppen. Väl förankrade beslut leder med all sannolikhet till ett större intresse och engagemang för styrelsens arbete. Men de frågor som behandlas i styrelsen måste ha legitimitet hos eleverna. Det är viktigt att besluten tydligt påverkar eleverna skolvardag. Om behandlade frågor direkt är hämtade från den egna skolverksamheten stimuleras deltagandet och engagemanget bland eleverna. Men eleverna ser det också som viktigt att ha inflytande på övergripande frågor som skolplaner, kursplaner och målformuleringar. Förståelsen för försöket med lokal styrelse och förståelsen för motiven bakom försöket är mycket goda eller goda bland rektorer, skolpersonal och elever men lärarpersonalen uttrycker en märkbar misstro och skepsis till verksamheten. Vilja att införa lokala styrelser finns bland de berörda grupperna men lärarna är också här mindre positiva än de andra grupperna. Bland lärare finns en uppfattning att arbetssituationen kommer att försämras om lokala styrelser införs och att deras eget inflytande minskar till förmån för andra gruppers. Att införa en lokal styrelse kräver att berörda parter har möjligheter att genomföra beslutet. Ett stort hinder ligger i elevernas låga intresse för att engagera sig, en uppfattning som också delas av eleverna själva. Men intresset sviktar också bland skolans personal. Arbetsbelastningen för alla berörda kategorier är hög och tidsbristen upplevs som påtaglig för samtliga. Eleverna har en tuff arbetssituation och lärarna och rektorerna framhåller att den egna arbetsbelastningen är hög. När det gäller en sammanfattande bedömning av de lokala politikernas inställning till reformen är bilden kluven. En fjärdedel av rektorerna bedömer att de lokala politikerna ställer sig negativa till reformen som avser att öka det 9

lokala inflytandet över skolan. Där rektorerna uppfattar att de lokala politikerna ställer sig emot förslaget försvåras självfallet implementeringen av försöksverksamheten. Den övervägande delen av rektorerna tror inte att de lokala politikerna är speciellt benägna att verka för att lokala styrelser med elevmajoritet införs. Rektorerna befinner sig i ett spänningsfält med krav från både statligt och kommunalt politiskt håll. Deras position kan bli mer brännande genom ett ökat brukarinflytande över skolan. Rektorerna har ett övergripande ledningsansvar för skolan, som inte kan delegeras bort, men rektorerna tycks ha de bästa förutsättningarna för att verka för införandet av en lokal styrelse. De tillfrågade eleverna har också mycket goda förutsättningar att medverka i en implementeringsprocess. Eleverna vill ha inflytande och de vill att försöksverksamheten med lokala styrelser genomförs. Intressant nog står detta i kontrast till hur andra grupper bedömer elevernas vilja och förmåga att klara arbetet i en lokala styrelse. Utan möjlighet att få gehör för sina krav är risken stor att eleverna upplever vanmakt och misstro till försöket. Lärarnas ställning är stark i förhållande till eleverna och till andra yrkesgrupper på skolorna. Utan lärarnas stöd till försöket är risken stor att implementeringen uteblir. I det samlade materialet finner vi att lärarna tycks vara obenägna att medverka till att försöket genomförs. Här finns uppenbarligen en bromsande kraft. Lärarna uttrycker en oro över att fråntas det pedagogiska ansvaret för undervisningen, vilket bekräftar en viss okunskap om försöksförordningen och dess innebörd. Lärarnas misstro uttrycks även som ett ifrågasättande av de lokal politikernas viljan att släppa ifrån sig makt till de lokala styrelserna. Skolverket har nära följt försöksverksamheten med lokala styrelser inom gymnasieskolan och den kommunala vuxenutbildningen. I ett regeringsbeslut den 29 mars 2001 förlängdes försöksperioden i ytterligare två år. Skolverket tror inte att en fortsatt utvärdering av försöksverksamheten under de två kommande åren kan bidra med ytterligare underlag när det gäller de lokala styrelsernas tillkomst, utveckling och faktiska arbetsresultat. Först med ett mycket större antal lokala styrelser med elevmajoritet är det möjligt att dra hållbara generella slutsatser. Det som möjligtvis saknas i en heltäckande beskrivning av försöksverksamheten är en bred undersökning av motiven för att så många elever valt att inte öka sitt inflytande och sin makt genom att engagera sig i en lokal styrelse på den egna skolan. 10

