Telia har använt en korrekt definitionen av fädningsmarginal.

1 Bemötande av Telias Bilaga 1 av den 23 mars 2001 1. Inledning I denna inlaga bemöter PTS påståenden i Telias bilaga 1 av den 23 mars 2001. PTS följer dispositionen i Telias bilaga. Enligt myndighetens uppfattning är de uppgifter Telia framför i dokumentet i stora delar en efterhandskonstruktion tillkommen för att bortförklara brister i Telias tekniska planer. Framförallt gäller detta påståendet om att cellsamverkan om 11,3 db skall tillgodoräknas utöver effekten av handoff gain, samt att Telia planerat sitt nät på olika signalnivåer för den inledande respektive fördjupade prövningen. Det finns inget stöd i ansökan med tillhörande kompletteringar för dessa Telias påståenden. Det är fråga om nya uppgifter och således en ändring av ansökan. 2 Definitioner och signalnivåbegrepp Endast två av de fyra begrepp som Telia använder finns definierade i ETSIstandarder. Telia har dessutom modifierat de definitioner som finns i den refererade standarden utan att klargöra detta. Inte heller har angivits varför definitionerna skulle ändras. Det faktum att Telia använder egendefinierade begrepp som skiljer sig från vad som följer av allmänt accepterade standarder medför att Telias resonemang och slutsatser emellanåt är svåra att följa och bemöta. Dessutom är resonemanget inkonsekvent. Som exempel kan nämnas att Telia lämnar olika definitioner av begreppet cellsamverkan i olika dokument. 2.1 Diskussion runt begreppen planeringsnivå, fädningsmarginal, cellsamverkan och handoff gain. Telia har använt en korrekt definitionen av fädningsmarginal. Telias begrepp planeringsnivå finns inte definierat i någon standard eller något refererat dokument. Begreppet handoff gain finns definierat i ETSI-standard. Den definition och tolkning Telia har angivit avviker från standarden. Telia har inte angivit något stöd för sitt påstående att vid mätning av fältstyrkan på pilotsignalen är värdet lika med noll. Telias begrepp cellsamverkan finns inte definierat eller beskrivet i någon standard från ETSI, ITU eller någon annan organisation. Det finns inte heller stöd i någon standard för att likställa begreppen celldiversity gain med explicit diversity gain. Telia anger inte heller något stöd i litteratur eller liknande för sitt påstående. Det finns många olika typer av diversitetsvinster. Handoff gain avser den vinst som uppstår genom basstationsdiversitet. Denna diversitetsvinst redovisas separat i

2 länkbudgeter. Därutöver kan det finnas andra typer av diversitetsvinster som kommer av t.ex. multipla antenner, olika modulationer, etc. Dessa diversitetsvinster omfattas av begrepper explicit diversity gain. Telia har i sin ansökan (4 s. 36) angivit att Telia har inte utnyttjat några speciella features eller nya teknologier som smarta antenn -lösningar eller nerlänksdiversitet. Den slutsats som måste dras är att Telia i sin ansökan har angivit att bolaget inte skall tillgodoräknas någon effekt av explicit diversity gain. (Ingen av de övriga sökande har angivit någon explicit diversity gain i sin ansökan). Telia synes med begreppet cellsamverkan närmast avse basstationsdiversitet, jfr exempelvis vad Telia angivit under sakframställan. Se vidare nedan. Telia anger (s. 3) att effekterna av cellsamverkan är minst 11,3 db vid mätning av fältstyrka. Som stöd för sitt påstående åberopas yttranden av professor Zander respektive docent Slimane. PTS bestrider att cellsamverkan uppgår till minst 11,3 db. Inte ens de yttranden som professorer Zander respektive docent Slimane givit in lämnar erforderligt stöd för Telias påståenden. I dessa yttranden påstås endast att de sakkunnigas egna teoretiska utredningar