Till blivande folkhälsovetare Om folkhälsovetenskap och folkhälsoarbete - identitet, yrkesroller och exempel på arbeten och arbetsuppgifter
Enheten för socialmedicin, institutionen för medicin, Sahlgrenska akademin, Göteborgs universitet Hemsida: www.socmed.gu.se Sammanställt av Annika Andersson, 2009-2011 (uppdaterad augusti 2014 av Christine Sandheimer) Bild på framsidan: Gotlands kommun, http://www.gotland.se/imcms/images/halsasjukvard/sida_6.jpg, efter bearbetning av M Whitehead & G Dahlgren (1991). Producerad av Sahlgrenska akademins informationsavdelning, juni 2011
Om folkhälsovetenskap och folkhälsoarbete Målet hos en folkhälsovetare är att främja och bevara hälsa samt att förebygga sjukdomar, skador, våld och annan ohälsa hos människor. Du arbetar lokalt, nationellt eller internationellt med att samordna folkhälsoprogram, utreda, planera och leda projekt för att till exempel minska psykisk ohälsa eller stress i arbetslivet, eller för att påverka i frågor om kost, fysisk aktivitet, alkohol och droger. Som folkhälsovetare kan du exempelvis arbeta med metodutveckling inom folkhälsoområdet och att kartlägga och analysera behov av och genomföra folkhälsoinriktade insatser. Arbetet bedrivs och riktas huvudsakligen till grupper i befolkningen (såsom åldersgrupper, bostadsområden, arbetsplatser, riskgrupper etc.), i första hand med syfte att uppnå en jämlik hälsa i hela befolkningen. För folkhälsovetare finns jobben ofta inom offentlig sektor, exempelvis som folkhälsosamordnare eller med olika folkhälsoprojekt i kommun eller landsting. En del arbetar i privat verksamhet, andra i ideella organisationer (nationellt och internationellt), och några väljer att forska i till exempel samhällsmedicin eller arbetsliv och hälsa. Det är viktigt att vara tydlig med att folkhälsovetare inte konkurrerar med andra yrkesgrupper såsom socionomer, dietister, sjuksköterskor eller personalvetare, för att nämna några. Yrkesgrupperna kompletterar varandra, till exempel kan man gemensamt göra utredningar till företagshälsovården, men när det gäller behandling av enskilda individer ligger ansvaret hos de andra yrkesgrupperna. Vad är hälsoekonomi? (Källa, detta stycke: Hälsoekonomi för folkhälsoarbete, Statens folkhälsoinstitut, 2003) Hälsoekonomi kan beskrivas som ekonomisk vetenskap, applicerad på det som rör hälsa och hälsans bestämningsfaktorer. När hälsoekonomi utvecklades till en underdisciplin inom nationalekonomi berodde det delvis på att hälsa har en särställning i många människors liv. Folkhälsoarbete inkluderar många dilemman, där man måste prioritera mellan exempelvis olika insatser och olika (risk)grupper i befolkningen. Samhällets resurser är begränsade, och för att kunna prioritera inom hälsoområdet behöver man mäta och värdera vilka insatser som ger bäst utfall för befolkningens hälsa. Hälsoekonomi innefattar olika områden, exempelvis hälso- och sjukvårdens förutsättningar och effekter, utvärdering av insatser, prioritering och etiska frågeställningar. Exempelvis kan en hälsoekonomisk utvärdering ge vägledning om vilka behandlingar/åtgärder som kommer att vara de mest kostnadseffektiva. 1
Var kan folkhälsovetare arbeta? Som folkhälsovetare kan du till exempel arbeta inom företagshälsovård, med landstingens hälso- och sjukvård samt inom forskning och undervisning. Folkhälsovetare kan även arbeta med uppdrag inom förebyggande verksamheter, såsom alkohol- och drogprevention, migrationsfrågor eller inom medie- och informationsområdet. Med vad? Driva och koordinera projekt Kartläggning av aktuellt folkhälsoläge Planering av åtgärder och resurser på olika nivåer i samhället Genomförande av hälsofrämjande aktiviteter Utvärdering En samordnande och pådrivande roll Medverka i hälsorelaterade utredningar Forskning Tänkbara arbetsområden, exempelvis: Drog- och brottsförebyggande arbete, Genusfrågor, Jämlikhetsfrågor, Klimatfrågor, Arbetsmiljö, Nutrition, Psykisk hälsa, Personalhälsa och