RAPPORT. Tekniskt underlag med avgränsning av vattenskyddsområde samt skyddsföreskrifter TRANEMO KOMMUN TÅSTARP VATTENSKYDDSOMRÅDE

repo001.docx 2012-03-2914 UPPDRAGSNUMMER 1311846 TRANEMO KOMMUN TÅSTARP VATTENSKYDDSOMRÅDE Tekniskt underlag med avgränsning av vattenskyddsområde samt skyddsföreskrifter Sweco Environment AB Göteborg Sweco

repo001.docx 2012-03-29 Innehållsförteckning 1 Inledning 1 1.1 Bakgrund och syfte 1 1.2 Utredningens omfattning och genomförande 1 1.3 Orientering 2 2 Tåstarp vattentäkt 4 2.1 Anläggningens utformning 4 2.2 Vattenbehandling 4 2.3 Försörjningsområde 4 2.4 Vattenförbrukning 4 2.5 Kapacitet 4 2.6 Framtida uttagsbehov 4 2.7 Reservvattentäkt 4 2.8 Vattentäktens värde 4 2.9 Vattendom 5 2.10 Befintligt vattenskyddsområde 5 2.11 Ägandeförhållanden 5 3 Områdesbeskrivning 6 3.1 Geologi 6 3.2 Grundvattenbildning 6 3.3 Hydrogeologi 6 3.4 Sårbarhet 8 3.5 Vattenkvalitet 8 4 Planbestämmelser och markanvändning 10 4.1 Övergripande planering 10 4.2 Översiktsplan 10 4.2.1 Naturreservat 10 4.3 Motstående intressen inom tillrinningsområdet 10 5 Riskinventering i anslutning till vattentäkten 11 5.1 Genomförande 11 5.2 Riskkällor 11 5.2.1 Klimatförändringar och översvämningar 11 5.2.2 Sabotage, kris och krig 12 5.2.3 Vägar och transporter (1) 12 5.2.4 Jordbruk (2) 12 5.2.5 Skogsbruk (3) 13

repo001.docx 2012-03-29 5.2.6 Bebyggelse (4) 13 5.2.7 Övriga riskkällor 13 6 Riskbedömning och riskreducerande åtgärder 16 6.1 Riskbedömning för Tåstarp vattentäkt 16 6.2 Riskreducerande åtgärder 18 7 Utformning av vattenskyddsområde 20 7.1 Krav och allmän metodik 20 7.2 Vattenskyddsområdet skyddszoner 20 7.2.1 Vattentäktszon 20 7.2.2 Primär skyddszon 21 7.2.3 Sekundär skyddszon 21 7.2.4 Tertiär skyddszon 21 7.3 Avgränsning av vattenskyddsområde för Tåstarp vattentäkt 21 7.3.1 Vattentäktszon 21 7.3.2 Primär skyddszon 21 7.3.3 Sekundär skyddszon 22 7.3.4 Tertiär skyddszon 23 7.4 Genomförande samt motiv till gränsdragningar 24 7.4.1 Generella motiv 24 7.4.2 Platsspecifika motiv för vattenskyddsområde 25 8 Bakgrund till skyddsföreskrifterna 27 8.1 Skyddsföreskrifternas syfte 27 8.2 Skyddsföreskrifternas funktion 27 8.3 Skyddsföreskrifternas restriktionsnivå 27 8.3.1 Generella krav 27 8.3.2 Restriktionsnivå 27 8.3.3 Anpassning av vattenskyddsföreskrifterna till riskbedömningen 28 Bilagor: 1 Riskanalys 2 Skyddsföreskrifter för Tåstarp vattenskyddsområde 3 Karta Utbredning av vattenskyddsområdet

repo001.docx 2012-03-2914 1 Inledning På uppdrag av Tekniska sektionen i Tranemo kommun har SWECO upprättat tekniskt underlag med förslag till vattenskyddsområde och skyddsföreskrifter för vattentäkten i Tåstarp. 1.1 Bakgrund och syfte För Tåstarp vattentäkt finns ett vattenskyddsområde fastställt av länsstyrelsen 1973. Detta ska nu anpassas till gällande krav och lagstiftning. Vattenskydd enligt miljöbalken syftar ytterst till att främja en hållbar utveckling som innebär att nuvarande och kommande generationer tillförsäkras en hälsosam och god miljö. Krav finns på inrättande av vattenskyddsområden i den svenska lagstiftningen i 2 samt 7 kap. miljöbalken och i 6 kap. 5 1 p. vattenförvaltningsförordningen. Krav finns även på skydd genom införandet av dricksvattendirektivet (80/778/EEG) ändrat genom 98/83/EG via: Livsmedelslag (2006:804); Livsmedelsförordning (2006:813); Statens livsmedelsverks föreskrifter (SLVFS 2001:30) om dricksvatten. Vattenmyndigheten ställer i åtgärdsprogrammet krav på kommunerna att upprätta nya vattenskyddsområden som behövs för framtida dricksvattenförsörjning. 1 I Naturvårdsverkets handbok för vattenskyddsområden från 2010 2 anges att syftet med vattenskyddsområden är att ge vattenförekomster, som är viktiga för dricksvattenförsörjningen, ett tillräckligt gott skydd så att råvatten-tillgångar säkras i ett långsiktigt perspektiv ett flergenerationsperspektiv. Vattenförekomster och vattentäkter måste därför skyddas mot såväl nutida som framtida risker. Risker kan vara tillfälliga utsläpp i samband med olyckshändelser samt kontinuerliga diffusa och koncentrerade läckage. Skyddet för viktiga råvattentillgångar bör ha en mycket hög prioritet för att syftet med skyddet ska kunna uppnås. 1.2 Utredningens omfattning och genomförande Uppdraget har omfattat upprättande av tekniskt underlag och förslag till vattenskyddsområde och skyddsföreskrifter för Tåstarp vattentäkt i enlighet med Naturvårdsverkets riktlinjer angivna i handbok för vattenskyddsområden. För genomförande av uppdraget har följande moment utförts: Teknisk beskrivning av vattentäkten. Sammanställning av befintligt material och information. Områdesbeskrivning Beskrivning av geologi, hydrogeologi, sårbarhet och skyddsbehov. 1 Åtgärdsprogram Västerhavets vattendistrikt, 2010:4 2 Naturvårdsverket, Handbok 2010:5 Vattenskyddsområde med allmänna råd 2003:16. 1 (28)

repo001.docx 2012-03-29 Identifiering och kartläggning av potentiella föroreningskällor Riskinventering i fält samt sammanställning av befintligt material. Översiktlig riskbedömning av väsentliga riskkällor för vattentäkten Utvärdering och förslag till skyddsområde Vattentäktszon, primär- och sekundär skyddszon samt tertiär zon inrättas, vilka tillsammans bildar vattenskyddsområdet. Framtagande av skyddsföreskrifter 1.3 Orientering Vattentäkt Figur 1 Orienteringskarta över Tåstarp vattentäkt sydväst om Tranemo tätort. Lantmäteriet. Ärende nr MS2011/02599. 2 (28)

repo001.docx 2012-03-2914 Underlagsmaterialet har utgjorts av: A) Gula kartan, skala 1:20 000. Topografiska kartan, skala 1:50 000. B) Jordartsgeologisk karta ser Ae nr 75. C) Hydrogeologisk karta över Älvsborgs län SGU ser Ah 13. D) Förslag till skyddsområde för Tranemo vattentäkt, VBB, 1967. E) Tranemo vattenförsörjning skyddsområde, VBB, 1969 F) PM angående grustäkt inom skyddsområde för Tranemo grundvattentäkt, VBB, 1971. G) Grundvattenskydd utmed Lv 156 vid Tåstarps vattentäkt, Tranemo, J&W, 1995. H) Utredning beträffande förslag till skyddsområde för Tranemo kommuns grundvattentäkt i Tåstarp samhälle, Gösta Olofsson, 1981. I) Översiktsplan 2009, Tranemo kommun, 2010-09-27. J) Naturvårdsverkets handbok med allmänna råd om vattenskyddsområde, 2010:5. K) Anläggningsbeskrivning och driftinstruktioner för Tåstarp vattenverk, Tranemo kommun 3 (28)

repo001.docx 2012-03-29 2 Tåstarp vattentäkt 2.1 Anläggningens utformning Vattentäkten utgörs av två brunnar. B1 är en grusfilterbrunn som är 11,5 m djup och har en diameter på 800 mm. B2 är en äldre schaktbrunn som är 7,85 m djup och har en diameter på 2000 mm. Båda brunnarna är försedda med huvar. 2.2 Vattenbehandling Beredningsstegen inkluderar luftning, UV-filter och alkaliska filter innan vattnet från de båda brunnarna blandas i en lågreservoar. 2.3 Försörjningsområde Tåstarp vattentäkt försörjer Uddebo samt delar av Tranemo med vatten, totalt ca 2024 personer. 2.4 Vattenförbrukning Vattenförbrukningen är i medeltal ca 775 m 3 /dygn. Totalt producerades 282 904 m 3 vatten under 2014. 2.5 Kapacitet Vattentäktens totala kapacitet har, enligt uppgift från kommunen, bedömts till ca 2307 m 3 /dygn (26,7 l/s). 2.6 Framtida uttagsbehov Enligt uppgift från kommunen förväntas ingen större förändring av vattenbehovet i Tranemo och Limmared inom de närmaste 20-25 åren såvida ingen större, vattenkrävande industri etableras i området. 2.7 Reservvattentäkt Vattenverket i Tåstarp är sammankopplat med vattenverket vid Ljungsnäs och vatten kan distribueras åt båda hållen. Ljungsnäs vattentäkt utgör därmed reservvattentäkt för Tåstarps vattentäkt. Enligt de kapacitetsbedömningar som gjorts för Ljungsnäs vattentäkt har den tillräcklig kapacitet för att ersätta Tåstarp i händelse av att vattentäkten blir obrukbar. 2.8 Vattentäktens värde Värdet på en vattentäkt beror bl.a. på uttagbara vattenmängder, nuvarande och framtida vattenutnyttjande samt tillgång på reservvattentäkt. För vattenförsörjningsändamål är utvinningsvärdet av största intresse. Det bestäms ofta av kostnaden för att ersätta vattentäkten i händelse av att den blir obrukbar. 4 (28)

