Välkommen till: Baskurs Riskbruk, Missbruk, Beroende 2015 Kursansvariga; Peter Tudén Sjuksköterska och Vårdenhetschef vid Beroendemottagningen Ryhov Mattias Jonsson - Folkhälsosekreterare - Folkhälsa och sjukvård Johan Björk Utredare på Folkhälsa och sjukvård, händelseanalys - ledare Chefläkare och Patientsäkerhet. Cecilia Strandlund Socionom och FoUledare vid FoUrum, kommunal utveckling Kontakt via mail; namn.namn @rjl.se
Bakgrund Baskurs Missbruk: Kursen omfattar 2 dagar och syftar till att ge deltagarna dels en bild av problemens komplexitet, dels verktyg för att utveckla sitt arbete. Fortbildningen syftar även till att utveckla en gemensam kunskapsbas över huvudmannaskapsgränser Fördjupningskurser om man vill mer Bakgrund SKL projektet Kunskap till Praktik: Film om Baskurs KtP: http://streamio.com/api/v1/videos/5164091711581eb35000004c/public_show?pl ayer_id=4c9b6854b35ea807b5000001&width=560&height=315
Nationella riktlinjer för vård och stöd vid missbruk och beroende Stöd för styrning och ledning Nya/reviderade riktlinjer missbruks- beroendevård: 2015 Stöd för användning på www.socialstyrelsen.se Gemensamma Nationella riktlinjer för kommun och Landsting/Region
Hållpunkter för dag 1: 08.30 Inledning 08.45 ANDT-strategi och alkohol och drogsituation, nationellt och lokalt 09.00 Riskbruk, skadligt bruk, beroende av alkohol 10.00 Fika 10.30 Beroende som psykosocialt syndrom 11.20 Bensträckare 11.35 Motivation och bemötande 12.30 Lunch 13.30 Påverkad av narkotiska preparat uppträdande och tecken! 14.30 Fika 14.50 Missbruks av alkohol, narkotika läkemedel och dopning 15.50 avrundning och tid för frågor! 16.00 Avslut!
Regeringens ANDT-strategi ANDT-strategin har funnits sedan mars 2011 Strategin anger mål och inriktning för hur samhällets insatser ska genomföras, samordnas och följas upp Det övergripande målet är ett samhälle fritt från narkotika och dopning, med minskade medicinska och sociala skador orsakade av alkohol och med ett minskat tobaksbruk.
Sju Nationella långsiktiga mål 1.Tillgång till narkotika, dopningsmedel, alkohol och tobak ska minska. 2.Barn ska skyddas mot skadliga effekter orsakade av alkohol, narkotika, dopning eller tobak. 3.Antalet barn och unga som börjar använda narkotika och dopningsmedel eller debuterar tidigt med alkohol eller tobak ska successivt minska. 4.Antalet personer som utvecklar skadligt bruk, missbruk eller beroende av alkohol, narkotika, dopningsmedel eller tobak ska successivt minska. 5.Personer med missbruk eller beroende ska ha ökad tillgänglighet till vård och stöd av god kvalitet. 6.Antalet döda och skadade på grund av sitt eget eller andras bruk av alkohol, narkotika, dopningsmedel eller tobak ska minska. 7.En folkhälsobaserad och restriktiv syn på ANDT inom EU och internationellt.