liknande arbetsuppgifter Exempel på arbetsuppgifter från Sacos hemsida (www.saco.se): Jobba i en kommun och samarbeta med andra organisationer, landsting, företag och myndigheter med att förbättra hälsan genom att påverka motionsvanor, bättre arbetsmiljö med mera. Jobba som biståndsarbetare i ett låg- eller medelinkomstland med att planera hälso- och sjukvård inom ramen för knappa resurser. Som forskare försöka hitta mekanismer bakom sambandet mellan kost och cancer. Arbeta med nya alkoholförebyggande åtgärder bland ungdomar i en tid av EU-anpassning. Genomföra en undersökning av arbetsmiljöns betydelse för sjukskrivningsmönstret på en arbetsplats. 2
Undersöka hur en förändrad alkoholpolitik skulle påverka folks hälsa. Kartlägga allergiförekomst och riskfaktorer bland skolungdomar i en kommun. Undersöka orsaker och föreslå åtgärder mot ökad övervikt bland ungdomar. Folkhälsoplanerare (yrkesbeskrivning från www.arbetsformedlingen.se) Sökord: Folkhälsosamordnare, Folkhälsosekreterare, Folkhälsostrateg, Folkhälsoutvecklare Arbete Att skapa förutsättningar för att människor ska må bra, både fysiskt och psykiskt, är målet för folkhälsoplanerarens arbete. Folkhälsoplaneraren arbetar vanligen i landsting och/eller kommuner för att förebygga sjukdom och främja hälsan hos invånarna. Arbetet spänner över ett brett område. Förutom individens levnadsvanor exempelvis kost, motion, tobaks- och alkoholvanor så påverkas hälsoutvecklingen också av andra faktorer, exempelvis den fysiska miljön, sociala faktorer och arbetsmiljön. Nästan alla politiska beslut, exempelvis gällande bostadsbyggande, trafiksäkerhet, barn och äldreomsorg påverkar folkhälsan. Hur folkhälsoarbetet är upplagt varierar i landstingen och kommunerna. I kommunen kan arbetet ledas av ett folkhälsoråd, där du som folkhälsoplanerare ingår. Det kan vara rådets eller din uppgift att kartlägga och analysera befolkningens hälsa för att sedan utarbeta och genomföra en handlingsplan för folkhälsoarbetet. Vilka områden du ska inrikta dig på beror på vilka problem som finns lokalt. Folkhälsoplaneraren arbetar med att initiera, samordna och stödja verksamheter och projekt med koppling till folkhälsan. Du kan samverka med bland annat politiker, förvaltningschefer, skolsköterskor, vårdpersonal, fritidsledare och socialassistenter om områden som är vikiga för folkhälsan. Det kan gälla områden som kost, motion, tobaks- och alkoholfrågor men också demokrati, gemenskap, delaktighet, naturens och kulturens inverkan på hälsan. En del kommuner har som mål att skapa en trygg och säker miljö för invånarna. Här kan du samverka med till exempel brandförsvar, polis eller trafikplanerare. Du kan ordna informationsmöten, delta i arbetsgrupper och projekt för att förebygga brott, skador och olycksfall, som är vanliga i hemmen, orsakas av brand eller i trafiken. 3
För att barn och ungdomar ska få en bra uppväxtmiljö kan du stödja föräldrarna genom att ordna studiecirklar eller föreläsningar om föräldraskap, arbeta för att det ska finnas fritidsverksamhet för barn och ungdomar, till exempel sportlovsaktiviteter, och stöd till barn med särskilda behov. Stress och mobbning i arbetsmiljön är faktorer som är negativa för människors hälsa. Som folkhälsoplanerare kan du verka för friskvård och stresshantering i företagen. Du planerar, ibland informerar och utbildar du på arbetsplatser och i skolor om hur man förebygger och hanterar mobbning. Samarbete med landsting, andra förvaltningar och personalgrupper i kommunen, med intresseorganisationer och föreningar är nödvändigt för att få till stånd och driva projekt och aktiviteter. Arbetet som folkhälsoplanerare handlar mycket om information, samordning och organisation. Du föreläser och utbildar till viss del själv, men du anordnar även informationsmöten och utbildningsdagar där olika experter deltar. Du skriver informationsbrev, protokoll och rapporter. I landstingen har folkhälsoplanerare vanligen till uppgift