repo001.docx 2012-03-2914 Tåstarps vattentäkt försörjer delar av centralorten med vatten och den har en hög kapacitet, betydligt högre än vad som idag utnyttjas. Enlig Naturvårdsverkets indelningsgrunder i fyra värdeklasser har Tåstarp vattentäkt ett mycket högt skyddsvärde. Till vattentäkter med mycket högt skyddsvärde räknas bl.a. allmänna huvudvattentäkter. 2.9 Vattendom Vattendom från 1956 tillåter ett sammanlagt uttag på i medeltal 2307 m 3 /dygn (26,7 l/s). 2.10 Befintligt vattenskyddsområde Tåstarp har ett befintligt skyddsområde med tillhörande skyddsföreskrifter från 1973. Ungefärlig utbredning av befintligt skyddsområde visas i figur 2. Den översiktliga kontroll av skyddsområdets och skyddsföreskrifter som tidigare genomförts indikerar att primär skyddszon är tillräckligt stor, men att sekundär skyddszon är för liten och har felaktig utbredning. Skyddsföreskrifterna bedömdes i flera avseenden vara vagt utformade. Figur 2 Befintligt skyddsområde för Tåstarps vattentäkt. Inre skyddszon är rastrerad. Lantmäteriet. Ärende nr MS2011/02599. 2.11 Ägandeförhållanden Vattentäkten ligger på fastigheten Tåstarp 1:42. Fastigheten ägs av Tranemo kommun. 5 (28)

repo001.docx 2012-03-29 3 Områdesbeskrivning 6 (28) Tåstarp vattentäkt ligger i Assmans dalgång sydväst om Tranemo tätort och Tranemosjön. Assman rinner väster ut och förenar sig med Ätran söder om Svenljunga. Vattentäkten ligger strax norr om vattendraget. Från söder rinner Musån ut i Assman i höjd med Tåstarp vattentäkt. Dalgångens botten ligger på ca 160 möh. Nivån i höjdområdena norr om vattentäkten ligger på knappt 200 möh. Söder om Assman, sydväst om vattentäkten, finns områden med höjder upp till 250 möh. 3.1 Geologi Dalgången är, i det aktuella området fylld med isälvssediment (se figur 3). Isälvsavlagringen är en del av ett stråk av isälvssediment i dalgången mellan Tranemo, Ambjörnarp och Sjötofta. Isälvsmaterialets mäktighet uppgår till drygt 10 meter i anslutning till vattentäkten och utgörs huvudsakligen av sand eller grusig sand. Området runt vattentäkten är flackt efter att grustäktsverksamhet har bedrivits där. Öster och väster om täkten kan ytformer urskiljas i form av ryggar eller kullar. Troligtvis har området i anslutning till vattentäkten tidigare, innan brytningen av grus påbörjades, haft en mer framträdande topografi. Närmast ån överlagras isälvssedimentet bitvis av svämsediment och i anslutning till Tranemosjöns sydvästra del finns ett våtmarksområde med organiska jordarter. Höjdpartierna norr och söder om dalgången utgörs av berg/morän-områden med utbredda våtmarksområden i form av kärr och mossar. 3.2 Grundvattenbildning Den korrigerade årsmedelnederbörden i området varierar mellan 878 mm (Limmared) och 990 mm (Ambjörnarp). Den samlade yt- och grundvattenavrinningen antas uppgå till ca 400 mm/år som motsvarar en avrinning på 12.7 l/s och km 2. Grundvattenbildningen i isälvsmaterial antas uppgå till ca 80 % av avrinningen, d.v.s. 10,2 l/s och km 2. 3.3 Hydrogeologi Uttagsbrunnarna ligger i en öppen akvifer i en isälvsavlagring. Isälvsmaterialets mäktighet uppgår till ett tiotal meter. Isälvsmaterialet har en växlande sammansättning, men utgörs huvudsakligen av sand. Inom vissa delar förekommer grövre material i form av grusig sand. Vattentäkten ligger i en före detta grustäkt där brytning av grus har skett till strax över grundvattenytans nivå. Den regionala grundvattenströmningen bedöms i Assmans dalgång vara mot sydväst. Isälvsavlagringen begränsas norr om vattentäkten av ett höjdområde med morän och berg. Den hydrauliska kontakten mellan moränen och isälvssedimentet är osäker, men eftersom grundvattenbildningen är liten i morän jämfört med i isälvsmaterial tillförs troligtvis endast en begränsad grundvattenmängd från moränområdet. Jordartsgränsen kan betraktas som gräns för vattentäktens primära nybildningsområde.

repo001.docx 2012-03-2914 I samband med den provpumpning som utfördes i schaktbrunnen 1965 genomfördes vattenståndsmätningar i grundvattenrör i anslutning till vattentäkten samt i Tranemosjön. Provpumpningen pågick i tre månader och indikerade följande: Grundvattenståndet i närheten av Assmans strand är beroende av vattenståndet i ån och följer detsamma med en viss eftersläpning. I snitt ligger grundvattenytan ca 0,6 m över vattennivån i ån under hela provpumpningen. Det tyder på att grundvatten till viss del strömmar ut i ån. Från strandkanten sjunker grundvattenytan med jämn lutning norr ut mot vattentäkten fram till ca 50 m från brunnen. Avsänkningen vid uttag är ca 0,6 m. En brant avsänkningstratt är utbildat på ett radiellt avstånd på ca 50 m från uttagsbrunnen. Avsänkningen i uttagsbrunnen vid ett uttag på 20 l/s är ca 2-2,5 m. Vid ett vattenuttag på ca 20 l/s ligger sjöns yta ca 1,5 m över grundvattennivån i uttagsbrunnen. Resultatet indikerar att inducerad infiltration av ytvatten till grundvattenmagasinet inte sker vid normal högvattenföring i Tranemosjön. Nybildning av grundvatten till vattentäkten bedöms ske dels genom grundvattenströmning i dalgångens riktning från nordost och dels genom tillströmning av vatten från vattentäktens närområde (se figur 3). Figur 3 Jordartkarta över området i anslutning till Tåstarp vattentäkt. Grönt=isälvsmaterial, ljusblått=morän, rött=berg i dagen och ljusbrunt=organiska jordarter. Pilarna visar grundvattenströmningen till vattentäkten. SGU 7 (28)

repo001.docx 2012-03-29 8 (28) Grundvattenströmningen sker relativt snabbt i isälvsmaterial. Översiktlig beräkning utifrån resultatet av provpumpningen visar att den hydrauliska konduktiviteten i grundvattenmagasinet är i storleksordningen 10-3 -10-4 m/s. Vattentäkten ligger i grundvattenförekomsten Tranemo, SE 637206-135079. Vattenförekomsten bedöms ha en god kemisk och kvalitativ status. 3.4 Sårbarhet Sårbarheten betecknar markens och vattnets känslighet för att påverkas av en förorening, eller med andra ord, markens brist på förmåga att reducera en förorenings farlighet under transporten i mark och vatten. Vattentäkten i Tåstarp ligger i ett öppet grundvattenmagasin och det naturliga skyddet är begränsat till de ovanliggande lagrens förmåga för nedbrytning och fastläggning av en förorening som infiltreras. Inom vattenskyddsområdets befintliga primär skyddszon har grustäktsverksamhet bedrivits och sanden har brutits till en nivå strax över grundvattenytan. Den omättade zonen består främst av sand med en god vattengenomsläpplighet och grundvattenytan ligger endast ca 1-2 meter under markytan. Det medför att uppehållstiden från markytan till grundvattnet är mycket kort och att materialets fastläggande förmåga är begränsad. Vattentäktens sårbarhet bedöms därför som extremt stor. 3.5 Vattenkvalitet Råvattenanalyser från perioden 2004-2014 för brunnarna B1 och B2 har sammanställts (tabell 1). Råvattenkvaliteten i B1 är god. Analysresultaten från B1 visar att råvattenkvaliteten har varit förhållandevis jämn under den aktuella tidsperioden. Det går att utläsa en något ökande trend för alkaliniteten. Råvattnet har ett högt ph-värde. Halterna av järn och mangan är lägre än analysgränserna. Kloridhalten är låg liksom halterna av analyserade näringsämnen. Mikrobiella föroreningar har inte påvisats i råvattnet. Bekämpningsmedel har analyserats vid flera tillfällen. Samtliga analyserade bekämpningsmedel med undantag för 2,6-Diklorbenzamid har legat under analysgränsen. Låga halter av 2,6- Diklorbenzamid (BAM) har analyserats i råvattnet. Halterna är dock lägre än Livsmedelsverkats gränsvärde. Råvattenkvaliteten i B2 är god. Råvattenkvaliteten skiljer sig åt från B1 som är en djupare brunn. Analysresultaten från B2 visar att råvattenkvaliteten har varit förhållandevis jämn med undantag för kloridhalten som har minskat från ca 50 mg/l 2004 till ca 20 mg/l 2014. Detta beroende på minskad påverkan av vägsalt. Det går även att utläsa en viss ökande trend för alkaliniteten. I B2 är ph-värdet något lägre än i B1. Halterna av järn och mangan är lägre än analysgränserna och halterna av analyserade näringsämnen är låga. Mikrobiella föroreningar har inte påvisats i råvattnet. Bekämpningsmedel har analyserats vid flera tillfällen och vid alla tillfällen har samtliga analyserade bekämpningsmedel legat lägre än analysgränserna.

repo001.docx 2012-03-2914 Tabell 1: Medelvärden för några analyserade parametrar i råvattnet från B1 och B3. Parameter B1 medelvärde 2004-2014 B2 Medelvärde 2012-2014 ph 7,7 6,9 Alkalinitet (HCO3/l) 105 29 Järn(mg/l) <0,02 <0,02 Mangan (mg/l) <0,01 <0,01 Klorid (mg/l) 19 32 Konduktivitet (ms/m) 23 18 9 (28)

repo001.docx 2012-03-29 4 Planbestämmelser och markanvändning 4.1 Övergripande planering Konflikter om användningen av vattnet bottnar oftast i anspråk på att få använda samma ytor för flera ändamål, t.ex. för bebyggelse, vägsträckning, industrilokalisering, vattentäkter. Konflikterna från vattentäktens huvudmäns perspektiv uppkommer av skyldigheter att säkra vattnets kvalitet och konsumenternas hälsa genom att vara restriktiva mot verksamheter som kan påverka kvaliteten negativt. 4.2 Översiktsplan Översiktliga målsättningar beträffande vattenskydd och kommunens vattenförsörjning uttalas i Tranemo kommuns översiktsplan 2009. Enligt ÖP är kommunens roll i vattenförvaltningen att agera på ett sådant sätt att vattnet skyddas och förvaltas på ett bästa sätt för kommande generationer. Tranemo kommun har för avsikt att i sin planering ta hänsyn till de beslut och åtgärder som behövs för en god vattenförvaltning. Enligt fördjupad del av översiktsplanen för Tranemo finns inga planer för förändrad markanvändning i anslutning till Tåstarp vattentäkt. 4.2.1 Naturreservat Det finns inget naturreservat i anslutning till Tåstarp vattentäkt. 4.3 Motstående intressen inom tillrinningsområdet Några andra motstående intressen än de som tas upp under kap. 5 har inte påträffats för Tåstarp vattentäkt. 10 (28)

