Ljus i mörkret. Analys av riskkapitalmarknaden första halvåret 2009

Ljus i mörkret Analys av riskkapitalmarknaden första halvåret 2009

Ljus i mörkret Analys av riskkapitalmarknaden första halvåret 2009 Svenska Riskkapitalföreningen genomför tillsammans med Tillväxtverket och Innovationsbron en halvårsvis undersökning av riskkapital bolagens aktiviteter och syn på marknadsläget. Detta är en analys och kortare summering av den ordinarie halvårsrapporten för det första halvåret 2009. 17 september 2009 Marie Reinius VD Svenska Riskkapitalföreningen Linus Dahg Analytiker Svenska Riskkapitalföreningen Den fullständiga rapporten finns att ladda ner på svca.se.

Finanskris och lågkonjunktur men nu skönjer man en ljusning Lehman Brothers fall i september 2008 banade väg för den djupa recession som sedan kom att prägla hela världsekonomin. För private equity-branschen kom finanskrisen att innebära stora svårigheter, bland annat med en helt stängd exitmarknad och utebliven långivning. Bland effekterna av den efterföljande lågkonjunkturen ser vi exempelvis hur portföljbolagens orderingång har minskat. Det har lett till att många riskkapitalfonder har fått skjuta till mer kapital i sina portföljbolag. Private equity-marknaden präglas tydligt av finanskrisen och lågkonjunkturen vilket lett till att fokus främst ligger på de befintliga portföljbolagen. En av få positiva effekter är att många tillväxtbolag får tid att växa och utvecklas under dessa tuffa förhållanden. De portföljbolag som klarar sig kommer att ha stora chanser att lyckas när konjunkturen vänder. Aktiviteten på exit-marknaden har under det första halvåret varit låg. Det har genomförts ett fåtal avyttringar, av vilka en stor andel har varit negativa, såsom konkurser/avskrivningar samt försäljning till entreprenör/grundare. Många riskkapitalfonder har dessutom avstått från att avyttra några innehav under det första halvåret till följd av att initialinvesteringen skett till värderingsnivåer som är mycket högre än de nu rådande. En av få positiva effekter är att många tillväxtbolag får tid att växa och utvecklas under dessa tuffa förhållanden. Men mitt i mörkret finns det ljus. Vi kan nu se en tydlig förändring i medlemmarnas syn på det ekonomiska läget. Vid årsskiftet 2008/2009 trodde 72 % av riskkapitalbolagen i vår undersökning att konjunkturen skulle komma att försämras under de kommande tolv månaderna. Sex månader senare i augusti 2009 bedömer en lika stor andel (72 %) att konjunkturen kommer att förbättras det närmaste året och att vi kommer att få se en ökning av nyinvesteringar inom en snar framtid. Låg investeringsaktivitet under första halvåret 2009 2009 startade med en historiskt sett mycket låg aktivitet bland riskkapitalbolagen och extremt få investeringar inom både venture och buyout. Den låga nivån förklaras främst av dels värderingsproblematiken, dels av att fokus legat på stöttning av befintliga portföljbolag med kapitaltillskott och operationella förbättringar. Men mitt i mörkret finns det ljus. Vi kan nu se en tydlig förändring i medlemmarnas syn på det ekonomiska läget. För buyout-bolagen har dessutom svårigheten att få lånefinansiering samt bristen på attraktiva bolag bidragit till mycket selektiva investeringsprocesser. Under första kvartalet gjordes endast 17 nyinvesteringar, vilket är en av de lägsta noteringarna sedan 2005. Endast en initial investering gjordes av ett buyout-bolag. Under det andra kvartalet genomfördes 135 investeringar av vilka 38 var nyinvesteringar, vilket bekräftar att riskkapitalbolagen fokuserat på sina befintliga portföljbolag. Vad gäller investerat belopp ser vi stora minskningar både inom venture och buyout jämfört med tidigare perioder. Under andra kvartalet 2009 investerade exempelvis buyout-bolagen endast en femtedel jämfört med samma period 2008. Detta beror främst på att det genomförts fler uppföljningsinvesteringar under perioden vilket oftast sker med lägre belopp än för nyinvesteringar.

