Prov med krossad betong på Stenebyvägen i Göteborg

VTI notat 68 21 VTI notat 68-21 Prov med krossad betong på Stenebyvägen i Göteborg Lägesrapport 21 Författare FoU-enhet Projektnummer 6611 Projektnamn Uppdragsgivare Distribution Håkan Carlsson Väg- och banteknik Prov med krossad rivningsbetong, Stenebyvägen, Göteborg SABEMA Material AB Fri Foto: Anders Swenson, VTI

Innehållsförteckning Sid 1 Inledning 3 2 Beskrivning av provsträckorna 3 3 Fältmätningar och kontroller 3 3.1 Material- och utförandekontroll 4 3.2 Fältmätningar på färdig väg 4 3.2.1 FWD-mätning 4 3.2.2 Tvärprofilmätning 1 4 Slutsatser 12 Referenser 13 Bilagor: Bilaga 1: Mätningsplan Bilaga 2: Mätdata från FWD-mätningar Bilaga 3: Beräknade E-moduler Bilaga 4: Tvärprofiler VTI notat 68-21

VTI notat 68-21

1 Inledning Inom ramen för projektet Samverkan för ekologisk stadsförnyelse har VTI av SABEMA Material AB i Göteborg fått i uppdrag att tekniskt utvärdera ett försök där krossad rivningsbetong används som förstärkningslagermaterial i vägöverbyggnad som ersättning för konventionellt ballastmaterial av krossat berg. Försöket är förlagt till Stenebyvägen i Göteborg. Ett flertal olika prov med att använda krossad betong i vägöverbyggnad respektive underbyggnad har tidigare gjorts i Sverige med lyckat resultat [1, 2, 3, 4, ]. Stenebyvägen är emellertid unik på det sättet att vad vi vet har det aldrig tidigare lagts krossad betong på en underbyggnad bestående av lätt bergbank. I det här VTI notatet redovisas resultatet och analysen efter två mätningar med fallviktsdeflektometer och tvärprofilmätare Primal som är utförda 2 och 21. 2 Beskrivning av provsträckorna De provade konstruktionerna är två till antal och består dels av en provsträcka (sträcka 1) med krossad betong ( 1 mm) i förstärkningslagret och dels en referenssträcka (sträcka 2) med krossat berg i förstärkningslagret. Båda konstruktionerna ligger på en bädd av ca 1 meter sprängt och sorterat berg (lätt bergbank). Förstärkningslagret på sträcka 2 är utfört med två olika fraktioner, nämligen 3 cm 12 mm överlagrat av 21 cm 9 mm, tillsammans 1 cm. I övrigt är konstruktionerna lika. I tabellen nedan beskrivs de båda konstruktionernas uppbyggnad med nominella lagertjocklekar. Lagertjocklekar (cm) Str 1 Str 2 betong bergkross Slitlager 4 4 AG 7 7 Obundet bärlager 8 8 Krossad btg/berg 1 1 Lätt bergbank ca 1 ca 1 Undergrund Tabell 1 Nominella lagertjocklekar för provsträcka och referenssträcka. Prov- och referenssträckan är båda 1 meter långa. Sträcka 1 med krossad betong ligger i sektion /9 /69 och sträcka 2 ligger i sektion /69 /79. Sträcka 1 ligger i en vänsterkurva medan sträcka 2 ligger på en raksträcka. 3 Fältmätningar och kontroller I samband med utförandet av prov- och referenssträckan har på dessa, utöver den ordinarie produktionskontrollen för hela vägföretaget, utförts en utökad kontroll av kornstorlekar, nivå (lagertjocklek), bärighet och packning. Dessa kontroller har utförts av Vägverket Konsult, laboratoriet i Kungälv. VTI notat 68-21 3

3.1 Material- och utförandekontroll De kornkurvor samt bärighets- och packningsresultat för förstärkningslager som redovisats är samtliga godkända enligt de krav som gällde i VÄG 94 [8, 9]. Entreprenör utförde en särskild höjdavvägning för att kontrollera förstärkningslagrets tjocklek och resultatet visade att den verkliga tjockleken avviker endast i enstaka punkter någon centimeter från den nominella tjockleken. Därför får man anse att de ovan redovisade nominella tjocklekarna också är de verkliga tjocklekarna. Figur 1 Stenebyvägen, förstärkningslager av krossad betong. 3.2 Fältmätningar på färdig väg I samband med trafikpåsläpp hösten 2 utförde VTI en provbelastning med fallviktsapparat (FWD-mätning) och en mätning av vägytans tvärprofil med laserprofilometer PRIMAL (Primalmätning). FWD-mätningen och Primalmätningen upprepades sommaren 21. Resultatet och analysen av dessa mätningar redovisas nedan. I bilaga 1 redovisas mätplanen för sträckorna. 3.2.1 FWD-mätning I syfte att utreda den krossade betongens bärighet jämfört med krossat berg bl.a. uttryckt som styvhetsmodul (E-modul), utfördes på färdig väg mätning med fallviktsdeflektometer. Den första mätningen utfördes i månadsskiftet oktober november, vilket innebar drygt en månad efter betongens utläggning och packning. Mätningen utfördes dels på provsträckan med betong och dels på referenssträckan med krossat berg. Mätmetoden med fallviktsapparat innebär att en dynamisk plattbelastning görs på vägytan, för att simulera en tung hjulöverfart, och vägytans deflektion (elastiska nedsjunkning) vid belastningen registreras i ett antal mät- 4 VTI notat 68-21