repo001.docx 2012-03-2914 5 Riskinventering i anslutning till vattentäkten 5.1 Genomförande Information om riskkällor från Tranemo kommun har kompletterats med en riskinventering i fält utförd av SWECO. Riskkällor inom tillrinningsområdet för Tåstarp vattentäkt beskrivs nedan, både platsspecifika riskobjekt och risker som är förknippade med en viss typ av markanvändning. 5.2 Riskkällor Riskobjekten är platsbundna verksamheter eller företeelser som kan påverka yt- och grundvattnets kvalitet. Riskkällor är icke platsrelaterade riskobjekt. De verksamheter eller företeelser som kan innebära risker i området kan grupperas i följande riskkällor: Klimatförändringar och översvämningar Sabotage, kris och krig Vägar och transporter Jord- och skogsbruk Bebyggelse Övriga riskkällor De olika riskkällorna beskrivs och sammanställs nedan. Markanvändning och riskkällor redovisas på karta i figur 4. 5.2.1 Klimatförändringar och översvämningar Mycket talar för att stora delar av Sverige går mot ett mildare och blötare klimat. Det medför att risken för översvämningar ökar och att föroreningar därmed lättare kan spridas till yt- och grundvatten. Mer extrema väderförhållanden leder till ökad risk för bl.a. häftiga nederbördstillfällen och perioder av extrem torka. Extrema nederbördstillfällen kan medföra följande risker, vilket också tidigare erfarenheter från perioder med höga regnmängder visar: Bräddning av avlopp Stora dagvattenmängder Översvämning och bortspolning av föroreningar från pågående och nedlagda verksamheter på markområden i anslutning till vattendrag och sjöar Ökad olycksfrekvens, t.ex. underminering av vägar Ökad grumlighet i ytvattendrag 11 (28)

repo001.docx 2012-03-29 Vattentäkten ligger på en nivå drygt fem meter över vattennivån i Assman. Det är därför ingen risk att området i anslutning till brunnarna ska svämmas över av ån. 5.2.2 Sabotage, kris och krig Vattenförsörjningen är en känslig sektor för sabotage och i samband med kris och krig. Risker rör bland annat åverkan på fasta installationer vilket motverkas genom fysiskt skydd. Dessa risker har inte analyserats i denna rapport. En särskild riskanalys som fokuserar på risker i kris och krig rekommenderas. Detta bör inarbetas i kommunens beredskapsplan. Även aktsamhet beträffande informationsspridning om vattentäktens utformning och sårbarhet bör iakttas. 5.2.3 Vägar och transporter (1) Vattentäkten ligger ca 100 meter söder om länsväg 156 mellan Tranemo och Svenljunga. I de vattenprover som kontinuerligt tas i vattentäkten har förhöjda kloridhalter konstaterats. Dessa tros bero på saltning av vägen. Kloridhalten har dock minskat avsevärt under de senaste åren. Under 2010 genomförde Trafikverket skyddsåtgärder längs väg 156 i anslutning till vattentäkten. De åtgärder som genomfördes var räcken och kantsten samt uppsamlingsbrunnar för vägdagvatten längs den södra sidan av vägen samt tätning av det norra diket med geomembran. En uppsamlingsdamm för vägdagvatten anlades söder om vägen. Detta har medfört minskad kloridhalt i grundvattnet vid vattentäkten. Inom bostadsområdena nordost om vattentäkten finns flera mindre gator och vägar där genomgående transporter av för grundvattnet skadliga ämnen inte kan uteslutas. Konsekvensen av vägar/transporter är att om emissioner av skadliga ämnen från dessa riskkällor når grundvattnet kan dessa på relativt kort tid transporteras till vattentäkten och därigenom försämra vattenkvaliteten. De riskkällor för Tåstarp vattentäkt som allmänt kan identifieras i samband med vägar och transporter är: Olyckor med farligt gods eller tungt fordon Vägdagvatten Vägsalt 5.2.4 Jordbruk (2) De riskkällor som kan identifieras i samband med jordbruk är främst hantering och användande av gödsel och bekämpningsmedel. Inom vattentäktens tillrinningsområde bedrivs dock inget jordbruk och jordbruk ingår inte i riskanalysen. 12 (28)

repo001.docx 2012-03-2914 5.2.5 Skogsbruk (3) Områdena väster och nordväst om vattentäkten är skogsbevuxna. De riskkällor som kan identifieras i samband med skogsbruk är främst hantering av bekämpningsmedel, upplag av timmer samt spill och läckage av petroleumprodukter. Vid kalhuggning ökar risken för kväveläckage till grundvattnet. Vid avverkning och annat arbete i skogen föreligger risk för spill från mobila lagringstankar för petroleumprodukter samt läckage från skogsmaskiner. Upplag av timmer o.dyl. i samband med skogsbruk kan medföra en risk för grundvattnet genom läckage av fenoler. 5.2.6 Bebyggelse (4) Överallt där människor bor och vistas förekommer en rad potentiella risker för en närbelägen vattentäkt. Riskerna är dels förknippade med boende, dels med olika typer av verksamheter. All hantering av för yt- eller grundvattnet skadliga ämnen som kan komma i kontakt med vattentäktens tillrinning utgör en risk för vattentäkten. Olyckor kan inträffa som orsakar stora utsläpp av skadliga ämnen, men även kontinuerliga diffusa utsläpp riskerar att hota vattentäkten. Enligt uppgift är fastigheterna i vattentäktens närområde anslutna till det kommunala avloppsreningsverket. Antalet oljecisterner i form av enskild värmeanläggning i samhället är inte känt. Men att oljecisterner förekommer anses som troligt. I bostadsområde med trädgårdar kan nyttjande av bekämpningsmedel för hemmabruk och användandet av hushållskemikalier utgöra en risk för grundvattnet. Konsekvensen av olyckor och hushålls/trädgårdskemikalier är att skadliga ämnen kan nå vattentäkten. Det kan försämra vattenkvaliteten. Energibrunnar förekommer enligt uppgift från kommunen. Riskerna med energianläggningar i jord och berg är främst förknippade med anläggningsskedet. För bergvärmeanläggningar är det främst utförande av borrhålet samt borrhålet i sig som utgör en risk genom att en snabb och relativt öppen transportväg skapas mellan markytan och grundvattnet. Risker förknippade med läckage av köldbärarvätska bedöms vara små eftersom denna är biologiskt nedbrytbar. 5.2.7 Övriga riskkällor Snickerifabrik (5) Ca 160 meter nordost om vattentäkten finns en snickerifabrik. Eventuella riskemissioner utgörs av färgrester, härdare, lösningsmedel, petroleumprodukter, eventuellt släckvatten vid brand. 13 (28)

repo001.docx 2012-03-29 Träindustri (6) Ca 130 meter norr om vattentäkten finns en träindustri. Eventuella riskemissioner utgörs av färgrester, härdare, lösningsmedel, petroleumprodukter, eventuellt släckvatten vid brand. Området är karterat som förorenad mark, riskklass 4 enligt länsstyrelsen 3. Fotbollsplaner (7) Ca 220 meter norr om vattentäkten finns en idrottsplats med två fotbollsplaner. De risker som kan förknippas med fotbollsplaner är användande av bekämpningsmedel samt växtnäringsämnen. Parkeringsplats (8) Ca 240 meter norr om vattentäkten finns en grusad parkeringsyta. Risker förknippade med parkeringsytor är främst riks för spill av petroleumprodukter. Snickerifabrik (9) Ca 500 meter öster om vattentäkten finns en snickerifabrik. Eventuella riskemissioner utgörs av färgrester, härdare, lösningsmedel, petroleumprodukter, eventuellt släckvatten vid brand. Verkstad (10) Ca 600 meter öster om vattentäkten ligger en verkstad. Eventuella riskemissioner utgörs av petroleumprodukter, lösningsmedel och avfettningsmedel. Bilverkstad (11) Ca 600 meter öster om vattentäkten ligger en verkstad. Eventuella riskemissioner utgörs av petroleumprodukter, lösningsmedel och avfettningsmedel. Bilverkstad (12) Knappt 900 meter öster om vattentäkten ligger en verkstad. Eventuella riskemissioner utgörs av petroleumprodukter, lösningsmedel och avfettningsmedel. Avloppsreningsverk (13) Tranemo avloppsreningsverk ligger söder om Tranemosjön ca 800 meter från vattentäkten. Risker förknippade med reningsverk är främst mikrobiella föroreningar och näringsämnen. Förorenad mark (14) På platsen finns idag en färghandel. Området är av länsstyrelsen karterat som förorenad mark, riskklass 2 med avseende på färgindustri. 14 (28) 3 Länsstyrelsens WebbGIS, Infokartan Västra Götalands Län.

repo001.docx 2012-03-2914 Riskkällorna redovisas i figur 4. Gröna områden utgörs skogsmark medan gula områden är jordbruksmark. Figur 4 Riskkällor i anslutning till Tåstarps vattentäkt. Siffrorna hänvisar till text ovan. Lantmäteriet. Ärende nr MS2011/02599. 15 (28)

repo001.docx 2012-03-29 6 Riskbedömning och riskreducerande åtgärder 6.1 Riskanalys Den metod som här används för att bedöma de olika riskkällorna är en kvalitativ rankning som framförallt syftar till att sortera riskkällorna i olika riskklasser, vilka föranleder olika behov av åtgärd. Sannolikhet och konsekvens bedöms var för sig och är principiellt oberoende parametrar 4. Sannolikheterna beskrivs som graden av sällsynthet av en oönskad händelse. Konsekvenserna beskrivs som omfattningen av den förväntade försämringen av råvattenkvaliteten. Skalorna för sannolikheten och konsekvensen är indelad i fyra klasser och kombinationen av sannolikhets- och konsekvensklassen beskriver risken. Det är viktigt att poängtera att de riskklasser som presenteras inte tar hänsyn till vad som anses vara en acceptabel respektive oacceptabel risk. Risken (R) beskrivs slutligen som en sammanvägning av sannolikheten (S) för att en riskkälla ska påverka vattentäkten negativt och konsekvenserna (K) denna påverkan medför. R = S * K Den metod som här används, följer anvisningarna i Naturvårdverkets handbok om vattenskyddsområden 5 om att risker kan beskrivas som sammanvägning av sannolikhet och konsekvens. Denna typ av metod förespråkas även av Världshälsoorganisationen 6 som en viktig del då Vattensäkerhetsplaner utarbetas. Den använda metoden är också mycket lik det angreppssätt som beskrivs i Livsmedelsverkets handbok Risk- och sårbarhetsanalys för dricksvattenförsörjning. Underlag för bedömningen är den riskinventering som genomförts inom ramen för projektet. 6.1.1 Sannolikhetsbedömning Sannolikheten speglar hur ofta en oönskad händelse bedöms kunna inträffa och tar hänsyn till att föroreningen måste nå vattentäkten för att utgöra en fara. Sannolikhetsklassningen avser därför sannolikheten i vattentäkten, vilket är en kombination av ett antal sannolikheter från utsläppspunkten till vattentäkten, och omfattar inte enbart sannolikheten för utsläppet på sin plats. Sannolikheten delas in i fyra nivåer enligt kriterier beskrivna i tabellen nedan, och är en överföring av Livsmedelverkets befintliga nivåer för sannolikhetsklassning, beskrivna i Livsmedelsverkets handbok Risk- och sårbarhetsanalys för dricksvattenförsörjning. 16 (28) 4 Bedömningen är utförd av konsulter på Sweco med stöd av Tekn.dr. Andreas Lindhe och professor Lars Rosén på Chalmers. 5 Naturvårdsverket, Handbok 2010:5 6 Guidelines for drinking-water quality, 4:e utgåvan 2011

