Hälsoinnovation i Halland

Relevanta dokument
Livsmedelssektorn i Halland

Skogs- och träindustrin i Halland

Uppföljning Tillväxtstrategi Halland

Hallands näringsliv. Källa: SCB och Bisnode

Skogs- och träindustrin Halland

ANALYS AV NÄRINGSLIVET I HALLANDS LÄN

Arbetsmarknadsläget i Hallands län december månad 2015

ANALYS AV BESÖKSNÄRINGEN I UPPSALA KOMMUN Magnus Johansson Jan Fineman Mina Mashouri

STUDIE AV NÄRINGSLIVET I JÖNKÖPINGS LÄN Anna Löfmarck och Håkan Wolgast

Arbetsmarknadsläget i Hallands län december månad 2014

Upplevelsenäringen i Halland. Nuläge och utveckling

Uppföljning Tillväxtstrategi Halland

Analys av näringslivet i Örebro kommun

SAMMANFATTNING AV NÄRINGSLIVSANALYS FÖR REGION HALLAND

Arbetsmarknadsläget i Hallands län februari månad 2015

ARBETSKRAFTENS UTBILDNING ÅR 2000 OCH 2020

Perspektiv Helsingborg

Mer information om arbetsmarknadsläget i Blekinge län i slutet av november månad 2013

Uppföljning Tillväxtstrategi Halland 2016

EFFEKTMÄTNING AV KLUSTER MED SIMPLERMETODEN

Mål och budget 2014 och planunderlag

StatistikInfo. Västerås arbetsmarknad år 2013 Arbetstillfällen och förvärvsarbete

UTVECKLING GÄVLEBORG

Regionalt handlingsprogram för besöksnäring och turism för Örebroregionen

Välkommen till Kungsbacka

Störst andel högutbildade i växande branscher

Hallands Arkivförbund Bilaga 0 : 1 - Representativitet - Beräknat arkivunderskott per kommun utifrån folkmängd

Simpler Branschanalys

Utlandsföddas företagande i Sverige

Mer information om arbetsmarknadsläget i Jönköpings län, september 2015

Planering 800 nya jobb i Umeå under 2011!

Arbetsmarknadsläget februari 2015 Skåne län

Arbetsmarknadsstatistik för Norrköping 2011

Katrineholm. Hur har det gått i Sörmland? års redovisning av länets Lissabonindikatorer

KONJUNKTURLÄGE VÄSTERBOTTEN

Mer information om arbetsmarknadsläget i Jönköpings län, augusti 2015

INVEST HALLAND EN KÄLLA AV AFFÄRSMÖJLIGHETER

Hallands arbetsmarknad. Källa: SCB

Nyföretagande. Fördelade på industri- respektive tjänstenäringar för vissa kommunområden i Skåne län* Per invånare i ålder år.

Utvecklingen i. Tranemo kommun - indikatorer 2011

Näringslivsanalys Hallands län

Arbetsmarknadsläget i Kalmar län oktober 2015

PROGNOS våren Arbetsmarknadsutsikter Gävleborgs län

Framtidssektorer i Linnéområdet

Uppföljning Tillväxtstrategi Halland

En sammanfattning av Arbetsmarknadsutsikterna hösten 2015 Norrbottens län

Ekonomisk analys. Miljöekonomisk profil för vattendistriktet

Uppföljning Tillväxtstrategi Halland

ANALYS AV NÄRINGSLIVET I ÖREBRO KOMMUN Jan Fineman Håkan Wolgast Magnus Johansson

Betyg vårterminen 2015 årskurs 9 och likvärdig utbildning

Halvårsrapport - register för företag som utstationerar arbetstagare i Sverige. 1 januari - 30 juni Rapport 2014:7

3 Anmälan av inkomna och utgående skrivelser, protokoll m m. Förslag till beslut Hälso- och sjukvårdsstyrelsen noterar handlingarna till protokollet.