punkter från belastningscentrum och ut till 12 mm från belastningscentrum. Mätresultatet gör det möjligt att genom bakåträkning beräkna styvheten hos de i konstruktionen ingående överbyggnadslagren. I detta fall har vägkonstruktionen delats i tre lager, bitumenbundet lager, bär- och förstärkningslager samt underbyggnad/undergrund. För att simulera belastningens begränsning på djupet har i beräkningarna ett styvt skikt lagts i på tre meter under vägytan. Med resultatet från FWD-mätningarna som underlag har också ett par andra mått på vägens bärighet beräknats, såsom krökningsradie och beläggningstöjning. I jämförelsen mellan sträckorna ska de beräknade värdena endast ses som relativa värden, som ett mått för att värdera sträckorna. Figur 2 VTI fallviktsdeflektometer KUAB FWD 91. Fallviktsmätningen utfördes med VTI:s fallvikt av typen KUAB och med en belastning på ca kn. Mätningen utfördes i höger hjulspår i 9 sektioner per riktning och sträcka, totalt 18 mätpunkter per sträcka. Resultatet i varje mätpunkt redovisas i bilaga 2. Det bör påpekas att det var en skillnad i beläggningstemperatur mellan mättillfällena. Vi första mättillfället var beläggningstemperaturen ca 9 o C medan vid senaste tillfället var ca 2 21 o C. Denna skillnad måste beaktas vid en jämförelse av resultatet från de båda mätningarna. Fallviktsresultatet från den första mätningen på Stenebyvägen visade att provsträckan med den krossade betongen i genomsnitt hade en något högre E-modul på den obundna överbyggnaden än sträckan med bergkrossmaterialet. Den bakåträknade E-modulen för den obundna överbyggnaden med krossad betong uppgår till ca 3 MPa medan motsvarande styvhet för lagren med bergkross var ca 27 MPa. En bakåträkning av E-modulerna vid den andra mätningen resulterar i en modul på i genomsnitt drygt 6 MPa på den obundna överbyggnaden med krossad betong medan motsvarande värde för referenssträckan med krossat berg är ca 36 MPa. VTI notat 68-21

Beräkningsresultatet visar också att undergrundens och underbyggnadens styvhet är högre vid den senaste mätningen, vilket troligen bl.a. beror på ett lägre fuktinnehåll och en viss efterpackning. Styvheten har ökat mest på sträcka 1. 7 6 E-modul (MPa) 4 3 2-1-3 21-6-11 2 1 Sträcka 1 Sträcka 2 Figur 3 Beräknade styvheter (E-moduler) på den obundna överbyggnaden. 1 9 8 7 E-modul (MPa) 6 4 Str 1. 2 Str 1. 21 Str 2. 2 Str 2. 21 3 2 1 9 6 61 62 63 64 6 66 67 68 69 7 71 72 73 74 7 76 77 78 79 Sträcka 1 Sträcka 2 Sektion (m) Figur 4 Beräknad E-modul på obunden överbyggnad i varje mätpunkt. 6 VTI notat 68-21

16 14 12 E-modul (MPa) 1 8 6 2-1-3 21-6-11 4 2 Sträcka 1 Sträcka 2 Figur Beräknade styvheter (E-moduler) på underbyggnad/undergrund. 6 Bel.temp: 2=9 grader, 21=2 grader E-modul (MPa) 4 3 2 2-1-3 21-6-11 1 Sträcka 1 Sträcka 2 Figur 6 Beräknade styvheter (E-moduler) på asfaltbeläggningen. VTI notat 68-21 7

