Bredbandsinformation om projektstöd i Landsbygdsprogrammet 2013-10-10
Upplägg Bredband i Kalmar län, hur ser det ut? Genomgång av beslut och villkor Att tänka på under projekttiden Genomgång av utbetalning Info landsbygdsprogrammet 2014-2020, mkt kort Frågor och funderingar Start 9.30 Avslut senast 15.00
Vad är bredband? Ett samlingsnamn för en mängd olika tekniker som gör det möjligt att ansluta till internet med hög överföringshastighet Trådlöst bredband finns i två så kallade accesstekniker mobilt bredband (ex genom en smartphone eller en surfplatta) fast trådlös anslutning (exempelvis satellit). Trådbundet bredband finns i tre former. Anslutning via uttaget för det fasta telefonnätet Anslutning via uttaget för kabel-tv Anslutning via optisk fiber Regeringens mål är att Sverige ska ha bredband i världsklass Bredbandsstrategin är en del av den digitala agendan och har som målsättning att: 90 procent av alla hushåll och företag bör ha tillgång till bredband om minst 100 Mbit/s senast år 2020. Alla hushåll och företag bör ha goda möjligheter att använda sig av elektroniska samhällstjänster och service via bredband. Nästan alla hushåll och företag kan i dag få bredband via minst någon av teknikerna
Befolkningsandel med tillgång till bredband (2012) via: Kalmar län totalt Kalmar län glesbebyggt Kalmar län tätbebyggt Hela riket Trådbunden eller trådlös access 100,00% 100,00% 100% 99,99% Trådbunden access 99,27% 96,16% 99,95% 98,63% Fibernät 27,01% 1,48% 32,59% 44,03% Kabel-TV 13,39% 0,00% 16,32% 34,82% xdsl 99,21% 96,15% 99,87% 98,04% Trådlös access 100,00% 100,00% 100,00% 99,99% Via HSP 99,99% 99,97% 100,00% 99,69% Via CDMA 2000 99,96% 99,78% 100,00% 99,92% Via LTE 97,78% 92,71% 98,89% 93,26% Tillgång till minst (faktisk hastighet) 1 Mbit/s 100,00% 100,00% 100,00% 99,99% 10 Mbit/s 99,28% 96,42% 99,91% 98,38% 50 Mbit/s 27,08% 1,48% 32,68% 49,76%
Kalmar län 2010-2013 Beviljat 19 ansökningar om projektstöd för investeringar Ca 20-25 förstudier beviljade Ansökningar inkomna från 10 av länets kommuner Beviljade ansökningar Ca 3 500 intresserade för anslutning Sträckning ca 63 mil Ideell tid ca 25 000 timmar (ca 15 årsarbeten) Beviljat Ej beslutat Totalt Projektstöd LBP 36,7 Mkr 35,3 Mkr 72,0 Mkr Övrig offentlig finansiering 11,7 Mkr 7,0 Mkr 18,7 Mkr Privat finansiering 23,0 Mkr 24,3 Mkr 47,3 Mkr Totalt 71,4 Mkr 66,6 Mkr 138,0 Mkr
Byanät en översikt
Fibervärlden öppen fiber Nätägare (passivt nät) Kommunikationsoperatör (aktivt nät) Tjänsteleverantör (tjänster) Slutkund (användare)
Projektidé Utbetalning Ni har en projektidé Ansök om projektstöd Länsstyrelsen handlägger och beslutar om stöd Projektet genomförs Ansök om utbetalning, redovisa kostnader och projektets resultat Länsstyrelsen handlägger och beslutar om utbetalning. Ev görs besiktning. Jordbruksverket kontrollerar och verkställer utbetalningsbeslutet Ni får utbetalning av stöd Jordbruksverket kontrollerar vissa
Ansökan inom landsbygdsprogrammet Ansökan om stöd Ansökan om utbetalning av stöd Del- och slututbetalning, 10 % i sista utbetalningen
Meddelande om beslut Läs noga igenom meddelandet om beslut Exempel på beslut om projektstöd för bredband ur Landsbygdsprogrammet inkl allmänna villkor och övriga upplysningar Exempel på beslut om stöd för bredband från PTS inkl villkor för medfinansiering
Samtycke till medfinansiering från PTS I marknadsanalysen står:..för att PTS ska lämna medfinansiering till ditt projekt ska bredbandsnätet uppfylla villkoren i 5 kap. 9a-10a och 12 i förordning (2007:481) om stöd för landsbygdsutvecklingsåtgärder samt de villkor som finns sammanställda i bilaga Villkor för medfinansiering från PTS.
