Risk- och sårbarhetsanalys. enligt förordningen (2006:942) om krisberedskap och höjd beredskap

Risk- och sårbarhetsanalys enligt förordningen (2006:942) om krisberedskap och höjd beredskap 2008-02-20 1478/2007

Titel: Risk- och sårbarhetsanalys KBM:s dnr: 1478/2007 Skriften kan laddas ner från Krisberedskapsmyndighetens webbplats www.krisberedskapsmyndigheten.se

Förord Krisberedskapsmyndigheten kan i likhet med andra organisationer drabbas av följderna av en extraordinär händelse eller kris med omfattande konsekvenser för samhället. I vårt fall tillkommer även den roll vi kan få vid hanteringen av en kris, där kraven på åtgärder och insatser kraftigt kan begränsa möjligheterna att genomföra ordinarie verksamhet. Liksom de flesta andra statliga myndigheter ska KBM analysera sannolikheten och konsekvenserna av tänkbara hot och risker inom sitt ansvarsområde. Den här rapporten utgör myndighetens redovisning av situationen för år 2007. Arbetet med risk- och sårbarhetsanalyser syftar till att öka medvetenheten och kunskapen hos beslutsfattare och verksamhetsansvariga om vilka hot och risker som finns, att minimera dessa samt att förbättra krisberedskapsförmågan. Vidare är det av stor betydelse att Regeringskansliet och andra samverkande myndigheter får kännedom om våra bedömningar. Under hösten 2007 färdigställde och publicerade KBM en ny vägledning för statliga myndigheters risk- och sårbarhetsanalyser (KBM rekommenderar 2006:4). Föreliggande redovisning utgår från de rekommendationer som vägledningen tar upp. Nils Svartz Överdirektör, Krisberedskapsmyndigheten 3

Innehåll 1 Övergripande bedömning 7 1.1 Myndighetens krisberedskapsförmåga...8 1.2 Åtgärder och behov av ytterligare insatser...9 1.2.1 Regelverk...9 1.2.2 Metoder och arbetssätt...9 1.2.3 Aktörer...10 1.2.4 Teknik och infrastruktur...10 2 Uppdrag och avgränsning 11 2.1 Mål och syfte... 11 2.2 Uppdragets genomförande... 12 2.2.1 Bedömning av sannolikheter... 12 2.2.2 Bedömning av konsekvenser... 13 2.2.3 Bedömning av KBM:s förmåga... 13 3 Roll och ansvarsområde 15 3.1 Radiokommunikation för effektiv ledning (Rakel)... 16 3.2 Webbaserat informationssystem (WIS)... 16 3.3 Kryptografiska funktioner (signalskydd)...17 3.4 Stöd till offentliga organ...17 3.5 Lägesrapportering...18 3.6 Regionala ledningsplatser...19 4 Översikt av hot och risker 20 4.1 Hot mot befolkningens liv och hälsa... 20 4.2 Hot mot samhällets funktionalitet... 20 4.3 Hot mot grundläggande värden...21 5 Analyserade situationer 22 5.1 Regionalt avbrott i elförsörjningen...24 5.1.1 Konsekvenser inom ansvarsområdet...24 5.1.2 Bedömning av förmåga... 26 5.2 Regionala störningar i de elektroniska kommunikationerna... 27 5.2.1 Konsekvenser inom ansvarsområdet...27 5.2.2 Bedömning av förmåga... 29 5.3 Omfattande avbrott i de samhällsviktiga transporterna... 30 5.3.1 Konsekvenser inom ansvarsområdet...30 5.3.2 Bedömning av förmåga... 31 5.4 Störningar i kommunaltekniska system... 32 5.4.1 Konsekvenser inom ansvarsområdet...32 5.4.2 Bedömning av förmåga... 33 5.5 Katastrof utomlands med många svenskar drabbade... 34 5.5.1 Konsekvenser inom ansvarsområdet...34 5.5.2 Bedömning av förmåga... 35 5.6 Omfattande kemisk olycka... 36 5.6.1 Konsekvenser inom ansvarsområdet...36 5.6.2 Bedömning av förmåga... 37 5.7 Epizootier och zoonoser...38 5.7.1 Konsekvenser inom ansvarsområdet...38 4

5.7.2 Bedömning av förmåga... 39 5.8 Olycka med radiologiska ämnen... 40 5.8.1 Konsekvenser inom ansvarsområdet...40 5.8.2 Bedömning av förmåga... 41 5.9 Pandemisk influensa...42 5.9.1 Konsekvenser inom ansvarsområdet...42 5.9.2 Bedömning av förmåga... 43 5.10 Konventionell terroristattack... 45 5.10.1 Konsekvenser inom ansvarsområdet...45 5.10.2 Bedömning av förmåga... 46 Bilaga: Så vill KBM utveckla systemet med risk- och sårbarhetsanalyser 47 5

1 Övergripande bedömning KBM:s krisberedskapsförmåga är otillräcklig. Beredskapsorganisationen är underdimensionerad och har inte en veckas uthållighet. KBM:s kommunikationsmöjligheter är goda. KBM:s förmåga försämras dock avsevärt i de fall samverkande aktörer inte har möjlighet att leverera lägesbedömningar. Om lokalerna snabbt och utan förvarning blir obrukbara drabbas verksamheten hårt. Redundans finns endast i begränsad omfattning. Krisberedskapsmyndigheten (KBM) har analyserat om det finns sådan sårbarhet eller sådana hot och risker inom myndighetens ansvarsområde som synnerligen allvarligt kan försämra förmågan till verksamhet. KBM har värderat och sammanställt resultatet av arbetet i den här redovisningen. Hela myndigheten har bidragit i arbetet. I kapitel 2 beskrivs målet och syftet med uppdraget samt hur det har genomförts. Inom KBM:s ansvarsområde finns det sex verksamheter som är mycket viktiga för att en redan inträffad allvarlig kris i samhället ska kunna hanteras så att skadorna blir så små som möjligt: Radiokommunikation för effektiv ledning (Rakel), Webbaserat informationssystem (WIS), kryptografiska funktioner (signalskydd), stöd till offentliga organ, lägesrapportering och de regionala ledningsplatserna. Verksamheterna beskrivs närmare i kapitel 3. I kapitel 4 görs en översiktlig genomgång av hot och risker mot samhällets säkerhet. Kapitlet utgörs av en sammanställning av de hot och risker som svenska myndigheter har identifierat. I kapitel 5 analyseras tio situationer som har det gemensamt att de kan uppstå hastigt och oväntat, kräver brådskande beslut och samverkan med andra aktörer samt att de synnerligen allvarligt kan försämra förmågan till verksamhet. För respektive situation uppskattas sannolikheten för att den ska inträffa och konsekvensbedömningar för de sex ovan nämnda verksamheterna. Situationerna som analyseras i kapitel 5 är: regionalt avbrott i elförsörjningen regionala störningar i de elektroniska kommunikationerna omfattande avbrott i de samhällsviktiga transporterna avbrott i de kommunaltekniska systemen katastrof utomlands med många svenskar drabbade omfattande kemisk olycka epizootier och zoonoser olycka med radiologiska ämnen pandemisk influensa konventionell terroristattack. Fyra situationer bedöms ha en hög risk för KBM: regionala störningar i de elektroniska kommunikationerna, omfattande kemisk olycka, olycka med radiologiska ämnen och pandemisk influensa. Det är angeläget att i första hand vidta åtgärder som svarar mot någon eller några av dessa situationer. 7