visar att cellsamverkan under vissa förutsättningar kan uppgå till 11.3 db. Det framgår inte klart av yttrandena vilka dessa förutsättningar är. Telia påstår vidare (s. 3) att cellsamverkan och handoff gain kan finnas samtidigt. PTS bestrider påståendet. Explicit diversity gain och handoff gain kan visserligen finnas samtidigt. Som PTS angivit ovan är cellsamverkan inte en del i explicit diversity gain vilket Telia påstår. Telia har inte heller givit något stöd för att så skulle vara fallet. Enligt PTS uppfattning skall den basstationsdiversitet som kan finnas räknas in i handoff gain och inte i explicit diversity gain. Som PTS ovan angivit finns ingen fastställd definition av planeringsnivå i enlighet med Telias beskrivning. Det är emellertid ointressant vad Telia anger om vad bolaget utgått från. Vad som är intressant är om bolaget uppfyller PTS krav på täckning. PTS har funnit att så inte är fallet. 2.2 Cellsamverkan och PTS definition av täckning Detta avsnitt har behandlats under 1.1.1 Telia har använt en egen definition av täckning s. 1 ff., se PTS yttrande 2001-04-23. Telia gör gällande att bolaget skall tillgodoräknas en effekt av cellsamverkan, att effekten av cellsamverkan är allmänt känd och att den uppgår till värden på 11,3 db eller mer. Telia gör även gällande att cellsamverkan inte är detsamma som handoff gain. PTS bestrider att Telia skall tillgodoräknas en effekt av cellsamverkan utöver den marginal om 3dB som myndigheten tillåtit. PTS bestrider att cellsamverkan (annat än basstationsdiversitet) är allmänt känd. PTS bestrider att

3 basstationsdiversiteten uppgår till värden på 11,3 db eller mer. I vart fall har Telia först i och med överklagandet yrkat på dessa extra 11,3 db. Enligt PTS mening är cellsamverkan, i den betydelse Telia ger den, att betrakta som basstationsdiviersitet. Hard handoff gain är basstationsdiversitet. Trots att PTS vid upprepade tillfällen, se bilaga 2 och 3, efterfrågat alla parametrar vid beräkningarna har Telia inte angivit någon cellsamverkanseffekt utöver 5 db i handoff gain. Inte heller någon av de övriga sökande har i ansökan eller kompletteringarna velat tillgodoräkna sig någon cellsamverkanseffekt utöver handoff gain. De studier som finns tillgängliga visar att handoff gain kan uppgå till ca 5 db i heltäckande nät. PTS har tillgodoräknat Telia, liksom övriga sökande, en marginal om 3 db att motsvara i huvudsak effekten av handoff-gain. Orsaken till att Telia inte tillgodoräknats yrkade 5 db är att bolagets nät inte är heltäckande. Professor Pertti Vainikainen stöder PTS bedömning att 3 db är rimligt, se bil. 1. Först i överklagandet anger Telia att bolaget skall tillgodoräknas en cellsamverkanseffekt som överstiger den i ansökan och kompletteringar angivna 5 db i handoff gain. I bilaga 16 till överklagandet (2001-01-08) anges att denna cellsamverkanseffekt kan uppgå till mer än 7 db. I bifogad länkbudget uppges värden för samverkan mellan celler till mellan 4,62 db och 5,79 db. I nu aktuellt yttrande med bilagor påstås att en effekt om 11,3 db skall tillgodoräknas bolaget utöver den tidigare angivna handoff gain. Såvitt PTS kan förstå är detta en efterhandskonstruktion för att dölja att Telia inte når upp till erforderliga signalnivåer för att möta bolagets utfästelser om täckning. Definition av fältstyrkekravet Definitionen av när ett område skall anses vara täckt har fastställts av PTS för att myndigheten skall kunna utvärdera de sökandes utfästelser utifrån samma förutsättningar. Utfästelserna skall således baseras på PTS definition. PTS definition på täckning är entydig vilket bekräftas av såväl professor Öhrviks som professor Vainikainens yttranden. Härtill