Fiskekommunerna. Verksamhetsberättelse 2013-01-01 2013-12-31



Relevanta dokument
Verksamhetsberättelse

Verksamhetsberättelse

Fiskekommunerna. Verksamhetsberättelse

Verksamhetsberättelse

Protokoll 8 juni 2015

Yttrande

För ett levande hav & blomstrande kustsamhällen

Ett lokalt hållbart fiske en tillväxtfaktor inom landsbygdsutveckling. Vesa Tschernij Verksamhetsledare

Minnesanteckningar från temagruppsmöte med kommuncheferna

Välfärdsutveckling genom stödstrukturer för frivilligt arbete

LANTBRUKARNAS RIKSFÖRBUND LRF Västra Götaland

Östersjöfiske Sedan konferensen ÖF2020 i Simrishamn i november, har vi ägnat oss åt två saker.

Göteborgs Universitet/ BIBSAM Uttag webb artiklar. Nyhetsklipp

PROTOKOLL. Sammanträdesdatum Rådgivande gruppen för fiske och vattenbruk

Enskilda fiskevatten och landsbygdsutveckling

Protokoll 21 aug 2015

Verksamhetsplan Antagen

Regionala bredbandskoordinatorer och nationellt sekretariat

Länsbygderådet Sjuhärad SAMMANTRÄDESPROTOKOLL Sida Arbetsutskott

Översiktsplan med maritim näringslivsstrategi

Protokoll nr 4, 2016, från möte med Fiskekommunerna

ÖSTERSJÖINITIATIVET AVSIKTSFÖRKLARING HANDLINGSPLAN OM PARTERNA. Kalmar sunds kommissionen

Internationell strategi

Sydsvensk regionbildning ideell förening

God Havsmiljö 2020 Åtgärdsprogram för havsmiljön

Vad anser du är viktigast att göra för att skydda och förbättra havsmiljön?

Åtgärd 8. Vetenskaplig utvärdering

Verksamhetsplan. Skolmatsakademin Beslutad av Skolmatsakademins Styrgrupp: Datum: Ort :

HAV 2014 Örnsköldsvik september 2014

4 kommuner i gemensamt arbete

Verksamhetsberättelse 2015

Styrgruppen för Arbetsmarknad, tisdagen den 9 april, 2013, ACTUS, Alingsås kommun

Ha nt och pa ga ng inom vattenfo rvaltningsarbetet under 2013

Analys av Plattformens funktion

Småskalig marin fiskodling

VERKSAMHETSBESKRIVNING FÖR NEDRE MOTALA STRÖMS OCH BRÅVIKENS VATTENRÅD. För perioden 2 april 2013 till 1 april

Utva rdering Torget Du besta mmer!

Landsbygdsfotbollen som bygdeutvecklare

Interreg IVA Kattegatt-Skagerrak programmet

Testbädd för vattenbruk

Fördjupad Projektbeskrivning

Skärgårdarnas Riksförbund

Uppföljningsrapport Gränskommitténs Østfold-Bohuslän/Dalslands kontaktmässor som regionutvecklingsnämnden medfinansierat

Slutrapport. Gårdsbutiker i Sjuhärad Fas 1. Projekttid: Projektledare: Malin Gustafsson. Styrgrupp:

SAMMANTRÄDESPROTOKOLL Arbetsutskottet Sida 1(6) Datum 12 juni, 2009

Yttrande över Naturvårdsverkets förslag till nationell förvaltningsplan för storskarv (Diarienummer NV )

Skåne till COP 21 Paris. Vad gör Kommunförbundet Skåne s avdelning för samhällsbyggnad? Beredningsgruppsmöte

10063 Nationella turistfiskeprojektet

SYSSELSÄTTNING FÖR FUNKTIONSHINDRADE

Världsfiske och vattenbruk

sektorprogram Nordens miljö i en ny tid

Slutrapport: Den nya förskolan - med kvalitet i fokus

VERKSAMHETSBESKRIVNING FÖR NEDRE MOTALA STRÖMS OCH BRÅVIKENS VATTENRÅD

Vreta Kluster Trädgård

Förslag till arbetsordning Leader Vättern

Verksamhetsplan och budget 2014

Genomförandeplan för implementering av de nationella riktlinjerna för missbruks- och beroendevård i Blekinge Län 2010