1.1 Myndighetens krisberedskapsförmåga KBM har analyserat och bedömt krisberedskapsförmågan inom myndighetens ansvarsområde. Myndighetens sårbarhet i form av identifierade brister i förmågan har sitt huvudsakliga ursprung i tre gränssättande faktorer. För det första är KBM starkt beroende av fungerande kommunikationssystem. Detta är naturligt då myndighetens verksamhet till stora delar bygger på samverkan med andra aktörer. Det är framförallt WIS, kryptografiska funktioner, lägesrapportering samt stöd till offentliga organ som är sårbart för störningar eller intrång i kommunikationssystemen. För det andra har flera av verksamheterna problem att hantera ett omfattande personalbortfall. Även detta följer delvis av myndighetens kommunikativa roll. En omfattande utåtriktad verksamhet tar stora personalmässiga resurser i anspråk. Händelser som leder till personalbortfall vid KBM kommer troligtvis samtidigt att leda till en ökad efterfrågan av myndighetens tjänster från andra aktörer. En decimerad arbetsstyrka möter alltså ett ökat kommunikationsbehov. Känsligast för denna typ av störningar är lägesrapporteringen och stöd till offentliga organ som båda är utpräglat personalintensiva. För det tredje utgör tillgången till ändamålsenliga lokaler en förutsättning för en väl fungerande verksamhet. KBM:s kompetens är samlad till kontoren i Stockholm och Sollefteå, och redundans finns endast i begränsad omfattning. I viss mån bedöms KBM kunna hantera bortfall av el, vatten, avlopp och värme. Vid långvariga bortfall av externa försörjningssystem går det dock att kontrollerat omgruppera verksamheten. Händelser som snabbt och utan förvarning gör lokalerna obrukbara är svårare att hantera. Samtliga verksamheter som bedrivs från kontoren drabbas hårt i dessa fall. Det finns brister i alla delar av krisberedskapsförmågan; krisledningsförmågan, den operativa förmågan och förmågan i samhällsviktig verksamhet att motstå allvarliga störningar. Bristerna och är i första hand kopplade till behovet av fungerande kommunikationssystem, tillgänglig personal och brukbara lokaler. Om KBM:s möjlighet att fullgöra sina uppgifter kraftigt försämras i händelse av en kris, bedöms konsekvenserna kunna bli att: en samlad lägesrapport till Regeringskansliet fördröjs eller faller bort, vilket kan försvåra regeringens beslutsprocess aktörernas förutsättningar för att lämna sammanvägd och korrekt information försämras KBM:s stöd till berörda aktörer minskar drastiskt eller uteblir helt och deras förmåga att hantera krisen påverkas uppgiften att sammanställa och analysera områdesvisa lägesbeskrivningar inte kan fullgöras en förtroendekris uppstår gentemot KBM hos de aktörer som KBM har till uppgift att stödja på grund av en eller flera av de ovan beskrivna konsekvenserna. 8

1.2 Åtgärder och behov av ytterligare insatser Under de senaste åren har KBM kontinuerligt vidtagit ett stort antal åtgärder som syftar till att minska riskerna och öka krisberedskapsförmågan. Trots ett intensivt arbete kvarstår vissa brister i förmågan. Det beror på att det i många fall rör sig om områden där arbetet sker fortlöpande, och där det alltid finns utrymme för förbättringar. I något fall handlar det om att kostnaden för att undanröja en sårbarhet vida överstiger nyttan. Det fortsatta arbetet planeras till stor del utifrån de brister och gränssättande faktorer som framkommit i denna och föregående års rapport. Nedan redovisas myndighetens planerade åtgärder och behov av ytterligare insatser. 1.2.1 Regelverk Här redovisas åtgärder som syftar till att se över och anpassa lagar, regler och avtal som reglerar och påverkar förmågan att verka effektivt i en kris. Se över möjligheterna till alternativa platser för KBM:s beredskapsorganisation i händelse av att KBM:s ordinarie lokaler inte är tillgängliga. Upprätta en kontinuitetsplan där de aktiviteter inom myndigheten som måste genomföras utan avbrott anges, och de resurser som krävs för att bedriva verksamhet på lägsta möjliga nivå. Utifrån planen bör en prioriteringsordning fastställas i de fall inte alla aktiviteter kan genomföras under en viss tidsperiod. Genomföra en inventering av nyckelbefattningshavare. Genomföra beroendeanalyser för Rakelsystemet och WIS. Samverka med användare i deras förebyggande kontinuitetsarbete. 1.2.2 Metoder och arbetssätt Här redovisas åtgärder som syftar till att utveckla och införa metoder och rutiner som gör verksamheten säker och robust och leder till att myndigheten effektivt och ändamålsenligt kan leda, samordna, samverka och informera i en kris. Förbättra mottagandet och omhändertagandet i Sverige av svenskar som har drabbats av katastrofer utomlands. Fortsätta utveckla rutiner och strukturer för att mer effektivt kunna skapa en samlad nationell lägesbild vid kriser. Utveckla KBM:s krishantering så att KBM kan ta en tydligare koordinerande roll vid kriser. Kartlägga vilka olika typer av behov givet olika scenarier som KBM kan tillgodose genom stöd till offentliga organ vid kriser. Genomföra BITS (Basnivå för informationssäkerhet) på KBM. Utreda alternativa distributionskanaler gällande signalskyddsnycklar. 9

1.2.3 Aktörer Här redovisas åtgärder som syftar till att skapa och underhålla kunskap och kompetens genom till exempel utbildning och övning. Öva omgruppering av personal och utrustning för att upprätthålla funktionerna stöd till offentliga organ samt lägesrapportering i händelse av att KBM:s ordinarie lokaler inte är tillgängliga. Redovisa en plan för att kunna bemanna och försörja (mat, vatten och värme) KBM:s beredskapsorganisation dygnet runt i minst en vecka. Säkerställa att fler personer effektivt kan hantera kryptografiska funktioner. 1.2.4 Teknik och infrastruktur Här redovisas åtgärder som syftar till att utveckla och investera i teknik som gör samhällsviktig verksamhet robust och ger ett fullgott tekniskt stöd i krishanteringen. Driftsätta en nationell portal för krisinformation. Inrätta en lägesbildsfunktion som kan sammanställa och analysera lägesinformation om tillstånd, förväntad utveckling, vidtagna åtgärder och tillgängliga resurser. Öka robustheten i Rakelsystemet. Åtgärden ska finansieras genom lån i Riksgälden. Åtgärda de brister som identifierades och ännu inte åtgärdats från 2006 års kommunikationssäkerhetsanalys. 10