repo001.docx 2012-03-2914 Sannolikhet Kriterier S1: Liten sannolikhet Händelsen bedöms inträffa mer sällan än en gång på 50 år. S2: Medelstor sannolikhet Händelsen bedöms kunna inträffa inom de närmaste 10-50 åren. S3: Stor sannolikhet Händelsen bedöms kunna inträffa de närmaste 1-10 åren. S4: Mycket stor sannolikhet Händelsen bedöms inträffa en gång per år eller oftare. I riskbedömningarna i bilaga 1 redovisas sannolikheten för respektive riskkälla som någon av ovanstående S-klass (S1-S4). 6.1.2 Konsekvensbedömning Konsekvenserna är indelade i fyra allvarlighetsnivåer, vilka redovisas i tabellen nedan. De kriterier som används utgår ifrån vilken effekt riskkällan har på vattenkvaliteten och hur detta påverkar möjligheterna att utnyttja Tåstarp vattentäkt. Konsekvensbedömningen utgår från att en oönskad händelse verkligen har inträffat och osäkerheter om konsekvensen av en händelse hanteras på följande sätt 7 : Vid liten osäkerhet om konsekvens bör den mest realistiska konsekvensen användas. Vid stor osäkerhet om den verkliga konsekvensen bör en pessimistisk bedömning göras enligt försiktighetsprincipen. Precis som för sannolikhetsbedömningen redovisas om den konsekvens som beaktas är relaterad till normala förhållanden för riskkällan, en brist som uppstår eller om det är en olycksartad händelse. Konsekvensen redovisas som K-klass (K1-K4) i bilaga 1, och är en överföring och tolkning av Livsmedelverkets befintliga nivåer för konsekvensklassning, beskrivna i Livsmedelsverkets handbok Risk- och sårbarhetsanalys för dricksvattenförsörjning. Konsekvens Kriterier K1: Liten konsekvens Obetydlig påverkan på råvattenkvaliteten K2: Medelstor konsekvens Försämrad råvattenkvalitet som kan påverka dricksvattenkvaliteten. K3: Stor konsekvens Kortvarig försämrad råvattenkvalitet som ställer höga krav på beredningen annars är hälsoeffekter troliga. K4: Mycket stor konsekvens Långvarig försämring av råvattenkvaliteten som ställer höga krav på beredning annars är hälsoeffekter troliga. 7 Risk- och sårbarhetsanalys för dricksvattenförsörjning. Livsmedelsverket 2007. 17 (28)

repo001.docx 2012-03-29 6.1.3 Riskmatris När sannolikhet och konsekvens för en oönskad händelse har bedömts kan den placeras in i den riskmatris som redovisas nedan och tilldelas på detta vis en riskklass. Risken är indelad i tre olika klasser där riskklass 1 är den lägsta riskklassen och riskklass 3 är den högsta riskklassen. Att en riskkälla i riskbedömningen får riskklass 1 innebär inte att den inte utgör någon risk, d.v.s. den kan inte bortses ifrån. Det är också viktigt att poängtera att indelningen i riskklasser kan göras på andra sätt än vad som redovisas i riskmatrisen nedan. Indelningen som används här har dock bedömts lämplig för det syfte riskanalysen har i detta sammanhang. Sannolikhet Konsekvens K1 liten K2 medelstor K3 stor K4 mycket stor S4 mycket stor Riskklass 1 Riskklass 2 Riskklass 3 Riskklass 3 S3 stor Riskklass 1 Riskklass 2 Riskklass 3 Riskklass 3 S2 medelstor Riskklass 1 Riskklass 1 Riskklass 2 Riskklass 3 S1 liten Riskklass 1 Riskklass 1 Riskklass 2 Riskklass 2 Risknivåerna i riskmatrisen har följande innebörd när det gäller krav på åtgärder etc.: Riskklass Riskklass 1 Riskklass 2 Riskklass 3 Innebörd Förenklad riskhantering, förebyggande åtgärder som egenkontroll och avvikelsehantering ska upprättas Aktiv riskhantering, förebyggande och/eller förberedande åtgärder ska övervägas. Risken måste reduceras, förebyggande och/eller förberedande åtgärder är nödvändiga. 6.1.4 Resultat Risknivån inom tillrinningsområdet till Tåstarp vattentäkt bedöms som relativt låg. Utifrån resultatet av riskanalysen bedöms att de största riskerna utgöras av risker förknippade med de närbelägna träindustrierna samt av skogsbruk i anslutning till vattentäkten. 6.2 Riskreducerande åtgärder Tåstarp vattentäkt har ett mycket högt skyddsbehov som allmän vattentäkt för delar av Tranemo tätort och för Uddebo. Tåstarp vattentäkt har en mycket god kapacitet och är därför en viktig grundvattenresurs. Grundvattenmagasinet saknar naturligt skydd och 18 (28)

repo001.docx 2012-03-2914 området i anslutning till vattentäkten bedöms som mycket sårbart. Det är viktigt att ge vattentäkten ett långsiktigt skydd för att förhindra försämring av grundvattenkvaliteten. Att inrätta vattenskyddsområde med skyddsföreskrifter är ett sätt att skydda en vattentäkt. Det är dock inte möjligt att reducera eller styra undan alla risker med hjälp av skyddsföreskrifter utan det krävs även andra åtgärder för att reducera risker. Mot bakgrund av resultatet av riskanalysen och av miljöbalkens allmänna hänsynsregler rekommenderas följande övergripande åtgärder för att öka skyddet för vattentäkten: o o o o Boende och verksamhetsutövare inom vattenskyddsområdet ska få tillsänd information om vattenskyddsområdet om hur boende och verksamhetsutövare inom vattenskyddsområdet kan påverka vattentäkten. Information och tillsyn är nödvändigt för att kunna förstå vikten av att skydda vattentäkten genom vattenskyddsområde och skyddsföreskrifter. Detta bedöms vara grundläggande för att uppnå önskat syfte med vattenskyddet. Olyckor med farligt gods regleras inte i vattenskyddsområdets föreskrifter. Det är viktigt att kommunen tillser att det finns god beredskap och kunskap hos räddningstjänsten om vattentäkten vid insatser i samband med olyckor eller i samband med brand inom vattenskyddsområdet. För att uppnå detta ska kommunen, i samråd med räddningstjänsten, ta fram en beredskapsplan för vattenskyddsområdet. Skyltar ska finnas, som upplyser om vattenskyddsområdets existens, vid vägar där man kör in i vattenskyddsområdet samt vid platser med hög risknivå, t.ex. vid rastplatsen nordväst om vattentäkten. Skyltar ska även finnas i anslutning till där petroleumprodukter hanteras. Det är viktigt att beakta vattenskyddsområdet i områdesplanering och tillsyn, speciellt med avseende på att det finns industrier inom föreslagen primär skyddszon. 19 (28)

repo001.docx 2012-03-29 7 Utformning av vattenskyddsområde Utifrån vattentäktens planerade uttag, hydrogeologiska förhållanden utförda vattenbalansräkningar samt riskanalysen, föreslås ett vattenskyddsområde för Tåstarp vattentäkt enligt Bilaga 3. Vattenskyddsområdet består av en primär och en sekundär skyddszon. 7.1 Krav och allmän metodik Det övergripande målet med vattenskyddsområde och skyddsföreskrifter är att preventivt söka skydda en vattentäkt eller område möjligt för vattentäkt. Skydd av grundvattentäkter regleras genom Miljöbalken (SFS 1998:808, 7 kap) (Miljödepartementet, 1999). Naturvårdsverket 8 ger i sina allmänna råd och handbok för vattenskyddsområden anvisningar för skydd av vattentäkter. Vattenskyddsområdet för en vattentäkt bör i princip enligt gällande råd och anvisningar omfatta hela tillrinningsområdet. Av hydrogeologiska skäl begränsas ibland området när skyddsförhållandena är goda, uppehållstiden är tillräcklig eller det annars inte är skäligt att införa restriktioner på så stora områden. En uppdelning av vattenskyddsområdet i olika zoner gör att skyddsföreskrifterna blir mer nyanserade och skäliga, samt att högre respektive lägre krav kan ställas på verksamheter i olika områden beroende främst på närheten till vattentäkten. Varje vattenskyddsområde som inte omfattar hela tillrinningsområdet är alltid associerat med en viss risk att en förorening precis utanför gränsen, som således inte omfattas av restriktionerna, inte hinner dämpas tillräckligt mycket innan det når vattentäkten. 7.2 Vattenskyddsområdet skyddszoner I Naturvårdsverkets handbok anges att avgränsningen och vattenskyddsområdet för en grundvattentäkt bör resultera i fyra skyddszoner med olika restriktionsnivåer om inte annat motiveras. En uppdelning av vattenskyddsområdet i olika skyddszoner gör att skyddsföreskrifterna blir mer nyanserade och skäliga, samt att lägre respektive högre krav kan ställas på verksamheter inom olika områden beroende främst på närheten till uttagsbrunnen. 7.2.1 Vattentäktszon En vattentäktszon avgränsas som ett område kring en eller flera uttagsbrunnar. Syftet är att säkra ett effektivt närskydd för vattentäkten. Vattentäktszonen skyddas mot obehöriga på lämpligt sätt, t.ex. genom en låst inhägnad. Marken inom vattentäktszonen bör endast 20 (28) 8 Handbok om vattenskyddsområden. Naturvårdsverket 2010:5.