SKOGSRIKET-regional färdplan för Västerbotten

PROJEKTSTÖD - Slutrapport. A. Uppgifter om stödmottagare. B. Uppgifter om kontaktpersonen. C. Sammanfattning av projektet

Med fiskevården i fokus - en ny fiskevårdslag (SOU 2010:42) - Slutbetänkande av Fiskelagsutredningen (Jo2007:03) Remiss från Jordbruksdepartementet

NSR Målsättning

Projektplan Landsbygdsinspiratör i Vi Unga under perioden 1 februari 2010 till 31 oktober 2010

Välfärdsberedningen. Sammanträdesprotokoll Plats och tid Kommunfullmäktigesalen kl Ajournering kl

1(8) Verksamhetsplan Förslag till styrelsen januari 2016

Utifrån fastställd verksamhetsinriktning presenteras här en handlingsplan för de pågående och planerade aktiviteterna som ska ske under 2013.

Interreg IVA Kattegatt-Skagerrak programmet

PROTOKOLL. Kommunkansliet, plan 5, Förvaltningshuset, Ljusdal

Kommunikationsplan Blå öp och maritim näringslivsstrategi. Blå översiktsplan och maritim näringslivsstrategi

Fisketurism. Inspirationsträff för ännu bättre fisketurism i Sjuhärad

KOP nätverket för konst och publikfrågor

Regionala hästforum - en modell för hantering av hästanknutna frågor mellan näringen och samhället

Näringslivsstrategi för Nynäshamns kommun

Fiskeklubben Laxens veckobrev Vecka 2014:16

Handläggare Datum Diarienummer Tanja Eklund LK/150039

x Stockholms läns landsting i (s)

Handlingsplan. AG Skåne - Sakområde skydd och säkerhet. Räddningstjänsterna i Skåne. För stärkt brandskydd för den enskilde 2013 och 2014

Verksamhetsberättelse

Protokoll från sammanträde med sociala styrgruppen

Verksamhetsplan 2004

Ensamkommande barn - Lokalt och regionalt utvecklingsstöd. Östersund 21 maj 2014

MINNESANTECKNINGAR. Sörmlands Folkhälsonätverk. Datum: 19 november 2013 Tid:

FÖRENKLA FÖR FÖRETAG

Redovisning av det särskilda ansvaret som sektorsmyndighet inom handikappområdet

Verksamhetsplan för Samordningsförbundet i Trelleborg 2013

Samhälle, samverkan & övergång

Minnesanteckningar vid möte med samverkansgruppen för Leaderordföranden och Leaders verksamhetsledare den 30 mars 2011 i Östersund.

En livskraftig landsbygd i Blekinge

Protokoll fört vid enskild föredragning Social- och miljöavdelningen Miljöbyrån, S4

2013 års kriterier för miljödiplomering av studentsektioner vid LiU

Plats och tid: Riverside i Uddevalla

Återrapportering från Länsstyrelsen Västra Götalands län av 2014 års genomförande av vattenmyndigheternas åtgärdsprogram

Kommunikationsstrategi Leader Höga Kusten

KORTVERSION. Trafikslagsövergripande. Strategi och handlingsplan för användning av ITS

Riktlinje. Riktlinje för internationellt arbete. Diarienummer: KS 2010/232. Beslutad av kommunstyrelsen den 7 juni 2010

Från nybygge till sprudlande mötesplats

Protokoll nr 1, 2018, från möte med Fiskekommunerna, FK

Protokoll nr 3, 2019, från möte med Fiskekommunerna, FK

Protokoll fört vid Skärgårdarnas Riksförbunds styrelsemöte på Bokö, Östergötland mars 1998

Minnesanteckningar från Jämställdhetsutskottet

LANTBRUKARNAS RIKSFÖRBUND LRF Västra Götaland

Transkript:

Fiskekommunerna Strömstad-Tanum-Sotenäs-Lysekil-Uddevalla-Orust-Tjörn-Stenungsund Kungälv-Göteborg-Öckerö samt Västra Götalandsregionen Verksamhetsberättelse 2013-01-01 2013-12-31