11 2. FÖRUTSÄTTNINGAR FÖR LOKALA STYRELSER INOM GYMNASIESKOLAN OCH DEN KOMMUNALA VUXENUTBILDNINGEN 2.1 Lokala styrelser med elevmajoritet Riksdagens beslutet med anledning av propositionen om lokala styrelser med elevmajoritet (prop.1996/97:109, 1996/97:UbU 10) innebär att en kommun, eller ett landsting, får möjlighet att under en försöksperiod på fyra år inrätta lokala styrelser med elevmajoritet i gymnasieskolan och den kommunala vuxenutbildningen. Den lokala styrelsen med elevmajoritet får fatta beslut inom försöksverksamhetens ram i sådana frågor som normalt vilar på styrelsen för utbildningen eller på rektor. Elevinflytande är inte enbart en rättvise- och demokratifråga utan också en fråga om utbildningskvalitet. Med ökat inflytande ökar motivationen. Genom försöksverksamheten kan också det formella elevinflytandet utvecklas. Förutsättningen för att verksamheten med lokal styrelse skall fungera är att det finns ett genuint intresse hos en stor grupp elever att ta på sig ett större ansvar för sin skola. Det är också viktigt att det finns ett positivt gensvar hos huvudmannen, skolledarna, lärarna och den övriga skolpersonalen. Skolkonferensen skall finnas vid varje gymnasieskola enligt bestämmelser i gymnasieförordningen (1992:394). Om det inrättas en lokal styrelse vid en gymnasieskola behöver det inte finnas någon skolkonferens. 2.2 Den lokala styrelsens arbetsordning Fullmäktige får besluta att en nämnd får uppdra åt en lokal styrelse att handha vissa frågor. Styrelsen för utbildningen fastställer en arbetsordning för den lokala styrelsen. Av arbetsordningen skall det tydligt framgå vilka arbetsuppgifter och befogenheter som styrelsen har. I formellt hänseende bör den lokala styrelsen utgöra sådant självförvaltningsorgan som regleras i kommunallagen (1991:900). Den lokala styrelsen får genom förordningen om försöksverksamhet andra befogenheter än vad enbart kommunallagen medger. Förordningen (SFS 1997:642) om försöksverksamhet med lokala styrelser inom gymnasieskolan och den kommunala vuxenutbildningen träder i kraft den 1 augusti 1997 och gäller till utgången av juni 2001. 2.3 Elevernas medverkan i styrelsen Ledamöterna i en lokal styrelse är inte förtroedevalda i kommunallagens mening. Det innebär bl.a. att eleven inte behöver vara 18 år för att kunna ingå i en lokal styrelse. De elever som röstar fram förslag till elevrepresentanter behöver därmed inte heller vara myndiga. Representanten behöver inte vara folkbokförd i kommunen.

Det är den kommunala nämnden som efter förslag av eleverna väljer de elevrepresentanter som skall ingå i den lokala styrelsen. Den lokala styrelsen kommer därmed att vara ett kommunalrättsligt organ under nämnden. Det innebär att den skada som eventuellt tredje man kan åsamkas genom beslut fattade av en lokal styrelse svarar den kommunala nämnden för. Det är också den kommunala nämnden som har det revisionsansvar som kan komma i fråga. 12 2.4 Ansvaret för försöksverksamheten Nämnden får inte avhända sig det övergripande ansvaret för skolverksamheten. Uppgifter som innebär myndighetsutövning eller på annat sätt avser individuella fall får inte läggas på en lokal styrelse. I en skola med lokal styrelse svarar rektor för ledningen av verksamheten. En elevstyrelse kan aldrig överta det professionella ansvaret för hur undervisningen skall bedrivas. 2.5 Styrelsens sammansättning I en lokal styrelse skall företrädare för eleverna och för de anställda vid skolan ingå. Rektor är självskriven ledamot. Nämnden får besluta att t.ex. representanter från det omkringliggande samhället skall ta plats i styrelsen. Detta behöver inte påverka de övriga formerna för samverkan mellan skolan och arbetslivet t.ex. yrkesråd eller programråd. Företrädarna för eleverna skall vara fler än de övriga ledamöterna.