Tillstånd och avtal Innan ni börjar gräva måste ni kontrollera att det är tillåtet att gräva där ni tänkt. Det är ni som projektägare som ansvarar för att undersöka vilka tillstånd som behövs, och införskaffa dem. Vid ansökan om utbetalning ska ni lämna in kopior på de tillstånd och avtal som krävs samt redogöra för hur ni kontrollerat de som inte krävs för ert projekt. De tillstånd som oftast kommer ifråga är: Avtal ska slutas med alla markägare vars mark man vill gräva i eller bygga något på. Lantmäteriet kan hjälpa till med uppgift om vem som äger marken. De kan också ge råd om vad man bör tänka på för framtiden för sitt bredbandsnät. Det kan gälla ledningsrätt eller bildande av gemensamhetsanläggning. Ni ska ha ett ett samråd med Länsstyrelsen. Detta för att inte riskera att skada fornlämningar, olika typer av känsliga naturområden, sjöar och vattendrag. Undersök via Ledningskollen om det finns några andra ledningar i marken sedan tidigare. För att trycka ledningar under vägar som tillhör Trafikverket, eller gräva i eller längs med dem eller dra över broar, krävs vissa tillstånd. Det kan krävas tillstånd från kommunen, exempelvis om man ska gräva i planlagt område eller sätta upp en byggnad (bygglov). Ta alltid kontakt med kommunen innan ni börjar.
Öppet och robust nät Öppet nät Eftersom stödet består av skattemedel måste nätet vara öppet för alla som är intresserade av att leverera tjänster till de anslutna hushållen. Det innebär att det måste råda fri konkurrens mellan leverantörer av tjänster (Internet, telefoni och TV) i det nät som byggs. I blanketten marknadsanalys intygar du att nätet kommer att vara öppet. När bredbandet väl har tagits i bruk kommer Länsstyrelsen/Jordbruksverket att, under de kommande sju åren, kontrollera att detta krav följs. Läs mer i PTS "Villkor för medfinansiering" (avsnitt 5). Uppföljning görs vid ansökan om utbetalning. Krav på kvalitet och robusthet Det är viktigt att nätet byggs med rätt kvalitet. Svenska Stadsnätsföreningen (SSnF) har tagit fram dokument för hur en framtidssäker infrastruktur med god funktion och teknisk säkerhet kan anläggas. Läs mer på SSnF:s hemsida och i PTS "Villkor för medfinansiering" (avsnitt 7). Uppföljning görs vid ansökan om utbetalning.