2 Uppdrag och avgränsning Statliga myndigheters ansvar att göra risk- och sårbarhetsanalyser anges i 9 förordningen (2006:942) om krisberedskap och höjd beredskap, nedan benämnd krisberedskapsförordningen. Av förordningen framgår att statliga myndigheter i syfte att stärka sin egen och samhällets krisberedskap årligen ska analysera om det finns sådan sårbarhet eller sådana hot och risker inom myndighetens ansvarsområde som synnerligen allvarligt kan försämra förmågan till verksamhet. I analysen ska särskilt beaktas: situationer som uppstår hastigt, oväntat och utan förvarning, eller en situation där det finns ett hot eller en risk att ett sådant läge kan komma att uppstå situationer som kräver brådskande beslut och samverkan med andra aktörer att de mest nödvändiga funktionerna kan upprätthållas i samhällsviktig verksamhet förmågan att hantera mycket allvarliga situationer inom myndighetens ansvarsområde. 2.1 Mål och syfte Målet med KBM:s risk- och sårbarhetsanalys är att myndigheten uppnår en god krisledningsförmåga, en god operativ förmåga och en god förmåga i samhällsviktig verksamhet att motstå allvarliga störningar. 1 På så sätt bidrar KBM till att stärka samhällets krisberedskap. Syftet med arbetet är att öka myndighetens kunskap och medvetenhet om hot och risker inom ansvarsområdet, identifiera gränssättande faktorer som allvarligt påverkar förmågan att hantera allvarliga störningar samt att avgöra vilka åtgärder som myndigheten behöver vidta för att säkerställa att de mest nödvändiga funktionerna kan upprätthållas. KBM har fyra övergripande mål för sin verksamhet: 2 1. Samhällsviktig verksamhet fungerar på ett acceptabelt sätt under en kris. 2. Samhället hanterar konsekvenserna av en kris för samhället på kort och lång sikt på ett förberett, strukturerat och likartat sätt, oavsett vad det är för slags kris. 3. Samhällets samlade resurser används på ett effektivt sätt under den operativa hanteringen av en kris. 4. KBM bidrar till att samhällets aktörer under en kris har en gemensam lägesuppfattning och att de samordnar sin externa kommunikation. 1 Krisberedskapsmyndighetens regleringsbrev för år 2008, i enlighet med vad som sägs i regeringsbeslut Fö2006/2843/CIV. 2 Verksledningens inriktning för verksamhetsplaneringen 2008-2011 (VL-protokoll: 49/2007). 11

Inom ramen för KBM:s verksamhet i samverkansområdet Geografiskt områdesansvar har myndigheten formulerat tre långsiktiga mål som ska vara uppfyllda den 31 december 2008: 3 1. Målet är att det går att ge en områdesvis lägesbeskrivning till Regeringskansliet och en lägesuppfattning till krishanteringssystemets aktörer samt att stödja ansvariga offentliga aktörer vid en svår påfrestning på samhället. 2. Målet är att berörda aktörer har tillgång till kunskap och kompetens i förhållande till sina roller vad avser området krisberedskap vid en svår påfrestning på samhället. 3. Målet är att berörda aktörer på lokal, regional och i vissa delar central nivå har tekniska förutsättningar för att kunna leda och samverka i kris vid en svår påfrestning på samhället. 2.2 Uppdragets genomförande Arbetet har bedrivits i en enhetsövergripande arbetsgrupp inom KBM, vars huvudsakliga uppgift har varit att se till att det tagits fram relevant underlag till uppdraget. I arbetsgruppen har ingått representanter från staben, administrativa enheten, samordningsenheten, krishanteringsenheten, informationssäkerhetsenheten, tekniska enheten och Rakelenheten. Utgångspunkten för arbetet har varit den vägledning som KBM nyligen publicerat för statliga myndigheters risk- och sårbarhetsanalys (KBM rekommenderar 2006:4). Den här redovisningen tar fasta på de situationer som avses i krisberedskapsförordningen. Andra typer av hot och risker exempelvis arbetsmiljörelaterade risker beaktas inte i denna rapport. Anledningen är att dessa normalt inte allvarligt försämrar myndighetens förmåga till verksamhet. Det finns alltså ett stort antal hot och risker som inte analyseras närmare i denna rapport. 2.2.1 Bedömning av sannolikheter Respektive avsnitt i kapitel 5 innehåller en kort inledande redogörelse för situationen, tänkbara orsaker samt eventuella beroendeförhållanden. Här uppskattas även sannolikheten för att de analyserade situationerna verkligen uppstår. Sannolikheten kan bedömas på kort, medellång eller lång sikt. Sannolikheten bedöms här i perspektivet två till fyra år (medellång sikt). Sannolikheten värderas genom kvalitativ bedömning på en femgradig skala: 3 Krisberedskapsmyndigheten, Samhällets krisberedskap planerad verksamhet 2007 och 2008 (0249/2005), s. 103-105. 12

1. Mycket låg sannolikhet 2. Låg sannolikhet 3. Medelhög sannolikhet 4. Hög sannolikhet 5. Mycket hög sannolikhet 2.2.2 Bedömning av konsekvenser Bedömning av konsekvenser handlar om att förutse de direkta och indirekta (negativa) effekter som kan uppstå utifrån vissa givna förutsättningar. Situationens konsekvenser relateras till de sex verksamheter inom myndighetens ansvarsområde som KBM har identifierat som samhällsviktiga ur ett krisberedskapsperspektiv (se kapitel 3). Konsekvenserna anges även de på en femgradig skala: 1. Mycket begränsade 2. Begränsade 3. Allvarliga 4. Mycket allvarliga 5. Katastrofala 2.2.3 Bedömning av KBM:s förmåga Tredje delen av varje avsnitt i kapitel 5 beskriver givet att situationen uppstår myndighetens krisledningsförmåga, operativa förmåga samt förmåga i samhällsviktig verksamhet att motstå synnerligen allvarliga störningar. Innebörden av delförmågorna beskrivs kortfattat nedan. Krisledningsförmåga handlar om förmågan att leda, samordna och informera om de åtgärder som samhället vidtar för att hantera allvarliga kriser. Krisledningsförmågan innehåller även förberedande moment. Kunskapsuppbyggnad är därför viktigt för en god krisledningsförmåga. Operativ förmåga handlar om förmågan att så fort som möjligt påbörja åtgärder för att hantera eller medverka i hanteringen av konsekvenserna av inträffade händelser, genomföra de åtgärder som krävs för att avhjälpa, skydda och lindra effekterna av det inträffade. De myndigheter och sektorer som ska förebygga och hantera en kris samt de som ska förebygga och hantera krisens övriga konsekvenser i samhället ska ha en operativ förmåga. Förmåga i samhällsviktig verksamhet att motstå allvarliga störningar handlar om att verksamheten ska kunna bedrivas på en sådan nivå att samhället fortfarande kan fungera och säkerställa en grundläggande service, trygghet och omvårdnad om allvarliga störningar skulle inträffa. 13