13 3. ELEVER I MAKTENS KORRIDORER 3.1 Inledning Den första utvärderingsrapporten, Elever i maktens korridorer - En studie av hur det gick till när ett antal gymnasieskolor bestämde sig för att inrätta lokal styrelse (september 1999), lägger sitt fokus på bakgrund och förutsättningar för inrättandet av lokal styrelse med elevmajoritet och de mekanismer som leder till ett inrättande av en lokal styrelse. Det är sedan länge känt att elever på både grund- och gymnasieskolan inte anser sig ha något större inflytande över sin skolsituation. Skollag, skolförordning och läroplan är tydliga på punkten att eleverna skall ha inflytande över sin utbildning. Elevinflytandet kan finnas på flera olika områden inom skolan och i flera olika former. Detta gör elevinflytandet till en komplex skolfråga. Eftersom det finns en risk att ökat inflytande för eleverna sker på andra gruppers bekostnad, löses problemet ofta med att eleverna ges inflytande över områden som inte hotar andra gruppers makt, exempelvis skolmiljö och skolresor. Ett argument för att ge eleverna ett ökat inflytande är att eleverna i form av brukare av en kommunal verksamhet skall få vara med och besluta i frågor som är viktiga för dem. 3.2 Urval Vid undersökningens start under våren 1999 hade 22 skolor anmält till Skolverket att de deltog i försöksverksamheten. Ett urval gjordes utifrån följande kriterier: antalet elever, antalet anmälda skolor i kommunen, typ av skola, d v s både den kommunala vuxenutbildningen och gymnasieskolor, typ av kommun och antalet terminer som projektet pågått. Urvalet resulterade i följande skolor och kommuner: Carlforsska gymnasiet i Västerås kommun med omkring 900 elever, Voxnadalens Gymnasium/Komvux i Ovanåker kommun med cirka 340 elever; Ådalsskolan i Kramfors kommun med cirka 700 elever; Komvux i Karlsborg, som är undersökningens enda renodlade Komvux med cirka 320 elever; Virginska skolan i Örebro kommun med drygt 1400 elever; Per-Brahegymnasiet i Jönköping kommun med cirka 1500 elever och Väggaskolan i Karlshamn kommun. Detta är undersökningens största skola med drygt 2200 elever. 3.3 Kommunnivå 3.3.1 Hur ser kommunerna ut? De 22 skolornas geografiska placering kan vara av intresse då det gäller att finna mekanismer som leder till bildandet av lokal styrelse. En

sammanställning visar att 13 av de anmälda skolorna ligger i Götaland medan endast 2 återfinns i Norrland. Svealand har 7 skolor anmälda i försöksverksamheten. Det totala antalet gymnasieskolor i kommunal eller landstingets regi var 1998 556 och antalet komvuxenheter 443. En majoritet av skolorna kommer från 3 kommuner. Jönköpings kommun har 5 skolor (4 gymnasieskolor och 1 vuxengymnasium), Malmö kommun har 3 gymnasieskolor och Örebro kommun har 6 skolor anmälda till försöksverksamheten. Dessa 3 kommuner svarar med andra ord för 14 av sammanlagt 22 anmälningar. De övriga 8 kommunerna deltar i försöksverksamheten med en skola vardera. Om man sätter detta i ett nationellt perspektiv kan vi se att styrelser vid undersökningstillfället endast finns etablerade i 11 av sammanlagt 288 kommuner eller cirka 4 procent av landets kommuner. Vid en närmare granskning av kommunerna framkommer att det är kommuner med ett invånarantal i intervallet 101 000 150 000 invånare som har flest lokala styrelser. Det är också en intressant iakttagelse att mer än hälften (6 av 11 kommuner) av de kommuner som deltar i försöksverksamheten har ett invånarantal som understiger 50 000 invånare. 14 3.3.2 De kommunala företrädarnas inställning och motiv Alla kommunala företrädarna som har intervjuats ställer sig positiva till försöksverksamheten som idé. Främst för att de ser den som en möjlighet för kommunen att faktiskt verka för att elevernas inflytande över sin skolsituation stärks. De kommunala företrädarna uttrycker också en önskan om att flera gymnasieskolor i kommunen skall välja att inrätta lokal styrelse samtidigt som det ses som viktigt att förbättra inflytandet i klassrummet. De anser att det är viktigt att se över styrelsens befogenheter, bygga upp ett stödsystem och skapa ett engagemang bland