repo001.docx 2012-03-2914 disponeras av vattentäktsinnehavaren. Annan verksamhet än vattentäkt bör inte förekomma inom detta område. 7.2.2 Primär skyddszon Vid identifiering av primär skyddszon för grundvatten måste särskilt känsliga (sårbara) områden beaktas. Syftet med den primära skyddszonen är att riskerna för akut förorening minimeras. En akut förorening ska hinna upptäckas och åtgärder vidtas innan föroreningen når vattentäktszonen med uttagsbrunnen. Gränsen mellan primär och sekundär skyddszon sätts så att uppehållstiden från den primära zonen yttre gräns till vattentäktszonen gräns beräknas vara minst 100 dygn. 7.2.3 Sekundär skyddszon Syftet med den sekundära skyddszonen är att bibehålla en hög grundvattenkvalitet eller att förbättra kvaliteten. Den sekundära skyddszonen avgränsas så att uppehållstiden från skyddszonens yttre gräns till vattentäktszonen har en beräknad uppehållstid på minst ett år. 7.2.4 Tertiär skyddszon En tertiär skyddszon kan inrättas med syfte att omfatta resterande delar av tillrinningsområdet för vattentäkten som inte omfattas av övriga skyddszoner. Syftet med den tertiära skyddszonen är att även mark- och vattenutnyttjande som negativt kan påverka vattenförekomster och vattentäkter i ett långt tidsperspektiv omfattas av vattenskyddsområdet. 7.3 Avgränsning av vattenskyddsområde för Tåstarp vattentäkt 7.3.1 Vattentäktszon En vattentäktszon utformas kring uttagsbrunnarna och vattenverket. 7.3.2 Primär skyddszon Primär skyddszon ska enligt gällande riktlinjer omfatta ett sådant område så att vattnets uppehållstid i marken uppgår till 100 dygn. Under nedan angivna förutsättningar kan erforderligt skyddsområde beräknas med sambandet: 2 Q * b* r * där: n e r = radiellt avstånd från uttagsbrunn till gräns mot primär skyddszon Q = Uttagen vattenmängd under 100 dygn, 230700 m 3 (2307 m 3 /dygn) n e= effektiv porositet, antas till ca 25 % b = det grundvattenförande lagrets mäktighet, antas till ca 8 m 21 (28)

repo001.docx 2012-03-29 230700 r 192 *8*0,25 m 22 (28) För att uppnå en genomsnittlig uppehållstid på 100 dygn radiellt runt brunnen erfordras ett avstånd på 192 m. Vid utformning av primär skyddszon kan även grundvattnets strömningshastighet beaktas. Nettovärdet på grundvattnets strömningshastighet beräknas med sambandet: v Där: K * i n e K = hydraulisk konduktivitet, har storleksordningen 10-3 - 10-4 m/s (enligt provpumpning) n e = effektiv porositet, ca 25 % (litteraturvärde) i = hydraulisk gradient, 0,5 % (beräknat från resultatet av avvägning av grundvattenytan i samband med provpumpning) 3 1*10 5 v *0,005 2*10 m / s 0,25 Det motsvarar en strömningshastighet på ca 1,7 m/dygn. För att uppehållstiden 100 dygn skall uppfyllas krävs att gränsen för primär skyddszon ligger på avståndet 170 m från vattentäkten. Den befintliga inre skyddszonen har enligt ovanstående beräkningar en tillräcklig utbredning och har därför inte ändrats nämnvärt. 7.3.3 Sekundär skyddszon Den sekundära skyddszonen bör utgöra det tillrinningsområde som erfordras för ett års uttagen vattenmängd. Området för ett års uttag kan översiktligt uppskattas genom en vattenbalansberäkning under antagande om följande förutsättningar. A = Erforderlig storlek på tillrinningsområde för ett års uttag Q = årligen uttagen vattenmängd, 842055 m 3 (2307 m 3 /dygn enligt vattendom). N = nettonederbörd, 400 mm/år (12,7 l/s*km 2 ). I = Infiltrationskoefficient för grundvattenbildning i isälvsmaterial, antas till 1,0 i anslutning till vattentäkten eftersom området är en f.d. grustäkt med gles växtlighet. Q A N * I A 842055 2105138 0,4*1 m 2

repo001.docx 2012-03-2914 Erforderligt tillrinningsområde för ett års uttag ur brunnen är 2105138 m 2. Det motsvarar en radie på ca 818 m då radiellt tillflöde till brunnen antas. Vattenbalansberäkningen är mycket grov men indikerar ändå att det krävs ett mycket stort område för ett års uttag. Vattenbalansen kan också beräknas utifrån den storlek på grundvattenmagasinet som erfordras för ett års vattenuttag om kanalströmning antas. Isälvsavlagringens bredd är i genomsnitt 250 m på den norra sidan av Assman och grundvattenmagasinets mäktighet kan skattas till ca 10 m. Porositeten, ne, antas vara 0,25 enligt ovan. För att uppfylla vattenbalans krävs att uttagsmängden är lika stor som magasinsvolymen enligt nedan. V 2307 365 V b h l n l m e b h n 250 10 0,25 1347 e Med uttagsmängden 2307 m 3 /dygn och redovisade antaganden om grundvattenmagasinets geometri krävs ett skyddsområde med längden 1347 m i västostlig riktning. Den beräknade längden är osäker eftersom grundvattenmagasinets mäktighet och porositet är osäker. Resultatet kan användas som en indikation på erforderlig längd. Vid utformning av sekundär skyddszon beaktas grundvattnets strömningshastighet eftersom uppehållstiden 1 år skall uppfyllas. Nettovärdet på grundvattnets strömningshastighet beräknas med sambandet: v K * i n e K = hydraulisk konduktivitet, har storleksordningen 10-3 - 10-4 m/s (enligt provpumpning) n e = effektiv porositet, ca 25 % (litteraturvärde) i = hydraulisk gradient, 0,5 % (beräknat från resultatet av avvägning av grundvattenytan i samband med provpumpning) v 3 1*10 5 0,25 *0,005 2*10 m/s Det motsvarar en strömningshastighet på ca 1,7 m/dygn. För att uppehållstiden 1 år skall uppfyllas krävs att gränsen för sekundär skyddszon ligger på avståndet 630 m från vattentäkten. Avgränsningen av sekundär skyddszon har genomförts genom sammanvägning av resultatet från ovan beskrivna samband. 7.3.4 Tertiär skyddszon Tillrinningsområdet för Tåstarp vattentäkt är mycket stort och det bedöms inte som miljömässigt motiverat att avgränsa en tertiär skyddszon som omfattar hela tillrinningsområdet. De primära och sekundära skyddszonerna bedöms omfatta de viktigaste delarna av vattentäktens tillrinningsområde och de viktigaste 23 (28)

repo001.docx 2012-03-29 nybildningsområdena för vattentäkten. Någon tertiär skyddszon har därför inte utformats för Tåstarp vattentäkt. Gränsen för sekundär skyddszon utgör vattenskyddsområdets yttre begränsning. I sydväst utgör avgränsningen av primär skyddszon gränsen för vattenskyddsområdet. 7.4 Genomförande samt motiv till gränsdragningar Nedanstående generella motiv har beaktats för vattenskyddsområdets principiella storlek. Mot bakgrund av nedanstående motiv utan rangordning och med de redovisade prognostiserade risker, konstaterade belastningar och riskkällornas lokalisering, bedömer vi vårt förslag till principiell storlek utgående ifrån försiktighetsprincipen (miljöbalken 2 kap 3) att inte vara orimligt. Inom vissa områden har motiven till gränsdragningen bedömts nödvändiga att specificera ytterligare. 7.4.1 Generella motiv 1. Grundregeln är att vattenskyddsområdet i princip bör omfatta hela vattentäktens tillrinningsområde. 2. Nödvändigheten av att bevara en god vattenkvalitet kan inte ifrågasättas. Vattenskyddsområdet skall ha den storlek som behövs med hänsyn till syftet. Syftet är att lämna garantier för att en så god kvalitet som möjligt på råvattnet kan erhållas inom ramen för en samhällsekonomisk avvägning så att det efter normalt reningsförfarande kan användas för sitt ändamål (dricksvattenframställning). 3. Vid dricksvattenframställning är det bättre att motverka en förorening snarare än att eliminera den med ytterligare beredning. 4. Grundvatten skall kunna användas som en dricksvattentäkt enligt direktiv till miljökvalitetsnormer för vatten (prop. 1997/98:145) (Miljödepartementet, 1999). Ett vattenskyddsområde skall därför ha så stor utsträckning att detta kan uppnås med hjälp av information, restriktioner och naturlig barriärförmåga. Storleken avgörs av de riskkällor och belastningar som konstaterats, samt naturlig barriärförmåga och skyddsåtgärder. 5. Hushållningsreglerna i miljöbalken innebär, trots att en avvägning skall göras mellan det skyddande intresset och motstående intressen, att enbart ekonomiska hänsynstaganden inte får äventyra de värden som man vill skydda. Vårt förslag till vattenskyddsområde baseras på en tolkning av hur avvägningen praktiskt bör göras, och är ett förslag med en associerad risk att vattenskyddet ändå inte kan uppnås. Med nuvarande utformning bedöms den risken acceptabel och i linje med lagstiftarens intentioner. I grunden är det en politisk fråga att göra avvägningen mellan den risk 24 (28)

repo001.docx 2012-03-2914 man utsätter konsumenterna för samt de restriktioner som nödvändigtvis uppkommer för att uppnå en viss riskreduktion. 7.4.2 Platsspecifika motiv för vattenskyddsområde En primär och en sekundär skyddszon föreslås med utgångspunkt från ovanstående beräkningar, resultatet av riskanalysen samt fastighetsgränser. Nedan beskrivs platsspecifik motivering för gränsdragningen enligt numrering i figur 5. Figur 5 Punkter för platsspecifik motivering till föreslagen utbredning av i vattenskyddsområde. Numrering refererar till hänvisning i text. Lantmäteriet. Ärende nr MS2011/02599. P1 Gränsdragningen för primär skyddszon har generellt baserats på beräkningar om upptagsområde för 100 dygns vattenuttag enligt Naturvårdsverkets rekommendationer. Resultatet visade att befintlig utbredning av primär (inre) skyddszon är tillräcklig och den har därför inte ändrats. 25 (28)