Över eller under 200 000 euro i stöd? Gränsen för upphandlingsskyldighet är 200 000 euro i offentlig finansiering Kursen är enligt JV 8,00 kr, dvs 1,6 miljoner kronor Det är den totala offentliga finansieringen, projektstöd och övrig offentlig finansiering från PTS, kommun eller annan offentlig Är den totala offentliga finansieringen över 200 000 euro ska leverantörer av varor och tjänster utses genom ett öppet anbudsförfarande Följs inte reglerna för upphandling kan avdrag komma att göras på stödbeloppet
Offentligt stöd över 200 000 euro Den upphandling som ska göras är en förenklad form av offentlig upphandling. Alla varor och tjänster som ingår i projektet ska upphandlas vilket framgår av Landsbygdsförordningen 5 kap 9 Upphandlingen ska följa grundprinciperna enligt 1 kap 9 i LOU Ska göras av alla stödmottagare som berörs av regeln, även kommuner som vanligtvis skulle tillämpa undantaget i 1 kap 4 i LOU och ekonomiska föreningar Upphandlingsunderlagen ska redovisas vid första ansökan om utbetalning Exempel på upphandlingsmallar finns på länsstyrelsen Skåne http://www.lansstyrelsen.se/skane (sök Stöd till bredbandsutbyggnad ) Kontakta kommunens upphandlare
Offentligt stöd över 200 000 euro forts I stort innehåller en offentlig upphandling följande moment: Sätt ihop en anbudsförfrågan med sakliga och tydliga krav, kriterier och villkor Annonsera anbudsförfrågan i en offentlig annonseringstjänst, ex www.opic.se Ta in anbuden utan att börja diskutera innehållet med anbudsgivarna Öppna anbuden och välj ut den/de som ska få uppdragen enligt de kriterier ni satt upp i anbudsförfrågan Meddela alla som lämnat anbud vilka som kommer att få avtal, sk tilldelningsbeslut Skriv avtal med den/de som vann upphandlingen Eftersom fiberföreningarna inte lyder under LOU utan under Landsbygdsprogrammets övergripande EU-regler kan upphandlingarna inte överklagas.
Offentligt stöd över 200 000 euro forts Upphandlingsunderlaget ska innehålla alla villkor och man ska ange kriterierna för hur man kommer att prioritera mellan de inkomna anbuden när leverantörer väljs ut Villkor som ska ställas i upphandlingen: Att flera operatörer ska kunna använda bredbandet samtidigt Att projektet inte gynnar någon särskild teknik eller nätplattform Att den som bygger nätet ska använda befintlig infrastruktur i den utsträckning som det är möjligt Att fler tjänsteföretag ska hyra kapacitet och få erbjuda tjänster i nätet under sju år från den dag ni börjar använda bredbandet Att hyran som tjänsteföretagen får betala ska vara skälig Att anbudsgivaren ska, under fem år från den dag ni börjar använda bredbandet, upprätta en separat redovisning för den verksamhet som avses med anbudet Att anbudsgivaren ska betala tillbaka pengar till er om vinsten blir högre än riksgenomsnittet
Offentligt stöd över 200 000 euro forts När du bedömer anbuden ska du prioritera från dessa kriterier: Det begärda priset Kvalitet och omfattning på bredbandet Vilket pris den slutliga användaren ska betala Under vilken tidsperiod anbudsgivaren levererar tjänster i bredbandet Övriga kriterier som du har ställt i underlaget till upphandlingen
Offentligt stöd under 200 000 euro Här gäller inte landsbygdsförordningens specifika upphandlingskrav Offerter ska tas in från minst två leverantörer/entreprenörer på det som ska köpas in till projektet. Oftast handlar det om grävning, material och projektering som är de stora kostnadsposterna.
Tänk på att projektet ska vara väl avgränsat från ordinarie verksamhet, inte minst bokföringsmässigt Stödmottagarens ordinarie verksamhet Projektet
Att tänka på vid ansökan om utbetalning Använda alltid senaste versionen av Jordbruksverkets blanketter, www.jordbruksverket.se
Kostnadsslag inom projektstöd-bredband Faktiska kostnader (betalas av projektet) Investeringar Övriga kostnader Obs! Redovisa på rätt kostnadsslag
Uppföljning vid investeringar En investering som fått projektstöd i Landsbygdsprogrammet ska ägas av sökande minst fem år och under den tiden uppfylla villkoren för stödet Avtal mm har bifogats som säkerställer fortsatt användning enligt projektets mål och syften (5 års regeln) Kopior på de tillstånd och avtal som krävs lämnas in samt redogörelse för hur ni kontrollerat det som inte krävs för ert projekt. Kontroll av vinsten för den del man fått stöd kommer att göras 5 år efter utbetalning Prissättningen vid uthyrning kommer att följas under sju år Kontroller kommer att ske av länsstyrelsen och/eller Jordbruksverket
Övriga kostnader Övriga kostnader kan vara tex köpt tjänst Tänk på att anlita företag med F-skatt. Om företag med A- skatt anlitas, måste stödmottagaren visa både skatt och sociala avgifter har betalats till Skattverket.