Var investerar de svenska riskkapitalfonderna? Sverige är fortfarande den absolut viktigaste marknaden för svenska riskkapitalfonder. Under det första kvartalet gjordes 86 % av investeringarna i svenska bolag och under det andra var siffran 90 %. Liksom tidigare är det primärt buyoutinvesterarna som investerar utanför Sverige. Trenden visar att färre antal investeringar görs utanför Sverige jämfört med tidigare, vilket hänger ihop med den totala minskningen av nyinvesteringar. De få investeringar som ändå genomförts är relativt stora, varför det totala investerade beloppet utanför Sverige ligger kvar på ungefär samma nivå som andra halvåret 2008. Investeringar i svenska bolag Det svenska innovationsklimatet har länge lockat utländska investerare. Under det första halvåret 2009 ser vi dock en tydlig minskning av riskkapitalinvesteringar i svenska bolag. Investerat belopp i svenska bolag inom venture 2008 2009 163 1 179 419 962 2008 Via svenska kontor 422 1 206 353 1 100 Inom venture har de utländska investeringarna, liksom de svenska, minskat kraftigt under det första halvåret jämfört med samma tidsperiod förra året. Det beror troligen på att de utländska riskkapitalfonderna haft samma fokus på sina hemmamarknader som de svenska fonderna haft i Sverige. Dessutom har de utländska riskkapitalfonderna nästan enbart genomfört uppföljningsinvesteringar inom venture i svenska bolag under det första halvåret 2009 vilket även förklarar den låga nivån. 2008 genomfördes betydligt fler nyinvesteringar. 44 280 Via utländska kontor 2009 32 611 Investerat belopp i svenska bolag inom buyout 2008 2009 667 7 846 Även när det gäller buyout har det investerade beloppet i svenska bolag legat på en låg nivå under de två första kvartalen 2009. De utländska riskkapitalbolagen har investerat mindre i svenska portföljbolag jämfört med motsvarande tidsperiod förra året, vilket troligtvis förklaras av ett större fokus på hemmamarknaden och av problemen med lånefinansiering. Antal investeringar i svenska bolag inom venture fördelat på initial och uppföljning 2007 2009 89 46 48 3 793 Via svenska kontor 118 67 87 36 407 4 521 1 654 Det första kvartalet 2009 gjordes endast 14 initiala investeringar inom venture i svenska bolag. Det är det lägsta antalet initiala investeringar under ett kvartal sedan 2005. Under det andra kvartalet ökade antalet till 23 stycken vilket även det är betydligt lägre än motsvarande tidsperiod 2007 och 2008. 383 1 539 2008 2009 108 62 Via utländska kontor 178 2 246 2007 2008 2009 Initiala investeringar 91 45 80 35 91 33 134 17 62 14 Uppföljningsinvesteringar 76 23

Antal investeringar i svenska bolag inom buyout fördelat på initial och uppföljning 2007 2009 Offentlig och privat finansiering inom venture i Sverige 2007 2009 (Mkr) 12 13 8 9 24 10 3 3 16 15 16 18 10 15 12 5 10 5 4 Det genomfördes inte någon initial buyout-investering i Sverige under det första kvartalet 2009. Hela det investerade beloppet består av uppföljningsinvesteringar, 24 stycken, vilket är det högsta antalet för ett enskilt kvartal sedan våra mätningar startade. Andra kvartalet genomfördes hela 15 investeringar medan uppföljningsinvesteringarna fortsatte ligga på en hög nivå under det andra kvartalet. Det stora antalet uppföljningsinvesteringar visar att marknaden är tuff då flertalet buyout-fonder behövde skjuta till mer ägarkapital till sina portföljbolag även under andra kvartalet. Problematiskt för investeringar i tidiga skeden Även sett till de tidigaste investeringsskedena, sådd och start-up, har det totala kapitalet minskat under perioden. Fördelningen av investerat belopp i de olika faserna har också förändrats de offentliga/statliga riskkapitalbolagen investerar allt senare. Under hela 2008 och under det första halvåret 2009 har de offentliga/statliga riskkapitalbolagen investerat mer kapital inom expansion än i startup. Före 2008 var start-up den fas där mest kapital investerades. Denna förskjutning förklaras främst av dels den stora risk som investeringar i de tidiga skedena innebär, och dels av att många av investeringarna under perioden är uppföljningsinvesteringar i existerande portföljbolag som nu utvecklats till att befinna sig i ett expansionsskede. 2007 2008 2009 Initiala investeringar Uppföljningsinvesteringar Få nyinvesteringar har skett även inom de tidiga skedena. Endast nio nyinvesteringar av privata riskkapitalbolag gjordes under perioden vilket kan jämföras med motsvarande period 2008 då hela 80 investeringar genomfördes. Privat affärsängelkapital har av förklarliga skäl inte funnits tillgängligt under perioden, vilket ytterligare drabbat de tidiga skedena. Bristen på privat kapital till nyinvesteringar i tidiga skeden har uppmärksammats i hela Europa. Olika åtgärdsprogram har startats i flera länder. I Norge, Danmark och Storbritannien har man från statligt håll allokerat kapital till fonder som investeras i privata riskkapitalfonder och kommer unga tillväxtbolag tillgodo. I Norge, Danmark och Storbritannien har man från statligt håll allokerat kapital till fonder som investeras i privata riskkapitalfonder och kommer unga tillväxtbolag tillgodo. Bolaget viktigare än branschen H1 2007 H2 2007 H1 2008 H2 2008 H1 2009 H1 2007 H2 2007 H1 2008 H2 2008 H1 2009 Offentliga aktörer aktörer Privata riskkapitalbolag Privata riskkapitalbolag De relativt få nyinvesteringarna inom venture har under perioden främst genomförts inom Data och konsumentelektronik. Elva nyinvesteringar Statliga/offentliga riskkapitalbolag riskkapitalbolag