kommer att nio av tio sökande synes ha tolkat PTS definition av täckning korrekt. Telia hävdar att bolagets definition är densamma som PTS. Till skillnad mot Telia har emellertid inte PTS i kravet inkluderat varken en fädningsmarginal och en cellsamverkanseffekt uppgående till samma värde. PTS har kontrollerat om Telia täcker det bolaget utfäst sig att täcka. Denna kontroll har skett utifrån den definition på täckning som PTS angivit. Eftersom inte Telia förmått visa att bolaget täcker den yta bolaget utfäst sig att täcka har PTS underkänt Telia vid tillståndsprövningen. Av den täckningskarta som Telia lämnat in framgår det tydligt att Telias nät inte är heltäckande varför flera basstationer inte har full effekt av cellsamverkan (oavsett hur denna definieras). Även om basstationsdiversitet under vissa ytterst begränsade förutsättningar skulle kunna uppgå till 11,3 db bestrider PTS att Telia

4 generellt skall få tillgodoräkna sig en sådan effekt eftersom en förutsättning för att effekten överhuvudtaget skall uppstå är att nätet är heltäckande. Det skulle således vara direkt felaktigt av PTS att tillgodoräkna Telia en basstationsdiversitet om 11,3 (eller 5) db. Telias definition på täckning innebär bl.a. att samtliga celler som inte har full effekt av basstationsdiversitet (av Telia benämnt cellsamverkan) inte heller når upp till PTS krav på signalnivå. Basstationsdiversitet (av Telia benämnt cellsamverkan) Begreppen handover gain, handoff gain, basstationsdiversitetsvinst och makrodiversitetsvinst är samma sak (även om man i vissa fall inte erhåller handoff gain). Med basstationsdiversitet avses att signalen från olika basstationer kan tas emot i en och samma terminal. I det enkla fallet som kallas hard handoff gain väljs den starkaste signalen från de basstationer som når mottagaren. I ett mer avancerat fall, exempelvis UMTS, finns möjligheten att inte bara välja den starkaste signalen utan att även ta emot flera signaler och kombinera dessa till en starkare signal, vilket kallas soft handoff gain. Av naturliga skäl blir därför värdet på soft handoff gain högre än hard handoff gain i icke kapacitetsbegränsade områden. Skillnaden ligger på ca 0,5-1 db, vilket verifierats av Ericsson, se Ericsson, IEEE Vehicular Technology Conference 1995, bilaga 6. Ericssons nu nämnda dokument visar att ett rimligt värde för handoff gain i ett heltäckande nät uppgår till 4-5 db, vilket även stämmer med väl med det värde som Telia har använt i sin ansökan (5 db). I sin ansökan refererar Telia till dokumentet Evaluation Report for ETSI UMTS Terrestrial Radio Access (UTRA) ITU-R RTT Candidate. Detta dokument stöder att handoff gain i ett heltäckande nät uppgår till 5 db. Telias nät är emellertid inte heltäckande. Telia hävdar nu att det finns en effekt som heter cellsamverkan, vilket enligt Telia (yttrande 2001-03-23 s. 3) inte är detsamma som handoff gain. Telia hävdar att cellsamverkan skiljer sig så mycket från handoff gain att cellsamverkan till och med ska kunna adderas till handoff gain och ensamt uppgå till värden på mer än 11,3 db. PTS bestrider Telias påstående. Effekten av cellsamverkan är densamma som hard handoff gain enligt Telias OH-bild 14 och 16 (visad under sakframställan). I Telias yttrande 2001-03-23 s. 7 har cellsamverkan översatts till basstationsdiversitet (yttrandet refererar till professor Öhrviks utlåtande). I samma yttrande (2001-03-23 s. 1) likställer Telia begreppet cellsamverkan med bl.a. cell diversity gain. Professor Zanders anger i sitt yttrande Telias begrepp cellsamverkan, i den mening som Telia avser, (dvs s.k. makrodiversitet). Professor Zander jämställer således Telias cellsamverkan med makrodiversitet.