att analysera befolkningens hälsa. Utifrån resultatet av analysen tar de initiativ till verksamheter, drar upp riktlinjer för och planerar folkhälsoarbetet i länet. De kan ha ansvar för ett delområde, till exempel kostfrågor, inom arbetet i länet eller vara resurser i kommunernas folkhälsoarbete. Förutom i kommunerna kan folkhälsoplanerare även vara anställda i statliga myndigheter och privata företag. Titlar som folkhälsostrateg, folkhälsosamordnare och folkhälsoutvecklare kan förekomma. Hälsopedagoger och folkhälsopedagog arbetar med pedagogiska metoder främst mot individer och grupper. Utbildning Utbildning i folkhälsovetenskap finns vid Folkhälsovetenskapliga program vid ett antal universitet och högskolor i landet. Utbildningarna omfattar 180-300 högskolepoäng (3-5 år). Magister- och masterprogram, som omfattar 60-120 högskolepoäng, finns vid några universitet/högskolor, bland annat vid Sahlgrenska akademin, Göteborgs Universitet. Förändringar inom utbildningsområdet kan ske från läsår till läsår. 4
Framtid Att arbeta för att främja hälsa och förebygga sjukdomar är ett angeläget mål, både i Sverige och globalt. Sambandet mellan hälsa, levnadsvillkor och livsstil, till exempel kost och motion, har blivit allt tydligare. Här ges bara ett par exempel på områden där folkhälsoarbetet har en viktig funktion att fylla. Det ökade antalet sjukskrivna under de senaste åren har understrukit värdet av förebyggande arbete till exempel när det gäller förbättrad hälsa i arbetslivet, som är ett av målen för folkhälsoarbetet. Även för den allt större andelen äldre i befolkningen är folkhälsoarbetet viktigt, så att de kan bibehålla sin hälsa så länge som möjligt. Att tänka på Du behöver vara initiativrik och kunna arbeta självständigt Du måste kunna samarbeta Du bör ha lätt för att uttrycka dig i tal och skrift Exempel på innehåll och arbetsbeskrivningar i jobbannonser ett axplock från Sverige våren och sommaren 2014: Hälsoutvecklare sökes, SENSIA ÖSTERGÖTLAND AB, NORRKÖPING Publicerad: 2014-03-25 Vill du ha ett intressant och spännande arbete där du har möjlighet till att arbeta självständigt är det här ett tillfälle för DIG. Du kommer att arbeta både självständigt, tillsammans i arbetsgrupp och nära kund, allt för att skapa nytta för våra kunder. Du är initiativrik, nyfiken och lösningsfokuserad. Du är öppen och ser möjligheter i ditt arbete med kund och patient, Du ska även ha ett starkt intresse och engagemang för arbetsmiljö- och hälsofrågor. Arbetsuppgifter: undersöka, bedöma, behandla, följa upp och utvärdera insatser ge stöd och motivera till beteendeförändring individuella besök samt gruppverksamhet tillsammans med patient och teamkollegor upprätta individuella behandlingsplaner för varje kund hälsoprofilsbedömningar föreläsningar inom hälsa ute på kundföretagen Kvalifikationer: Hälsopedagog/Hälsoutvecklare med minst treårig högskoleutbildning eller motsvarande. 5
Du bör ha god förmåga till att arbeta självständigt och i team. Stor vikt läggs vid personlig lämplighet. Du bör även vara noggrann och analytisk samt ha intresse för företagshälsovård och att arbeta förebyggande likaså att ha fokus på människan i arbetslivet. Du ska vara social, då du är en viktig kommunikationskanal mellan chefer och medarbetare hos våra kunder. Projektledare inriktning folkhälsa, OXELÖSUNDS KOMMUN, KOMMUNSTYRELSEN Publicerad: 2014-05-23 Arbetsuppgifter: Som projektledare är du placerad på Kanslienheten och rapporterar till kanslichefen. Enheten ingår i kommunstyrelseförvaltningen och har 7 anställda. Kanslienheten arbetar bland annat med nämndsadministration, utredning, diarieföring, samordning av ärendeprocessen och stöd i förvaltningsrättsliga frågor. Enheten arbetar även med arkivmyndighetens uppgifter och kommunens hemsida. På kanslienheten har du kontakter med politiker och tjänstemän inom kommunens olika verksamheter samt media och allmänhet. Frågor kring missbruksproblematik och