gjordes, vilket är en tydlig minskning från både det första och det andra halvåret 2008. Affärsrelaterade och industriella produkter attraherade åtta nyinvesteringar under perioden, vilket är en ökning från samma period förra året då fyra nyinvesteringar genomfördes. Affärsrelaterade och industriella produkter är den enda bransch där vi ser en distinkt ökning, vilket kan förklaras med att de bolag som man investerat i har varit relativt konjunkturokänsliga. Ser vi till branschfördelningen inom buyout så genomfördes flest nyinvesteringar inom Finansiella tjänster, fyra stycken, följt av Life science, med tre stycken. Här ser vi en tydlig minskning för Affärsrelaterade och industriella produkter som brukar ligga i topp; endast en investering genomfördes, att jämföra med 14 under första halvåret 2008. De nyinvesteringar som gjorts är för få för att visa på några branschtrender. Här ser vi att det enskilda bolagets potential betyder mer än branschtillhörigheten; man gör affärer där det finns goda möjligheter till utveckling. Här ser vi att det enskilda bolagets potential betyder mer än branschtillhörigheten; man gör affärer där det finns goda möjligheter till utveckling. Det allmänna intresset för cleantech fortsätter. Vid årsskiftet 2008/2009 hade cleantech som investeringsområde ännu inte påverkats märkbart av konjunkturnedgången. Nu ser vi dock en minskning även inom detta område. Under perioden genomfördes tolv investeringar under det första kvartalet och tretton stycken under det andra. Även antalet nyinvesteringar i cleantech har minskat dramatiskt jämfört med det första halvåret 2008 och följer därmed den generella trenden med få nyinvesteringar oavsett bransch. Minskningen är tydlig även sett till investerat belopp. Det investerades 101 Mkr under det första kvartalet och 175 Mkr under det andra i svenska cleantech-bolag. Finanskrisen har även drabbat de institutionella investerarna relativt hårt jämfört med tidigare kriser. Balansen i allokeringen till noterat/onoterat i investerarnas portföljer förändrades drastiskt när börsen rasade vilket ledde till att många fick likviditetsproblem. I och med att investeringar i riskkapitalfonder är en relativt illikvid tillgång har många institutionella investerare varit återhållsamma i sin allokering till nya fonder. Att flera av de större buyout-aktörerna reste nya fonder under verksamhetsåret 2008, förklarar ytterligare varför det totala anskaffade beloppet under den här perioden är lågt. Totalt sett restes 1 759 Mkr under det första halvåret i år. 329 Mkr anskaffades av venturefonder och 1 430 Mkr av buyout-fonder vilket kan jämföras med hela 56 886 Mkr under det fjärde kvartalet 2008. För venture-aktörerna fortsätter svenska investerare vara den primära källan till kapital medan enbart en liten andel av buyout-aktörernas anskaffade kapital kommer från svenska investerare. I buyout-fonderna som rests under det första halvåret 2009 kom merparten av kapitalet från övriga nordiska länder samt övriga Europa. Ett fortsatt tufft exitklimat Endast ett fåtal avyttringar har skett under det första halvåret 2009. Av de som genomförts har flera varit konkurser/avskrivningar eller försäljning till entreprenör/grundare. Det låga antalet avyttringar kan delvis förklaras av de låga bolagsvärderingarna. Den här värderingsproblematiken har gjort det svårt för riskkapitalbolagen att både nyinvestera och avyttra under perioden. Dessutom har problematiken med lånefinansiering samt de små möjligheterna till börsnotering försvårat situationen ytterligare. En annan förklaring är att många industriella och finansiella aktörer, som riskkapitalbolagen ofta avyttrar till, varit återhållsamma med investeringar under perioden. Deras fokus har främst legat på kärnverksamheten. Få fondresningar under perioden