Skillnaden i beläggningstemperatur visar sig också tydligt i de bakåträknade E- modulerna på beläggningen. Styvheten på beläggningen är i genomsnitt drygt % lägre vid andra mättillfället än vid första. Det beror nästan uteslutande på den 1 graders skillnad som rådde mellan mättillfällena. Förändringar i de olika lagrens E-moduler samverkar varför de exakta värdena på E-modulerna måste användas med en viss försiktighet. Spridningen (standardavvikelsen) är något större i de beräknade E-modulerna på lagret med krossad betong än lagret med krossat berg. Det är också en osäkerhet i beräkningarna som är större än önskat. Det framgår av RMS-värdet för varje beräknad mätpunkt och som är ett mått på hur väl de beräknade deflektionerna stämmer med de verkliga vid bakåträkningen. RMS-värdena i beräkningarna ligger på ca 1 men bör helst ligga på ca 1. Det är möjligt att eventuella justeringar av lagertjocklekarna och nivån på det styva skiktet skulle kunna förbättra noggrannheten i de beräknade E-modulerna. De beräknade E-modulerna redovisas i bilaga 3. Det framgår tydligt av mätresultatet att det skett en betydligt högre styvhetstillväxt i den obundna överbyggnaden med krossad betong än i den med krossat berg. En viss del av styvhetstillväxten i den obundna överbyggnaden, på båda sträckorna, beror på en efterpackning av trafiken men den största delen av styvhetstillväxten i den krossade betongen beror på den bindning i lagret som sker. Erfarenheter från andra försök med krossad betong i vägöverbyggnad har också visat att en krossad betongs styvhet ökar kraftigt med tiden (inom loppet av tre månader) efter utläggning. Om styvhetstillväxten fortsätter eller avtar kan fortsatta mätningar visa. För att analysera och jämföra bärigheten på de båda sträckorna har också ett par andra beräkningar gjort med resultatet från fallviktsmätningar som underlag, bl.a. krökningsradien och töjningen i asfaltbeläggningen. Krökningsradien är huvudsakligen ett mått asfaltbeläggningen styvhet eftersom den bygger på förhållandet mellan deflektionen i belastningscentrum och deflektionen 3 mm från belastningscentrum. Krökningsradien beräknas enligt formeln [1]: Kr=r 2 /(2*D *(D/D r -1)) r = avståndet belastningscentrum till D r (3 mm i detta fall) D = deflektionen i belastningscentrum D r = deflektionen r mm från belastningscentrum 8 VTI notat 68-21

4 3 Bel.temp 2=9 o C. 21=2 o C 3 Krökningsradie (m) 2 2 1 Str 1 2 Str 1 21 Str 2 2 Str 2 21 1 Sträcka 1 Sträcka 2 9 6 61 62 63 64 6 66 67 68 69 7 71 72 73 74 7 76 77 78 79 Sektion (m) Figur 7 Beräknad krökningsradie i varje mätpunkt. De beräknade krökningsradierna visar att det inte är någon skillnad mellan sträckorna. Det betyder att asfaltbeläggningens styvhet är den samma på båda sträckorna och att skillnader i bärighet mellan sträckorna inte kan hänföras till asfaltbeläggningen. För att analysera sträckornas bärighet beräknades också töjningen i asfaltbeläggningen utifrån resultatet från fallviktsmätningen. Asfalttöjningen beräknades enligt formeln [7]: ε = 37,4+988*D -33*D 3-2*D 6 ε = töjningen (µm/m) i underkant på asfaltbeläggningen D x = deflektion (mm) i belastningscentrum (), 3 och 6 mm från centrum För att ta hänsyn till skillnaderna i beläggningstemperatur mellan mättillfällena justerades de beräknade töjningarna till en referenstemperatur på 1 o C enligt formeln [1]: ε 1 = T 1 mätt ε mätt 3,8x1 2 1 h D ε x = töjning vid 1 o C respektive vid mättillfället T mätt = beläggningstemperatur vid mättillfället h 1 = beläggningstjocklek i mm D = deflektion i mm i belastningscentrum VTI notat 68-21 9

22 22 Beläggningstöjning (µm/m) 21 21 2 2-1-3 21-6-11 2 Sträcka 1 Sträcka 2 Figur 8 Beräknad genomsnittlig beläggningstöjning justerad till 1 o C. Vid en jämförelse mellan sträckorna visar beräkningen av töjningen att den minskat något på sträcka 1 medan den ökat något på sträcka 2 mellan mättillfällena. Skillnaden vid det andra mättillfället är i genomsnitt ca 1 % större töjning på sträcka 2 än på sträcka 1. Det är dock stor spridning inom sträckorna så skillnaden är inte signifikant. En skillnad på ca 1 % i töjning insatt i ett utmattningskriterium [6] för asfaltbeläggningar resulterar dock i en skillnad i livslängd på ca 2 %. Även om resultatet är något osäkert och beräkningen är förenklad visar det att den eventuella minskning i beläggningstöjning på ca 1 % som det styvare lagret med krossad betong medför gör att livslängden på vägen, med hänsyn till utmattningssprickor i beläggningen, ökar betydligt. 3.2.2 Tvärprofilmätning I samband med trafikpåsläpp utförde VTI en mätning av vägytans tvärprofil. Denna nollmätning beskriver vägytans utgångsprofil och utgör referens till den efterföljande tvärprofilmätningen som utfördes 21 samt till eventuella kommande mätningar för att följa spårutvecklingen på sträckorna. Mätningen har skett med laserprofilometer PRIMAL i fyra sektioner per sträcka och i båda riktningarna, totalt 8 profiler per sträcka. Genom jämförelse mellan nollprofil och senast mätta profil kan spårutvecklingen analyseras och en jämförelse mellan de båda överbyggnadskonstruktionerna kan göras med hänsyn till spårbildningen. I bilaga 4 redovisas samtliga 16 mätta profiler för båda mättillfällena. 1 VTI notat 68-21