5 Mot denna bakgrund måste rimligen begreppet cellsamverkan tolkas så att det är detsamma som basstationsdiversitet som är liktydigt med makrodiversitet och hard handoff gain. I yttrande 010323 s. 1 är Telia tvetydig i sin definition av begreppet. Telia anger att cellsamverkan är lika med celldiversitet (som rimligtvis inte kan betyda något annat än basstationsdiversitet). Samtidigt anger Telia att det är lika med explicit diversity gain. Vad Telia anser ingå i explicit diversity gain anges inte. Begreppet cellsamverkan eller värdet 11,3 db för en sådan effekt är inte omnämnt under ansökningsprocessen varken i Telias ansökan eller i svar till PTS kompletterande frågor där uppgifter om hela beräkningskedjan efterfrågades, se bilaga 2-3. Telia har i kompletteringar 2000-10-26 uppgivit att För att uppskatta det antal siter som behövs för att kunna uppfylla Telias utfästelser om yttäckning enligt förutsättningarna i vägledningen för sökande punkt 5.1, beräknades först cellradien utifrån länkbudgeten i tabell G.1 och vågutbrednings modellen i avsnitt G1.1 i Telias tillståndsansökan. I tabell G.1 finns en länkbudget för pilotsignalen som Telia anger resulterar i PTS krav på 58 dbuv/m. I länkbudgeten är bl.a. 5 db handoff gain inkluderad. Begreppet cellsamverkan finns inte med i denna beräkning trots att slutsumman anges vara den av PTS krävda nivån 58 dbuv/m/5 MHz. Första gången begreppet cellsamverkan omnämns av Telia är i bilaga 16 till överklagandet där Telia skriver Efter det att PTS meddelat sitt beslut har det framkommit att PTS inte avsett att fädningsmarginalen skulle inkluderas i 58 dbuv/m/5 MHz. I sådant fall kan fädningsmarginalen dock kvittas mot en effekt som kallas cellsamverkan. Detta uttalande kan av PTS inte tolkas på annat sätt än att de uppgifter Telia nu lämnar om cellsamverkan och 11,3 db är en efterhandskonstruktion. I samma dokument finns en länkbudget där begreppet förekommer och då med värdet 5,56 5,79 db. Handoff gain finns ej med i denna länkbudget. I de rapporter som tagits fram av professor Zander och docent Slimane framhålls att med vissa förutsättningar kan teoretiskt visas att makrodiversitetsvinster kan uppgå till 11,3 db. I dessa utredningar är inte samtliga förutsättningar och beräkningsförfaranden redovisade varför resultaten inte kan kommenteras i detalj. I alla händelser visar studierna endast vad som under vissa förutsättningar är möjligt, inte vad som beskrivits under ansökningsprocessen. PTS har tidigare uttalat att basstationsdiversitet ska beaktas fullt ut i heltäckande nät. Det nät som Telia och de andra nio sökande har presenterat är inte

6 heltäckande. PTS vidhåller därför att denna effekt inte ska tas upp till fullo. En viss effekt av basstationsdiversitet har PTS beaktat genom en marginal på 3 db vid utvärderingen av pilotsignalens nivåer. Att denna bedömning är rimlig verifieras av professor Vainikainen: Thus the practice followed in the evaluation to include the hand-off gain into the margin of 3 db is reasonable (se bilaga 1). Skulle de sökandes nät ha varit heltäckande skulle PTS ha tagit med den fulla effekten av cellsamverkan och då använt de värde som de sökande lämnat beträffande hand off gain. Samtliga sökande har lämnat denna uppgift och uppgivit värden på mellan 0 db och 5 db beroende på miljötyp. Ingen sökande har uppgivit någon annan effekt av basstationsdiversitet såsom t.ex. begreppet cellsamverkan. När Telia nu hävdar att en cellsamverkanseffekt på 11,3 db borde ha inkluderats i beräkningarna innebär det att Telia inför nya uppgifter som inte har lämnats under ansökningsprocessen. Storleken på denna effekt är dessutom orimlig i förhållande till övriga uppgifter Telia lämnat i ansökan såsom handoff gain och det inlämnade kartmaterialet. Telias förklaringar på vad cellsamverkan är kan inte tolkas på annat sätt än att det är detsamma som handoff gain, vilken av Telia i ansökan uppgivits till 5 db. Telia har inte refererat till någon publicerad litteratur där Telias begrepp cellsamverkan