elever och personal. Inflytande i skolan börjar enligt de kommunala företrädarna i mötet mellan lärare och elev. Den lokala styrelsen ses som ett nytt sätt att engagera eleverna. Samtidigt påpekar man att elevutvärderingar är den bästa formen för påverkan genom att de är väl förankrade och leder till förbättringar. Styrelsen utgör den formella delen av elevinflytandet och ses som ett komplement till den informella. Det är mycket viktigt att slå vakt om elevernas möjlighet till påverkan på undervisningen. Elevernas inflytande måste ses som en kedja som går från klassrummet genom hela skolan och in till styrelserummet. Motiven att delta i försöksverksamheten är för samtliga kommuner en vilja att göra eleverna mer delaktiga i skolan och ge dem inflytande över sin studiesituation. Elevernas delaktighet ses som viktig för att kunna få rätt kursutbud och därmed skapa en skola som eleverna efterfrågar. Den lokala styrelsen är en del i arbetet att ge eleverna ökat inflytande. Flera kommuner uppger även att införandet av lokal styrelse är ett direkt eller indirekt resultat av en pågående demokratiseringsprocess i samhället i stort. Delaktighet, menar

15 några kommunföreträdare, ger större ansvar och motivation. Arbetet med elevinflytande i kommunerna är också ett direkt resultat av lokala eller centrala styrdokument. I en kommun anger skolplanen att "varje elev skall aktivt deltaga i beslut som har stor betydelse för skolgången och utbildningen". En annan kommun menar att införandet av de lokala styrelserna även är ett sätt att öka inflytandet för personalen. Flera kommuner uppger, både i sin ansökan och under intervju, att det viktigaste är elevernas inflytande i klassrummen. Den lokala styrelsen ses inte som det enda sättet att öka elevinflytandet. Den är bara ett av flera sätt. 3.3.3 För- och nackdelar med lokal styrelse Vad gäller fördelarna med lokal styrelse har de kommunala företrädarna lämnat flera olika svar. Man uppfattar som största fördel att den lokala styrelsens beslut leder till att skolans utbud av kurser bättre möter elevernas efterfrågan. Flertalet svar menar att styrelsen medför att eleverna involveras i diskussioner och beslut som rör den egna skolan. Fördelen med en lokal styrelsen är att eleverna både får ett formellt och ett reellt inflytande. En lokal styrelse kan skapa dialog på skolan och medföra ett ökat generellt samhällsengagemang bland de elever som sitter med. Det finns en risk för elitism när en skola får en egen lokal styrelse. Därför är det viktigt att det finnas en återkommande förankring hos alla skolans elever, inte bara hos ett skikt elever som driver sina frågor. Arbetet i styrelsen tar tid från både elever och lärare som sitter med. En annan nackdel är att det blir svårt att upprätthålla en kontinuitet i styrelsearbetet då eleverna går i skolan i tre år och har ett skolarbete att tänka på. I en framtid kan det bli svårare för de kommunala skolpolitikerna att styra skolan i önskad riktning, när den lokala styrelsen utnyttjar sitt fulla mandat. 3.3.5 Styrelsens arbetsordning och befogenheter I flera styrelser har elever och personal vid bildandet haft möjlighet i olika utsträckning att vara med och utarbeta förslag till arbetsordning. Avsikten har varit att kunna kartlägga intresset kring de frågor som styrelsen skulle vilja arbeta med. De olika styrelsernas arbetsordningar skiljer sig ganska mycket från varandra. Gemensamt för dem är att förordningstexten funnits med som underlag i diskussionen. Det går att dela in styrelserna i två grupper: styrelser med mandat i många frågor redan från början och styrelser med ett begränsat mandat med möjlighet till utökning av mandatet. Anledningen till ett begränsat mandat var att det sågs som viktigt att ge eleverna rätten att besluta i frågor som de ansågs klara av. Färre befogenheter skulle dessutom ge ledamöterna mindre arbetsbelastning. Avsikten var att låta styrelsen "växa in i" sina befogenheter. Vissa styrelser har ett utökat mandat med stöd av kommunallagen och får vara med och samråda i ett antal frågor som inte härrör från försöksförordningen.