Stenebyvägen, sträcka:1, riktning:1, sektion:2 2 1 1 1 1 2 2 3 3 4-2-1-31 21-6-11-1 -1-2 Figur 9 Representativ tvärprofil på sträcka 1 riktning 1. Stenebyvägen, sträcka:1, riktning:2, sektion:4 2 1 1 1 1 2 2 3 3 4-2-1-31 21-6-11-1 -1-2 Figur 1 Representativ tvärprofil på sträcka 1 riktning 2. VTI notat 68-21 11

Stenebyvägen, sträcka:2, riktning:1, sektion:2 2 1 1 1 1 2 2 3 3 4-2-1-31 21-6-11-1 -1-2 Figur 11 Representativ tvärprofil på sträcka 2. En jämförelse mellan mättillfällena visar att det i de flesta profiler inte skett någon tydlig förändring/spårbildning under tiden från trafikpåsläpp fram till sommaren 21. I vissa profiler finns det en tendens till början av spårbildning men den är väldigt liten. Undantaget är på sträcka 1 riktning 2 (mot Björlanda). I dessa fyra profiler finns en viss, men tydlig spårbildning i främst höger hjulspår. Den troliga orsaken är ett dåligt kantstöd i innerkurvan som gör att när den tunga trafiken går nära innerkanten i kurvan så är stödet för dåligt vilket medför en viss spårbildning. Det stöds av att det inte finns någon tydlig spårbildning i motstående riktning (riktning 1) på sträckan, där trafiken inte går nära kanten utan snarare dras mot vägmitt. 4 Slutsatser Resultatet och analysen av fallviktsmätningarna 2 och 21 visar att det skett en styvhetstillväxt i de obundna överbyggnadslagren med krossad betong som är betydligt större än i de obundna överbyggnadslagren med krossat berg. Det är dock en viss spridning i värdena som kan bero variationerna i utförande och kvalité på lagren med krossad betong. De minskade påkänningarna i asfaltbeläggningen (och även på undergrunden) som det styvare lagret med krossad betong bidrar med gör att vägens livslängd ökar markant. Den senaste mätningen av vägens tvärprofil visar att de generellt inte uppstått någon tydlig spårbildning utom i ena riktning på sträcka 1. Endast två mätningar har utförts men resultatet visar hittills att lagret med krossad betong haft en positiv inverkan på vägens funktion. Fortsatta mätningar kan visa om styvhetstillväxten fortsätter och hur spårutvecklingen blir, främst på sträcka 1. Nästa steg är sedan att prova den krossade betong på en mer högtrafikerad väg. 12 VTI notat 68-21

Referenser 1. Ydrevik, K (1999): Återvägen. Råd och vägledning för återvinning av krossad betong som ballast i gator och vägar. VTI notat 67-1999, Väg- och transportforskningsinstitutet, Linköping. 2. Ydrevik, K (2): Förstärkningslagermaterial av krossade betongslipers. Erfarenheter från provsträckor på väg 869 vid Stenstorp. Del 3: Resultatrapport hösten 2. VTI notat 6-2, Väg- och transportforskningsinstitutet, Linköping. 3. Ydrevik, K (1996): Krossad betong som bär- och förstärkningslager i gatubyggnad. Provytor i Västerås. VTI notat 4-1996, Väg- och transportforskningsinstitutet, Linköping. 4. Ydrevik, K (2): Hållfasthetstillväxt hos ballast av krossad betong. Erfarenheter från laboratoriemätningar och provvägsförsök i Sverige. VTI notat 69-2, Väg- och transportforskningsinstitutet, Linköping.. Arm, M (2): Egenskaper hos alternativa ballastmaterial speciellt slaggrus, krossad betong och hyttsten. Licentiatavhandling, Kungliga Tekniska Högskolan, Stockholm. 6. Djärf, L & Wiman, LG & Carlsson, H (1996): Dimensionering vid nybyggnad. Utformning av ett användarvänligt mekanistiskt/empiriskt dimensioneringssystem för svenska förhållande. VTI Meddelande nr 778, Vägoch transportforskningsinstitutet, Linköping. 7. Jansson, H (1992): Regressionssamband för påkänning i asfaltbeläggning ur deflektioner mätta med fallvikt. VTI notat nr V19 1992, Väg- och transportforskningsinstitutet, Linköping. 8. VÄG 94 (1994): Allmän teknisk beskrivning för vägkonstruktioner. Vägverket, Borlänge. 9. ATB Väg (2): Allmän teknisk beskrivning för vägkonstruktioner. Vägverket, Borlänge. 1. Bearbetning av deflektionsmätdata, erhållna vid provbelastning av väg med FWD-apparat: metodbeskrivning 114:2. Publikation 2:27. (2) Vägverket, Borlänge. VTI notat 68-21 13