Utdrag ur godkänd Regional handlingsplan för landsbygdsprogrammet och havs- och fiskeriprogrammet

Förutsättningar för näringslivsutveckling i Mölndals stad Bilaga till Näringslivsprogram

PM- Företagande inom vård/omsorg

26 JANUARI 2016 FRÅGA DUA

Mer information om arbetsmarknadsläget i Jönköpings län, maj 2015

BEFOLKNING 5 GISLAVEDS KOMMUN

Tillväxt i Lidköping Tillväxt i lönesumma och företagande i Lidköping Åren och benchmarking med Grupp24 och Hela landet

KARTLÄGGNING AV KOMMUNALA YRKESUTBILDNINGAR FÖR VUXNA OCH YRKESHÖGSKOLAN

Stölder och annat svinn i svenska butiker. svenskhandel.se

Stockholmskonjunkturen Konjunkturläget 2015 kv1 Juni Photo: Henrik Trygg

turism handlingsprogram för örebroregionen

FASTIGHETSFÖRETAGARKLIMATET VARBERG

Stockholmskonjunkturen Konjunkturläget 2015 kv3 December Photo: Henrik Trygg

Konjunkturen i Södermanlands län. Konjunkturläget kv Juni 2015

Konjunkturen i Örebro län. Konjunkturläget kv Juni 2015

Revisionsrapport. Skyddad identitet Hallandsgemensam granskning. Halland, sammanfattning

Arbetsmarknadsläget i Dalarnas län i april 2015

Stockholmskonjunkturen Konjunkturläget 2015 kv4 Mars Photo: Henrik Trygg

Handlingsplan för hur skogsnäringen ska bli mer attraktiv för kvinnor

Konjunkturen i Uppsala län. Konjunkturläget kv Juni 2015

Arbetsmarknadsläget i Uppsala län september månad 2015

Sökande till yrkeshögskoleutbildningar Rapport 2015

Reglemente för lokal nämnd i Region Halland

Analys av näringslivet i Gnesta kommun

Konjunkturen i Södermanlands län. Konjunkturläget kv September 2015

Arbetsmarknadsläget i Stockholms län april 2016

Utveckling och tillväxt hos Famnas medlemmar

Här finns de flitigaste företagarna. Stefan Fölster Agnes Palinski Göran Wikner augusti, 2004

Stockholm lyfter Sverige men saknar behörighet

Inkvarteringsstatistik för Malmö

HANDELNS betydelse för Sverige

Solpromenad eller vargavinter så kan Dalarnas Näringsliv utvecklas

Skanskas Kontorsindex våren 2005

Arbetsmarknadsläget i Värmlands län januari månad 2016

Arbetsmarknadsläget i Hallands län januari månad 2016

Arbetsmarknadsrapport 2009 Kvartal

Trender och tendenser kring hur Gotland går mot jämställdhet eller ojämställdhet?

Mer information om arbetsmarknadsläget i Hallands län i slutet av september 2014

Arbetskraftflöden 2013

Datum Torsdag och fredagen oktober 2013 Tid Torsdag Plats: Tylebäck kursgård samt studiebesök på Söndrumsskolan, Halmstad

Analys av näringslivet i Kronobergs län

Innehållsförteckning

Yttrande över Socialstyrelsens förslag till föreskrifter om hem för vård eller boende

Motion om jobb åt unga och förbättrad matchning på arbetsmarknaden

Uppföljning av nystartsjobben

SAMMANFATTNING AV NÄRINGSLIVSANALYS FÖR REGION HALLAND

Arbetsmarknadsutsikterna 2014 och 2015 i Jämtlands län

Oförändrad total kommunalskatt i Norrköping år 2014.

Transkript:

Hälsoinnovation i Halland Ett statistiskt kunskapsunderlag Sysselsättning Utbildningsnivå Specialisering Geografisk lokalisering Ekonomisk utveckling Källa: SCB & SIMPLER (Bisnode) En Rapport från Region Halland