3.3.6 Kommunens roll De flesta kommunföreträdarna anser att kommunens roll främst skall vara informerande och stödjande. Det måste finnas ett genuint intresse på skolan för att införa lokal styrelse. Några kommuner anser att det är viktigt att det kommer tydliga politiska signaler om att inflytandet i skolan måste öka och att kommunen kan vara drivande i den meningen att den skapar förutsättningar för en styrelse. Andra företrädare menar att kommunen skall vara drivande och se till att styrelser införs som en konsekvens av styrdokumenten. 16 3.4 Skolnivån 3.4.1. Hur såg processen ut? Hur såg processen ut vid inrättandet av lokala styrelse, och vilken roll spelade eleverna och skolpersonalen? I ett flertal skolor har elever och personal varit involverade i processen att bilda en lokal styrelse. Främst gäller detta förankringen av och informationen om vad styrelsen skulle komma att innebära. Information har gått ut via elevråd eller annat organ där eleverna finns representerade. Elevrepresentanterna har sedan fått förankra detta i sina respektive klasser eller grupper. Eleverna har ingått i arbetsgrupper med uppdrag att undersöka möjligheterna till ett införande och intresset för en styrelse. I några fall har skolledningen gått ut och informerat om styrelsen och vad den innebär. Personalen har främst fått information under arbetsplatsträffar eller genom sina olika fackföreningar. 3.4.2. Val till styrelsen och styrelsens sammansättning Försöksförordning lämnar ganska fria ramar för styrelsens sammansättning och det ges även en möjlighet att ta in representanter från t.ex. det lokala näringslivet i styrelsen. Formellt är det nämnden som fastställer vilka som skall vara ledamöter i styrelsen, men valen sker i praktiken på de enskilda skolorna. Hur de olika styrelserna har utformats redovisas i nedanstående figur.

17 Skola Tabell 3.4.2 Exempel på utformning av styrelsen Per-Brahe gymnasiet Virginska skolan Väggaskolan Carlforsska gymnasiet Voxnadalens gymn/kom Ådalsskolan Komvux Karlsborg Ledamöter 9 13 5 11 13 21 7 Elever 5 7 3 6 7 13 4 Personal. 3 5 1 4 5 5 2 Rektor 1 1 1 1 1 1 1 Övriga 0 0 0 0 0 2 0 Mandat period Elever Mandat period Personal Ordförande. 2 år Åk 1 el. 2 väljs 2 år. Åk 3, 1 år 1 år 2 år Fyllnadsval då någon avgår/slutar 1 alt. 2 år 1 alt. 2 år 1 år 1 till 3 år Fyllnadsval då någon avgår/slutar Elev (Skall vara elev eller personal) Elev (Skall vara elev) Rektor (Utses av styrelsen Rektor (Utses av styrelsen) Elev (Utses av styrelsen) Ersättare 1 år väljs från åk 1 2 år Rullande Elev (Skall vara elev) Rektor (Skall vara rektor) Den största skillnaden i utformningen av styrelsen mellan de olika skolorna som ingår i studien ligger i antalet ledamöter och valet av ordförande. Styrelsemedlemmarnas antal varierar mellan 5 och 21 ledamöter. Det valda antalet sammanhänger med en avvägning mellan en heltäckande representation eller en "behändig" styrelse. Med heltäckande representation menas att alla program och grupper på skolan finns representerade i styrelsen. I alla de undersökta styrelserna sitter rektor eller en elev som ordförande. I några av arbetsordningarna är det inte inskrivet från vilken grupp ordförande skall hämtas, utan det är styrelsen själv som beslutar. I en av de styrelserna är det bestämt att ordförande skall vara elev eller någon ur personalen. 3.4.3. Styrelsens representativitet I Skolkommitténs betänkande påpekas problemet med den lokala styrelsens representativitet: Vi vill inte på något sätt förringa de problem som kan uppstå i samband med elevinflytande i de lokala styrelserna. Samtidigt menar vi att problemen i samband med elevinflytandet i de lokala styrelserna som vi föreslår, inte på något avgörande sätt skiljer sig från motsvarande problem i andra representativa församlingar. (SOU 1996:22, s 224) I flertalet av de studerade arbetsordningarna står att styrelsen skall sträva efter könsmässig representation. Flera skolor har utformat styrelsen så att alla program finns representerade i styrelsen med en ledamot.

