Länsträff 2012 Skolform SMoK

Länsträff 2012 Skolform SMoK

SMoK ska i mars 2013 besluta om skolformsfrågan. Tills dess ska vi inom Musik- och Kulturskolorna bestämma oss vilken väg vi ska ta.

Organisation - Verksamhet Det finns ingen grundskola i Sverige som heter Grundskolan. Det finns ingen förskola som heter Förskolan. Däremot heter de flesta kulturskolor Kulturskolan. Detta är en anledning till att man lätt blandar ihop organisation och verksamhet En annan anledning är att musik- eller kulturskolorna under lång tid endast jobbade med frivillig verksamhet, dvs musikskola. Idag har många kommuner organiserat sig så att MoK jobbar med flera olika verksamheter

Fortsättningsvis ska vi fokusera på MoK som skolform, inte på MoK som organisation Skolformsfrågan gäller endast MoK s frivilliga verksamhet!

Skolform Vad innebär, och medför, begreppet skolform? En skolform är lagstiftad av riksdagen En skolform finns angiven i skollagen En skolform ska garantera en kvalité, som en kommun ska uppnå En skolform har behörighetskrav, och därmed lärare (oftast leg.) En skolform har förstås en lärarutbildning osv Idag är kulturskolan INTE en skolform.

Lag, avtal, organisation, osv När vi diskuterar fördelar resp nackdelar med att vara en skolform är det viktigt att skilja på vem som reglerar vad; - Lagstiftning (riksdagen/staten) t ex skolformer, skollag - Organisation (kommunerna) t ex budget, lokaler, osv - Avtal (arbetsmarknadens parter) t ex arbetstid, arbetsinnehåll, osv - Verksamhet (chef tillsammans med personal) t ex enskild undervisning, arbetssätt, prioriteringar, osv Dvs en lag reglerar inte arbetstid, facket har inget med skolformen att göra, staten har inget med lokalerna att göra, osv.

2011 reformernas år År 2011 (inkl en del på 2010) har fått många nya dokument Ny skollag Ny läroplan Ny betygskala Ny behörighetsförordning Lärarlegitimation har införts Högskolorna har fått ansöka på nytt om examinationsrätter Ny lärarutbildning

Vad har reformerna medfört för MoK? Vad blev skillnaden för MoK? Egentligen INGENTING. Men ändå, tycker många att vi påverkas kraftigt, och många har reagerat starkt på förändringarna Ny skollag Vi har aldrig haft någon nationell styrning Ny läroplan Ny betygskala Mok har ej betyg Vi har ingen behörighet i MoK Ny behörighetsförordning Lärarlegitimation har införts Ingen leg.vi är ju inga lärare i en skolform Högskolorna har fått ansöka på nytt om examinationsrätter Ny lärarutbildning Vi fanns inte med i den förra heller Ingen lärarutbildning till MoK. Eftersom skolformen inte finns, behövs det inga utbildade lärare, och då behövs ingen lärarutbildning

Vad består då (de negativa) förändringarna av? MoK har aldrig funnits med i nationell politik, i lagstiftning. Skillnaden, förändringarna, består mest på att saker är mer svart eller vitt idag, och därmed att vårt liv i gråzonen har försvårats. Lärares status Alla lärargrupper (med nya examina) får en legitimation. Lärare i MoK (utan lärarexamina) får ej leg. Risken är också att leg lärare kommer att lyftas fram extra i kommande avtal, HÖK. T ex kan löneläget påverkas. Resultat Ingen förändring för lärare i MoK, men om alla andra flyttas fram, så blir praktiken att vi flyttas bak. Kulturskolans status Alla skolformer och lärarkategorier får en ny behörighet och en ny lärarutbildning, utom MoK förstås. Faktum är att det inte har funnits något uppdrag de senaste 10 åren att utbilda för MoK, men gråzonen har idag krympts. Skolformerna renodlas, vilket kan innebära att MoK sätts åt sidan. T ex att det blir svårare att spela instrument på dagtid. Resultat Ingen förändring för MoK, men om andra skolformer renodlas och stärks, så blir praktiken att vi flyttas bakåt, sätts åt sidan.

Identitetskris i MoK? gråzon mellan stolar Vi anser att SMoK och våra musik- och kulturskolor har identitetsproblem. Det är bra med frihet, att vara fristående, men samtidigt vill vi vara en given del i skolvärlden. Musik- och kulturskolan vill vara inne i skolgemenskapen, men bara på det sätt som passar. Utanför skollagen, men ha dess lagstadgade fördelar. Utan förordning och statlig målskrivning, men ändå vara en obligatorisk (och skyddad) skolform. Självstyrd, eller styrd av vem? Vill musik- och kulturskolan ha insyn och jämförelse av skolverk och skolinspektion? Bra att vara lagstadgad ibland, men inte andra gånger. Att vara legitimerad lärare med status, men kanske inte behöva omfattas av alla krav. Osv, osv, osv. Citat från skolarbetsgruppens redovisning hösten 2011 Styrelsen har jobbat och diskuterat frågan om skolform sedan i maj 2011. Ett antal swot-analyser i landet har genomförts. En artikel har skrivits i smockan om skolform-fritidsform, för att informera och uppmuntra till debatt Skolarbetsgruppen har hållit ett seminarium på rikskonferensen i Borlänge. Frågan fortsätter att debatteras om skolform i SMoK och Länsgrupperna fram till nästa årsmöte, då planen är att vi ska bestämma en färdväg.

