UTLÅTANDE EFTER UTSTÄLLNING 2019-01-29 Detaljplan för del av fastigheten Gåsvik 1:5 i Väddö och Björkö-Arholma församling enligt ÄPBL Ks 09-1664.214 Sammanfattning Planen syftar till att pröva möjligheten att uppföra 17 bostadstomter på del av fastigheten Gåsvik 1:5. Avsikten är att skapa ett boende för familjer som önskar bosätta sig i landsbygdsmiljö. Förebilden är en bystruktur med stora tomter och förutom bostadshus finns utrymme för komplementbyggnader. Minst tomtstorlek varierar mellan 1 700 och 2 000 kvm. Största sammanlagda byggnadsarea är 300 m² för att medge viss verksamhet inom den egna fastigheten. Länsstyrelsen yttrade sig över samrådsförslaget i februari 2015. Synpunkter framfördes då bl.a. kring eventuell påverkan på närliggande Natura 2000-område, riksintresse för naturvården, miljökvalitetsnormer för vatten, geoteknik, trafik och säkerhet samt bebyggelseutveckling och överrensstämmelse med översiktsplanen. Länsstyrelsen vidhåller ännu synpunkterna från samrådet att de inte delar kommunens bedömning att planförslaget ligger inom det utvecklingstråk med goda pendlingsmöjligheter som kommunen hänvisar till. Länsstyrelsen bedömer, under nu kända förhållanden, att föreslagen utformning av planen innebär att det finns risk att miljökvalitetsnormer enligt 5 kap. miljöbalken för vatten inte följs. Om dessa problem kvarstår vid ett antagande kan Länsstyrelsen komma att ta upp planen för prövning enligt 12 kap. 1 ÄPBL. Planen kan då komma att upphävas enligt 12 kap. 3. Trafikförvaltningen avråder en planläggning av bostäder i detta läge med hänvisning till att det bör gå att skapa möjligheter för nya bostäder på landsbygden i anslutning till befintliga tätorter och stråk med god tillgänglighet till kollektivtrafik. POSTADRESS Box 800, 761 28 Norrtälje Kommunstyrelsekontoret BESÖKSADRESS Estunavägen 14 KONTAKT 0176-710 00 plan@norrtalje.se www.norrtalje.se
Detaljplaneförslaget är upprättat med normalt planförfarande enligt 5 kap. plan- och bygglagen (1987:10), ÄPBL. Kommunen har gjort en bedömning att planens påverkan är av sådan omfattning att den inte kan anses betydande och att därför inte någon miljöbedömning är behövlig. Miljöfrågor har behandlats i det ordinarie planarbetet och redovisats i planbeskrivningen. Med anledning av inkomna synpunkter föreslås följande förändringar/kompletteringar av planförslaget: - Dagvattenutredning har reviderats, senaste rev. 2019-01-29. - För att säkerställa att vattenföring i avrinningsvägar fungerar, markeras dikeområde inom kvartersmark för bostäder som mark som inte får bebyggas (g6). - Planbestämmelse under rubriken Ändrad lovplikt revideras. - Planbestämmelse inom användningsområdet (B) bostäder preciserar att planen tillåter endast friliggande enbostadshus. - Planbestämmelse d (minsta tillåtna tomtstorlek) varierar mellan minst 1 700 och 2 000 kvm, vilket innebär att max 17 nya enbostadshus kan uppföras. - Planbestämmelse g (marken för gemensamhetsanläggningar) preciseras med ändamålet (g1-g6). - Plankartans och grundkartans läsbarhet har åtgärdats. SYNPUNKTER OCH BEMÖTANDE Planförslaget, som upprättats av Sweco arkitekter, i samråd med Kommunstyrelsekontoret, har varit utställt under tiden 2017-11-20 t.o.m. 2017-12-11. Brev med information om utställningen och var planhandlingar finns tillgängliga har skickats till berörda fastighetsägare och kommunala nämnder. Planhandlingar har funnits tillgängliga på kommunens webbplats norrtalje.se. 6 yttranden har inkommit, av vilka 1 är utan erinran, nämligen från: Vattenfall Eldistribution AB Övriga 5 yttranden sammanfattas nedan med Kommunstyrelsekontorets kommentarer:
1. Länsstyrelsen Miljökvalitetsnormer för vatten För att bedöma planens påverkan på miljökvalitetsnormerna för vatten behöver, utöver föroreningar från dagvatten, även påverkan från enskilda avlopp beaktas. Planområdet ligger nära ett vattendrag och därför finns risk för att markbaserad rening av toalettavloppsvatten innebär ökade utsläpp av näringsämnen till recipienten. Dagvattenutredningen visar att flödet kommer att öka. Dock är utredningen oklar i dessa delar eftersom det finns olika resultat presenterade. Det framgår inte vad dessa skillnader beror på. Av dagvattenutredningen framgår inte om en klimatfaktor har tillämpats, vilket behöver göras. För framtida flöden, ska en klimatfaktor på ca 1,25 användas. I och med en ökad hårdgörningsgrad och med ny markanvändning kommer även föroreningshalten i dagvattnet öka, vilket troligtvis innebär en ökad förorenings-belastning på recipienten. Den ekologiska statusen för Bodaån är god. Genomförandet av planen får inte bidra till en försämring till måttlig status. Ökade utsläpp både från dagvatten och från enskilda avlopp innebär troligtvis en negativ påverkan på recipienten. Vid bygge av en bro över Kvarnån måste det säkerställas att denna inte medför ett vandringshinder eller på annat sätt påverkar någon av de hydromorfologiska kvalitetsfaktorerna. Vägledning för enskilda avlopp, med hänsyn till MKN vatten För MKN vatten kan det vara viktigt med bra avloppslösningar inom området. Länsstyrelsen bedömer att planförslaget troligtvis skulle förbättras genom att hanteringen av enskilda avlopp anpassades för att följa den strategi som finns inom länets regionala miljö- och samhällsbyggnadsdialog, Strategin för Ingen övergödning. Detaljplanen ligger inom strategins åtgärdsområde A och planen skulle med fördel kunna anpassas för att bättre följa strategin bl.a. med hänsyn till utsläpp till vatten, belastning på reningsverk och ökad återanvändning av avloppets växtnäringsämnen. Den VA-utredning som tagits fram bör därför kompletteras med en utredning av alternativa lösningar som bättre tillgodoser moderna krav på resurseffektivitet, minskade utsläpp till vatten och kretslopp av näringsämnen och därefter bör viktiga delar implementeras i planbeskrivningen. KOMMENTAR: Dagvattenutredning har reviderats 2019-01-29 enligt Länsstyrelsens synpunkter.
Dagvatten förs i öppna vägdiken och stendiken med möjlighet att infiltrera till närliggande mark. Genom att låta dagvatten infiltrera till sandmarken i en fördröjningsdamm i Bodaåns dalgång kommer endast en liten del av dagvatten som inte renats i marken föras ut i Bodaån. Dagvattenflödet ut från planområdet beräknas inte öka vid 1 års regn. 10 års regn har möjlighet att utjämnas i fördröjningsdammen och att därefter svämma över till Bodaån. Dagvattenflödet ut från planområdet beräknas inte öka vid 1 års regn. 10 års regn har möjlighet att utjämnas i fördröjningsdammen och att därefter svämma över till Bodaån. Dagvatten som lämnar planområdet kommer att ha låg föroreningsgrad beroende på att ytor kommer att tvättas från föroreningar under regnets första fas och vattnet till stor del därefter renas genom sandlager i Bodaåns dalgång och i dammen som kommer att binda och sedimentera föroreningar innan vattnet svämmar över genom öppna diken till Bodaån. Fångdammen är stor och har därmed hög sedimenteringsförmåga. Mjukmassorna som frigörs vid grävning av dammen utgörs av sand. Massorna kommer att användas vid markplanering av området och därmed bidra till rening. Föroreningshalterna från vägar och andra hårdgjorda ytor i området är låga. Halterna kommer att sjunka ytterligare via sedimentering i översilningsytor och fångdamm. Planen bedöms inte ha någon miljöpåverkan ur MKN synpunkt. Ökning av föroreningar kan anses marginell. Tillstånd, enligt 7 kap 28 a Miljöbalken (MB), och 4 kap 8 MB har sökts hos länsstyrelsen i Stockholm och beviljats enligt beslut 2016-07-01. Angående avloppsfrågan vill kommunen påpeka att den utredning av alternativa lösningar som länsstyrelsen föreslagit ska genomföras redan har utförts i ett tidigt skede i planarbetet. En sådan utredning togs fram i programskedet och utifrån detta valdes den avloppslösning som redovisats i utställningshandlingarna. Bygg- och miljökontoret anser att den valda lösningen faktiskt är kretsloppsanpassad eftersom den innebär att använt kalkmineral från fosforfällan kan användas som näringstillskott på brukad åkermark. 2. Trafikverket