Bedömningen av förmågan utgår från ett antal indikatorer (kriterier), till exempel materiella och personella resurser samt redundans och robusthet i kommunikationssystemen. 4 Ett av de tydligaste funktionskraven är att KBM i egenskap av myndighet med särskilt ansvar för krisberedskapen ska ha en uthållighet på minst en vecka för sin krisledningsorganisation (se även regeringsbeslut Fö2007/436/CIV). 5 Med det menas här att funktionaliteten i myndighetens samhällsviktiga verksamheter ska kunna upprätthållas under minst en vecka för att förmågan ska betraktas som god. Graden av förmåga anges i fyra steg: 1. Förmågan är god. 2. Förmågan är i huvudsak god, men har vissa brister. 3. Det finns en viss förmåga, men den är bristfällig. 4. Det finns ingen eller mycket bristfällig förmåga. 4 Krisberedskapsmyndigheten, Indikatorer på krisberedskapsförmåga slutredovisning av uppdrag i Krisberedskapsmyndighetens regleringsbrev för år 2007 (0433/2007). 5 Krisberedskapsmyndigheten, Samhällets krisberedskap inriktning för verksamheten till och med 2011 (Planeringsprocessen 2007:2). 14

3 Roll och ansvarsområde KBM ansvarar för att samordna arbetet med att utveckla krisberedskapen i det svenska samhället. Myndighetens verksamhet syftar till att i samverkan med kommuner, landsting, myndigheter, näringsliv och organisationer minska samhällets sårbarhet och förbättra förmågan att hantera kriser. Verksamheten bedrivs från Stockholm och Sollefteå och faller inom ramen för politikområdena Samhällets krisberedskap samt Försvar. Myndighetens roll och ansvarsområde framgår i huvudsak av förordningen (2007:856) med instruktion för Krisberedskapsmyndigheten, krisberedskapsförordningen samt av det regeringen beslutar genom årliga regleringsbrev. Huvuddelen av myndighetens verksamhet handlar om förebyggande och förberedande insatser, exempelvis kunskapsuppbyggnad, kunskapsspridning, samordning och utveckling av krishanteringssystemet. Det kontinuerliga förberedande arbetet syftar till att öka samhällets förmåga att hantera allvarliga kriser. Vissa verksamheter inom ramen för myndighetens ansvarsområde är mycket viktiga för att en redan inträffad allvarlig kris i samhället ska kunna hanteras så att skadorna blir så små som möjligt. De verksamheterna ska därför ses som samhällsviktiga ur ett krisberedskapsperspektiv. 6 Följande sex verksamheter har identifierats: Radiokommunikation för effektiv ledning (Rakel) Webbaserat informationssystem (WIS) kryptografiska funktioner (signalskydd) stöd till offentliga organ lägesrapportering regionala ledningsplatser. Det är i de flesta lägen viktigare att se till att de verksamheter som externa aktörer utnyttjar (exempelvis Rakel och WIS) fungerar som de ska än att KBM:s lägescentral gör det. Andra aktörer med viktiga operativa roller i krishanteringssystemet skulle annars kunna påverkas mycket negativt. I regleringsbrevet för år 2007 ger regeringen i uppdrag åt KBM att redovisa dels gränssättande faktorer inom myndighetens ansvarsområde som allvarligt påverkar förmågan att hantera allvarliga störningar, dels alternativa sätt att säkerställa att den nytta som verksamheten normalt tillhandahåller kan 6 För att en verksamhet ska betraktas som samhällsviktig ur ett krisberedskapsperspektiv ska den uppfylla det ena eller båda av följande kriterier: (i) Ett bortfall av eller en svår störning i verksamheten kan ensamt eller tillsammans med motsvarande händelser i andra verksamheter på kort tid leda till att en allvarlig kris inträffar i samhället. (ii) Verksamheten är nödvändig eller mycket väsentlig för att en redan inträffad allvarlig kris i samhället ska kunna hanteras så att skadeverkningarna blir så små som möjligt. För mer information, se Krisberedskapsmyndigheten, Samhällsviktigt! Ett första förslag till definition av samhällsviktig verksamhet ur ett krisberedskapsperspektiv (0253/2005). 15

levereras på annat sätt, om inte den ordinarie verksamheten kan bedrivas. 7 Det är i princip vad som sägs i 9 krisberedskapsförordningen, det vill säga att myndigheten särskilt ska beakta att de mest nödvändiga funktionerna kan upprätthållas i samhällsviktig verksamhet. Rapporten är därför disponerad så att konsekvenserna av ett antal analyserade situationer (kapitel 5) ställs mot ovan angivna verksamheter. 3.1 Radiokommunikation för effektiv ledning (Rakel) KBM ansvarar för att i enlighet med 7 förordningen (2007:856) med instruktion för Krisberedskapsmyndigheten införa, förvalta och utveckla radiokommunikationssystemet för skydd och säkerhet, Rakel. Enligt en fastställd tidsplan ska myndigheten bygga ut Rakel och driftsätta systemet i sju etapper fram till år 2010. Rakel ska användas för kommunikation, ledning och samverkan i och mellan samhällsviktiga verksamheter som verkar för allmän ordning, säkerhet eller hälsa. Rakel bidrar till att stärka dessa verksamheters förmåga både i vardagen och i kris. Rakelsystemet är på dessa grunder att betrakta som samhällsviktig infrastruktur och samhällsviktig verksamhet ur ett krisberedskapsperspektiv. I Rakelsystemet ingår en infrastruktur som består av master, antenner, basstationer, växlar och informationssystem som binds ihop av transmission (kommunikationsnät). Så långt som möjligt används befintlig infrastruktur för transmission och installationsplatser, däribland delar av Försvarets telenät och platser som ägs av andra teleoperatörer. Under år 2007 har etapp 2 och 3 färdigställts och antalet användare i systemet är vid årsskiftet knappt 9 000. I redovisningen nedan uppmärksammas dels risker och sårbarheter som gäller de driftsatta delarna av Rakelsystemet, dels eventuella framtida sårbarheter och konsekvenser för angivna situationer. 3.2 Webbaserat informationssystem (WIS) KBM tillhandahåller WIS enligt regeringsbeslut Fö2003/247/CIV. WIS är ett nationellt webbaserat informationssystem som underlättar informationsdelning mellan aktörerna i det svenska krishanteringssystemet före, under och efter en kris. Med WIS kan aktörerna dela krisinformation (läges- och ledningsinformation) i dagboksform med varandra och snabbt få en samlad lägesuppfattning vid en kris. Här kan också avstämd information i form av lägesrapporter delges till berörda. En första version är utvecklad och brukas av 2 500 användare vid drygt 200 myndigheter och organisationer. En andra version av WIS kommer att sättas i drift i år. 7 Regleringsbrev för budgetåret 2007 avseende Krisberedskapsmyndigheten. 16