Kulturskolan i skollagen Omgjort från fritidshem till Kulturskola, dvs enkel översättning av liknande ord och innehåll. Omarbetningen har ej vägt formulering mm, utan endast översatt som ett exempel. 14 kap. Kulturskola Kapitlets innehåll 1 I detta kapitel finns - allmänna bestämmelser (2-7 ), - bestämmelser om kulturskola med offentlig huvudman (8-10 ), och - bestämmelser om kulturskola med enskild huvudman (11-14 ).

Allmänna bestämmelser Utbildningens syfte 2 Kulturskolan är en frivillig skolform. Kulturskolan ska stimulera elevernas utveckling och lärande samt erbjuda dem en meningsfull fritid. Utbildningen ska utgå från elevens behov. Kulturskolan ska främja elevens ämnesutveckling och ge en social utveckling. Erbjudande av utbildning 3 Varje kommun ska erbjuda utbildning i kulturskolan för elever i åldern 7 till 19 år. Hemkommunen ska erbjuda utbildning i kulturskola för elever som går i en fristående skola. 4 Utbildning i kulturskola ska erbjudas så snart det framkommit att eleven har behov av en sådan plats. Omfattning 5 En elev ska erbjudas utbildning i kulturskolan i den omfattning som beslutats av huvudmannen. 6 Kulturskola ska erbjudas eleverna under den period och i den omfattning som huvudmannen beslutat om. Elever och miljön 7 Huvudmannen ska se till att eleverna har en bra verksamhet och att eleverna även i övrigt erbjuds en god miljö.

Kulturskola med offentlig huvudman Hemkommunens ansvar 8 Hemkommunen svarar för att en elev ska erbjudas kulturskola enligt bestämmelserna i detta kapitel. Avgifter 9 En kommun får ta ut avgift för utbildning i kulturskola som den anordnar. Avgifterna ska vara skäliga. Interkommunal ersättning 10 En kommun som i sin kulturskola har en elev från en annan kommun ska ersättas för sina kostnader för elevens utbildning i kulturskolan av elevens hemkommun. Om kommunerna i ett sådant fall inte kommer överens om annat, ska ersättningen bestämmas med hänsyn till kommunens åtagande och elevens behov efter samma grunder som hemkommunen tillämpar vid fördelning av resurser till sin egen kulturskola.

Kulturskola med enskild huvudman Bidrag från hemkommunen 11 Hemkommunen ska lämna bidrag till huvudmannen för varje elev vid skolenheten. 12 Grundbeloppet ska avse ersättning för: 1. pedagogisk verksamhet, 2. pedagogiskt material och utrustning, 3. administration, 4. mervärdesskatt, och 5. lokalkostnader. Grundbeloppet ska bestämmas efter samma grunder som kommunen tillämpar vid fördelning av resurser till sin egen kulturskola. Insyn 13 Den kommun där en fristående kulturskola är belägen har rätt till insyn i verksamheten. Avgifter 14 Avgifter som en enskild huvudman för en kulturskola tar ut får inte vara oskäligt höga.

FEM argument FÖR MoK som en skolform? Likvärdighet. En rättighet till kulturskola för att alla barn i landet. Oavsett var man bor, så ska man ha rätt till en kvalitetssäkrad kulturskoleverksamhet. Utbildning. Skollagen anger vem som är en skolform, vad som är en skola, vilka som är (leg) lärare, därtill en behörighet och en tillhörande lärarutbildning. Ingen skolform, ingen lärarutbildning. Utveckling. En skolform är en lag, och kommer att kräva en kvalitetsuppföljning, av kommun, skolverk, m fl. Fortbildning och utvecklingsmöjligheter kommer att öka. Ett nationellt likvärdigt uppdrag underlättar för forskning och analys inom kulturskolan. Status. Om MoK inte blir en skolfrom är risken stor att vi kommer att tappa både status och lön i förhållande till andra lärargrupper. Detta eftersom vi inte är riktiga lärare i en riktig skolform. Rekrytering. Om det inte finns en lärarutbildning för vår skolform, om inte skolformen och lärarna är likvärdig i lön och status, och om det inte finns en anpassad lärarutbildning, så riskerar vi att tappa rekryteringsgrund i framtiden.

Är det inte bara snömos med en skolformstext, den säger ju inget? Det är rätt att en skolform lämnar det mesta till verksamheten att bestämma. Men, den ger en grund att stå på, en utbildning, osv. Fråga-svar, ev hinder med skolform Vi har ingen garanti för en bra budget i skolformen/ lagen Precis, ingen skolform garanterar några pengar. Ingen lag garanterar några pengar. En kommun avgör alltid, liksom idag, vilka medel som ska tillföras I vår kommun har vi många obehöriga lärare, vad händer med dem? Visst, en skolform innebär krav på behöriga lärare. Men, troligtvis kommer övergångsregler att gälla ett antal år. Ska vi framöver sätta betyg också? I vår kommun samarbetar vi mycket med fritidsgårdar? Fortsätt så. En skolform anger bara lagtext för den frivilliga verksamheten, numera kallad skolformen kulturskola. Om en kommun har organiserat ett samarbete med Fritid & Kultur, eller med skolan, så handlar det om kommunal organisationsrätt. Det har inget med nationellt stiftade lagar att göra. Nej. Frågan om skolform innebär inte att vi ska ha en läroplan, en timplan, en kursplan, skriftliga omdömen eller betyg. En skolform anger bara att vi är just en skolform. Möjligen skulle vi kunna ha en läroplan, dvs dess allmänna del, utan kursplan och kunskapskrav.

På SMoK:s Rikskonferens i Visby 2013 skall beslut om skolformsfrågan tas. Vilken väg ska vi välja?