Regional strategi Arbetet grundar sig på den nationella strategin och en regional handlingsplan har tagits fram Organisation Insikt/Utsikt samverkar i länet gällande att förebygga ANDT http://insiktutsikt.nu/
Kommunal strategi Kommunerna har ett alkohol- och drogpolitiskt program som konkretiserar ANDT arbetet utifrån nationell och regional strategi
Drogvanor bland länets ungdomar Resultat från Folkhälsoenkät Ung 2013 Marit Eriksson marit.eriksson@rjl.se 2015-03-24
Om Folkhälsoenkät ung Genomfördes för andra gången hösten 2013 Genomförs vartannat år, nästa datainsamling hösten 2015 Elever i skolår 9 samt skolår 2 på gymnasiet Fysisk och psykisk hälsa, levnadsvanor, skolsituation mm. Antal elever Antal svarande Svarsfrekvens Pojkar Flickor Totalt Skolår 9 3861 1411 1430 2841 73,6 % Gymn skolår 2 3965 1242 1228 2470 62,3 % 2015-03-24
50% Andel (%) som någon gång har använt narkotika 45% 40% 35% 30% 25% 20% 15% 10% 5% 3% 3% 7% 10% 6% 6% 19% 14% 0% Jönköpings län Riket Jönköpings län Riket Skolår 9 Gymnasiet skolår 2 Pojkar Flickor Skolår 9: 88 st Gymnasiet skolår 2: 192 st
Antal ungdomar som använt olika typer av droger 177 Skolår 9 (88 st) Gymnasiet skolår 2 (192 st) 75 12 4 6 10 2 5 3 1 0 9 13 10 0 2 33 63 7 16
Alkoholberoende Riket/länet Alkoholberoende och missbruk mätning 2013, källa Folkhälsomynd 4,2% 4,4% Riket 4,2 % Jkpg län 4,4 % 1,7% 1,5%
Nationella siffror Alkoholen kostar 20 160 miljarder per år Ungefär sex procent av alla dödsfall i världen orsakas av alkohol. Källa Folkhälsomyndigheten
Mer nationella siffror Närmare en halv miljon svenskar missbrukar eller är beroende av alkohol i Sverige. Motsvarande siffra för narkotika är 55 000 personer. 225 000 personer, har använt narkotika de senaste tolv månaderna. Cannabis är den klart vanligast förekommande formen av narkotika Källa, Studie 2014, Stockholm stad uppföljning av ANDT
Alkohol-nationell uppföljning en positiv utveckling för det stora antalet måttlighetskonsumenter. gynnsam utveckling när det gäller andelen risk-och högkonsumenter. äldre i åldersgruppen 65-80 år avviker dock, andelen risk-och högkonsumenter ökat bland dem. Källa, Studie 2014, Stockholm stad uppföljning av ANDT
Narkotika-nationell uppföljning Utvecklingen på narkotikaområdet är till övervägande del negativ Narkotikadödligheten ökar Källa, Studie 2014, Stockholm stad uppföljning av ANDT
Välkommen till dag 2: Baskurs Riskbruk, Missbruk, Beroende 2015 Kursansvariga; Peter Tudén Sjuksköterska och Vårdenhetschef vid Beroendemottagningen Ryhov Mattias Jonsson - Folkhälsosekreterare - Folkhälsa och sjukvård Johan Björk Utredare på Folkhälsa och sjukvård, händelseanalys - ledare Chefläkare och Patientsäkerhet. Cecilia Strandlund Socionom och FoUledare vid FoUrum, kommunal utveckling Kontakt via mail; namn.namn @rjl.se
Hållpunkter för dag 2: 08.30Inledning sammanfattning dag 1 och aktuella länkar 08.35 Barnperspektiv vid psykisk ohälsa och specifikt i familjer med missbruk 09.10 Brukarmedverkan genom Brukarstyrda brukarrevisioner 09.40 Fika 10.10 Organisation och lagstiftning 11.00 Bensträckare 11.10 Screening- Utredning Bedömning 12.30 Psykosociala metoder och arbetssätt- vad rekommenderas i nationella riktlinjer! 12.30 Lunch 13.30 SIP 14.15 Fika 14.45 Människosyn och etik 15.50 avrundning och tid för frågor! 16.00 Avslut!