18 Av 32 enkätsvar från elevledamöter anser 26 att man representerar skolans elever. Av elevenkäterna går det att utläsa en relativt jämn könsfördelning i styrelserna (17 män och 15 kvinnor) och att 19 av ledamöterna befinner sig i åldersintervallet 18-19 år. Endast 5 av de inkomna enkäterna är från elever från den kommunala vuxenutbildningen. Av dessa är det endast en ledamot i intervallet 20-25 år. De övriga är äldre. De övriga elevernas uppfattning om styrelseledamöternas representativitet har undersökts med frågan Hur väl anser du att styrelsens elevrepresentanter representerar elevernas intressen? Resultatet redovisas i figuren nedan. Tabell 3.4.3 Övriga elevers uppfattning om styrelsens representativitet. Uppfattning om representativitet Man Kvinna Mycket eller 34% 45% ganska bra Varken bra 44% 40% eller dåligt Ganska eller 22% 15% mycket dåligt Totalt 100% 100% N= 282 405 Chi-square = 10.130 På frågan om styrelsens representativitet framgår att de övriga eleverna inte i lika hög grad som styrelseledamöterna själva anser att styrelsens elevrepresentanter svarar för elevernas intressen. Det föreligger också en skillnad mellan kvinnliga och manliga elever. De kvinnliga eleverna anser i högre utsträckning än de manliga att styrelsens ledamöter representerar elevernas intresse. Vad gäller styrelseledamöternas bakgrund anger 13 att de kommer från arbetarbakgrund och 12 att de kommer från tjänstemanna/högre tjänstemanna/akademiker bakgrund. Bland programmen dominerar elever från det samhällsvetenskapliga programmet. 3.4.4 Vem stod för initiativet? I Skolkommitténs delbetänkande (SOU 1996:22, ss.216-217) framhålls att det i gymnasieskolan idag finns en skolkonferens som på en del skolor fyller en mycket viktig funktion. I skolkonferensen skall företrädarna för elever och lärare och annan skolpersonal ha lika många representanter. Rektor har utslagsröst. Många gymnasieskolor har också bildat olika typer av samverkansorgan med elevrepresentation. När det gäller lokala styrelser på

gymnasiet gjorde Skolkommittén den bedömningen att det troligen skulle krävas mer för att komma igång med styrelser på gymnasieskolan än i grundskolan. Det ligger inte nära till hands för en grupp elever att själva driva frågan om att få bilda en lokal styrelse, särskilt om skolledning och personal inte aktivt medverkar till att den kommer till stånd. I de sju undersökta skolorna kom initiativet i tre av fallen från den politiska nämnden med stöd av en utredning som visade på att elevinflytandet var något som behövde utvecklas eller som en direkt följd av målsättningarna i den egna skolplan. Fyra av styrelserna har bildats på lokalt initiativ från skolans ledningsgrupp eller rektor/gymnasiechef. Motiven var bl. a. att fostra eleverna i ett demokratiskt ansvarstagande eller att genom delaktighet i beslutsprocess och verksamhet öka elevernas trivsel. Även om eleverna inte tagit initiativet i första skedet, har de vid två av skolorna varit drivande tillsammans med sin skolledning för att arbeta fram den lokala styrelsen. 