3.3 Kryptografiska funktioner (signalskydd) För att kunna hantera sekretessbelagd information finns och vidareutvecklas kryptografiska funktioner som godkänts av Försvarsmakten. Enligt 31 krisberedskapsförordningen ska Försvarsmakten, Försvarets materielverk, Försvarets radioanstalt, Kustbevakningen, Försvarshögskolan, Totalförsvarets forskningsinstitut, Fortifikationsverket, Totalförsvarets pliktverk, KBM och Regeringskansliet ha säkra kryptografiska funktioner. KBM svarar för att tilldela säkra kryptografiska funktioner till Kustbevakningen, Regeringskansliet samt övriga civila myndigheter, företag, kommuner och organisationer som behöver kunna skydda information. I vissa lägen ska de myndigheter som tilldelats kryptografiska funktioner kunna ta emot och sända krypterade meddelanden även utanför kontorstid. Det kan gälla i situationer som uppstår hastigt, oväntat och utan förvarning (eller en situation där det finns ett hot eller en risk att ett sådant läge kan komma att uppstå) och kräver brådskande beslut och samverkan med andra aktörer. Inom området kryptografiska funktioner är det främst distributionen av signalskyddsnycklar som bedöms vara samhällsviktig ur ett krisberedskapsperspektiv. 3.4 Stöd till offentliga organ En viktig del i krishanteringssystemet är att en aktör ska kunna få stöd i en situation där de egna resurserna och den egna kompetensen inte räcker till. KBM ska enligt 1 förordningen (2007:856) med instruktion för Krisberedskapsmyndigheten kunna lämna stöd till offentliga organ i krissituationer. KBM har tolkat det som att myndigheten ska ha en förmåga att i första hand stödja länsstyrelser och kommuner samt de centrala myndigheter som ska kunna upprätta en ledningsfunktion vid en kris som berör deras ansvarsområde. En kommun bör dock i första hand få stöd från länets länsstyrelse, som i sin tur får stöd från KBM för sin egen krishantering och för att kunna bistå kommunerna i länet. Stödet från KBM bör röra mottagarens övergripande krisledning, det vill säga frågor om ledning av den egna organisationen, samordning, samverkan och kriskommunikation. Ett exempel på stöd från KBM till offentliga organ var samordningen av de centrala och regionala myndigheternas kriskommunikation under fågelinfluensan år 2006. Syftet med tjänsten var att allmänheten skulle kunna få svar på de enklaste och vanligaste frågorna, men även kunna bli hänvisad till den myndighet som hanterar aktuell fråga. Ett annat exempel är de så kallade förvarningskonferenser som KBM arrangerar tillsammans med SMHI, Statens räddningsverk och Vägverket i samband med väderstörningar. 17

3.5 Lägesrapportering Enligt 8 förordningen (2007:856) med instruktion för Krisberedskapsmyndigheten ansvarar KBM för att kunna bistå Regeringskansliet med främst områdesvisa lägesbeskrivningar vid sådana situationer som avses i 9 krisberedskapsförordningen. Enligt 14 och 15 krisberedskapsförordningen ska centrala och regionala myndigheter med särskilt ansvar för krisberedskapen hålla regeringen informerad om händelseutvecklingen, tillståndet, den förväntade utvecklingen och tillgängliga resurser inom respektive ansvarsområde samt om vidtagna och planerade åtgärder vid sådana situationer som beskrivs ovan. De områdesvisa lägesbeskrivningar som KBM tar fram bygger bland annat på uppgifter från berörda centrala myndigheter och länsstyrelser, som i sin tur samlar information från landsting och kommuner. 8 Om de här aktörerna inte kan leverera information till KBM, försvåras eller omöjliggörs KBM:s uppgift att förse Regeringskansliet med områdesvisa lägesbeskrivningar. För att KBM ska ha en förstärkt förmåga vid kriser har myndigheten inrättat en krishanteringsorganisation. Organisationen består av en funktion med tjänsteman i beredskap (TiB), lägescentral, krisledningsgrupp, informationsberedskap och stödfunktioner. Myndighetens TiB nås dygnet runt. TiB ska kunna inställa sig i myndighetens lokaler i Stockholm inom två timmar efter inkommet larm och ska under tiden mellan mottagning av larm och inställelse kunna utföra uppgifter för att dra i gång arbetet. Efter beslut om utökad beredskap ansvarar TiB för att kalla in delar av eller hela krishanteringsorganisationen, i enlighet med angivna nivåer för krishanteringsorganisationen. KBM har kapacitet att upprätta en lägescentral och kunna fungera effektivt i Stockholm. Vid en kris ska KBM alltid ha kapacitet att bemanna lägescentralen. Lägescentralen kan bemannas med följande funktioner: en lägesfunktion med ansvar för att samla in information från de geografiskt områdesansvariga myndigheterna en lägesfunktion med ansvar för att samla in information från de sektorsansvariga myndigheterna en funktion med ansvar för informationshantering en funktion med ansvar för informationsanalys en funktion med ansvar för analys en särskild funktion med ansvar för strategisk analys administrativa funktioner en samordnare av arbetet i lägescentralen. 8 Kommuner och landsting ska enligt lagen (2006:544) och förordningen (2006:637) om kommuners och landstings åtgärder inför och vid extraordinära händelser i fredstid och höjd beredskap ge länsstyrelsen information om händelseutvecklingen, tillståndet och den förväntade utvecklingen samt om vidtagna och planerade åtgärder. Enligt 52 förordningen (2002:864) med länsstyrelseinstruktion ska länsstyrelsen vid behov tillhandahålla KBM med områdesvisa lägesrapporter. 18

I Sollefteå finns de lokaler och den teknik som krävs för att upprätta en lägescentral. För att den ska kunna fungera som en uthållig alternativ lägescentral krävs att personal från Stockholm bemannar den. För att etablera en redundant organisation kvarstår således ett behov av att utveckla rutiner och öva personal även i Sollefteå. 3.6 Regionala ledningsplatser KBM äger och förvaltar 21 regionala ledningsplatser runt om i landet. Ledningsplatserna finns i anslutning till länsstyrelserna och disponeras av dem. De regionala ledningsplatserna utgör ett starkt bidrag till länsstyrelsernas krisberedskapsförmåga. KBM har som ägare av de regionala ledningsplatserna ett ansvar för ledningsplatsernas funktion. För att se till att de fungerar tecknar KBM avtal med en driftorganisation för tillsyn av respektive ledningsplats. 19