alkoholrelaterade sjukdomar har varit ämnen som diskuterats flitigt inom Oxelösunds kommun i många år. Kostnader för missbruksvården har varit höga och kommunens insatser har utvecklats med nya tillvägagångssätt det senaste året. Kommunstyrelsen har nu gett förvaltningen i uppdrag att utreda bakgrunden till missbruksproblematiken i kommunen, i syfte att få bättre underlag till åtgärder som ger resultat. Utredningen kommer att ske genom ett treårigt projekt som innebär karläggning och analys av behov, framtagande av handlingsplan och utbildning till personer som ska ingå i genomförandet. Vi söker nu en projektledare till projektet. Kvalifikationer: Du ska ha relevant högskoleutbildning inom området, ex folkhälsovetenskap eller annan samhällvetenskaplig inriktning. Erfarenhet att leda projekt är ett krav. Meriterande är om du har erfarenhet av arbete i en politisk styrd organisation, arbete med folkhälsofrågor samt erfarenhet av att jobba med kommunövergripande utvecklingsfrågor. Vi söker dig som tar eget ansvar och är van att arbeta självständigt. Du ska vara analytisk och drivande i din roll. Du har god samarbetsförmåga och kan därmed skapa goda relationer till dem du möter i ditt arbete. Du ska ha god förmåga att uttrycka dig i tal och skrift. 6
Projektledare, ENHETEN FÖR FOLKHÄLSA, KULTUR OCH SAMHÄLLSSERVICE, KUNGÄLVS KOMMUN Publicerad: 2014-06-16 Folkhälsoråden i Stenungssund, Tjörn, Ale och Kungälv har tillsammans med Samordningsförbundet för dessa kommuner inlett samverkan för att utveckla en interaktiv aktivitetskalender för fysisk aktivitet på recept. Syftet med implementering av en interaktiv aktivitetskalender är att patienter som fått fysisk aktivitet på recept (FaR)på ett lättillgängligt vis ska finna en lämplig aktivitet utifrån individuellt behov. Målet är en interaktiv aktivitetskalender, som ska vara ett stöd och underlätta arbetet för personal som förskriver på fysisk aktivitet på recept samt vara ett stöd för patienter att på ett tillgängligt och pedagogiskt sätt finna funktionell form av fysisk aktivitet. Den interaktiva aktivitetskalendern består av en gemensam hemsida, där det finns kort information om olika aktiveter med länkar till respektive aktivitetsanordnare. Arbetsuppgifter: I dialog med berörda aktörer inventera vilka aktivitets-/ föreningskataloger som finns i nuläget. Utifrån tidigare gjord förstudie utreda olika etiska- och juridiska frågeställningar. I dialog med berörda aktörer formulera en plan kring ett långsiktigt upplägg. Arbeta med att implementera detta på hemsidan tillsammans med aktörer som erbjuder fysisk aktivitet samt hälso- och sjukvården och samtliga fyra kommuner. I samverkan med berörda aktörer och hemsidekonstruktören forma en tillgänglig hemsida och möjliggöra information från olika aktörer. Samordna marknadsföring av hemsidan via hälso- och sjukvården, kommunerna, lokalpressen och övriga relevanta aktörer. Kvalifikationer: Högskoleutbildning med inriktning mot hälsopromotion och folkhälsa, eller utbildning som arbetsgivaren bedömer som likvärdig. Relevant arbetslivserfarenhet är ett krav. Stor vikt kommer att läggas vid personlig lämplighet. Kännedom om föreningslivet samt motions- och träningsanläggningars förutsättningar och villkor efterfrågas. Samordnare Våld i nära relationer, VÅRD- OCH OMSORGSFÖRVALTNINGEN, HEBY KOMMUN Publicerad: 2014-06-30 Vård- och omsorgsförvaltningen i Heby har sedan flera år arbetat med 7