Innhåll sid. 1. Bakgrund och initiativ 3 2. Vision, syfte & mål 4 3. Medlemmar 4 4. Ledningsgrupp 5 5. Administration 5 6. Möten 6 7. Föredragningar 6 8. Verksamhet/projekt 7 9. Ekonomi 9 2

1. Bakgrund och initiativ 1995 samlades kommunerna längs Bohuskusten för att diskutera ett stärkt samarbete i regionen rörande fiskenäringsfrågor och samtidigt höja fiskenäringens betydelse inom den kommunala planeringen. Detta resulterade i att Fiskekommunerna bildades. Sju mer eller mindre fiskeberoende kommuner längs Bohuskusten samt Västra Götalandsregionen, startade ett samarbete kring frågor som är kopplade till fiskenäring. Under 2013 har samtliga kustkommuner längs Bohuskusten bjudits in till samarbetet. Under årens lopp har ett nätverk med kompetens kring fiskenäringsfrågor byggts upp och skapat ett forum som kan agera utifrån ett gemensamhetsperspektiv i viktiga frågor och med gemensamma uttalanden. Fiskekommunernas verksamhet har växlat genom åren och har bland annat handlat om: nätverksbyggande mellan fiskerinäring och offentliga myndigheter, både lokalt och regionalt agerat remissinstans i viktiga frågor som rör fiskets förutsättningar arrangerat seminarium och informationsträffar deltagit på nationella och internationella mässor/konferenser arrangerat och/eller deltagit i olika studieresor, bl.a. till Shetlandsöarna, Kanada, Finland, Holland/Belgien, Storbritannien, Skottland, Norge, Danmark, Hebriderna, Italien och Spanien informationsspridning genom ex. informationsmaterial, hemsida, möten och seminarier verkat för en ökad samverkan mellan fiskerinäringen och övrig näring i syfte att nå ökad lönsamhet inom näringen stöttat näringen när det gäller investeringsstöd stöttat och medverkat till att flera projektinitiativ gått från idé till förstudie, projekt startats eller att studier genomförts, exempelvis: Kvalitetskräftan, Samförvaltningsinitiativet norra Bohuslän, Svenska o Norska Musslor till Europa, Yrkesfisket möter besöksnäringen, Planering av vattenbruket på västkusten Fiskeområde Bohuslän, Olika utbildningsinsatser, Förstudie kring en gemensam logistikcentral. Musselprojekt Studier av olika slag 3

2. Vision/Syfte/mål Vision Fiskekommunerna skall fungera som ett kommunalt o regionalt nätverk för fiskenäringsfrågor i vår region. Det innebär att: Fiskekommunerna skall fungera som remissinstans regionalt och nationellt Fiskekommunerna skall ha till uppdrag att lyfta idéer, tankar och frågor kring fiskerinäringen som förtjänar att belysas och diskuteras. Fiskekommunerna skall kunna bidra med kunskap och erfarenheter för att stödja nya initiativ som är till gagn för fiskrelaterade verksamheter i vår region i samverkan med initiativtagare och olika intressenter till fiskenäringen samt i samarbete med Fiskeområde Bohuslän. Mål Fiskekommunerna är ett nätverk för fiskenäringsfrågor, mellan kommunerna i Bohuslän samt Västra Götalandsregionen och skall medverka till en positiv utveckling av fiskerirelaterade verksamheter. Syfte Syftet med Fiskekommunerna är att genom samverkan med berörda intressenter skapa en bärkraftig utveckling av fiskerinäringen i vårt område. Fiskekommunerna skall även fungera som en positiv drivkraft till stöd för utveckling av nya alternativa verksamhetsområden. 3. Medlemmar Fiskekommunerna har under 2013 haft följande medlemmar: Strömstads kommun Tanums kommun Sotenäs kommun Lysekils kommun Uddevalla kommun Orust kommun Tjörns kommun Öckerös kommun Göteborgs kommun Stenungssunds kommun Västra Götalandsregionen. Även Kungälvs kommun är inbjuden att delta i samarbetet men har inte deltagit under 2013. 4