Vad ska Ansökan om utbetalning innehålla? 1. Blankett Ansökan om utbetalning 2. Lägesrapport/slutrapport digitalt 3. Kostnadssammanställning fördelat på kostnadsslagen (del av blankett/separat bilaga) 4. Verifikat (faktura och kvittot/betalningsbevis på betalning). 5. Tillstånd som krävs för investering 6. Vid kostnader för annonser, broschyrer mm ska dessa bifogas (loggor om de krävs* samt att de hör till projektet) 7. Redovisade eventuella intäkter
Vad ska Ansökan om utbetalning innehålla? 8. Förfrågningsunderlag upphandling-om detta inte lämnats in tidigare (förfrågningsunderlaget ska omfatta samtliga redovisade kostnader samt upphandling av kommunikationsoperatör)
Kontrollera ansökan om utbetalning: A. Ta pulsen på insatsen 1. Läs igenom projektplanen 2. Kontrollera blanketten Ansökan om utbetalning 3. Läs igenom lägesrapporten/slutrapporten 4. Kontrollerar villkoren 5. Verkar allt gå enligt plan? Jämför med ansökan. 6. Behov av stöd, kompletteringar, kontakter, förlängning av projekttid?
Kontrollera ansökan om utbetalning: B. Kostnader Ansökan är påskriven av behörig firmatecknare Stödberättigade kostnader Att fakturabeloppet stämmer överens med kostnadssammanställningen. Avdrag kan ha gjorts. Samma kostnader inte redovisats flera gånger.
Kontrollera forts Kostnader för utrustning som behövs för att administrera projektet har tagits upp som en övrig kostnad och inte som en investering (avskrivningskostnaden alternativt säljas) Stödmottagaren är mottagare av fakturan Momsen inte räknats med i kostnadssammanställningen i de fall projektet är momsredovisningsskyldigt Kostnader är betalda inom redovisningsperioden och inom godkänd projekttid.
Kontrollera forts Att insatser/aktiviteter är genomförda inom godkänd projekttid. Resor är motiverade. Körjournal bifogas för milersättning. Andra resekostnader verifierade. Den skattefria milersättningen på 18,50 är stödberättigad. Om stödmottagaren tar upp en annan nivå ska denne redogöra för hur milkostnaden har beräknats (kan ta hjälp av bl a www.bilkalkylen.konsumentverket.se)
Omprövningsbeslut Stora förändringar mellan eller inom kostnadsslag, som påverkar inriktningen i projektet Investeringar som tillkommer Förlängning av tid för genomförande Oförutsedda intäkter som kan påverka stödbeloppet Obs! Kontakta Länsstyrelsen innan förändringen genomförs eftersom det finns risk att omprövning inte bifalls.
På samtliga fakturor ska framgå: 1. Att fakturan tillhör projektet/stödmottagaren 2. Tydlig specificering av vad kostnaden avser (t.ex. mängd, á pris, vilken typ av insats). 3. Betalningsmottagare (eller motsvarande) 4. Att stödmottagaren är mottagare av fakturan 5. Verifikationsnummer 6. Fakturanummer 7. Datum
På samtliga fakturor ska framgå: 8. Totalt belopp (exklusive och inklusive moms) 9. Om F-skattesedel finns 10. Momsreg.nr (personnr vid enskild firma) Obs! Det är möjligt för stödmottagaren att förtydliga på fakturan vad den avser
Betalningsbevis Utdrag ur internetbank (obs betald samt till vilket konto betalning gjorts, omgående/för bevakning är ej OK) Faktura som betalats kontant - kvittens på fakturan med betalningsdatum. Ska även styrkas med bokföringsunderlag. Betalningsorder styrks med kontoutdrag där motsvarande summa har dragits från bankgiro/plusgiro. Betalningsorderns nummer ska framgå av kontoutdraget.