4 Översikt av hot och risker Aggregerat kan hot och risker mot samhällets säkerhet delas in i hot mot befolkningens liv och hälsa, hot mot samhällets funktionalitet och hot mot grundläggande världen. Drygt hundra svenska myndigheters analyser ger ett underlag som kan sammanställas enligt nedan. 9 4.1 Hot mot befolkningens liv och hälsa Hot och risker mot befolkningens liv och hälsa utgörs bland annat av allmän ödeläggelse, väpnat angrepp, katastrof utomlands där många svenskar drabbas, bränder, explosioner och andra olyckor med omfattande personskador. Hot och risker relaterade till farliga ämnen uppmärksammas inom många myndigheters ansvarsområden. Sevesoanläggningar och annan farlig verksamhet 10, transporter av farligt gods på väg, järnväg, i luften och till sjöss, olje- eller kemikalieutsläpp i Östersjön och oljepåslag mot kust, förorenade vattentäkter, gasexplosioner och attentat relaterar främst till kemiska ämnen som kan hota befolkningens liv och hälsa. Utsläpp eller användning av radioaktiva ämnen (exempelvis användning av nukleära stridsmedel, kärnexplosioner, olyckor i kärntekniska anläggningar, radioaktivt nedfall från satelliter och reaktorolyckor på fartyg) identifieras av vissa myndigheter. Vidare anses en pandemisk influensa, epidemier och andra smittsamma sjukdomar, antibiotikaresistens, biologisk smitta eller spridning av biologiska ämnen, bioterrorism (agroterrorism), spridning av genmanipulerade växter och grödor, förorening med smittämnen eller avloppsvatten utgöra hot och risker mot befolkningens liv och hälsa. 4.2 Hot mot samhällets funktionalitet Den tekniska infrastrukturen utgör ett område där ett flertal myndigheter identifierar hot och risker. Avbrott eller störningar i el- och energiförsörjningen på grund av skador på publik elkraftförsörjning eller tekniska fel och haverier uppmärksammas, liksom motsvarande störningar eller avbrott i de elektroniska kommunikationerna. Många myndigheter identifierar informationssäkerhetsrelaterade störningar som en särskild risk. Exempel på detta är omfattande angrepp med virus eller skadlig kod, elektromagnetisk puls (EMP) och bortfall av datorbaserade stödsystem. Haverier i fastigheters och anläggningars styr- och övervakningssystem, tele- och datastyrning, försörjningstunnlar och centrala driftanläggningar observeras. Störningar i gas- 9 Krisberedskapsmyndigheten (2007), Risk- och sårbarhetsanalyser år 2006 sammanställning och analys, s. 26-28. 10 För att förebygga allvarliga olyckor inom kemikalieindustrin och begränsa följderna för människor och miljö har EU antagit det så kallade Sevesodirektivet. I Sverige är direktivet infört genom lagen (1999:381) om åtgärder för att förebygga och begränsa följderna av allvarliga kemikalieolyckor. Med farlig verksamhet avses här sådan verksamhet som omfattas av skyldigheterna enligt 2 kap. 4 lagen (2003:778) om skydd mot olyckor. 20

och fjärrvärmeförsörjningen, vatten och avlopp samt livsmedelsförsörjningen kan på olika sätt hota samhällets funktionalitet. Omfattande störningar kan även uppstå genom naturkatastrofer såsom isstormar och snöstormar, jordbävningar, höga flöden och översvämningar, meteoritnedslag, extrem värme eller kyla, ras och skred samt andra geologiska risker. Många myndigheter identifierar klimatförändringar som ett hot. Översvämningar kan även orsakas av exempelvis dammbrott. Avbrott eller störningar i samhällsviktiga transporter kan allvarligt hota samhällets funktionalitet. Störningar i väg- och järnvägsförbindelser eller kollektiva trafiksystem, skador i flygtrafikledningstorn eller flygtrafikcentraler, blockerade farleder, haverier vid broöppning och störningar i drivmedelsförsörjningen utgör hot och risker för flödena av varor och tjänster samt människors rörelsefrihet. Även utbrott av epizootier och zoonoser kan leda till omfattande störningar och begränsad rörelsefrihet för människor. Myndigheterna har bland annat identifierat aviär influensa, Newcastle, mul- och klövsjuka, klassisk svinpest, Blue Tongue, West Nile, BSE och fågelinfluensa. Växtskadegörare (exempelvis tallvedsnematod) kan också hota samhällets funktionalitet. Kollapser på de finansiella marknaderna, kriser i finansiella företag, långvariga strejker, avbrott eller störningar i betalningssystemen och komponent- eller råvarubrist kan direkt hota samhällets funktionalitet. En massflykt av asyl- eller hjälpsökande till Sverige på grund av internationella kriser eller katastrofer kan också innebära omfattande störningar. 4.3 Hot mot grundläggande värden Det myndigheterna tar upp handlar främst om antagonistiska hot, exempelvis någon form av sabotage eller attentat i syfte att skapa instabilitet i samhället. Konventionell terroristattack eller ett antagonistiskt angrepp med CBRN-ämnen, politiska och ekonomiska hot, överförd hotbild samt åverkan på symbolbyggnader och kulturskatter kan på olika sätt äventyra grundläggande värden. Organiserad brottslighet, främlingsfientlighet och socialt utanförskap kan utgöra risker på längre sikt. Våld eller hot om våld kan utgöra ett hot mot rättsäkerheten. Vissa myndigheter identifierar risker som kan innebära problem med myndighetens trovärdighet, exempelvis spridning av känsliga uppgifter, oegentligheter och oetiskt beteende. Störningar i den oberoende nyhetsförmedlingen (till exempel via radio och TV) kan hota grundläggande värden och begränsa yttrande- och åsiktsfriheten. Felaktig eller manipulerad information utgör i sammanhanget en särskild risk. 21