finns med. Inte heller till litteratur där resultatet av denna effekt anges kunna uppgå till 11,3 db eller mer, förutom de studier som färdigställts i mars 2001. Än mindre till litteratur som styrker att cellsamverkan med en effekt på 11,3 db eller mer skulle vara en självklar komponent i den typ av beräkningar som har utförts och att uppgiften är så självklar att den inte ens behöver meddelas PTS trots PTS uttryckliga förfrågan 2.3 Diskussion om inledande och fördjupad prövning PTS hänvisar i detta avsnitt i första hand till vad som angivits i yttrandet, avsnitt 1.1.1 s. 2. Inledande prövning PTS har i den inledande prövningen kontrollerat om Telias planer innebär att Telia kan täcka den yta Telia utfäst sig att täcka. Beräkningarna visade att så inte var fallet. Som angivits i yttrandet, avsnitt 1.1.1 s. 2, kan de uppgifter Telia lämnat inte rimligen tolkas på annat sätt än att Telias beräkningar avser utfästelsen och inte andra nivåer som kan hänföra sig till fråga V112. Fördjupad prövning PTS har i sin bedömning funnit att Telia inte förmår täcka den yta bolaget utfäst sig att täcka. För utgången i målet saknar det betydelse om Telia underkänts i den inledanden prövningen eller i den fördjupade. PTS bestrider således att Telia uppfyller kravet i den fördjupade prövningen. Signalnivån i Telias nät uppgår inte

7 till 58 dbµv/m/5mhz som PTS krävt utan knappt 47 dbµv/m/5mhz i glesbygd och ännu lägre i förortsmiljö. Telia hänvisar i sin bilaga till professor Öhrviks fråga skall diversitetsvinsten inkluderas? PTS har inte funnit skäl att fråga Telia eftersom PTS har tillåtit en marginal om 3dB för framförallt diversitetsvinsten. Varför Telia inte har fått tillgodoräkna sig den yrkade 5 db har PTS angivit ovan och i myndighetens yttrande 2001-03-12. Telia anger vidare att Vid beräkning av erforderliga planeringsnivåer har alla tillämpliga marginaler såsom fädningsmarginal och hand off gain beaktats. Yttrandet är märkligt mot bakgrund av att Telia anför att hand off gain inte ska beaktas i pilotberäkningarna utan istället cellsamverkan. Vidare anger Telia att Det bör noteras att Telia inte har nyttjat vinst p.g.a. cellsamverkan i den inledande prövningen även om denna vinst i vissa fall är relevant. Logiken i Telias resonemang är oklar. Telia anför vidare att Telia har använt sig av 5 db hand off gain. Detta har för avkodning av pilotkanalen gett en planeringsnivå på 58 dbuv/m/5mhz relativt närmaste bas. Det är för PTS oklart vad Telia avser med yttrandet. 2.4 Nominell cellplan och detaljerad plan Telia anger att nominella täckningskartor innehåller täckningshål som PTS bort inse kommer att försvinna i den detaljerade cellplanen. PTS utgår från att Telias karta som indikerar utfäst täckning kan förväntas bli modifierad vid detaljplaneringen. PTS utgår emellertid inte ifrån att modifieringen får till följd att en väsentligen större yta täcks, vilket krävs om luckor i täckning skall försvinna. Den större täckningsyta som detaljplaneringen medför har redan Telia tillgodoräknat sig genom ett lägre värde på faktorn A0 i utbredningsmodellen i enlighet med vad Telia angivit i bil. 16 till bolagets överklagande. Den indikerande kartan kan inte förväntas bli nämnvärt förändrad när det gäller total täckningsyta. För att få en heltäckande yta krävs större celler. En sådan förändring skulle medföra att felet i beräkningarna såvitt avser signalnivåer kommer att öka i motsvarande utsträckning. 2.5 Effektiv masthöjd och medelmasthöjd I föreläggande daterad 2000-10-24 har PTS begärt in uppgift beträffande beräkning av cellradier. Telia har i sitt svar angivit att den effektiva masthöjden är 40 meter, jfr aktbil. 25. Detta värde har PTS använt i beräkningarna. PTS har således använt de uppgifter Telia lämnat i sin ansökan. I sin rapport ifrågasatte professor Öhrvik om den effektiva masthöjden skulle vara 35 eller 40 meter. Eftersom PTS använt värdet 40 m (det mest gynnsamma för Telia) saknades det anledning att ställa kompletterande frågor till Telia.