Hälsoinnovation i Halland 2008-2013 Hälsoteknik SNI 2007 Region Halland har under 2014 arbetat fram och antagit en Tillväxtstrategi för Halland 2014-2020. Bakom strategin ligger en omfattande process där många människor har mötts och samtalat om framtiden och tillväxtfrågor. Strategin bygger på tre hörnstenar; Hög attraktivitet, Stark konkurrenskraft och Fler i arbete. Tre halländska styrkeområden har identifierats i strategin; Hälsoinnovation, Grön Tillväxt och Besöksnäring. Ett regionalt styrkeområde är ett tematiskt område där det i regionen finns särskilt goda förutsättningar för utveckling och tillväxt. Tillverkning av hälsotekniska produkter 212000 Tillverkning av läkemedel 243300 Tillverkning av andra kallformade produkter av stål 310900 Tillverkning av andra möbler 321300 Tillverkning av bijouterier o.d 323000 Tillverkning av sportartiklar 325010 Tillverkning av medicinska och dentala instrument och tillbehör Handel med hälsotekniska produkter 464600 Partihandel med medicinsk utrustning och apoteksvaror 464990 Partihandel med övriga hushållsvaror 467690 Partihandel med övriga insatsvaror 472910 Specialiserad butikshandel med hälsokost 474100 Specialiserad butikshandel med datorer, programvara, data- och tv-spel IT, data och konsulttjänster 612000 Trådlös telekommunikation 620100 Dataprogrammering 620200 Datakonsultverksamhet 620900 Andra IT- och datatjänster 702200 Konsultverksamhet avseende företags organisation 711220 Teknisk konsultverksamhet inom industriteknik 721900 Annan naturvetenskaplig och teknisk forskning och utveckling 741010 Industri-/produktdesignverksamhet Vårdtjänster för hälsoteknik 855940 Personalutbildning Q Vård och omsorg, exklusive 88910, 88994, 88995 Hälsoteknik har varit ett utpekat tillväxtområde/styrkeområde sedan 2006 i Halland. Högskolan i Halmstad har varit en av de drivande aktörerna i arbetet och tvärvetenskap och samverkan mellan det offentliga och näringslivet har varit kittet i verksamheten. Från och med 2013 kallas området för Hälsoinnovation i stället för hälsoteknik för att ytterligare förstärka det tvärvetenskapliga arbetssättet och öka fokus på tjänsteutveckling. Hälsoinnovation är ingen enskild bransch som enkelt går att utläsa i näringslivsstatistiken. Istället är det ett bredare tema som fångar upp flera olika typer av företag från olika branscher (Se bilaga). Denna rapport har tagits fram för att få ett kunskapsunderlag om Hallands Hälsoinnovation inför det fortsatta arbetet med att genomföra Tillväxtstrategin. I rapporten redovisas utvecklingen utifrån sysselsättning, utbildningsnivå, lokalisering, specialisering och ekonomisk utveckling. Statistiken kommer från SCB, Statistiska Centralbyrån samt Bisnode.

Sysselsättning Sysselsättningen inom hälsoteknik ökade i Halland mellan åren 2008 och 2013 med 2 200 personer eller 9,0 procent. I övriga Sverige ökade sysselsättningen med 45 800 personer eller 6,6 procent. Både i Halland som i övriga Sverige är det kvinnor som står för den största ökningen samtidigt som det varierar bland de halländska kommunerna. Halmstad, Kungsbacka och Varbergs kommuner har haft en god sysselsättningsutveckling både för män som för kvinnor. Procentuellt har Halland, tillsammans med Kungsbacka, Halmstad och Varbergs kommun, haft en bättre sysselsättningsutveckling än riksgenomsnittet.

Sysselsättning Precis som i övriga landet är det fler kvinnor än män som är sysselsatta inom hälsoteknik. Flest antal kvinnnor arbetar inom delbranschen Vårdtjänster medan det råder omvänt förhållande inom IT,data och konsulttjänster.

Sysselsättning Både år 2008 som år 2013 hade delområdet Vårdtjänster flest antal sysselsatta i Halland. Alla delområden inom hälsoteknik i Halland ökade sin sysselsättning mellan åren 2008-2013 utom delområdet tillverkning av hälsotekniska produkter där sysselsättningen minskade med -48 personer (6,0 procent)(-77 män och +29 kvinnor). Sysselsättningsutvecklingen har varit god både för män som för kvinnor inom övriga delområden.