4. Ledningsgrupp Den löpande verksamheten styrts av ledningsgruppen som utsetts av medlemmarna: Organisation Ledamöter Strömstads kommun Tanums kommun Sotenäs kommun Lysekils kommun Uddevalla kommun Ander Olsson, vice ordförande Helena Raunegger Clas-Åke Sörkvist Mats Abrahamsson Jörgen Samuelsson Roland Karlsson, Kristina von Schenk Henrik Sundström/Ingemar Samuelsson Orust kommun Stenungsund Lars-Åke Gustavsson Sven Pettersson Kent Sylvan Tjörns kommun Öckerö kommun Göteborgs kommun Västra Götalandsregionen Dessutom är Kungälv inbjuden men har inte deltagit under 2013 Anders G Högmark Helena Evensen Arne Lernhag, Ingvar TH Karlsson Katarina Stensryd Kia Andreasson, ordförande Anders Fast Anders Carlberg Anders Holmensköld 5. Administration I samband med att Fiskeområde Bohuslän bildades 2009, har Fiskekommunerna (från 1 april 2010) finansierat genom projektmedel från Fiskeområde norra och södra Bohuslän. Lysekils kommun är projektägare. Ulla Olsson har arbetat som sekreterare och koordinator för Fiskekommunerna motsvarande en 30-procentig tjänst. Uppdragen har under 2013 inneburit: Namn Ulla Olsson Uppdrag Sekreterare för ledningsgruppen, koordinator och ekonomiansvarig 5

6. Möten Ledningsgruppen för Fiskekommunerna har under 2013 haft 5 möten. Plats Datum Ant. deltagare Kvinnor Män Fyrbodals kommunalförbund, Uddevalla 2013-02-21 10 4 6 Fyrbodals kommunalförbund, Uddevalla 2013-06-03 13 4 9 Fyrbodals kommunalförbund, Uddevalla 2013-09-10 13 3 10 Fyrbodals kommunalförbund, Uddevalla 2013-10-28 9 2 7 Fyrbodals kommunalförbund, Uddevalla 2013-12-10 10 3 7 7. Föredragningar Två studier om yrkesfisket Marina Kvarnbäck presenterade arbetet med studien Småskaligt kustnära fiske i Bohuslän en intervjustudie, ett projekt som initierats och ägs av Fiskeområde Bohuslän. Studien genomförs som en intervjustudie där ett 30-tal småskaliga kustfiskare samt några fiskhandlare och fiskgrossister ingår i studien. Syftet är att utreda utvecklingsmöjligheter men även identifiera hinder för verksamhetsutveckling. Bengt Strömblom redogjorde för genomförande och resultat från arbetet med studien om Kustfiskets betydelse för kustkommunerna i Bohuslän, ett projekt som initierats av Fiskekommunerna och med Öckerö kommun som projektägare. De flesta kommunerna längs Bohuskusten har medverkat i intervjuerna, både på politisk men även näringslivsnivå. Syftet med studien är att utreda värdet av att ha ett kustfiske längs våra kuster, dels som bidrag till kustsamhällenas attraktionskraft och dels betydelsen att stödja en levande kustoch landsbygd. Statliga havsplaneringsuppdraget och kopplingen till kommunernas översiktsplanering Västerhavet Ingela Isaksson och Jesper Adolfsson från Länsstyrelsen redogjorde för länsstyrelsernas roll i arbetet med havsplanering av våra svenska kustvatten. Sammanlagt skall tre havsplaneområden tas fram, Bottniska viken, Östersjön och Västerhavet. Ingela redogjorde även för kommunernas ansvarsområden i havsplanearbetet. Bengt Gustafsson, Sotenäs kommun redogjorde för de fyra nordbohuslänska kommunernas gemensamma arbete kring kustzonsplanering, vilket nu ligger till grund för arbetet med den Blå översiktsplanen. Information från MSB utvärdering av oljeolyckan på Tjörn Mats Alentun beskrev Myndigheten för Samhällsskydd och beredskaps uppdrag med att utvärdera oljeolyckan på Tjörn ett tillfälle till lärande. Syftet med att utreda olika aktörers hantering/agerande i samband med olyckan är att kunna säkerställa en tryggare och bättre hantering när olyckan är framme nästa gång. Viktigt för kommunerna är bland annat att hålla en oljeskyddsplan (vid liv), utbilda, öva och delta i seminarier. Säl, skarv och kustfiske? Sven-Gunnar Lunneryd redogjorde för sälens utbredning längs Svenska kusten delvis som ett inspel inför ett kommande yttrande. I de områden längs svenska kusten där kustfiske bedrivs med nät eller redskap som torskburar har sälen en negativ effekt för kustfisket. På 6