Trafikverket yttrar sig i egenskap av väghållare för väg 1146 samt som ansvarig för trafikslagsövergripande och långsiktig planering av det samlade transportsystemet inom regionen. Åtgärder i den statliga transportinfrastrukturen, vilka erfordras för planens genomförande, ska regleras i avtal mellan kommunen och Trafikverket innan planen antas. Avtalet ska reglera finansiering och genomförande. Trafikverket har ingen möjlighet att bekosta eventuella åtgärder. KOMMENTAR: Trafikverket har i ett mail 2018-11-05 meddelat att i och med att befintlig väganslutning har bedömts okej utan åtgärder, uppstår inget behov av avtal. Vidare i mejlet så säger Trafikverket att när det gäller gånganslutning till väg 1146 så ska det ske genom ansökning om tillstånd utifrån 43 väglagen så inte heller där blir det ett avtal. Trafikverket tar inte formellt ställning till gånganslutning nu utan det sker i samband med ansökan om tillstånd, efter att detaljplanen har vunnit laga kraft. 3. Trafikförvaltningen Trafikförvaltningen framförde i samrådsyttrande synpunkter gällande lokalisering av området. Planläggning av bostäder i det aktuella området riskerar att medföra ökad biltrafik och ökat bilberoende snarare än att bidra till ökat underlag för kollektivtrafikresande. I samrådsredogörelsen skriver Norrtälje kommun att kommunen fortsatt behöver ta hänsyn till att många kommuninvånare bor på landsbygden och fortsättningsvis kommer göra så. Med hänvisning till detta anser kommunen att bilen är en förutsättning för sådan bebyggelse och att istället planera för ett hållbart resande genom att möjliggöra för så kort resa som möjligt med bil för att byta till kollektivtrafik. Trafikförvaltningen anser dock fortsatt att lokalisering av större bebyggelsegrupper bör ske i anslutning till befintliga tätorter och stråk med tillgång till god kollektivtrafik i enlighet med kommunens översiktsplan. Trafikförvaltningen avråder en planläggning av bostäder i detta läge med hänvisning till att det bör gå att skapa möjligheter för nya bostäder på landsbygden i anslutning till befintliga tätorter och stråk med god tillgänglighet till kollektivtrafik. KOMMENTAR: Norrtälje kommun är till stora delar en landsbygdskommun. Lokalisering av nya bostäder kan därför inte alltid ske i kollektivtrafiknära lägen, i jämförelse med Stockholms län i övrigt. Därför ser kommunen positivt på en tillväxt även i dessa
områden. Den tänkta bostadsbebyggelsen är avsedd att tillgodose en efterfrågan på boende i landsbygdsmiljö med möjlighet till viss verksamhet, som oftast inte kan medges i normal tätortsbebyggelse. Avsteget från riktlinjerna i kommunens översiktsplan beträffande målet att ny bebyggelse ska lokaliseras i anslutning till befintlig basservice, får tolkas som den politiska majoritetens vilja, att i detta läge tillgodose även denna form av boende. Bilberoendet blir ett nödvändigt ont men kommunen jobbar aktivt med att minimera den så långt som möjligt. 4. Lantmäteriet Markreservat Inom området för planbestämmelsen E3 finns även en g- bestämmelse utlagt, av vilken orsak har man valt att göra så? I sådant fall bör g-bestämmelse även läggas till vid bestämmelserna E1 och E4 som också ska vara gemensamma. För att det ska bli tydligare vilka gemensamhetsanläggningar som kan komma att bildas kan fler planbestämmelser (t.ex. g1, g2 osv.) användas och ändamål för dessa kan även anges i plankartan och planbestämmelserna. Plankarta Bestämmelsen v2 bör ändras till v1 eftersom det bara finns en v- bestämmelse. Gräns som skiljer u-/g-området och n1-/g-området saknas. KOMMENTAR: E2-E4 är