19 3.4.5 Hur sker återkopplingen? Det poängteras i Skolkommitténs delbetänkande (SOU 1996:22) att förankringen av beslut i valförsamlingen är viktigt. Samtidigt ställs frågan om elever i allmänhet kommer att uppleva att deras inflytande har stärkts och att de kan utöva inflytande genom sina valda representanter. På alla skolor i undersökningen anser man att det är förenat med problem att såväl förankra beslut som att få övriga elever och personal att initiera frågor att ta upp och behandla i styrelsen. De flesta skolorna har använt sig av en modell där skolans övriga elever får initiera frågor direkt genom de valda ombuden eller genom elevråd, storråd eller programråd. Den formella vägen går från klassråd via klassrepresentanten upp till elevråd, stormöte eller programråd. Det förekommer arbetsutskott som lägger förslag på åtgärder till styrelsen eller beredningsutskott där elev- och personalrepresentanter tillsammans med skolledningen fastställer styrelsens dagordning. Eleverna i styrelsen menar att det i allmänhet varit svårt att finna frågor som engagerar övriga elever i skolan och att det finns en stor okunskap hos övriga elever om vad styrelsens uppdrag egentligen innebär. Det blir därför viktigt att informera alla i skolan om styrelsens uppdrag och om hur eleverna skall gå tillväga för att genom styrelsen utöva sitt inflytande. Många elever, lärare och rektorer anser att informationsspridningen är styrelsens svagaste länk. Eleverna på skolan har endast i liten utsträckning insikt i styrelsens arbete som sprids genom anslagna beslutsprotokoll och dagordningar. Informationen är särskilt viktigt, då styrelsens legitimitet i stor utsträckning är beroende av hur elever, lärare och övrig skolpersonal uppfattar att "deras" frågor hanteras i styrelsen. 3.4.6 Vilka frågor behandlas i styrelsen? De flesta menar att det främst är frågor som rör den lokal arbetsplanen och verksamhetsplanen eller lokala kursplaner och frågor av praktisk natur som

diskuteras i styrelsen. Flertalet styrelser anger även att frågor av pedagogisk karaktär förekommer. Detta gäller främst i form av diskussioner kring den lokala arbetsplanen och verksamhetsplanen. I flertalet styrelser uppger ledamöterna att det förekommer informella diskussioner i pedagogiska frågor. Några styrelser anger även att frågor angående ekonomi och budget diskuteras. I de flesta fallen är det av informativ art, att rektor informerar om budget. I en styrelse tar även styrelsen beslut om resursfördelningen. 20 3.5 Elevnivå 3.5.1 Elevernas förväntningarna på styrelsen? Överlag verkar inte eleverna, vårterminen 1999, ha haft någon uttalad förväntning på vad styrelsen skulle komma att innebära. Det verkar som om eleverna hoppades på att få göra sin röst hörd och att få vara med och påverka i frågor som anses relevanta för dem. Inga elever uttalar någon önskan att gå emot personalen men däremot anser en elev att det skulle vara intressant att se hur mycket de har att bestämma om, när det kommer till faktiska beslut. Inte i någon av de undersökta styrelserna ger eleverna en bild av att de skulle använda styrelsen för att "ta över skolan" eller "köra över" personalen. 3.5.2 Hur upplevdes engagemanget på skolan när styrelsen bildades? I propositionen (1996/97:109) och Skolkommitténs betänkande (1996:22) påpekas att det måste finnas ett genuint intresse på skolan för att införa den lokala styrelsen. Elevledamöterna på de undersökta skolorna menade att intresset för styrelsen hos övriga elever varit ganska varierat. Intresset att delta som ledamot uppfattades i de flesta fall som lågt. På några skolor ansåg man att elevintresset vara stort vid bildandet av den lokala styrelsen. De övriga elevernas inställning till styrelsen har inte uppfattats som negativ på någon av skolorna. På andra skolor upplevde eleverna det som om lärarna varit skeptiska till införandet av den lokala styrelsen. På några skolor har lärare gått ut och kritiserat införandet av styrelsen men på de flesta skolorna upplevs lärarna som ganska neutrala eller svagt positiva till inrättandet av lokal styrelse. 