14 VTI notat 68-21

Mätningsplan Bilaga 1 Sid 1 (1) 1 9 K 7. m VM Övergång 8 7 6 4 3 Fallvikt ca 2. m fr VM 2 1 PRIMAL (mätning över tre skruvar och resp. körfält var för sig) Övergång Krossad betong = /9 - /69 Bergkross (ref.) = /69 - /79 VTI notat 68-21

VTI notat 68-21

Mätdata från FWD-mätningar Bilaga 2 Sid 1 (4) Utrustning : FWD 91 Län : O Vägnummer : STE Spårläge (H/M/V) : H Riktning (F/B) : F&B Mätning nummer : 1 Provsträcka : 1 Mätplats : Stenebyvägen Rikt mot ort : Tuve&Björlanda Projektnummer : Operatör : AS Avst m punkter : 1 Load : Kommentar : Regn. Bel.temp 9 grader Date Created: -1-3 2 3 4 6 9 12 Distance Imp Load D D2 D3 D4 D6 D9 D12 Air Pave Eu Bel. töjn. Krök.radie Bel. töjn. Ntill (1C) m ### kn µm µm µm µm µm µm µm C C MPa µs D:D3(m) 1C. µs Sa 6 3,8 388 34 23 183 133 77 1, 9,4 77 219 217 221 384 449 61 3,7 39 276 227 161 112 62 4 1,8 8,9 17 21 216 218 4 7 62 3,6 382 29 241 166 116 68 3 1, 8,9 93 228 21 231 32 934 63 3,3 39 282 226 161 118 74 8 1, 8,9 82 212 213 21 423 181 64 3,3 38 272 218 149 1 63 2 1,4 9,2 14 222 196 224 363 167 6 3, 328 239 192 131 93 63 4 1,4 8,8 14 212 194 21 422 82 66 3,2 382 278 218 148 1 68 7 1,4 8,9 93 246 17 249 2 171 67 3,4 341 27 29 148 18 73 62 1, 9,1 83 29 29 211 48 167 68 3,1 391 298 242 166 119 8 67 1,4 9,4 73 23 187 237 31 247 68 3 49,7 317 22 21 162 128 92 7 1,9 8,8 9 172 299 174 1 89 89 67 3 49,4 342 269 22 168 128 89 76 1,7 8,9 62 191 23 193 6 18 66 3 49,6 319 248 29 13 117 81 67 1,8 9,1 71 182 268 184 821 98 6 3 49,1 34 234 193 138 1 71 6 1,7 8,8 87 182 27 184 817 119 64 3 49,2 34 263 21 147 18 72 9 1,7 8,9 8 218 197 221 382 2 63 3 49, 36 27 23 164 123 78 61 1,7 8,9 7 2 231 27 488 199 62 3 49,2 31 267 21 1 111 7 8 1,3 8,9 89 214 23 217 412 71 61 3 49,2 36 282 229 18 112 62 44 1,3 8,9 17 22 28 223 372 748 6 3 49,4 348 278 233 172 132 79 7 1,3 8,8 74 191 262 193 66 19 Medel 49,9 32 271 222 17 11 73 9 1, 9, 8 21 22 212 189 Min 49, 34 234 192 131 93 62 44 1,3 8,8 9 172 17 174 2171 Max,8 391 34 23 183 133 92 76 1,9 9,4 17 246 299 249 18989 Std.avv.,6 2 19 16 13 11 9 9,2,2 1 19 3 2 219874 VTI notat 68-21