Antal avyttringar fördelat på typ av avyttring 2007 2009 5 51 12 52 2 22 6 22 3 38 1 22 Under det första kvartalet 2009 genomfördes endast 16 avyttringar, vilket är den näst lägsta noteringen för ett enskilt kvartal någonsin. Under det andra kvartalet genomfördes 25 avyttringar av vilka åtta var konkurser/avskrivningar eller försäljning till entreprenör/grundare. Prognos för det andra halvåret 2009 samt 2010 det värsta är bakom oss Det har talats om gröna skott i ekonomin en tid nu och på många håll ser vi positiva analyser. I riskkapitalbranschen märker vi tydliga tecken på att botten är nådd, men det behöver inte betyda att de svåra tiderna är över. Vi går från en extremt låg nivå och återhämtningen kan bli både lång och trög med fortsatt stora problem för portföljbolagen. Dock ser vi signaler på att bankerna börjar bli mindre restriktiva och kommer att kunna erbjuda finansiering framöver. De investeringar som görs med belåning tror vi kommer att genomföras till betydligt lägre belåningsnivåer än tidigare....börsens utveckling brukar ligga ungefär ett år före den reella ekonomin, vilket skulle innebära att nyinvesteringar och exitmarknad kan komma igång i början av 2010. 2007 2008 2009 Andra avyttringar 12 6 20 1 15 Konkurser/avskrivningar och entreprenör/grundare 8 17 Historiskt har vi sett att börsens utveckling brukar ligga ungefär ett år före den reella ekonomin, vilket skulle innebära att nyinvesteringar och exitmarknad kan komma igång i början av 2010. Vi tror även att det kan bli lättare för köpare och säljare att närma sig varandra i synen på företagens värderingar under nästa år. Den senaste tidens positiva börsutveckling har medfört ökad likviditet hos de institutionella investerarna samt återskapat en något bättre balans mellan deras investeringar i noterade och onoterade tillgångar. En fortsatt positiv utveckling på börsen kan förhoppningsvis därför leda till en ökad allokering av institutionellt kapital till nya riskkapitalfonder. Möjligheten att börsnotera bolag de närmaste tolv månaderna är mycket liten enligt en majoritet av våra medlemmar. Men vi kan ändå skönja en något mer positiv syn än tidigare. Tror att det kommer att finnas dramatiskt förbättrade möjligheter till börsnoteringar det närmaste året, men det går från helt omöjligt till trögt Citat från temaundersökningen första halvåret 2009 Vi ser med tillförsikt på fortsättningen av året. För vår bransch har vi de senaste månaderna sett flera små förbättringar på marknaden vilket tillsammans med en ökad optimism får oss att tro att de svåraste tiderna är bakom oss. Det finns tecken på att botten är nådd och att vi sakta börjat röra oss i en försiktigt positiv riktning. Marie Reinius VD Svenska Riskkapitalföreningen

SVCA verkar för en växande del av svenskt näringsliv riskkapitalbranschen Svenska Riskkapitalföreningen (SVCA) är en obunden, ideell intresseförening för företag och personer som är aktiva i den svenska riskkapitalbranschen. SVCA samlar hela den svenska riskkapitalmarknaden och har till uppgift att verka för en väl fungerande private equity-marknad i Sverige. För ytterligare information, kontakta: Linus Dahg, Svenska Riskkapitalföreningen Grev Turegatan 18, 114 46 Stockholm 08-678 30 85, linus.dahg@svca.se