5 Analyserade situationer I det här kapitlet redogör vi för tio situationer som kan leda till konsekvenser som synnerligen allvarligt kan försämra förmågan till verksamhet inom KBM:s ansvarsområde. Det som utmärker situationerna är dessutom att de kan uppstå hastigt och oväntat och att de kräver brådskande beslut och samverkan med andra aktörer. Till att börja med har de situationer som ingår i KBM:s hemställan om 2007 års förmågebedömning 11 analyserats: 1. regionalt avbrott i elförsörjningen 2. regionala störningar i de elektroniska kommunikationerna 3. omfattande avbrott i de samhällsviktiga transporterna 4. avbrott i de kommunaltekniska systemen 5. katastrof utomlands med många svenskar drabbade 6. omfattande kemisk olycka 7. epizootier och zoonoser 8. olycka med radiologiska ämnen. Utöver de situationerna har KBM valt att analysera: 9. pandemisk influensa 10. konventionell terroristattack. KBM gör inte anspråk på att de situationer som analyseras här ger en heltäckande bild av alla de händelser och förhållanden som kan leda till allvarliga konsekvenser inom ansvarsområdet. Urvalet syftar i stället till att se till att många olika typer av konsekvenser blir representerade. Materialet bygger på myndighetens kunskap och erfarenhet av allvarliga kriser, som finns dokumenterad i bland annat omvärldsexempel och inriktningar. I matrisen nedan illustreras den sammanvägda risken för respektive situation. Fyra situationer betraktas som hög risk: regionala störningar i de elektroniska kommunikationerna, omfattande kemisk olycka, olycka med radiologiska ämnen och pandemisk influensa. Det är prioriterat att vidta åtgärder som svarar mot någon eller några av dessa risker. Matrisen illustrerar även förändringar i förhållande till föregående års värdering. 12 Sannolikheten för några av situationerna har tidigare överskattats år på grund av nyligen inträffande händelser med stor uppmärksamhet i media. Beskrivningarna av andra situationer har preciserats, vilket föranlett förändrade värderingar. 11 Krisberedskapsmyndigheten, Hemställan om förmågebedömning [avseende år 2007] (1443/2007). 12 Krisberedskapsmyndigheten, Risk- och sårbarhetsanalys 2006 enligt förordningen (2006:942) om krisberedskap och höjd beredskap (1743/2006). 22

7 5 6 1 6 2 9 5 7 1 2 9 3 10 10 4 4 8 Figur 1: Värdering av risker mot KBM:s samhällsviktiga verksamhet samt förändring gentemot 2006 års riskvärdering. Sannolikheten för ett regionalt avbrott i elförsörjningen (1) har minskat, medan konsekvenserna har ökat. Sannolikheten var tidigare överskattad och konsekvenserna har förvärrats då situationen förlagts till vintertid. Sannolikheten för regionala störningar i de elektroniska kommunikationerna (2) har ökat, medan konsekvenserna har blivit lindrigare eftersom årets situation är regional istället för nationell. Ingen förändring har gjorts avseende värderingen av omfattande avbrott i de samhällsviktiga transporterna (3). Konsekvenserna av ett avbrott i de kommunaltekniska systemen (4) har förvärrats på grund av tidigare underskattning. Sannolikheten för en katastrof utomlands med många svenskar drabbade (5) har minskat på grund av tidigare överskattning. Konsekvenserna av en omfattande kemisk olycka (6) har förvärrats då situationen som bedöms i år är allvarligare. Sannolikheten för epizootier och zoonoser (7) har ökat på grund av att tyngdpunkten i årets bedömning ligger vid epizootier. Ingen förändring avseende värderingen av olycka med radiologiska ämnen (8). Sannolikheten för en pandemisk influensa (9) har minskat på grund av tidigare överskattning. Konsekvenserna av en konventionell terroristattack (10) är i år något lindrigare då bedömningen avgränsats tydligare till KBM:s ansvarsområde. 23

5.1 Regionalt avbrott i elförsörjningen Vi utgår här från att avbrottet orsakas av ett kraftigt oväder i början av december och att det varar i sju dygn. Avbrottet omfattar stora delar av Stockholms län, inklusive centrala staden. Dygnsmedeltemperaturen är noll grader. KBM:s lokaler är anslutna till fjärrvärmenätet, vilket påverkas av avbrottet. Gradvis utkylning av lokalerna sker, efter tre dygn så är det obehagligt kallt inomhus. Den spårbundna trafiken fungerar inte och vägtrafiken upplever störningar eftersom det råder brist på drivmedel. Stora störningar finns också i betalsystem och kontantförsörjning. Vatten och avlopp fungerar normalt. Ett långvarigt (mer än sju dygn) regionalt avbrott i elförsörjningen kan bland annat orsakas av tekniska fel i anläggningar och stödsystem, svåra naturhändelser (orkaner, isbeläggning, höga flöden) eller antagonistiska handlingar (angrepp på personal, förstörelse av anläggningar, intrång i ITsystem). Det finns sårbarheter i drift- och ledningsplatser för elförsörjningen och kapaciteten att åtgärda skador i elnätet är till stor del beroende av fungerande elektroniska kommunikationer. Utan el fungerar inte heller dricksvattenförsörjningen, eftersom dess styr-, regler- och larmsystem är starkt beroende av el. Brist på dricksvatten påverkar i sin tur de flesta människor och verksamheter. Efter tre dygns avbrott i elförsörjningen uppstår svårigheter att upprätthålla kontantförsörjningen, vilket förväntas försvåra försörjningssituationen ytterligare. 13 Svenska kraftnät gör bedömningen att omfattande systemsammanbrott med åtföljande avbrott i elleveranserna inträffar en gång under en tjugoårsperiod. Så lång tid gick det också mellan de två senaste större elavbrotten på systemnivå som inträffade åren 1983 och 2003. 14 Mot bakgrund av tidigare inträffade händelser bedömer KBM att det är (3) medelhög sannolikhet att ett långvarigt regionalt avbrott i elförsörjningen inträffar på två till fyra års sikt. 5.1.1 Konsekvenser inom ansvarsområdet Konsekvenserna för Rakel bedöms bli (3) allvarliga. Konsekvenserna uppstår genom allvarliga störningar och avbrott i systemet. Detta gör att de verksamheter som nyttjar Rakel t.ex. Polis, räddningstjänst och sjuktransporter kan få problem med att leda sin operativa verksamhet. I Stockholmsregionen är kunderna till Rakel under en införandeperiod av systemet vilket innebär att befintliga äldre system används fortfarande i viss utsträckning. Detta tillsammans med att anslutningsgraden i nuläget är 20 procent av prognosen, innebär att konsekvenserna bedöms som lägre i nuläget. Rakel- 13 Finansinspektionen, Risk- och sårbarhetsanalys enligt 3 förordningen (2002:472) om åtgärder för fredstida krishantering och höjd beredskap. Dnr 06-1511-040. 14 Affärsverket Svenska Kraftnät, Risk- och sårbarhetsanalyser inom Svenska Kraftnät. Dnr 202/2006/BE10. 24