västkusten bedriver vi idag inte dessa typer av fisken, men sälen har en inte obetydlig påverkan på fiskbestånden. Sven-Gunnar redogjorde även för skarvens utbredning. Fiskeområde Bohuslän i nuvarande och kommande program Björn Lindblad beskriver Fiskeområde Bohusläns organisation, målsättning och verksamhet sedan starten 2009 fram till idag. Han ger även exempel på genomförda projekt. Fiskeområdet har själv drivit olika projekt främst i syfte att stödja utvecklingen av upplevelseturismen som Björn menar har blivit vår grej. Exempel på sådana turistprojekt är; Marin turismutbildning och certifiering av Bohusläns bästa. KIMO Ida Wingren, informerade om KIMO - kommunernas internationella miljöorganisation och dess uppdrag. KIMO bedriver bland annat projektet Fishing for litter som syftar till att kartlägga källorna för marint skräp. Här tar fiskare med ideella insatser i land det skräp som fastnar i deras redskap och hamnpersonal väger och inventerar skräpet. 8. Verksamhet/projekt Remissyttranden och andra skrivelser Fiskekommunerna har under året yttrat sig på tre remisser: Jakt på säl Förslag till direktiv om havsplanering och integrerad kustförvaltning Hushållning med havsområden Vidare har Fiskekommunerna kommenterat olika förslag och ställningstagenden löpande och i samband med olika dialogmöten och workshops både muntligen och skriftligen. Hemsidan www.fiskekommunerna.se. Här finns bland annat information om Fiskekommunerna, studier, projekt m.m. Studieresa till Musholm i Danmark. Fiskekommunerna arrangerade under 2013 en studieresa till Musholm i Danmark. 15 personer deltog på resan: politiker, fiskare, myndigheter och forskare. Musholm har mångårig erfarenhet från regnbågsodling ute till havs. Deras verksamhet omfattar hela processen från kläckeri till försäljning. Odlingsmodellen går ut på att kläcka yngel som sedan får växa till cirka ett kilo i recirkulerande dammanläggningar. Därefter sätta fisken ut i havet. Odlingen till havs pågår från april till december då fisken slaktas och odlingsriggarna tas i land. Havet ges härmed möjlighet för återhämtning under perioden december-april. Musholm har även ett noggrant utvecklat utfodringssystem som minimerar utsläppen från matningen. Musholm vill i samverkan med svenska aktörer anlägga en pilotanläggning på västkusten och deras odlingsmodell har goda förutsättningar för att bidra till att utveckla ett svenskt vattenbruk till havs. Nätverkande Fiskekommunerna arbetar aktivt med olika aktiviteter för att stärka dialogen mellan yrkesfiskare, forskare och myndigheter. Samordnade möten, studiebesök, nätverksbyggande osv. är exempel på aktiviteter som Fiskekommunerna genomfört under sina verksamhetsår i syfte att skapa förutsättningar för parterna att träffas och utbyta erfarenheter. Målet är att nå en ökad förståelse för olika parters åsikter och förutsättningar. 7