förebyggande arbete kring våld i nära relation inom individ- och familjeomsorg. En arbetsmodell är utarbetad, HVM - Heby våldsmodell och det finns en politiskt antagen handlingsplan för området. För att ytterligare förstärka arbetet med våld i nära relationer, söker vi nu en samordnare under 1 år. Arbetsuppgifter: Samordnarens uppdrag är att öka effektiviteten, kvaliteten och långsiktigheten i arbetet inom kommunens olika verksamheter. Samordning av olika utbildningsinsatser, omvärldsbevakning, uppdatering och revidering av handlingsplanen, fortsatt implementering av HVM samt utveckling av samverkan genom att ta fram gemensamma riktlinjer, rutiner, flödesscheman och insatser för samverkan med kvinnojour, förskola, skola, individ- och familjeomsorg, äldreomsorg, funktionshinderverksamhet mm, ingår i uppdraget. Fördjupning ska också ske i olika adekvata standardiserade bedömningsmetoder. Samarbete sker med socialstyrelsen och länsstyrelsen. Syftet är fortsätta utveckla det förebyggande arbetet kring våld i nära relation ur ett folkhälsoperspektiv och att få en större medvetenhet och kunskap inom området för en bredare grupp av medarbetare i kommunen. Att se till helheten, triaden - den utsatte, den som upplevt/bevittnat våld och våldsutövaren, är en viktig utgångspunkt för arbetet. Kvalifikationer: Du som söker ska ha en högskoleutbildning, vara utbildad socionom, folkhälsovetare eller ha annan likvärdig utbildning. Du har yrkesmässig erfarenhet från välfärdsområdet och erfarenhet av strategiskt utvecklingsarbete. Meriterande är kunskap inom området våld i nära relationer. Du ska kunna arbeta självständigt, samarbeta med olika yrkeskompetenser och ha lätt för att skapa nätverk. Vi kommer att lägga stor vikt vid personlig lämplighet. Utredare, SOCIALSTYRELSEN, STOCKHOLM Publicerad: 2011-02-14 Vill du arbeta med statistik om hälso- och sjukvård och socialtjänst? Socialstyrelsen ansvarar för Sveriges officiella statistik inom områden hälso- och sjukvård samt och socialtjänst. Myndigheten är en av Sveriges största statistikproducerande myndigheter och håller ett flertal hälsodataoch socialtjänstregister. Verksamheten producerar statistik om bland annat dödsorsaker, cancer, missbruk, stöd till äldre och personer med funktionsnedsättning, förlossningar och psykiatrisk tvångsvård. I verksamhetens ansvar ligger också att utveckla statistikens innehåll, kvalitet och aktualitet. 8
Vi söker dig som vill medverka i arbetet med att utveckla och framställa officiell och annan statistik inom flera av verksamhetens ansvarsområden ta fram modeller för kontroll och rättning av insamlade data till aktuella register utveckla nya former för produktion och presentation av statistik bidra till utvecklingen av Socialstyrelsens statistik för att möta omvärldens krav på informationsförsörjning samarbeta, är ansvarstagande och är utvecklingsinriktad. Du är analytisk och initiativrik. Kvalifikationskrav: Relevant högskoleutbildning, exempelvis inom samhällsvetenskap eller folkhälsovetenskap Minst ett års erfarenhet av arbete med SAS programmering Minst ett års erfarenhet från bearbetning av register/databaser God muntlig och skriftlig kommunikativ förmåga på svenska Meriterande: Certifierad SAS Programmerare Erfarenhet av statistikproduktion utifrån olika typer av dataunderlag Flerårig erfarenhet av utredningsarbete i offentlig verksamhet God förmåga att översätta användares statistikbehov till SAS-program Kunskap om socialtjänst och hälso- och sjukvård 9
FAQ Folkhälsovetenskapligt program, Sahlgrenska akademin, Göteborgs universitet 1. Hur länge har det folkhälsovetenskapliga programmet i Göteborg funnits? Utbildningen startade första gången höstterminen 2004 och de första studenterna tog sin kandidatexamen vt 2007. 2. Var någonstans i Göteborg är utbildningen förlagd? Utbildningen är huvudsakligen förlagd till Hälsovetarbacken (Arvid Wallgrens Backe) i närheten av Sahlgrenska sjukhuset. 3. Var det många sökande till programmet ht 13? Måste man ha höga betyg för att komma in på utbildningen? Det var 47 förstahandssökande till programmets 35 platser och totalt sökte 372 personer. Efter sista antagningen ht 2013 var lägsta antagningspoängen efter reservantagning från gymnasieskolan 16,70 (gymnasiebetyg utan komplettering), högskoleprov 0,70. Vi kan naturligtvis inte veta hur det kommer att bli vid nästa antagning, men vill man öka sina chanser att komma in är det en bra idé att göra högskoleprovet. 