Sammanfattning dag 1 ANDT strategi och Alkohol- och drogsituationen nationellt och lokalt utveckling över tid och nuläge, Mattias Jonsson och Cecilia Strandlund - ANDT samordnare Jönköpings kommun Riskbruk, skadligt bruk, beroende av alkohol Vad är riskbruk? Vilka är de medicinska komplikationerna av alkohol och hur hittar vi riskbruk Sven Olof Lindahl, Distriktsläkare Eksjö Vårdcentral Beroende som biopsykosocialt syndrom Arne Gerdner - professor i socialt arbete vid Hälsohögskolan Påverkad av narkotiska preparat uppträdande och tecken! Bodil Monwell - Kurator, doktorrand vid Hälsohögskolan, FoUledare FoUrum kommunal utveckling Missbruk beroende av alkohol, narkotika, läkemedel och dopning - Hur påverkas hjärnan vid intag av alkohol & droger? Om psykologiska faktorer - hjärnan och dess belöningssystem Erik Nilzén - Överläkare psykiatri och rehabilitering vid Psykiatriska kliniken Ryhov
Screening och utredning och uppföljning av alkohol- och drogproblem
Föreläsningen tar upp; 1. Vad säger Riktlinjerna om instrument för screening, utredning och uppföljning 2. Screening för alkohol och narkotika 3. Utredning m.m.: Beslut på bättre grunder 4. En strukturerad intervju för ungdomar 5. Behandlingsplanering med grund i utredning och systematisk dokumentation
Vad är Socialstyrelsens nationella riktlinjer för vård och omsorg?
Vad är nationella riktlinjer? Stöd vid fördelning av resurser Underlag för beslut om organisation Kan bidra till lokala och regionala vårdprogram och rutiner Stöd vid beslut om åtgärd
Riktlinjerna är en del av en evidensbaserad praktik Den bästa tillgängliga kunskapen nationella riktlinjer Den professionelles expertis Den berörda personens erfarenhet och önskemål Den berörda personens situation samt kontextuella omständigheter
Rangordning 1-10 Hög prioritet (1) ges åtgärder med stor nytta med låg kostnad per effekt Låg prioritet (10) ges åtgärder med liten nytta i förhållande till kostnaden där det vetenskapliga stödet är ofullständigt/motstridigt och det finns andra alternativ med gott vetenskapligt stöd
Nationella riktlinjer för missbruksoch beroendevård 2007 Vad är nytt? Prioriteringar Fokus på beslutsfattare 3 nya områden Indikatorer för uppföljning
Tillstånd i riktlinjerna Alkohol Narkotika (cannabis, centralstimulantia och opiater) Läkemedel (bensodiazepiner och opioidanalgetika) Samsjuklighet (psykisk sjukdom) Ungdomar Anhöriga, svag anknytning till arbetsmarknaden, hemlöshet, komplex problematik Men inte dopning, spelberoende eller nikotin
Åtgärder i riktlinjerna Medicinska test Bedömningsinstrument Läkemedelsbehandling (inkl. LARO) Psykologisk och psykosocial behandling Psykosociala stödinsatser socialt nätverk, boende, sysselsättning, samordning (case management) Tidig upptäckt/förebyggande ingår inte
Nationella riktlinjer för vård och stöd vid missbruk och beroende rekommendationerna
Bedömningsinstrument Kan underlätta snabb insamling av information, att viktig information inte glöms bort och att information blir jämförbar Utgör viktigt underlag för en kontakt med patienten i den tidiga behandlingsplaneringen Kan användas för att välja åtgärder på rätt nivå, och för att följa utfallet av de åtgärder som klienten eller patienten har fått Kvalitetssäkrade och standardiserade instrument innebär att bedömningen blir likartad oberoende av var man söker hjälp
Bedömningsinstrument identifiering, diagnostik, bedömning Hälso- och sjukvården och socialtjänsten bör använda AUDIT för att identifiera alkoholproblem använda DUDIT för att identifiera narkotikaproblem använda ADDIS, SCID I eller MINI som underlag för att diagnostisera skadligt bruk, missbruk eller beroende använda ASI för att bedöma hjälpbehov för personer med alkohol- eller narkotikaproblem Hälso- och sjukvården och socialtjänsten kan använda ADAD för att bedöma hjälpbehov för ungdomar med alkohol- eller narkotikaproblem använda DOK för att bedöma hjälpbehov för personer med alkohol- eller narkotikaproblem
Värdering av bedömningsinstrument När det gäller frågebatterier handlar det om följande faktorer: testet ska finnas i en svensk testet ska ha tillfredsställande validitet (användbarhet) och reliabilitet (tillförlitlighet) det ska finnas lämpliga svenska normer eller referensvärden www.socialstyrelsen.se/evidensbaseradpraktik
Gott, trevligt och mysigt men.