gemensamhetsanläggningar. Plankarta revideras utifrån detta och ändamålet för gemensamhetsanläggningar preciseras. E1 är område för transformatorstation. Gemensamhetsanläggningarna ska förvaltas av en samfällighetsförening, tydliggörs i genomförandebeskrivning. Bestämmelsen v2 ändras till v1. Gräns mellan u-/g-området och n1-/g- området ritas in. 5. Bygg- och miljönämnden Bygg- och miljönämnden anser att följande kompletteringar och ändringar bör göras innan planens antagande: - Ordet suterrängvåning bör strykas i planbestämmelserna, då begreppet inte förekommer i någon författning som gäller plan-
och bygglagen. Området i norra delen av plankartan är mycket brant, medan området i mitten av plankartan är nästan intill helt plant vilket kan innebära problem vid bygglovgivning. - Under rubriken Ändrad lovplikt i planbestämmelserna anges att Bygglov får inte ges för ändrad markanvändning förrän anläggning för dricks-, spill och dagvatten har anordnas. Planbestämmelsen är olämpligt eftersom markanvändningen inta har varit reglerad tidigare. - Utformning av planbestämmelserna möjliggör även för flerbostadshus. - Med föreslagna planbestämmelser att minsta tomtstorlek är 1 700 kvm är andelen fastigheter som går att stycka av 21, istället för de 17 fastigheter på 2 000 kvm som är illustrerade och med i beskrivningen. Om fler fastigheter än 17 ska bildas innebär det att kapaciteten på områdets Va-anläggningar måste uppgraderas till det faktiska behovet. - Tomten i mitten av området, grönmarkerad tomt i yttranden, ligger i frånfall och kommer att få pumpa upp sitt avloppsvatten till den gemensamma avloppsanläggningen om tomten inte fylls upp med 2 meter. Genom ett u-område norrut till närmaste väg skulle självfall på ledningen för slamavskilt avloppsvatten kunna ordnas i hela området ner till ån (område E2). Med nuvarande utformning måste västra sidan av planområdet pumpa upp slamavskilt vatten med upp till 12-14 höjdmeter. Istället kan denna ledning få gå utmed gamla vägen som delvis ligger utanför planområdets norra gräns. Övrigt Exploatören bör upplysas om följande: - Det är enligt miljöbalken (1998:808) anmälningspliktigt att anordna en dagvattenanläggning för ett planlagt område av aktuell typ. Anmälan ska lämnas till Bygg- och miljönämnden senast 6 veckor innan anläggningsarbetena påbörjas. - Områdets avloppshantering planeras att lösas genom att respektive fastighet förses med egna slamavskiljare och därefter pumpas avloppsvattnet till gemensam reningsanläggning. Tillstånd krävs enligt miljöbalken för att anordna avloppsanläggningen och en ansökan ska därför inlämnas till Bygg- och miljönämnden i god tid innan arbetena avses att påbörjas. - Observera att uttag av grundvatten kan vara en tillståndspliktig vattenverksamhet enligt miljöbalken, då det inte rör sig om vattentäkt för enbart en- eller tvåfamiljsfastighet. Verksamhetsutövaren bör därför stämma av frågan med länsstyrelsen som tillsynsmyndighet för vattenverksamheten.
KOMMENTAR: Enligt Boverket är information om suterränghus möjliga att använda om marken är starkt sluttande och det av olika skäl inte är lämpligt att tillåta större schaktningar eller utfyllnader (information om suterränghus är angivet som utformningsbestämmelse). Planbestämmelse under rubriken Ändrad lovplikt revideras. Planbestämmelse inom användningsområdet (B) bostäder preciserar att planen tillåter endast friliggande enbostadshus. Minsta tillåtna tomtstorlek varierar mellan minst 1 700 och 2 000 kvm, vilket innebär att max 17 nya enbostadshus kan uppföras. Angående tomten i mitten av området är tanken att man pumpar avloppsvattnet från tomten. Höjdskillnaden över berget är högsta punkt max 6 meter över tomt varför utredaren inte ser några problem att pumpa avloppsvattnet. Man skulle om man ville gå även norr om fastighet. Övriga punkter noteras. KOMMUNSTYRELSEKONTORET Olivera Boljanovic 1:e Planarkitekt