repo001.docx 2012-03-29 P2 P3 P4 P5 S1 I söder och sydost begränsas skyddsområdet i Assman och följer fastighetsgränsen i vattendraget. I nordost begränsas primär skyddszon längs väg och fastighetsgräns. Avståndet till vattentäkten är drygt 300 m. Skyddszonen är utdragen mot nordost eftersom den regionala grundvattenströmningen är från nordost. Gränsen för primär skyddszon dras i norr längs väg 156 så att vägen inkluderas i skyddszonen. I väster föreslås gränsen för vattenskyddsområdet att dras längs fastighetsgräns på ett avstånd av ca 250 m från vattentäkten. Områden som kan utgöra nybildningsområden för grundvatten inkluderas. Begränsningen av sekundär skyddszon baseras i stort sett på beräkningar av storleken på det område som erfordras för ett års vattenuttag samt på det avstånd som krävs för att uppehållstiden 1 år ska uppnås. Resultatet av tidigare utredningar indikerar det inte sker inducering av ytvatten till grundvattenmagasinet. I stället strömmar grundvatten ut i Assman. Tranemosjön har därför inte inkluderats i skyddsområdet. Utbredningen av sekundär skyddszon föreslås förändras inom vissa delar jämfört med befintligt skyddsområde. I det befintliga skyddsområdet inkluderas höjdområdena med morän norr och nordväst om vattentäkten. Dessa områden exkluderas i det nya förslaget, med undantag av området med träindustri och fotbollsplaner norr om vattentäkten. Enligt SGU:s jordartskarta går gränsen mellan isälvsmaterialet och moränen strax norr om väg 156. Den hydrauliska kontakten mellan moränen och isälvssedimentet är osäker, men eftersom grundvattenbildningen är liten i morän jämfört med i isälvsmaterial tillförs troligtvis endast en begränsad grundvattenmängd från moränområdet. Jordartsgränsen kan betraktas som gräns för vattentäktens primära nybildningsområde. S2 S3 S4 S5 I söder begränsas sekundär skyddszon i Assman och följer gränsen för primär skyddszon. Mot nordost föreslås Tranemosjöns strand utgöra gräns. Mot nordost begränsas skyddsområdet längs Toddebäcken som rinner ut i Tranemosjön. Avståndet till vattentäkten är ca 1000 m. Avståndet är större än vad som erfordras för ett års strömning, men är dragen så att vattenbalans för grundvattenmagasinet uppnås. Gränsen mellan morän och isälvsmaterial går enligt SGU:s jordartskarta strax norr om vägen. Eftersom isälvsmaterialet har bedömts utgöra nybildningsområden för grundvatten till vattentäkten föreslås att gränsen dras en bit nordväst om vägen, vilket medför att bostadsområdet nordväst om vägen inkluderas i skyddszonen. Den sekundära skyddszonen föreslås omfatta delar av höjdområdet norr om vattentäkten. Detta område kan bidra med grundvatten till vattentäkten. Fotbollsplanerna föreslås ingå i skyddszonen eftersom riskanalysen visar att användning av bekämpningsmedel på dessa innebär en risk för vattentäkten. 26 (28)

repo001.docx 2012-03-2914 8 Bakgrund till skyddsföreskrifterna 8.1 Skyddsföreskrifternas syfte Genom att meddela skyddsföreskrifter för ett vattenskyddsområde så bidrar det till att EU:s och svensk lagstiftnings målsättningar för vattenskydd uppnås på så sätt att riskfyllda verksamheter och åtgärder regleras. Riskfyllda verksamheter och åtgärder regleras så att vattnet nu och i framtiden kan användas för dricksvattenändamål. Syftena är att: Informera om det allmänt gällande lagkrav på aktsamhet och allmän hänsyn Specificera krav på aktsamhet i form av skyddsföreskrifter inom just detta vattenskyddsområde Förbättra vattenkvaliteten och minska risken för förorening Identifiera olika intressen som vill använda mark och vatten Använda mark och vatten på bästa sätt 8.2 Skyddsföreskrifternas funktion Syftet med skyddsföreskrifterna och deras tillämpning är att säkerställa att påverkan eller risk för påverkan på Tåstarp vattentäkt inte uppstår så att vattnet efter normalt reningsförfarande kan användas för dricksvattenförsörjning. Skyddsföreskrifterna är såväl föreskrivande som informerande. Dessa två funktioner gör att syftet med skyddsföreskrifterna uppnås. Utformningen av skyddsföreskrifterna har därför anpassats till dessa funktioner. 8.3 Skyddsföreskrifternas restriktionsnivå För att åstadkomma ett tillfredsställande skydd för vattentäkten, föreslås skyddsföreskrifter enligt bilaga 2. 8.3.1 Generella krav Skydd av vattentäkter regleras i stort genom Miljöbalken (SFS 1998:808, 7 kap). Naturvårdsverket ger anvisningar för skydd av ytvattentäkter i Naturvårdsverkets handbok för vattenskyddsområden samt de allmänna råden NFS 2003:16. För såväl ytsom grundvattentäkter beaktas även EU:s ramdirektiv för vatten. Enligt EU:s ramdirektiv är det övergripande syftet att se till att en "god ekologisk vattenstatus" uppnås och bibehålls. Målet är även att förebygga försämring av vattnet även om vattnet idag har god kvalitet. 8.3.2 Restriktionsnivå Kommunens miljöpolitiska ambition bedöms ansluta till miljöbalkens nivå och skyddsföreskrifterna grundar sig därför i princip på normalbestämmelserna enligt NFS 2003:16 med anpassning till lokala förhållanden. Skyddsföreskrifterna beaktar befintliga risker, men de ska även vara framåtsyftande och föreskriver därför även om 27 (28)

repo001.docx 2012-03-29 verksamheter som inte är aktuella idag. Föreskrifterna baseras på normalbestämmelserna enligt NFS 2003:16. 8.3.3 Anpassning av vattenskyddsföreskrifterna till riskbedömningen Riskbedömningen har speciellt lyft fram risker förknippade med närbelägna träindustrier och skogsbruk nära vattentäkten. Därför bör vattenskyddsföreskrifterna anpassas till denna bedömning, i den mån miljöbalken och de allmänna råden NFS 2003:16 inte hanterar dessa risker på ett tillräckligt vis. SWECO Environment AB Vattenresurser, Göteborg Helen Eklund Uppdragsledare Anders Blom Kvalitetsgranskning 28 (28)

Bilaga 1 Tranemo kommun Riskanalys för Tåstarp vattentäkt Översiktlig riskanalys enligt "Risk- och sårbarhetsanalys dricksvattenförsörjning", SLV okt 2007 Identifierade beaktansvärda riskobjekt/riskkällor Översiktlig riskanalys vid Riskklass Riskkällor S-klass K-klass 5) Snickerifabrik 3 3 3 6) Träindustri 2 3 2 3) Skogsbruk, hantering av bekämpningsmedel 2 3 2 3) Skogsbruk, upplag av timmer mm 2 3 2 1) vägar, olycka 1 4 2 4) Bebyggelse, hemkemikalier 3 1 1 1) Vägar, vägsalt 4 1 1 1) Vägar, vägdagvatten 4 1 1 9) Snickerifabrik 2 2 1 4) Bebyggelse, markförlagda tankar och cisterner 2 2 1 7) Fotbollsplaner 2 2 1 10) Verkstad 1 2 1 11) Bilverkstad 2 2 1 12) Bensinstation och verkstad 2 1 1 8) Grusad parkeringsyta 4 1 1 3) Skogsbruk, mobila tankar 1 4 1 4) Bebyggelse, energianläggningar 2 1 1 13) Avloppsreningsverk 3 1 1 14) Förorenad mark, färgindustri 1 3 1 Kriterier för sannolikhetsklassning S1 - händelsen bedöms inträffa mer sällan än en gång på 50 år S2 - Händelsen bedöms kunna inträffa inom 10-50 år. S3 - Händelsen bedöms kunna inträffa inom 1-10 år. S4 - Händelsen bedöms inträffa en gång per år eller oftare Kriterier för konsekvensklassning K1 Obetydlig påverkan på råvattenkvaliteten K2 Försämrad råvattenkvalitet som kan påverka dricksvattenkvaliteten K3 Kortvarig försämrad råvattenkvalitet som ställer höga krav på beredning K4 Långvarig försämring av råvattenkvaliteten som ställer höga krav på beredning Sannolikhet Konsekvens K1 K2 K3 K4 liten medelstor stor mycket stor S4 - mycket stor Riskklass 1 Riskklass 2 Riskklass 3 Riskklass 4 S3 - stor Riskklass 1 Riskklass 2 Riskklass 3 Riskklass 3 S2 - medelstor Riskklass 1 Riskklass 1 Riskklass 2 Riskklass 3 S1 - liten Riskklass 1 Riskklass 1 Riskklass 2 Riskklass 2 Risknivåerna i matrisen har följande innebörd: Riskklass 1 Förenklad riskhantering - förebyggande åtgärder (t.ex egenkontroll och avvikelsehantering) ska upprätthållas. Riskklass 2 Riskklass 3 Aktiv riskhantering - förebyggande och/eller förberedande åtgärder ska övervägas. Risken måste reduceras - förebyggande och/eller förberedande åtgärder är nödvändiga.

memo04.docx 2013-06-14 SKYDDSFÖRESKRIFTER FÖR TÅSTARP VATTENSKYDDSOMRÅDE BILAGA 2 Skyddsföreskrifter för Tåstarp vattenskyddsområde, Tranemo kommun, fastställda av kommunfullmäktige xx 201y-yy-yy Med stöd av 7 kap. 21 miljöbalken beslutar kommunfullmäktige i Tranemo kommun om vattenskyddsområde för Tåstarp vattentäkt i Tranemo kommun. Vattenskyddsområdet ska ha den omfattning som framgår av bifogad karta i bilaga 3. Vattenskyddsområdet är indelat i vattentäktszon samt i primär och sekundär skyddszon. Med stöd av 7 kap. 22 miljöbalken beslutar kommunfullmäktige att nedan angivna skyddsföreskrifter ska gälla inom vattenskyddsområdet. Skyddsföreskrifterna redovisas med en uppdelning mellan respektive zon. Detta beslut träder i kraft dagen för kommunfullmäktiges beslut. Vattenskyddsområdets mål och syfte Mål Vattenskydd enligt miljöbalken syftar ytterst till att främja en hållbar utveckling som innebär att nuvarande och kommande generationer tillförsäkras en hälsosam och god miljö. En sådan utveckling bygger på insikten att naturen har ett skyddsvärde och att människans rätt att förändra och bruka naturen är förenad med ett ansvar att förvalta naturen väl. Syfte Syftet med dessa föreskrifter och deras tillämpning är att säkerställa att påverkan eller risk för påverkan på Tåstarp vattentäkt inte uppstår så att vattnet efter normalt reningsförfarande kan användas för dricksvattenförsörjning. 1 (10) S w e co E n vi r o n m e nt AB EH p:\1313\1311846_tranemo_vattenskydd\000\10 arbetsmtrl_dok\tåstarp\tåstarp_skyddsföreskrifter_180806.docx