Betalningsbevis forts Kassakvitton eller andra kvitton där det inte framgår vem som betalat ska styrkas med bokföringsunderlag eller kontoutdrag. På kontanta betalningar med handskrivna kvitton ska säljaren kvittera att betalningen har mottagits. Kontokortsbetalningar ska styrkas med kontoutdrag alternativt faktura betalning.
Ej stödberättigande kostnader Gåvor till projektdeltagare Kostnader för privat boende Ränte- och kreditkostnader Böter el andra lagöverträdelser Inkassoavgifter Lösa inventarier 5-årsregeln gäller Kostnader (och aktiviteter) utanför projekttiden
Intäkter inom projektstöd Var uppmärksam på att alla intäkter som hör till projektet redovisas. Även intäkter som man inte räknat med i ansökan/projektplanen ska redovisas Jämför med lägesrapport. Finns det t.ex. annonsintäkter, deltagaravgifter?
Mat och dryck inom projektstöd Restaurangnotor, matinköp till möten etc. ska motiveras och vara rimliga Syftet, vilka som deltagit i aktiviteten, samt kopplingen till projektet ska framgå Kostnaden ska finnas i beslutet Fika till interna möten oftast ej ok, ok vid speciella enskilda tillfällen tex kickoff, avslutning etc Ok när det finns en extern gäst Skatteverkets normer för representation ska tillämpas
Besiktning för projektstöd Vid projektstöd ska besiktning alltid göras om ärendet innehåller kostnadsslaget investeringar och stödbeloppet i hela ärendet uppgår till 150 000 kronor eller mer.
Avdrag Redovisa alla stödberättigade (betalda) kostnader du haft även om det blivit dyrare än budget. Bevaka klardatum. 3 månader efter klardatum förfaller ansökan om utbetalning och inga pengar utbetalas. Skillnad mellan redovisat belopp och stödberättigat belopp = felaktigt belopp, vilket medför avdrag med det felaktiga beloppet. Om skillnaden mellan det redovisade beloppet och det stödberättigade beloppet är > 3% görs ytterligare ett avdrag med samma belopp.» Gör gärna delredovisningar!
Ex avdrag Budget 1 000 Stöd 50% Redovisade kostnader 1 200 stöd 50% = 500 Stödberättigande kostnader 1 050 stöd 50%=500 Summa utbetalning : 500 kr
Ex avdrag Redovisade kostnader 900 stöd 50% = 450 Stödberättigande kostnader 874 stöd 50%=437 Stödmottagaren har redovisat 26 som INTE är stödberättigande. (450-437)/450=2,89% <3% Summa utbetalning : 437 kr
Ex dubbla avdrag Redovisade kostnader 900 stöd 50% = 450 Stödberättigande kostnader 850 stöd 50%=425 Stödmottagaren har redovisat 50 som INTE är stödberättigande. (450-425)/450=5,56 >3% Ytterligare avdrag med (425-(450-425))=25 Summa utbetalning : 400 kr
Informationskravet med EU-logga Om den totala kostnaden för en investering överstiger 450 000 kr ska en upplysningstavla sättas upp. (beställs av Länsstyrelsen) Om den totala kostnaden för infrastruktur överstiger 4 500 000 kr ska en affischtavla sättas upp. Har alla fått en skylt? Detta gäller alla stödmottagare
Informationskravet med EU-logga forts Allmänt informationskrav gäller för projekt som drivs av kommuner och myndigheter. Det ska finnas loggor på: broschyrer faktablad & informationsblad nyhetsbrev skyltmaterial, t ex roll-ups och afficher powerpointpresentationer annonsering webbsidor
Vanliga fel i ansökan om utbetalning Betalningsbevis saknar mottagarkonto. Slutrapport saknas. Att kontantbetalningar mot kassakvitto inte styrks med kontoutdrag eller bokföringsunderlag. Kostnadssammanställning saknas. Specifikation på underlag tex följesedel. Syfte och förklaring på fikakostnader & resor. De särskilda villkoren är ej uppfyllda Förklara och tänk på den röda tråden!