Bilaga 2 Sid 2 (4) Utrustning : Fv91 Län : O Vägnummer : STE Spårläge (H/M/V) : H Riktning (F/B) : F&B Mätning nummer : 2 Provsträcka : 1 Mätplats : Stenebyvägen Rikt mot ort : Tuve&Björlanda Projektnummer : Operatör : AS Avst m punkter : 1 Load : kn Kommentar : Växlande molnighet Date Created: 1-6-11 Testing Comment: Bel.temp: F=6cm 2 o C. B=cm 21 o C Distance Imp Load D D2 D3 D4 D6 D9 D12 Air Pave Eu Bel. töjn. Krök.radie Bel. töjn. Ntill (1C) m ### kn µm µm µm µm µm µm µm C C MPa µs D:D3(m) 1C. µs Sa 6 3, 39 213 16 16 77 4 44 13, 2,7 131 219 16 2 14 126 61 3,4 269 18 13 88 64 48 42 13,7 24,8 16 199 169 188 746 277 62 3,3 294 189 139 9 66 46 13, 24,1 147 221 137 27 49 9 63 3,4 294 18 132 84 63 1 48 14,1 24,8 143 226 12 212 446 688 64 3,2 297 192 138 92 67 4 48 13, 24, 131 224 132 21 46 63 6 3,2 284 179 128 83 61 47 12,7 23,9 147 219 13 26 499 472 66 3, 279 179 129 8 66 2 12,2 23,8 127 211 139 199 8 136 67 3, 273 173 12 86 67 9 6 12,4 23,3 11 27 139 19 63 8 68 3, 3 18 138 9 74 64 6 12,4 23,3 12 223 128 29 471 381 68 3 49,6 277 188 149 16 86 73 68 14,3 24,7 83 188 189 177 998 42 67 3 49,4 3 198 148 1 81 7 63 14,3 24, 89 214 146 2 66 648 66 3 49,3 327 212 18 12 76 64 6 1,1 2,9 12 238 129 221 383 11 6 3 49,4 273 181 13 93 71 8 3 14,8 26,7 118 2 161 187 7 87 64 3 49,6 267 19 11 79 66 7 2 1,3 26, 121 27 128 19 639 469 63 3 49,7 34 197 143 93 73 6 14,7 2,6 112 22 131 21 466 624 62 3, 33 216 1 98 71 7 1 14,7 2, 121 24 121 227 34 788 61 3 49,9 32 212 17 11 76 6 48 14,9 24,6 124 232 13 21 421 436 6 3 49,4 38 213 164 113 8 8 4 14,3 24,8 118 212 166 197 62 61 Medel 49,9 29 192 142 94 72 8 2 13,9 24,8 121 217 142 23 6874 Min 49,3 267 19 11 79 61 48 42 12,2 23,3 83 188 121 177 34788 Max, 33 216 164 113 86 73 68 1,3 26,7 16 24 189 227 99842 Std.avv.,4 2 16 14 9 7 7 7 1,,9 2 14 19 12 17918 VTI notat 68-21

Bilaga 2 Sid 3 (4) Utrustning : FWD 91 Län : O Vägnummer : STE Spårläge (H/M/V) : H Riktning (F/B) : F&B Mätning nummer : 1 Provsträcka : 2 Mätplats : Stenebyvägen Rikt mot ort : Tuve&Björlanda Projektnummer : Operatör : AS Avst m punkter : 1 Load : Kommentar : Regn. Bel.temp 9 grader Date Created: -1-3 2 3 4 6 9 12 Distance Imp Load D D2 D3 D4 D6 D9 D12 Air Pave Eu Bel. töjn. Krök.radie Bel. töjn. Ntill (1C) m ### kn µm µm µm µm µm µm µm C C MPa µs D:D3(m) 1C. µs Sa 7 3, 39 278 231 166 123 83 6 9,9 9,2 69 27 226 29 472 48 71 3 49,9 373 287 241 174 13 87 71 9,4 8,9 64 212 22 21 423 791 72 3 49, 3 278 233 171 127 86 69 9, 8,6 6 2 242 24 27 396 73 3 49,8 31 281 237 177 13 89 73 9,7 9,1 62 19 267 192 677 48 74 3 49,8 379 31 249 18 141 93 74 9,4 8,4 8 28 227 213 442 716 7 3 49,8 3 278 23 17 128 84 66 9,7 9,2 68 21 233 23 31 72 76 3 49,7 379 3 249 183 134 82 9 9, 9,7 7 212 227 213 442 839 77 3 49,8 392 31 261 189 13 69 39 9,3 8,9 91 218 229 221 383 32 78 3 49,7 43 3 31 22 19 77 3 9,3 8,9 77 227 232 23 329 743 78 3 49,6 46 366 39 22 16 89 2 1,3 8,9 62 24 27 244 271 737 77 3 49,9 419 336 281 211 18 99 72 1,1 8,8 3 222 219 226 33 368 76 3, 367 291 241 176 133 89 7 1,8 8,8 62 2 23 28 48 8 7 3 49,2 382 31 24 187 142 98 8 1,8 8,9 4 28 234 211 46 3 74 3 49, 398 311 26 19 14 1 82 1,4 8,9 2 219 213 222 374 13 73 3 49,4 39 314 261 191 147 16 87 1,4 8,8 48 21 222 218 41 99 72 4 49,3 398 34 21 179 133 9 78 1, 8,6 6 23 193 234 311 7 71 3 49,3 38 294 244 177 131 92 74 1,3 8,9 9 217 212 22 389 279 7 3 49,4 348 27 226 164 12 8 74 1, 8,9 66 198 24 21 61 33 Medel 49,6 38 34 23 18 138 89 68 9,9 8,9 63 213 227 216 433 Min 49,2 348 27 226 164 123 69 3 9,3 8,4 48 19 193 192 271737 Max, 46 366 39 22 16 16 87 1,8 9,7 91 24 267 244 67748 Std.avv.,3 29 27 23 17 12 9 14,,3 1 12 16 13 98869 VTI notat 68-21