memo04.docx Prövnings och tillsynsmyndighet är enligt miljöbalken den kommunala nämnd som ska fullgöra kommunens uppgifter inom miljö- och hälsoskyddsområdet. 1 Vattentäktszon Inom vattentäktszonen får endast vattentäktsverksamhet bedrivas. 2 För yt- och grundvattnet skadliga ämnen a b c d e Primär Skyddszon Hantering av större mängd än 25 liter petroleumprodukter är förbjudet. Undantag gäller för transporter till fastighet inom området. Undantag gäller för bränsle i drifttanken på fordon eller reservkraftverk. Undantag gäller befintlig lagring som har sekundärt skydd och sker i ett utrymme inomhus som saknar golvbrunn. Hantering av större mängder än för hushållsbehov, av för grund- eller ytvattnet skadliga ämnen såsom impregneringsmedel, lösningsmedel eller andra hälso- eller miljöfarliga kemiska produkter är förbjudet. Undantag gäller transporter samt befintlig lagring som har sekundärt skydd och sker i ett utrymme inomhus som saknar golvbrunn. Förvaring av markförlagd cistern med tillhörande rörledningar, som tagits ur bruk, är förbjudet. Fordonstvätt annat än avsköljning med vatten är förbjuden utom i reningsanläggning som är anmälnings- och tillståndsprövad enligt miljöbalken. Etablering av verksamhet eller utökning av befintlig verksamhet där risk för förorening av yt- och grundvatten föreligger får inte ske utan anmälan. Sekundär skyddszon Hantering av större mängd än 250 liter petroleumprodukter kräver tillstånd. Undantag gäller för transporter. Undantag gäller för bränsle i drifttanken på fordon eller reservkraftverk. Undantag gäller befintlig lagring som har sekundärt skydd och sker i ett utrymme inomhus som saknar golvbrunn. Hantering av större mängder än för hushållsbehov, av för grund- eller ytvattnet skadliga ämnen såsom impregneringsmedel, lösningsmedel eller andra hälso- eller miljöfarliga kemiska produkter kräver tillstånd. Undantag gäller transporter samt befintlig lagring som har sekundärt skydd och sker i ett utrymme inomhus som saknar golvbrunn. Samma som primär skyddszon Samma som primär skyddszon Samma som primär skyddszon 2 (10) SKYDDSFÖRESKRIFTER TÅSTARP EH p:\1313\1311846_tranemo_vattenskydd\000\10 arbetsmtrl_dok\tåstarp\tåstarp_skyddsföreskrifter_180806.docx

memo04.docx Information: Ytterligare bestämmelser följer Naturvårdsverkets föreskrifter om skydd mot vattenförorening vid hantering av brandfarlig vätska NFS 2017:5 med tillhörande revideringar. Eventuella restriktioner gällande transporter redovisas i lokala trafikföreskrifter samt i Räddningsverkets atlas för transport av farligt gods. 3 Bekämpningsmedel a b c Primär skyddszon All hantering med undantag för transport av kemiska bekämpningsmedel är förbjuden. Undantag gäller för användning som sker inomhus eller punktvis användning vid enstaka tillfällen. All yrkesmässig hantering med undantag för transport av biologiska bekämpningsmedel kräver tillstånd. Jord- och vattenslagning av plantor som behandlats med bekämpningsmedel är förbjuden. Sekundär skyddszon All yrkesmässig hantering med undantag för transport av kemiska bekämpningsmedel kräver tillstånd. Undantag gäller för användning som sker inomhus eller punktvis användning vid enstaka tillfällen. Samma som i primär skyddszon Samma som i primär skyddszon. Information: Ytterligare bestämmelser följer Naturvårdsverkets föreskrifter om spridning och viss övrig hantering av växtskyddsmedel enligt i NFS 2015:2. 4 Växtnäringsämnen a b c d Primär skyddszon Yrkesmässig spridning av växtnäringsämnen såsom biogödsel, handelsgödsel och naturgödsel kräver tillstånd. Spridning av slam från reningsverk eller annan avloppsanläggning kräver tillstånd n. Lagring av växtnäringsämnen utan tät anläggning är förbjuden. Nyetablering eller utökning av befintlig djurhållning med lantbruksdjur får inte ske utan anmälan. Sekundär skyddszon Samma som i primär skyddszon Samma som i primär skyddszon Samma som i primär skyddszon Samma som i primär skyddszon 3 (10) SKYDDSFÖRESKRIFTER TÅSTARP EH p:\1313\1311846_tranemo_vattenskydd\000\10 arbetsmtrl_dok\tåstarp\tåstarp_skyddsföreskrifter_180806.docx

memo04.docx 5 Upplag a b c d Primär skyddszon Uppläggning av bark, flis, spån, timmer och liknande under längre tid än en ett år är förbjudet. Tillfällig uppläggning av sådana produkter, under kortare tid än ett år, kräver tillstånd. Uppläggning av ved eller andra träbaserade produkter, avsedda för uppvärmning av bostad, på den aktuella fastigheten omfattas inte av denna restriktion. Etablering av upplag av avfall, förorenade massor eller med massor med okänt ursprung eller okänt föroreningsinnehåll är förbjudet. Användande av avfall, förorenade massor, eller massor med okänt föroreningsinnehåll för anläggningsändamål är förbjudet. Uppläggning av snö som härrör från trafikerade ytor utanför aktuell skyddszon är förbjudet. Uppläggning av vägsalt och dammbindningsmedel är förbjudet. Sekundär skyddszon Uppläggning av bark, flis, spån, timmer och liknande utan tät täckning under längre tid än ett år kräver tillstånd n. Uppläggning av ved eller andra träbaserade produkter, avsedda för uppvärmning av bostad, på den aktuella fastigheten omfattas inte av denna restriktion. Samma som i primär skyddszon Samma som i primär skyddszon Samma som i primär skyddszon 6 Infiltration och avledning av avloppsvatten a Primär skyddszon Nyetablering av enskild avloppsanläggning för hushållsspillvatten eller annat avloppsvatten är förbjuden. Sekundär skyddszon Nyetablering av enskild avloppsanläggning för hushållsspillvatten eller annat avloppsvatten kräver tillstånd. 4 (10) SKYDDSFÖRESKRIFTER TÅSTARP EH p:\1313\1311846_tranemo_vattenskydd\000\10 arbetsmtrl_dok\tåstarp\tåstarp_skyddsföreskrifter_180806.docx

memo04.docx 7 Vägar och parkering a b c Primär skyddszon Beläggningsarbete och andra förbättringsarbeten på väg på en total yta större än 200 m 2 vid samma tillfälle kräver anmälan. Nyetablering av väg eller parkeringsplats för mer än 20 personbilar eller motsvarande kräver tillstånd. Daglig parkering eller uppställning under längre tid än en vecka av arbetsfordon, arbetsmaskiner och tunga fordon kräver tillstånd. Sekundär skyddszon Samma som i primär skyddszon. Samma som i primär skyddszon. Samma som i primär skyddszon. 8 Materialtäkter och markarbeten a b c Primär skyddszon Materialtäkt är förbjuden med undantag för husbehovstäkt som kräver tillstånd. Markarbeten kräver tillstånd. Schaktnings- och markarbeten på en sammanhängande yta mindre än 200 m 2 eller underhåll av markledningar omfattas inte av denna restriktion. Återfyllnad med avfall, massor med okänt föroreningsinnehåll eller massor som är förorenade är förbjudet. Sekundär skyddszon Materialtäkt är förbjuden. Husbehovstäkt omfattas inte av denna restriktion. Samma som i primär skyddszon. Samma som i primär skyddszon 9 Energianläggningar och brunnar a b Primär skyddszon Anläggning för lagring eller utvinning av värmeenergi eller kyla från jord, berg eller vatten kräver tillstånd. Nyetablering av anläggning för enskild vattenförsörjning är förbjudet. Sekundär skyddszon Samma som i primär skyddszon Nyetablering av anläggning för enskild vattenförsörjning kräver tillstånd. 5 (10) SKYDDSFÖRESKRIFTER TÅSTARP EH p:\1313\1311846_tranemo_vattenskydd\000\10 arbetsmtrl_dok\tåstarp\tåstarp_skyddsföreskrifter_180806.docx

memo04.docx 10 Skyltning Där väg passerar gräns till vattenskyddsområde samt där så behövs vid vägar som passerar genom området ansvarar vattentäktens huvudman för att det finns skyltar som utmärker och informerar om vattenskyddsområdet. Där petroleumprodukter eller andra skadliga ämnen hanteras i en omfattning som kan medföra risk för förorening av grundvattnet skall skylt finnas som informerar om vattenskyddsområdets existens. Skyltarna tillhandahålls av vattentäktens huvudman. 11 Allmänna bestämmelser Ikraftträdande Kommunfullmäktiges beslut träder i kraft dagen för beslutet. Skyddsföreskrifterna skall gälla från det datum kommunfullmäktige beslutar om att fastställa vattenskyddsområde och skyddsföreskrifter. Enligt 7 kap. 22 Miljöbalken ska skyddsföreskrifterna gälla från denna tidpunkt även om de överklagas. För befintliga anläggningar och verksamheter träder föreskrivna förbud och föreskrivna krav på tillstånd- eller anmälningsplikt i kraft två år efter att dessa skyddsföreskrifter har fastställts. 6 (10) SKYDDSFÖRESKRIFTER TÅSTARP EH p:\1313\1311846_tranemo_vattenskydd\000\10 arbetsmtrl_dok\tåstarp\tåstarp_skyddsföreskrifter_180806.docx

memo04.docx Information till skyddsföreskrifterna Anmälningsplikt vid risk för förorening Ägare eller nyttjanderättshavare av fastighet inom skyddsområdet skall genast anmäla spill, läckage och annan förorening från oljor, kemikalier eller andra miljöfarliga ämnen om händelsen kan medföra risk för skadlig förorening av mark och vatten. Anmälan ska göras till Räddningstjänsten och till tillsynsmyndigheten. Inträffade olyckshändelser skall omedelbart rapporteras på telefon nr 112. Tillstånd I de fall tillstånd krävs enligt dessa föreskrifter får sådant medges av den kommunala nämnd som ska fullgöra kommunens uppgifter inom miljö- och hälsoskyddsområdet. Tillstånd kan bli förknippat med villkor. Som förutsättning för sådant tillstånd gäller att det kan visas att verksamheten kan utföras och drivas utan risk för skada för vattenförekomsten. Ansökan om tillstånd ska lämnas in skriftligen. Anmälan I de fall anmälan krävs enligt dessa föreskrifter ska anmälan lämnas in skriftligen till den kommunala nämnd som ska fullgöra kommunens uppgifter inom miljö- och hälsoskyddsområdet. Anmälan enligt dessa föreskrifter ska ha inkommit senast 6 veckor före det att åtgärden påbörjas. Dispens Om det finns skäl kan den kommunala nämnd som ska fullgöra kommunens uppgifter inom miljö- och hälsoskyddsområdet meddela dispens från bestämmelser med förbud enligt dessa skyddsföreskrifter. Tillsyn, avgifter och påföljd Bestämmelser om tillsyn över efterlevnad av ovan meddelade föreskrifter finns i miljöbalken m.fl. författningar. Bestämmelser om påföljder finns i miljöbalken. Den kommunala nämnd som ska fullgöra kommunens uppgifter inom miljö- och hälsoskyddsområdet är tillsynsmyndighet för vattenskyddsområdet. Bestämmelser om avgifter för prövning och tillsyn finns dels i miljöbalken m.fl. författningar, dels i taxa som antagits av kommunfullmäktige i Tranemo kommun. 7 (10) SKYDDSFÖRESKRIFTER TÅSTARP EH p:\1313\1311846_tranemo_vattenskydd\000\10 arbetsmtrl_dok\tåstarp\tåstarp_skyddsföreskrifter_180806.docx