Full, sovande styrman korsade färjeled Fartyget med en onykter och sovande styrman korsade den livligt trafikerade färjeleden över Öresund. Grundstötningen utanför Helsingborg på julafton kunde i stället ha blivit en katastrof. Full, sovande styrman korsade färjeled DN. 27 dec, 2007
2. Screening för alkoholoch drogrelaterade problem AUDIT (Alcohol Use Disorders Identification Test) DUDIT (Drug Use Disorders Identification Test)
Vilka metoder används hos er för identifiering och kartläggning av alkoholoch drogvanor?
Nationella riktlinjer: En 4-stegs utrednings- och bedömningsmodell i missbrukssammanhang Problemidentifiering II III IV I AUDIT DUDIT CAGE Biologiska markörer Låg kostnad Hög kostnad 38
AUDIT utvecklades av WHO på 1980-talet och används i många vårdsammanhang i Sverige och internationellt. Konsumtionsfrågor Kontrollförlust Oförmåga att fullgöra plikter "Återställare" Skuldkänslor Minnesluckor Skadligt bruk Oro från andra 39
Poängsättning AUDIT Fråga 1-8 ger 0,1,2,3 eller 4 Fråga 9 och 10 ger 0,2 eller 4 poäng
Poänggränser AUDIT Risknivå AUDIT -poäng Tolkning Zon I Män 0-7; Kvinnor 0-5 Zon II Män 8-15; Kvinnor 6-13 Zon III Män 16-19; Kvinnor 14-17 Zon IV Män 20 + ; Kvinnor 18 + Ej riskabla alkoholvanor Riskabla alkoholvanor men inte nödvändigtvis ett missbruk/beroende Problematiska alkoholvanor, sannolikt föreligger en alkoholrelaterad diagnos Mycket problematiska alkoholvanor, sannolikt föreligger en alkoholrelaterad diagnos
ALKOHOL upptäcka, utreda, bedöma, planera, behandla och följa upp Etablera kontakt med patient/klient Identifiera problemet med AUDIT och/eller GT och CDT AUDIT poäng? Män: < 7 poäng Kvinnor: < 5 poäng 8-15 poäng 6-13 poäng 16-19 poäng 14-17 poäng >20 poäng >18 poäng Inga problem, intervention inte nödvändigt Kort motiverande rådgivning (t.ex. FRAMES eller MI) Kort motiverande rådgivning (t.ex. FRAMES eller MI) Diagnostisk bedömning av problemet och dess svårighetsgrad (DSM-IV eller ICD-10) Minst en uppföljning med AUDIT och/eller GT och CDT Några uppföljningar med AUDIT och/eller GT och CDT Utredning med ASI och MAPS samt personbedömning med psykologiska tester Strukturerad psykosocial behandling med t.ex. motivationsmetodik, psykodynamisk terapi, 12-stegsprogram, kognitiv beteendeterapi, och/eller par/anhörig terapi Observera att MAST kan användas i stället för AUDIT DOK eller ADAD (ungdomsversion) kan användas i stället för ASI GT och CDT kan kompletteras med t.ex. ASAT och ALAT Läkemedelsbehandling med Campral, Revia och/eller Antabus Regelbunden uppföljning med ASI och MAPS och/eller GT och CDT Låg kostnad avseende tidsåtgång och kompetenskrav hos behandlaren Hög kostnad avseende tidsåtgång och kompetenskrav hos behandlaren Sammanfattning från Nationella riktlinjer för missbruks- och beroendevård (Socialstyrelsen, 2007) av Claudia Fahlke, Ulf Berggren & Jan Balldin (Göteborg Alcohol Research Project) 42
Om Kort motiverande rådgivning
Återkoppling av AUDIT/DUDIT poäng med inslag av MI
Använd U-E-U för återkopplingen Bedöm var klienten befinner sig i förändringscykeln Erbjud information/undersök ambivalens/, beroende på var klienten är i förändringsprocessen