systemet är uppbyggt för att vara robust mot störningar. Vid längre avbrott i elförsörjningen kan det dock uppstå problem med felavhjälpning och bränsleförsörjning till reservkraftverk. Rakelsystemet är i sin tur även beroende av olika operatörers nätverk för elektronisk kommunikation. Konsekvenserna för WIS bedöms bli (3) allvarliga. Konsekvenserna yttrar sig som allvarliga störningar och avbrott i systemet. Detta gör att nyttjandet av WIS i regionen kraftigt kommer att påverkas och utbytet av information försvåras inom krishanteringssystemet. I den aktuella regionen är ett antal centrala och regionala myndigheter samt lokala aktörer anslutna i WIS. Detta kommer att ställa krav på andra lösningar för informationsutbyte i regionen. WIS är uppbyggt för att vara robust men är helt och hållet elberoende som så många andra tekniska system i samhället. Problem motsvarande de för Rakel gäller även för WIS. Konsekvenserna för kryptografiska funktioner bedöms bli (1) mycket begränsade eftersom den verksamhet som KBM bedriver inom detta område utförs helt i Sollefteå utan någon koppling till Stockholm. Vidare försörjer installerad reservkraft samtliga avgörande system. Ett upp till två veckor långt avbrott i elförsörjningen skulle inte få några konsekvenser för distributionen av signalskyddsnycklar. För stöd till offentliga organ kommer ett långvarigt elavbrott att innebära (2) begränsade konsekvenser. Det kan komma att medföra att vissa behov av stöd inte uppmärksammas i tid. Är behoven kända i förväg kan dessa ändå komma att hanteras enligt överenskommelser. Allmänt kan dock konstateras att KBM:s stöd förutsätter möjlighet att kommunicera, tillgång till relevant personal på KBM och (om stödet ska ske direkt på plats) transportmöjligheter. Konsekvenserna för lägesrapporteringen bedöms bli (3) allvarliga. Det skulle ta längre tid för den personal som är beroende av tåg, pendeltåg och tunnelbana att inställa sig på arbetsplatsen. Lokalerna är utrustade med alternativ elförsörjning, men uthålligheten i lägescentralen påverkas negativt av att många andra funktioner i samhället inte är det. Eftersom de aktörer som saknar reservkraft inte kommer att kunna nyttja WIS så försvåras KBM:s möjligheter att redogöra för en lägesrapportering. Konsekvenserna för den regionala ledningsplatsen inom regionen skulle bli (1) mycket begränsade eftersom den är utrustad med reservkraft för att klara strömförsörjningen under minst sju dygn. KBM:s möjlighet att fullgöra sitt åtagande påverkas inte heller, delvis för att detta arbete i första hand utförs i Sollefteå. Sammantaget bedöms ett långvarigt regionalt avbrott i elförsörjningen leda till (3) allvarliga konsekvenser för samhällsviktig verksamhet inom KBM:s ansvarsområde. 25

5.1.2 Bedömning av förmåga Att kunna hantera långvariga avbrott i elförsörjningen intar en särställning i samhällets krisberedskap på grund av elförsörjningens betydelse för övriga samhällsfunktioner. De aktörer som i första hand ansvarar för att avhjälpa ett långvarigt elavbrott ryms inom Svenska kraftnäts och Energimyndighetens sektorer. Krisledningsförmågan är i huvudsak god, men har vissa brister. Bedömningen bygger på att KBM har en etablerad krishanteringsorganisation med tjänsteman i beredskap som är tillgänglig dygnet runt. Ett långvarigt regionalt avbrott i elförsörjningen kan göra att det tar längre tid för den personal som är beroende av tåg, pendeltåg och tunnelbana att inställa sig på arbetsplatsen. Bussar och taxi bör dock vara tillgängliga och i värsta fall kan personalen cykla eller gå till arbetsplatsen. Den operativa förmågan är i huvudsak god, men har vissa brister. Bedömningen bygger på att nödvändiga resurser i form av särskilda lokaler och kommunikationssystem finns, men den utsedda beredskapsorganisationen är i dagsläget underdimensionerad och har inte en veckas uthållighet. Vid behov finns dock möjlighet att tillföra personella resurser från myndigheten, även om dessa personer inte är utbildade och övade för uppgiften. Förmågan i samhällsviktig verksamhet att motstå allvarliga störningar är god. Bedömningen bygger på att lokalerna är försedda med reservkraft samt (den teoretiska) möjligheten att flytta avgörande verksamhet från Stockholm till Sollefteå. Rakelsystemet är uppbyggt för att vara robust mot störningar som t.ex. elavbrott. Vid längre avbrott i elförsörjningen kan det dock uppstå problem med felavhjälpning och bränsleförsörjning till reservkraftverk. Rakelsystemet är i sin tur även beroende av olika operatörers nätverk för elektronisk kommunikation. Behövs ej Mycket bristfällig Bristfällig God med viss brist God Krisledningsförmåga Operativ förmåga Motstå störningar 26

5.2 Regionala störningar i de elektroniska kommunikationerna På grund av ett kraftigt oväder i början av december råder mycket stora störningar i de elektroniska kommunikationerna under sju dygn. Störningarna drabbar Västra Götalandsregionen. Störningarna har karaktären av långa och korta avbrott och kraftigt nedsatt funktionalitet som uppträder växelvis mellan olika sambandsmedel och operatörer. Med elektroniska kommunikationer avses här elektroniska kommunikationsnät 15 och kommunikationstjänster med tillhörande installationer och tjänster samt annan radioanvändning. Den troligaste orsaken till en nationell störning i de elektroniska kommunikationerna är fysiska skador på infrastrukturen, exempelvis till följd av en storm. Även andra händelser kan orsaka en sådan störning: tekniska fel och felaktig hantering av utrustningar, olyckor såsom brand, CBRN-händelser, fysisk åverkan eller skada, stora störningar i elförsörjningen, svåra naturhändelser, terroristattacker och informationssäkerhetsrelaterade störningar. Ett avbrott i de nät som bär de största delarna av trafiken kan drabba flera operatörer och påverka sektorns förmåga att upprätthålla de elektroniska kommunikationerna. Utslagningen av en viktig nod (knutpunkt) skulle leda till omfattande störningar. Viktiga noder i näten är centraliserade till en eller ett fåtal platser. Ett längre avbrott i elförsörjningen leder till minskad kapacitet i de mobila näten samt att tillgången till fast telefoni minskar, speciellt i glesbygd. Avbrottet leder också till störningar i övriga elektroniska kommunikationer. Verksamheter som övervakas via elektroniska system, eller är beroende av fjärrstyrning, bedöms drabbas av stora problem. Ur ett samhällsperspektiv antas detta kunna bli särskilt allvarligt inom dricksvattenproduktionen. Luftfartssektorn bedöms också vara mycket känslig i detta avseende. 16 Lokala och regionala avbrott i de elektroniska kommunikationerna är relativt vanligt förekommande. KBM bedömer därför att sannolikheten är (4) hög för regionala störningar inom 2-4 år. 5.2.1 Konsekvenser inom ansvarsområdet I december 2007 driftsattes etapp 3 av Rakel vilket omfattar bland annat Västra Götalands län. Detta innebär att konsekvenserna bedömda för 2007 är mycket begränsade. Under kommande år bedöms dock konsekvenserna 15 Definieras i 7 lagen (2003:389) om elektronisk kommunikation som system för överföring och i tillämpliga fall utrustning för koppling eller dirigering samt andra resurser som medger överföring av signaler, via tråd eller radiovågor, på optisk väg eller via andra elektromagnetiska överföringsmedier oberoende av vilken typ av information som överförs. 16 Krisberedskapsmyndigheten, Samhällets krisberedskap förmåga 2006/2007 (Planeringsprocessen 2007:3). 27