3.5.3 Styrelsens arbete och möjligheten att påverka Eleverna upplever generellt att de kan påverka vad som beslutas i styrelsen. Man påpekar dock att det är främst diskussioner i styrelsen och att dessa i stort sätt alltid leder till enhälliga beslut. Andra upplever det som att styrelsen inte fattar några viktiga beslut. I sex av sju styrelser upplever man att styrelsens arbete fungerar bra och att man inte möter några större problem. I den styrelsen där eleverna inte anser styrelsens arbete fungerar tillfredsställande pekar man på skolledarens försiktiga roll. Flera andra styrelser pekar på att när skolledarna är positiva blir det möjligt för eleverna att påverka i styrelsen. Eleverna i styrelsen upplever generellt sett att

de blir tagna på allvar. De eventuella motsättningar som uppkommer löser man inom styrelsen utan några större konflikter. Skiljelinjer inom styrelsen behöver nödvändigtvis inte gå mellan personal och elever. De kan lika väl finnas inom respektive grupp. 21 3.5.4 Styrelsens för- och nackdelar Av svaren som har lämnats av enskilda elever och elever i grupp och i en enkät till elevrepresentanterna går det att utläsa att eleverna främst upplever som fördel med styrelsen sina nya möjligheter till påverkan och delaktighet i beslut som rör skolan. Ett antal elever anger att styrelsen leder till ökad förståelse mellan elever och personal. På den negativa sidan anges främst att styrelsearbetet tar mycket tid, att det är svårt med informationen till och från styrelsen och att få elever utanför styrelsen vill engagera sig. 3.5.5 Elevernas kunskaper För att eleverna skall finna styrelsearbetet verkningsfullt, är det viktigt att de uppfattar sig ha de kunskaper som krävs för att kunna ta ställning i sakfrågorna. I Skolkommitténs betänkande (SOU 1996:22 ss. 215 och 218) påpekas att man vill åstadkomma en maktförskjutning i skolan så att eleverna får en stärkt ställning och deras rätt till inflytande tas på allvar. Skolkommittén menar vidare att elever i gymnasieskolan är så kompetenta att ta ett ansvar för sin utbildning och för sin skola och att deras kompetens bör utnyttjas som en resurs för ledningen av skolan. Eleverna i alla de undersökta styrelserna anser sig besitta de kunskaper som krävs för styrelsens arbete. I två av styrelserna anser eleverna att de kanske inte från början har haft de nödvändiga kunskaperna men att det går att lösa genom att läsa på eller genom att få information. På en skola anser eleverna att man löst "kunskapsproblemet" genom att inte ha med budgeten bland styrelsens befogenheter. Personalen i flertalet styrelser anser att eleverna till stora delar besitter de kunskaper som krävs för att fatta beslut i den lokala styrelsen. I några styrelser är ledamöterna skeptiska till att eleverna till fullo har kunskaper för att kunna vara med i alla beslut. Man anser att det skulle krävas allt för mycket tid från elevernas sida för att kunna ta det ansvaret. Detta verkar dock inte gälla styrelsens frågor i stort utan handlar främst om lärarnas fortbildning, arbetsmiljön, anställningarna och ekonomin. 3.5.6 Vilka frågor vill eleverna ha inflytande över? Genom de genomförda intervjuerna framkom att eleverna främst skulle vilja påverka i frågor som rör undervisning och arbetsmiljö. Dessa områden betonas lika starkt av elevrepresentanterna i styrelserna. Förutom detta anges praktiska frågor som t ex möblemang, kafeteria och matsal. I endast en styrelse uppger eleverna att de vill ha påverkansmöjligheter över skolans budget och lärarnas