Begreppet motiverande rådgivning kan vara: Att återkoppla på individens alkoholkonsumtion och eventuell alkoholrelaterad skada. Att klargöra vad som är alkoholkonsumtion med låg risk Att ge information om skadeverkningar Att prata om fördelar med att minska alkoholkonsumtionen. Att ha motivationshöjande samtal t.ex.. MI Att kartlägga högrisksituationer och hur man kan hitta strategier för att hantera dessa Att gemensamt göra en individuell plan för hur man kan minska alkoholkonsumtionen
Hur ska jag börja? Utbildning finns och anordnas av regionförbundet. Ladda ner formulären på ww.beroendecentrum.com Se till att du har manualer och referensmaterial som du behöver Vid behov, hänvisa klienter/patienter till www.escreen.se För en dialog med kollegor om vad screeningen får för roll hos er och hur informationen hanteras
Nationella riktlinjer: En 4-stegs utrednings- och bedömningsmodell i missbrukssammanhang III II Problembedömning IV I Låg kostnad ALKOHOL-E DUDIT-E ADDIS SCID MINI Biologiska markörer Hög kostnad 48
Nationella riktlinjer: En 4-stegs utrednings- och bedömningsmodell i missbrukssammanhang III I II Personbedömning IV ASI DOK ADAD Låg kostnad Hög kostnad 49
ASI-intervjun Beslut på bättre grunder Bildtext 2015-11-30 50
Vad är en ASI-intervju? ASI-intervjun är en standardiserad kartläggningsintervju i två versioner: grund och uppföljning. Den är avsedd för personer med missbruks- eller beroendeproblem. Addiction Severity Index, ASI, är en halvstrukturerad intervju som innehåller frågor som är relevanta för klienter med missbruksproblem. 2015-11-30 51
ASI-intervjun En grundintervju med cirka 180 frågor och en uppföljningsintervju med ca 150 frågor Tar ca 1½ timme att genomföra Kartläggning av resurser och problem Ger svar på frågor som har betydelse för val av insats Visar klientens upplevda behov av hjälp Ger intervjuare och klient tydliga och öppna beslutsunderlag Ger möjlighet för uppföljning/utvärdering av behandlingsinsatser, vid systematisk användning även för grupper av individer 2015-11-30 52
ASI intervjun ger svar på frågor om: Resurser och problem inom sju viktiga livsområden Fysisk hälsa Arbete och försörjning Alkoholanvändning Narkotikaanvändning Rättsliga problem Familj och umgänge Psykisk hälsa 2015-11-30 53
Målgrupp för ASI-intervjun ASI är utvecklat för personer som har missbruks- eller beroendeproblem. ASI-intervjun rekommenderas för personer över 18 år. Det är inget hinder att använda intervjun för personer med samsjuklighet. 2015-11-30 54
ASI flera användningsområden Kartläggning före insats I klientarbete Bedömning av klientens behov och situation Förbättring 1. 2. Uppföljning under/efter insats Bedömning av behov och situation under/efter insats I verksamhet Bedömning av klientgruppers situation och behov 3. 4. Bedömning av situation och behov efter insatser Systematik 2015-11-30 55
Varför använda ASI? Alla personer bör få sina problem bedömda med hjälp av ett relevant beslutsunderlag och på ett så öppet och enhetligt sätt som möjligt. Bedömningarna bör vara oberoende av var i landet man bor eller vilken socialarbetare man träffar. 2015-11-30 56
Vårdplanering Vad är det vi ska bedöma för att kunna göra en vårdplanering? Abstinens Fysisk hälsa Psykiskt mående Förändringsmiljö Risk för återfall eller fortsatt användning Beredskap till förändring 2015-11-30 57
Beredskap till förändring Var i en förändringsprocess befinner sig klienten? Innebär motivationsnivån risk för engagemang i eventuell behandling?