memo04.docx Definitioner av begrepp Avfall Avfall definieras enligt avfallsförordningen (2011:927). Avloppsvatten Med avloppsvatten avses enligt Miljöbalkens 9 kap 2 ; 1. Spillvatten eller annan flytande orenlighet. Hushållsspillvattnet består av spillvatten från WC ( klosettvatten ) samt från bad, disk och tvätt ( BDT-vatten ). 2. Vatten som använts för kylning. 3. Vatten som avleds för sådan avvattning av mark inom detaljplan som inte görs för viss eller vissa fastigheters räkning (dagvatten). 4. Vatten som avleds för avvattning av en begravningsplats. Cistern Med cistern avses förutom cisternen även tillhörande ledningar om så finns. Bekämpningsmedel Med kemiskt bekämpningsmedel avses, i enighet med miljöbalken, kemiska produkter som är avsedda att förebygga eller motverka att djur, växter eller mikroorganismer förorsakar skada eller olägenhet för människors hälsa eller skada på egendom. Ogräsättika och såpvatten räknas inte som bekämpningsmedel i dessa föreskrifter. Med biologiskt bekämpningsmedel avses, enligt 14 kap miljöbalken, en bioteknisk organism som framställts särskilt för att förebygga eller motverka att djur, växter eller mikroorganismer, däribland virus, förorsakar skada eller olägenhet för människors hälsa eller skada på egendom. Enskild avloppsanläggning Avloppsanläggningar för spillvatten eller annat avloppsvatten som inte är anslutna till det kommunala avloppsledningsnätet. Enskild vattenförsörjning Enligt EUs ramdirektiv för vatten är enskild vattenförsörjning vattenuttag för dricksvatten som understiger 10 m 3 /dygn eller betjänar färre än 50 personer. Mindre vattenuttag som nyttjas för offentlig eller kommersiell verksamhet räknas dock inte som enskild vattenförsörjning. Förorenade massor Med förorenade massor avses i dessa föreskrifter massor från ett förorenat område eller efterbehandlingsprojekt, d.v.s. från ett område, en deponi, mark, grundvatten eller sediment som är förorenat och vars föroreningshalter påtagligt överskrider lokal eller regional bakgrundshalt. Vad som avses med förorenade massor kan därför variera mellan olika platser och får avgöras av tillsynsmyndigheten. 8 (10) SKYDDSFÖRESKRIFTER TÅSTARP EH p:\1313\1311846_tranemo_vattenskydd\000\10 arbetsmtrl_dok\tåstarp\tåstarp_skyddsföreskrifter_180806.docx

memo04.docx Handelsgödsel Med handelsgödsel avses här gödsel som framställts i kemisk industri. Hantering Med hantering avses - i enlighet med miljöbalken - en verksamhet eller åtgärd som utgörs av tillverkning, bearbetning, behandling, förpackning, förvaring, transport, användning, omhändertagande, destruktion, konvertering, saluförande, överlåtelse och därmed jämförliga förfaranden. Husbehovstäkt Med husbehovstäkt avses i dessa föreskrifter sådant uttag av material som ska användas inom den egna fastigheten för dess egna behov. Definitionen är inte kopplad till en volym. En materialtäkt där det utbrutna materialet används som ersättning för tjänster, avyttras eller på annat sätt utnyttjas kommersiellt betraktas inte som husbehovstäkt (NFS 2003:2). Hushållsbehov Med hushållsbehov avses här hantering av enstaka förpackningar av de största storlekarna man som enskild konsument kan köpa i detaljhandeln. Hälso- och miljöskadliga produkter Med hälso- och miljöskadliga produkter avses i dessa föreskrifter kemiska produkter klassificerade och märkta som farliga enligt CLP-förordningen eller framtida bestämmelser med motsvarande syfte och innebörd. Markarbeten Med markarbeten avses schaktning, borrning, fyllning, spontning, pålning och andra liknande arbeten på land. Materialtäkt Med materialtäkt avse i dessa föreskrifter täkt av berg samt sten, grus, sand, lera, torv eller andra jordarter. Naturgödsel Med naturgödsel avses här gödsel som bildats av naturavfall t.ex. kreatursspillning, kompost, tång etc. Punktvis behandling Bekämpning eller behandling av en växt i taget utan att läckage eller annan spridning sker till omgivningen samt tillfälligt användande på enstaka plats med biocid för sanering av ohyra eller skadedjur. 9 (10) SKYDDSFÖRESKRIFTER TÅSTARP EH p:\1313\1311846_tranemo_vattenskydd\000\10 arbetsmtrl_dok\tåstarp\tåstarp_skyddsföreskrifter_180806.docx

memo04.docx Sekundärt skydd Anordning som säkerställer att vätska kan fångas upp från en läckande cistern. En dubbelmantlad cistern anses som cistern med sekundärt skydd. En invallning är en annan typ av sekundärt skydd. Schaktning Schaktningsarbeten för mer omfattande byggande avser avsänkning av markytan för större anläggningsarbeten på utstakat område än för grundläggning av ett enfamiljshus. Schaktningsarbete i samband med ledningsarbete, vägunderhåll eller liknande omfattas inte av tillståndsplikt. Tät anläggning En anläggning för lagring av växtnäringsämnen ska vara utformad så att det inte sker någon avrinning eller något läckage av gödsel eller förorenat vatten till omgivningen. Upplag Med upplag avses i dessa föreskrifter tillfällig eller permanent förvaring direkt på marken eller i vattnet av förorenande ämnen, avfall, förorenade massor, massor med okänd miljöstatus eller andra förorenade produkter. Förvaring av hushållsavfall från enskilda hushåll, vilket läggs i särskilda behållare för regelbunden sophämtning, är enligt dessa föreskrifter inte att betrakta som upplag. Detta gäller även komposterbart hushållsavfall från enskilt hushåll, vilket läggs i hushållskompost på den egna tomten. Växtnäringsämnen Med växtnäringsämnen avses konstgödning, mineraliska gödselmedel, stallgödsel (fastgödsel, kletgödsel, flytgödsel samt urin), avloppsslam, biogödsel, vedaska samt övriga organiska gödselmedel, dock ej gödsel från betande djur inom vattenskyddsområdet. Yrkesmässig Yrkesmässig verksamhet kan bedrivas av såväl fysiska som juridiska personer. För att någon ska anses yrkesmässigt bedriva en verksamhet förutsätts att verksamheten har en viss omfattning och varaktighet samt att den har ett fastställt vinstsyfte och är av självständig karaktär. Förhållanden som tyder på yrkesmässig verksamhet: Verksamheten bedrivs i bolagsform Verksamhetsutövaren är bokföringsskyldig Verksamhetsutövaren är momsredovisningsskyldig 10 (10) SKYDDSFÖRESKRIFTER TÅSTARP EH p:\1313\1311846_tranemo_vattenskydd\000\10 arbetsmtrl_dok\tåstarp\tåstarp_skyddsföreskrifter_180806.docx

Sporth. Festpl. park Hälsoc. Fotbollsplaner Badplats Hembygds- Reningsverk Sjukh. Vattenverk Tåstarp Fornåkrar Tranemooddebäcken Assman sjön Assman get 2:1 1:1 2:1 1:13 24:188 39:1 1:12 1:6 2:10 1:27 3:3 3:5 3:2 1:49 24:1 1:5 1:42 1:71 1:3 1:80 4:49 1:67 24:187 1:62 1:60 24:130 1:3 1:12 1:6 24:1 1:66 24:189 1:69 1:72 1:62 1:8 1:6 1:26 39:217 1:45 40:1 1:45 1:3 1:11 24:132 1:21 2:10 1:14 1:7 1:4 1:16 1:38 1:6 1:35 2:225 1:22 1:10 1:20 1:30 1:12 1:40 1:44 40:2 1:65 24:64 2:201 1:44 1:8 1:10 2:34 1:34 1:29 1:23 1:19 1:29 1:41 1:36 1:21 1:5 1:15 1:28 39:237 2:7 2:8 2:9 1:49 1:32 1:57 1:7 39:233 1:31 2:6 1:69 10:11 2:5 2:4 2:3 1:55 2:2 1:66 1:76 1:46 2:20 39:239 2:16 1:77 2:11 2:58 2:76 1:58 1:81 2:73 1:31 2:61 2:74 2:75 2:60 2:59 2:17 2:19 2:18 2:12 2:67 2:13 2:69 2:68 2:78 1:61 2:70 2:10 1:68 2:14 2:15 2:80 2:79 2:82 2:81 1:64 1:17 2:204 2:218 1:50 39:1 2:202 2:200 1:39 1:13 1:33 2:1 1:63 1:37 39:240 24:63 1:25 10:10 2:258 1:47 2:62 1:34 10:3 1:31 2:219 2:84 29:2 1:41 1:48 1:33 1:59 2:63 1:36 24:2 2:72 1:82 1:35 1:5 2:252 24:144 1:30 2:66 2:64 2:203 2:251 24:65 2:259 2:65 39:1 2:222 2:71 2:164 2:250 1:21 2:163 2:180 2:212 24:19 1:71 1:51 2:165 39:235 1:42 2:255 2:205 2:177 2:175 2:176 2:208 2:199 24:61 1:53 1:54 2:182 2:162 24:35 2:207 2:253 2:206 1:52 2:174 2:215 2:178 2:221 2:1 2:184 2:188 24:36 2:192 2:220 2:197 2:179 2:173 2:216 2:217 2:191 24:62 2:211 2:210 2:193 2:190 24:66 2:183 2:194 2:223 24:143 2:246 2:243 2:240 2:247 2:185 2:186 2:195 2:196 2:242 2:198 2:209 2:187 39:218 2:1 2:181 2:235 39:219 2:189 2:248 2:224 2:238 2:234 24:131 2:237 2:239 2:241 2:249 39:220 39:231 24:190 1:6 2:233 1:6 2:244 2:236 2:245 1:13 2:232 2:2302:231 2:226 2:2282:229 1:26 2:1 1:13 1:10 1:25 1:12 1:43 1:12 0 100 200 300 400 500 50 m TÅSTARP VATTETÄKT Tranemo kommun ¹ Bilaga 3 Vattenskyddsområde Primär skyddszon Sekundär skyddszon Vattentäktszon