8 3 Telias bemötanden av PTS yttrande 3.1 PTS materiella regler i förhållande till telelagen 3.1.2 När skall utfästelsen bedömas? Frågan har behandlats i yttrandet, avsnitt 1.1.1. s. 1 och 2. 3.1.3 Referensmodellen PTS har använt Telias utbredningsmodell vid verifiering av Telias beräkningar, se exempelvis beräkningarna, PTS ärende 00-18198 aktbil. 2. PTS har vidare använt den av PTS angivna definitionen av täckning för att kontrollera om Telia täcker den yta Telia utfäst sig att täcka. PTS vitsordar således att myndigheten inte har använt Telias beräkningsförfarande eller definitioner vid sin bedömning av Telias ansökan. Telia påstår att PTS själva har konstruerat referensmodellen och att den saknar vetenskaplig grund. PTS bestrider påståendet. Frågan behandlas i nu ingivet yttrande, avsnitt 1.2 s. 6 f. 3.2 Tekniska frågor m.m. 3.2.1 Fädningsmarginalens inkluderande Telia hävdar att fädningsmarginalen dragits av en extra gång samt att Telia utgått från att det värde PTS angivit är en planeringsnivå. PTS har angivit att pilotsignalen skall kunna uppmätas till 58 dbµv/m/5mhz med 95% ytsannolikhet inom täckningsområdet. PTS har endast verifierat att den föreskrivna nivån kan uppnås. Vid dessa beräkningar har fädningsmarginalen dragits bort endast en gång vilket också framgår av beräkningarna i PTS ärende 00-18198 aktbil. 2. PTS krav på täckning är entydigt. Detta har verifierats av professorerna Öhrvik och Vainikainen (se deras respektive yttrande). Det bör framhållas att PTS krav på täckning inte har ifrågasatts av andra sökande än Telia. Telia hänvisar till en tidningsartikel (Dagens Industri, torsdag 18 januari 2001) där Urban Landmark refereras ha påstått att kravet på täckning var otydligt. Detta påstående är taget ur sitt sammanhang. Det Urban Landmark talade om var uppföljningen av utfästelserna och att detta var oklart innan förtydliganden gjordes i Frågor och svar. Detta framgår uttryckligen vid läsning av hela artikeln. Av artikeln framgår vidare uttryckligen att Mäkitalo anger att Telia hade behövt upp till tre gånger så många basstationer i sitt nät för att möta PTS krav på täckning under förutsättning att alla övriga variabler varit oförändrade.

9 I artikeln anges att om Telia i stället använt sig av PTS sätt att definiera kraven, men i övrigt använt samma värden som angivits i ansökan, hade Telia behövt avsevärt fler basstationer. Då hade Telia behövt tre gånger fler basstationer, säger Urban Landmark, radiotekniker på PTS Östen Mäkitalo, strategichef på Telia Mobile, instämmer i den slutsatsen, om förutsättningen är att Telia inte kunde ändra några andra parametrar i sin ansökan. Ja med den begränsningen kan det nog handla om tre gånger fler basstationer och en helt annan affärsmodell säger han. 3.2.2 Täckning av befolkningsrutor SCB har delat in landet i rutor där antalet personer inom varje ruta är känt. Exakt var inom varje ruta som dessa personer är bosatta framgår inte av SCB:s rutstatistik. En sökande som anser sig ha täckt en ruta först när hela rutan är täckt har därigenom säkerställt att den uppgivna befolkningen verkligen är täckt. Detta är fallet beträffande de sökande som PTS har tilldelat en licens. Telia har dock tillgodoräknat sig hela rutans befolkning även om endast en liten del av den aktuella rutan är täckt. Därmed kan man inte förutsätta att befolkningen i dessa rutor har täckning. Telia måste istället förlita sig på att en detaljplanering löser problemet så att samtliga boende inom rutan trots allt erhåller täckning. Att Telia kommer att lösa detta problem har inte visats i ansökan varför PTS påtalat denna brist. 3.2.3 Geografisk täckning Frågan om Telias geografiska täckning har behandlats i yttrandet, avsnitt 1.1.2 s. 3, vartill hänvisas. 3.2.4 Bithastighet PTS hänvisar till vad myndigheten anfört i yttrande 2001-03-12. 3.2.5 Mast och antennhöjd PTS hänvisar till vad som angivits ovan. 3.2.6 Cellsamverkan PTS hänvisar till vad som angivits ovan.