Förändringsmiljö jobb, fritid omgivningen hemma 2015-11-30 59
Vad är/innehåller en vårdplanering Öppen eller sluten vård - i vilken miljö ska vården bedrivas Omfattning/intensitet hur länge, hur ofta, Hjälpbehov dvs. - vilka resurser krävs, olika professioner ex. tillgång till medicinsk kompetens m.m. Innehåll - olika programinslag, ex tolvsteg, KBT, ART, föräldragrupp (vad säger Nationella riktlinjerna) 2015-11-30 60
Sammanfattande svårighetsgrad vid inledande plan Inget problem Litet problem Måttligt problem Påtagligt problem Mycket stort problem Abstinens Fysisk hälsa Psykiskt mående Förändringsmiljö Risk för återfall eller fortsatt användning Beredskap till förändring 2015-11-30 61
Planeringens frågor Överensstämmer behoven med insatserna? Remitteras rätt klienter till rätt insats? Finns det nya behov som föranleder förändring? Behöver omprioriteringar göras? Behövs ytterligare kompetens eller expertis? Bör resurserna omfördelas? 2015-11-30 62
Nationella riktlinjer: En 4-stegs utrednings- och bedömningsmodell i missbrukssammanhang III II IV Uppföljning I Låg kostnad Problemidentifiering Problembedömning Personbedömning Uppföljning ASI ADAD AUDIT DUDIT DOK Hög kostnad
Uppföljning, med vad För tre till- sexmånadersuppföljning kan konsumtionsfrågorna i AUDIT och DUDIT användas. ASI, DOK, ADAD Med vad man följer upp beror på vilket instrument du använt i grunden och vad syftet är.
ASI uppföljning Samma frågeområden som ASI Grundintervju Färre frågor Avser tiden - den senaste månaden, - de sex föregående månaderna före ASI uppföljning - tiden sedan föregående ASI intervju (Grund eller uppföljning) Ska genomföras och återkopplas på samma sätt som ASI Grund Kan genomföras per telefon, försäkra dig då om att klientens upplever samtalssituationen som trygg och bekväm. 2015-11-30 65
Följ klienten/patienten på vägen! Använd uppföljningsintervjun! Ger återkoppling till klienten om förändringar Ger stöd till klienter att fortsätta sitt förändringsarbete, kvitto på förändring av situation och behov av hjälp Ger stöd till professionen inför uppföljning av vårdplanen Ger beslutsstöd till verksamheter och ledning och återkoppling av resultat i arbetet, lokal uppföljning 2015-11-30 66
ADAD ADAD 2015-11-30
ADAD- En strukturerad intervju för ungdomar ADAD- En strukturerad intervju för ungdomar ADAD:s konstruktion liknar ASI med klient-intervjuarskattningar. ADAD är utvecklat och anpassat för ungdomar och omfattar nio områden medan ASI har sju.
Välkommen till en angelägen konferens om stöd till anhöriga, barn och vuxna, i familjer med missbruksproblem Vi vill belysa erfarenheter, metoder och kunskap gällande stöd till anhöriga i familjer med missbruksproblem. Smakprov från programmet är gäster som Ann Söderlund Djävulsdansen, Susanna Alakoski - Anhörighelvetet, Olivia Trygg -Trygga Barnen, Agneta Trygg - Trygga Vuxna, Carina Bång - om CRAFT-metoden och Cecilia Strandlund - riktlinjer gällande stöd. Konferensen den 17 mars vänder sig till beslutsfattare, idéburna organisationer och professionella verksamma inom hälso- och sjukvården, socialtjänst och skola. Detaljerat program med anmälan kommer senare i år. Arrangörer: FoUrum - Region Jönköpings län och Länsstyrelsen i Jönköpings län 17 mars 2016
Viktiga länkar Fördjupningsfilmer: www.kunskapsguiden.se Regionens och kommunernas ledningssystem för samverkan: http://plus.rjl.se/infopage.jsf?nodeid=36673
Kontakt: Cecilia Strandlund, FoUrum, Region Jönköpings län 0767-984200 cecilia.strandlund@rjl.se