Om energikrav, tillsynsansvar och konkurrens på lika villkor Svante Wijk 2019-02-06 1
Lite om anbud Resultat från intervjustudie bland Sveriges kommuner Problematik Förbättringsförslag 2
Typisk anbudsförfrågan Exempel - Krav på energiförbrukning: 60 kwh/m 2, år Vid fråga räcker det med beräknat värde. Entreprenör 1 Tar fram en anbudskalkyl baserad på bland annat ett välisolerat klimatskal och effektiva installationer för att byggnaden i driftskedet ska uppnå högst 60 kwh/m 2, år. Anbudssumma: 100 Mkr Entreprenör 2 Tar fram en anbudskalkyl baserad på ett tunt klimatskal och billiga installationer. Energiberäkningen visar 60 kwh/m 2, år. Anbudssumma: 90 Mkr 3 Vilken byggentreprenör får projektet?
Val av indata gör skillnad Enfamiljs småhus Klimatfil: Göteborg Grundberäkning Energianvändning [kwh/m²atemp, år] Minskade köldbryggor (30 10%) Minskade köldbryggor + högre verkningsgrad på värmeåtervinning (80 90 %) 75 65 (13%) 58 (23%) 5-vånings flerbostadshus Klimatfil: Karlstad Grundberäkning Energianvändning [kwh/m²atemp, år] Minskade köldbryggor (30 10%) Minskade köldbryggor + högre verkningsgrad på värmeåtervinning (80 90 %) 67 63 (6%) 57 (15%) 4
Men BEN I en energiberäkning ingår indata som t ex: Klimatdata för aktuell ort (temperatur, vind, soldata etc) Denna del behandlar entreprenörer olika Data för installationer (verkningsgrader, drifttider, luftflöden etc) Data för byggnadens klimatskal (köldbryggor, U-värden, solinstrålning etc) Brukarindata (inomhustemperatur, antal personer, varmvattenanvändning, vädring etc) Det är endast denna del som BEN behandlar 5
Osund konkurrens Byggherrar och entreprenörer kan på papperet utlova en låg energianvändning utan risk för påföljd om energikraven överskrids under driftfasen. Seriösa aktörer är förlorare. 6
Vad står i lagen? Valbart om byggnadens energianvändning ska verifieras genom beräkning eller mätning. I plan- och byggförordningen står det att kommunernas har ett tillsynsansvar, men inte hur tillsynen ska utföras. 7
Undersökning av kommunernas tillsyn Genomfördes genom telefonintervjuer i februari-mars 2016 av United Minds på uppdrag av NCC. Urvalet utgjordes av chefer för stadsbyggnadsförvaltningar, plan- och byggenheter, bygglovsavdelningar eller motsvarande i Sveriges samtliga 290 kommuner. Svarsfrekvensen var 44% (128 kommuner) vilket bedöms som god. 8
16% av kommunerna anser att de inte har det formella tillsynsansvaret Andel som anser att kommunen har det formella tillsynsansvaret för att nyproducerade byggnader uppfyller lagkravet på energiprestanda: 16% Ansvarig enligt de som svarat nej: 1. Boverket 8 kommuner 2. Byggherren 5 kommuner 3. Länsstyrelsen 1 kommun 4. Annan 5 kommuner 5. Vet ej 1 kommun 84% Ja Nej 9
En tredjedel uppger att de kräver att en energimätning ska ingå i kontrollplanen, men bara 6% av dem utfärdar sanktioner eller viten om kraven överskrids Bedömer rimligheten i den indata som används i energibalansberäkningen 52% Kontrollerar att det beräknade värdet underskrider lagkravet Kräver att en energimätning ska ingå i kontrollplanen 34% 32% 6% utfärdar sanktioner eller viten om energikraven överskrids OBS! Låg bas (3%=1 kommun) Kontrollerar ENDAST att det beräknade värdet underskrider lagkravet 20% Specificerar vilka energiposter som separerat ska mätas och ingå i kontrollplanen 7% 10 Andra åtgärder, nämligen: 25%
6 av 10 genomför aldrig kontroller av uppmätta värden av byggnaders energiprestanda innan de meddelar slutbesked De som genomför kontroll brukar begära in: Energideklarationen 42% Uppmätt specifik energianvändning 33% Uppmätt specifik energianvändning där de olika energiposterna är separerade 14% Som ovan och att värmeenergin är normalårskorrigerad 6% Vet ej 19% Annat: 11% OBS! Låg bas (3% = 1 kommun) 11
Vad anser kommunerna skulle underlätta arbetet med tillsynen? Det som främst skulle underlätta i arbetet med tillsynen: Mer personal Ett fastslaget standardiserat förfarande för hur tillsynsansvaret ska hanteras 48% 54% Tydligare byggregler Ökad kompetens 35% 32% Att tillsynsansvaret istället läggs hos någon annan 8% Annat: Öppet svar 17% Vet ej 5% 12
Problematik Kommunernas tillsynsansvar otydligt. Kommunerna hanterar tillsynen olika. Energideklarationerna för nya byggnader är i många fall teoretiska då de baseras på beräknad prestanda. En osund konkurrens gäller. Oseriösa aktörer är vinnare på seriösa aktörers bekostnad då det inte sker tillräcklig tillsyn. En skärpning av energikraven riskerar inte få så stor verkan som det är tänkt avseende energi- och klimatmål. 13
Tänk om det var på samma sätt här. Krav Redovisning Tillsyn Lagkrav på max tillåten hastighet på vägar. Hastighetsmätare ska finnas i bilen. Mätaren behöver dock inte användas för kontroll av hastigheten. Föraren kan istället beräkna sin hastighet innan bilturen, delvis med schablonvärden. Polisen har tillsynsansvaret att lagen följs. Respektive polis får bestämma hur de ska kontrollera. De behöver inte mäta utan det kan räcka att fråga förarna innan eller efter de kör. Eventuellt görs kontrollen genom avläsning av beräknade hastigheten i ett nationellt register. 14
Vårt önskemål Ställ krav på uppmätt energiprestanda. Det ska inte vara möjligt att enbart verifiera genom beräkning. Tydliggör vad som ingår i kommunernas tillsynsansvar och hur det ska hanteras. Tydliggör vilka sanktioner som ska användas om energiprestandan inte uppnås. Ställ krav på att energideklarationen uppdateras med uppmätta värden efter t ex 2 år. De kan då bli ett verktyg för verifiering av faktisk energianvändning av nya byggnader. 15
Möjligheterna Chansen ökar att byggherrarna får den prestanda som avtalats. Genom krav på mätning ökar chansen att energiberäkningarna blir mer verklighetsförankrade. Boverket får ett bättre statistiskt underlag då de följer upp effekten av ställda energikrav och Gripen kommer innehålla färre beräknade värden. Större chans att skärpta energikrav leder till avsedda effekter på klimat mm. Kryphål i lagstiftningen täpps till. Det lönar sig att hantera energifrågan seriöst. Konkurrenskraften stärks. 16
Tack Svante.wijk@ncc.se 17