4. Vilka behörighetskrav gäller för att komma in på programmet? Grundläggande behörighet och Engelska B, Matematik B eller Engelska 6, Matematik 2a/2b/2c (områdesbehörighet 6 b/a6 b, undantag ges för Naturkunskap A/1b/1a1+1a2, Samhällskunskap A/1b/1a1+1a2). 5. Kan man få träffa några studenter som går programmet nu för att få veta hur de trivs och upplever sin utbildning? Varje år (i mars) har universitetet en besöksdag. Det folkhälsovetenskapliga programmet presenteras där liksom de flesta andra program inom Göteborgs universitet. Studenter som går programmet finns då på plats och kan svara på frågor. Se mer om tid och plats här: http://www.utbildning.gu.se/villstudera/pluggapauniversitet/besoksdag/ Vill man ha en personlig kontakt med någon student från programmet kan man vända sig till studievägledare som kan förmedla en sådan kontakt. thomas.jonsson@sahlgrenska.gu.se 10
6. Vad är egentligen folkhälsovetenskap? Vad läser man under utbildningen? Folkhälsovetenskap handlar om befolkningens hälsa, både nationellt och internationellt, med fokus på människors livsvillkor, livsstil och miljö. I ämnet ingår att följa hälsoutvecklingen i befolkningen och att utveckla metoder för att genomföra, analysera och utvärdera förebyggande och hälsofrämjande insatser på individuell, organisations- och samhällsnivå. Målet är att förebygga ohälsa och att främja hälsa. folkhälsovetenskapen är mångvetenskaplig och under utbildningen studerar man livsstil och hälsa, ojämlikhet och hälsa, epidemiologi och biostatistik, genus och hälsa, hälsoekonomi, organisation, ledarskap och juridik och folkhälsoarbete i praktiken. Se också: www.sahlgrenska.gu.se/utbildning/ program 7. Hur lång är utbildningen? Kandidatexamen i folkhälsovetenskap med hälsoekonomi uppnår man efter 3 års heltidsstudier (180 hp). Därefter kan man söka masterprogrammet (120 hp) och studera ämnet i ytterligare 2 år (120 hp) och uppnå en masterexamen. 8. Vad kan man få för arbete efter utbildningen? Utbildningen är mycket bred, så folkhälsovetare kan arbeta inom många olika områden. Arbetet kan bestå i att kartlägga hälsoläget, samordna arbetet och fungera som inspiratör och driva projekt inom hälsoområdet. Folkhälsovetare kan även arbeta som projektledare med speciella uppdrag inom kommuner, landsting och företag. Som exempel kan nämnas drogförebyggande, brottsförebyggande arbete och arbete med barn och ungdomars hälsa. För att citera en yrkesverksam folkhälsovetare: Endast fantasin sätter gränser för vad man kan jobba med. Utbildningen förbereder också för forskning. 11
9. Kan man jobba utomlands efter att man har gått det folkhälsovetenskapliga programmet? Var kan man i så fall få arbete? Folkhälsovetenskap är en internationellt etablerad vetenskap (Public Health Science) och vi arbetar hela tiden med att skapa fler institutionella kontakter men redan idag finns bra möjligheter att genomföra studier/praktik utomlands under utbildningens gång. Därigenom kan man knyta kontakter som kan leda till arbete. Vidare beror det sannolikt på vad man är intresserad av och hur man har profilerat sig under utbildningen. Dessutom spelar språkkunskaper en central roll. En masterexamen i Public Health (MPH) krävs ofta för att få arbete inom internationella organisationer såsom FN och SIDA. 10. Är det mest föreläsningar eller grupparbeten under utbildningen? Hur går tentorna till? De pedagogiska arbetsformerna under utbildningen är blandade. Vissa kurser innehåller mest grupparbeten och andra mest enskilda uppgifter. Föreläsningar och seminarier förekommer inom de flesta kurserna. Examinationsformerna varierar också mellan individuella skriftliga tentor, gruppuppgifter och hemtentor. 12
Ta reda på mer om folkhälsa, folkhälsovetenskap och folkhälsoarbete: www.folkhalsomyndigheten.se www.who.int Svensk socialmedicinsk förening: www.socialmedicin.se Svensk förening för folkhälsoarbete: www.folkhalsoarbete.se 13
Enheten för socialmedicin Box 453, 405 30 Göteborg