Yrkesfiskets framtid Nya gemensamma fiskeripolitiken samt ett nytt fiskeprogram för 2013-2020 kan komma att innebära förändringar men även möjligheter för yrkesfisket, under kommande år. Samverkan och dialog är viktiga verktyg för att säkerställa yrkesfiskets möjligheter för framtiden, där yrkesfisket kan bedrivas på ett långsiktigt och ansvarsfullt sätt. Möjlighet till vidareutbildning eller att kunna prova idéer genom olika utvecklingsprojekt är andra viktiga förutsättningar för att fisket skall kunna möta framtidens utmaningar. Detta arbete vill Fiskekommunerna stödja och säkerställa. Vattenbruk. Vattenbruket är ett utpekat tillväxtområde både på EU-nivå genom Blue Growth och på regional nivå i Västra Götalandsregionens maritima strategi men även på lokal nivå i kommuners maritima strategier och arbetet med de Blå Översiktsplanerna. På nationell nivå tar Jordbruksverket fram en handlingsplan för vattenbrukets utveckling. Det pågår även flera olika projekt och aktiviteter inom Fiskekommunernas område i syfte att stödja vattenbrukets utveckling på västkusten. Vattenbrukscentrum Väst samordnar forskningsaktiviteterna inom Västra Götaland. Fiskekommunerna stödjer och följer med intresse denna utveckling. Följande aktiviteter och projekt har Fiskekommunerna stöttat och tagit del av under 2013: Samförvaltning norra Bohuslän. Fiskekommunerna har på olika sätt samverkat med Samförvaltningen i norra Bohuslän. Det har bland annat gällt samverkan vid olika evenemang, workshops osv. men Fiskekommunerna har även följt och deltagit i olika projekt som drivs genom Samförvaltningens plattform exempelvis; ostronprojekt och fiskodlingsprojekt Aquadom 1 och 2, Båttur med Eskil Erlandsson I samverkan mellan Fiskekommunerna och Sveriges Kustfiskare Väst deltog Landsbygdsminister Eskil Erlandsson och departementets sakkunniga på en hummerfisketur där syftet var att beskriva och lyfta fram kustfiskets betydelse för kustkommunerna. Fiskeområde norra och södra Bohuslän. Fiskekommunerna har under 2013 stöttat arbetet inom de två fiskeområden i Bohuslän, på olika sätt. Samförvaltning som modell för att utveckla vattenbruket. Fiskekommunerna samverkar med Samförvaltning för vattenbrukets utveckling exempelvis genom nätverksmöten, gemensamma utvecklingsfrågor mellan yrkesfisket och vattenbruket (t.ex. rening, levandeförvaring), studiebesök osv Fiskets betydelse för kustkommunerna i Göteborgs och Bohus län. Fiskekommunerna har initierat och deltagit i studien som resulterade i en rapport och som kommer att presenteras under våren 2014. Småskaligt kustnära fiske i Bohuslän en intervjustudie. Samverkan har skett mellan projekten Småskaligt kustnära fiske i Bohuslän och Fiskets betydelse för kustkommunerna och Fiskekommunerna har under året arbetat för att samordna presentationen av de båda rapporterna. 8

Övriga aktiviteter Vattenbrukscentrum Väst Fiskekommunerna deltar i Vattenbrukscentrum Västs arbetsgrupp och har även stöttat framtagningen av en möjlighetsstudie samt en fortsatt utrening av möjliga odlingstekniker som kan anpassas för svenska förhållanden. Seminarium och Konferenser Fiskekommunerna har deltagit i flera seminarier och konferenser under året vilka anordnats av olika parter och intressenter till näringen som exempelvis; Kustfiskekonferens i Simrishamn, Fiskeutbildning i Sarpsborg, Jordbruksverkets seminarium om landsbygdsnätverk som inkluderar fisket. Maritima Kluster Fiskekommunerna deltar i Västra Götalandsregionens klustersamarbete; avseende Maritima livsmedel Nätverkande Nätverkandet är en stor del av Fiskekommunernas verksamhet. Dialog och erfarenhetsutbyte sker ständigt med olika intressenter kopplade till fiskenäringen (förutom de som nämnts ovan). Under året har Fiskekommunerna fört en dialog med bland annat; Hav och vattenmyndigheten, Jordbruksverket, Landsbygdsdepartementet, Länsstyrelser, Livsmedelsverket, Fiskeområde Bohuslän, Leader, Fiskbranschens Riksförbund, Sveriges Vattenbrukares riksförbund, Näringens Producentorganisationer, Sveriges Fiskares Riksförbund, Västsvenska Turistrådet, Lokalproducerat i Väst, Hushållningssällskapet m.fl. Rådgivning Fiskekommunerna får ofta frågor kring utvecklingsfrågor från hela fiskenäringen. Det kan handla om projektstöd eller investeringsstöd. Fiskekommunerna kan, tillsammans med övriga aktörer i det stora närverk som Fiskekommunerna är en del av, hjälpa till och stödja utveckling och diversifiering av de maritima näringarna. 9. Ekonomi Fiskekommunerna finansieras med medel från Fiskeområde norra respektive södra Bohuslän. Underskrifter Uddevalla 24/3 2014 Uddevalla 24/3 2014 Kia Andreasson. Ulla Olsson. 9

Kia Andreasson Ulla Olsson 10