Bilaga 2 Sid 4 (4) Utrustning : Fv91 Län : O Vägnummer : STE Spårläge (H/M/V) : H Riktning (F/B) : F&B Mätning nummer : 2 Provsträcka : 2 Mätplats : Stenebyvägen Rikt mot ort : Tuve&Björlanda Projektnummer : Operatör : AS Avst m punkter : 1 Load : kn Kommentar : Växlande molnighet Date Created: 1-6-11 Testing Comment: Bel.temp cm 2 grader Distance Imp Load D D2 D3 D4 D6 D9 D12 Air Pave Eu Bel. töjn. Krök.radie Bel. töjn. Ntill (1C) m ### kn µm µm µm µm µm µm µm C C MPa µsd:d3(m) 1C. µs Sa 7 3 49,8 336 236 18 129 9 71 61 12,7 22, 87 223 164 28 486 26 71 3 49,9 347 24 194 133 11 7 64 12,2 22, 8 226 164 21 464 94 72 3, 3 246 194 136 1 77 66 12,4 22, 77 227 16 211 48 49 73 3 49,9 3 246 196 139 19 78 67 12,2 22,3 7 224 164 28 483 886 74 3 49,8 38 266 28 146 112 8 69 12,1 22,1 73 246 143 227 349 9 7 3 49,7 36 249 192 133 99 7 8 11,9 22, 89 237 148 22 391 7 76 3 49,7 379 27 21 148 19 7 4 11,3 22, 89 243 16 224 366 469 77 3 49,6 38 277 21 14 14 4 33 12,1 22,9 131 246 14 227 348 22 78 3 49,4 383 276 28 138 92 43 2 12,1 23, 184 29 14 238 294 212 78 3 49,8 467 348 278 193 14 86 7 13,1 22,9 6 278 142 21 248 46 77 3 49, 4 29 233 164 123 83 66 13,1 22,7 69 247 17 226 3 644 76 3 49, 371 267 212 148 114 82 67 13, 22,7 7 234 162 216 417 47 7 3 49,7 383 271 22 18 122 9 78 13,7 23,3 61 237 19 219 398 19 74 3 49,7 374 273 217 13 12 91 8 14,3 23,6 6 231 166 213 437 9 73 3 49,8 371 27 212 149 116 92 79 14,2 23, 9 233 162 21 424 336 72 3 49,3 379 267 26 144 112 87 74 14,7 24,8 64 246 141 227 349 29 71 3 49,6 364 27 24 141 19 82 71 1,2 26,3 7 234 18 216 416 6 7 3 49,6 362 242 192 133 11 76 68 13,8 24,7 78 242 14 224 364 27 Medel 49,7 374 267 21 146 11 77 63 13, 23,1 82 24 14 221 391678 Min 49,3 336 236 18 129 92 43 2 11,3 22, 9 223 14 28 24846 Max, 467 348 278 193 14 92 8 1,2 26,3 184 278 166 21 48626 Std.avv.,2 28 2 21 1 12 13 1 1,1 1,2 3 13 9 11 64268 VTI notat 68-21

Beräknade E-moduler Bilaga 3 Sid 1 (2) Sträcka 1 Krossad betong Beräkning med CleverCalc -1-3 4-lager Asf.bel. Obunden öb Undergr. Styvt skikt Sektion E(1) E(2) E(3) E(4) RMS 6 48 219 19 1 2,82 61 28 231 136 1 3,91 62 432 244 119 1,4 63 467 288 16 1 4,69 64 384 284 124 1 6,1 6 2877 379 123 1 7, 66 2492 37 11 1 6,92 67 3267 361 14 1 6,6 68 2868 297 96 1 6,97 68 4944 48 76 1 4,31 67 47 366 79 1,68 66 4312 386 89 1,8 6 3979 398 12 1,88 64 31 329 1 1 6,2 63 4266 29 97 1 4,16 62 3438 312 17 1,86 61 482 221 133 1 3,39 6 6387 2 11 1 2,3 Medel 49 39 17,23 Stdav 121 62 17 1,49 Min 2492 219 76 2,3 Max 6387 48 136 7, 1-6-11 4-lager Asf.bel. Obunden öb Undergr. Styvt skikt Sektion E(1) E(2) E(3) E(4) RMS 6 2148 438 1 1 7,14 61 233 17 1 1,2 62 1471 3 168 1 11,4 63 1176 616 17 1 13,7 64 1349 77 18 1 11,7 6 123 634 173 1 13,6 66 1212 69 13 1 13, 67 177 83 142 1 14, 68 8 782 131 1 13,6 68 16 746 13 1 1,9 67 1196 68 116 1 12,3 66 117 44 13 1 13,7 6 138 663 139 1 11,3 64 819 94 146 1 12,9 63 1177 613 14 1 12,7 62 1263 491 12 1 12,7 61 144 47 149 1 9,36 6 2418 424 14 1 4,2 Medel 148 624 147 11,62 Stdav 428 137 19 2,3 Min 819 424 13 4,2 Max 2418 94 17 14, VTI notat 68-21