Tänk också på att Meddela om du fått andra stöd för samma ändamål Den offentliga medfinansieringen i projekt måste vara inbetald innan projektstödet kan betalas ut Andelen offentlig medfinansiering ska hållas i varje delrekvisition för att få ut hela projektstödet Stödmottagaren är alltid ansvarig för redovisningen även om en extern byrå hjälp till! Kopiera ditt material innan det lämnas in
Samt att Vara tydlig i redovisningen! Om redovisningen är komplett och lätt att följa (verifikationskedja!) kan handläggningen effektivare och utbetalningen kan ske snabbare Använd projekthandbok www.jordbruksverket.se blanketter och trycksaker Ny mall för slutrapport www.jordbruksverket.se blanketter och trycksaker Läsa anvisningarna på www.jordbruksverket.se blanketter och trycksaker http://www.lansstyrelsen.se/kalmar/sv/lantbruk-och- LANDSBYGD/LANDSBYGDSUTVECKLING Lycka till!
Informationslänkar Länsstyrelsen Kalmar www.lansstyrelsen.se/kalmar PTS www.pts.se Bredbandsforum www.bredbandivarldsklass.se Jordbruksverket www.jordbruksverket.se Kartor länsstyrelsen http://gis.lst.se/lanskartor Kartor Skogsstyrelsen www.skogsstyrelsen.se/aga-ochbruka/skogsbruk/karttjanster/ Lantmäteriet www.lantmateriet.se Manual för utbyggnad av byanät http://bredbandivarldsklass.se/global/dokument/bredban d-landsbygden-lowres.pdf
Filmer LRF, Bredband via fiber: http://vimeo.com/65449972 Tassemarkens fibernät: https://www.youtube.com/watch?v=kbbo3vbaugi Larv Längjum Fiber Ekonomisk Förening grävning fiberslang 2012: https://www.youtube.com/watch?v=hmd7jpldetw Brandsbols fiber-fiberblåsning: https://www.youtube.com/watch?v=jj9dvchgoo8
Landsbygdsprogrammet 2014-2020 Enligt regeringens budgetproposition för 2014 kommer Sveriges nya landsbygdsprogram att omfatta cirka 32,5 miljarder kronor under perioden 2014-2020. Stöden och ersättningarna finansieras gemensamt av Sverige och EU. Så här ser tidsplanen ut just nu. När det gäller företagsstöd, projektstöd och miljöersättningar i landsbygdsprogrammet så är mycket osäkert. Det svenska landsbygdsprogrammet beslutas i början av 2014. Det skickas sedan till EU-kommissionen för godkännande. Kommissionen har 6 månader på sig att godkänna landsbygdsprogrammet. Delar av projekt- och företagsstöd i landsbygdsprogrammet startar under 2014. Enligt landsbygdsminister Eskil Erlandsson kommer stöd till investeringar i jordbruket, stöd för rovdjursstängsel, stöd för bredband, satsningar på Matlandet Sverige, Greppa näringen och Leader att finnas 2014. När man kan börja söka stöden är osäkert. Arbetet med det nya landsbygdsprogrammet pågår trots osäkerheten om både de kommande EU-reglerna och budgeten.
EU och Sverige investerar i landsbygdsutveckling!