Bilaga 3 Sid 2 (2) Sträcka 2 Krossat berg CleverCalc -1-3 4-lager Asf.bel. Obunden öb Undergr. Styvt skikt Sektion E(1) E(2) E(3) E(4) RMS 7 3938 314 92 1 4,44 71 374 31 86 1,6 72 4216 318 86 1 4,7 73 4937 316 82 1 4,72 74 428 292 8 1 4,11 7 4436 38 9 1 3,9 76 271 23 99 1 2,8 77 849 141 146 1,44 78 1627 83 177 1,98 78 768 128 19 1,39 77 122 22 81 1 2,38 76 4244 33 8 1 4,22 7 3844 33 74 1,2 74 344 34 73 1, 73 3377 321 68 1,4 72 283 316 78 1,92 71 3348 31 8 1,16 7 3681 37 83 1 6,3 Medel 482 271 93 3,94 Stdav 196 78 27 1,83 Min 283 83 68,39 Max 1627 37 177 6,3 1-6-11 4-lager Asf.bel. Obunden öb Undergr. Styvt skikt Sektion E(1) E(2) E(3) E(4) RMS 7 29 438 111 1 7,93 71 224 427 1 1 7,63 72 1988 43 11 1 7,7 73 298 432 98 1 6,42 74 1841 389 96 1 6,98 7 24 389 114 1 6, 76 2712 3 116 1 4,2 77 466 2 172 1 1,1 78 962 14 28 1 3, 78 3479 194 12 1 1,1 77 211 3 9 1 4,8 76 217 376 9 1,83 7 1991 41 83 1 6,7 74 24 417 82 1 7,9 73 187 43 84 1 8,36 72 182 424 89 1 8,6 71 1844 424 94 1 7,86 7 148 449 12 1 8,67 Medel 2464 366 111 6,1 Stdav 1147 94 42 2,33 Min 148 14 82 1,1 Max 962 449 28 8,67 VTI notat 68-21

Tvärprofiler Bilaga 4 Sid 1 (8) Stenebyvägen, sträcka:1, riktning:1, sektion:1 2 1 1 2-1-31 21-6-11-1 1 2 2 3 3 4-1 -1-2 Stenebyvägen, sträcka:1, riktning:1, sektion:2 2 1 1 2-1-31 21-6-11-1 1 2 2 3 3 4-1 -1-2 VTI notat 68-21

Bilaga 4 Sid 2 (8) Stenebyvägen, sträcka:1, riktning:1, sektion:3 2 1 1 2-1-31 21-6-11-1 1 2 2 3 3 4-1 -1-2 Stenebyvägen, sträcka:1, riktning:1, sektion:4 2 1 1 2-1-31 21-6-11-1 1 2 2 3 3 4-1 -1-2 VTI notat 68-21

Bilaga 4 Sid 3 (8) Stenebyvägen, sträcka:1, riktning:2, sektion:1 2 1 1 2-1-31 21-6-11-1 1 2 2 3 3 4-1 -1-2 Stenebyvägen, sträcka:1, riktning:2, sektion:2 2 1 1 2-1-31 21-6-11-1 1 2 2 3 3 4-1 -1-2 VTI notat 68-21

Bilaga 4 Sid 4 (8) Stenebyvägen, sträcka:1, riktning:2, sektion:3 2 1 1 2-1-31 21-6-11-1 1 2 2 3 3 4-1 -1-2 Stenebyvägen, sträcka:1, riktning:2, sektion:4 2 1 1 2-1-31 21-6-11-1 1 2 2 3 3 4-1 -1-2 VTI notat 68-21

Bilaga 4 Sid (8) Stenebyvägen, sträcka:2, riktning:1, sektion:1 2 1 1 2-1-31 21-6-11-1 1 2 2 3 3 4-1 -1-2 Stenebyvägen, sträcka:2, riktning:1, sektion:2 2 1 1 2-1-31 21-6-11-1 1 2 2 3 3 4-1 -1-2 VTI notat 68-21

Bilaga 4 Sid 6 (8) Stenebyvägen, sträcka:2, riktning:1, sektion:3 2 1 1 2-1-31 21-6-11-1 1 2 2 3 3 4-1 -1-2 Stenebyvägen, sträcka:2, riktning:1, sektion:4 2 1 1 2-1-31 21-6-11-1 1 2 2 3 3 4-1 -1-2 VTI notat 68-21

Bilaga 4 Sid 7 (8) Stenebyvägen, sträcka:2, riktning:2, sektion:1 2 1 1 2-1-31 21-6-11-1 1 2 2 3 3 4-1 -1-2 Stenebyvägen, sträcka:2, riktning:2, sektion:2 2 1 1 2-1-31 21-6-11-1 1 2 2 3 3 4-1 -1-2 VTI notat 68-21

Bilaga 4 Sid 8 (8) Stenebyvägen, sträcka:2, riktning:2, sektion:3 2 1 1 2-1-31 21-6-11-1 1 2 2 3 3 4-1 -1-2 Stenebyvägen, sträcka:2, riktning:2, sektion:4 2 1 1 2-1-31 21-6-11-1 1 2 2 3 3 4-1 -1-2 VTI notat 68-21