Sysselsättning Hälsotekniksektorns andel av den totala sysselsättningen ökade något mellan åren 20082013 i Halland som i övriga Sverige. Tillsammans med Kungsbacka och Varbergs kommun, hade Halland både år 2008 som år 2013 en högre andel sysselsatta inom hälsotekniksektorn än övriga Sverige. Halland har också en något högre andel sysselsatta inom delområdet Vårdtjänster än övriga Sverige (Sve 2008 15,7 procent, Sve 2013 16,1 procent.

Utbildningsnivå Kommun Halland Sverige År 2008 2013 Hälsotekniksektorn i Halland och i Sverige har generellt en hög utbildningsnivå bland de sysselsatta. I länet är andelen sysselsatta med gymnasial utbildningsbakgrund 49 procent och utbildningsgruppen högst grundskola utgör 6,0 procent. Andelen sysselsatta med både kort och lång eftergymnasial utbildning är hög, 45 procent medan Sverige som helhet låg på 50 procent 2013. Från 2008 har även andelen sysselsatta med eftergymnasial utbildning ökat samtidigt som andelen med gymnasial samt högst grundskola minskat. Halmstad och Varbergs kommun hade år 2013 en högre andel sysselsatta med både kort och lång eftergymnasial utbildning än övriga kommuner. IT,data och konsulttjänster visade på en något högre andel sysselsatta med kort och lång eftergymnasial utbildning än övriga delområden. Klicka i listan för att jämföra kommuner och delområden.

Specialisering Kommun Det finns flera sätt att mäta ekonomisk specialisering i en region. Ett sätt som kan ge en bild av hur stor koncentrationen är av olika näringar i en region är specialiseringsgrad/kvot. Med den anger man hur stor andel sysselsatta som finns inom en viss bransch i regionen i förhållande till övriga landet. En låg grad/kvot (1,0 eller lägre) indikerar att specialiseringen är genomsnittlig eftersom branschen är lika förekommande överallt i hela landet ex, skoaffärer, kiosker etc. Visar specialiseringen istället en hög grad/kvot (1,0 eller högre) inom regionen har den en stor koncentration av sysselsatta inom en viss bransch. För hälsotekniksektorn som helhet visar Hallands län inte upp en nämvärd hög specialisering. Halmstads kommun däremot låg högst bland kommunerna både år 2008 som år 2013. Handel med hälsotekniska produkter i Halland visade på en något hög specialisering 2013 och har ökat i specialisering från 2008. Falkenberg Halland Halmstad Hylte Kungsbacka Laholm Sverige Varberg

Geografisk lokalisering

Geografisk lokalisering

Ekonomisk utveckling, Simplermetoden Det finns flera sätt att beskriva företags eller branschers ekonomiska utveckling. I denna rapport har vi valt att visa företagen inom livsmedelssektorn (endast AB) och deras lönsamhet efter Simpler-metoden (Bisnode). Strävan är att produktionen ska vara effektiv. Simpler mäter relationen mellan förädlingskostnad och förädlingsvärde. Förädlingskostnaden är av två typer, personalkostnad och kapitalkostnad. Positionen i Simpler-diagrammet visar om verksamheten är personalintensiv eller kapitalintensiv samt hur effektiv den är (GRm-index). Verksamheter som förflyttar sig mot ett bättre läge gör det genom att fatta och implementera viktiga strategiska beslut. Företag som ligger innanför linjen har en högre effektivitet än det genomsnittliga näringslivet. Företag utanför linjen har en lägre effektivitet än det genomsnittliga näringslivet. Innanför linjen skapar man en överavkastning som kan användas för investeringar i nya produkter, marknader eller delas ut till ägarna. Metoden kan alltså peka på områden där insatser och stödstrukturer kan behöva sättas in för att förbättra utvecklingen mot ökad konkurrenskraft.

GRm-index - Hälsoteknik Delområde GRm-index Hallands näringsliv Hälsoteknik totalt Totalt sett har de hälsotekniska branscherna i Halland haft en bättre effektivitetsutveckling mellan åren 2004-2013 än det genomsnittliga näringslivet i Halland (under 1,0 linjen i diagrammet). Dessutom en betydligt bättre effektivitet år 2007. Handel med hälsotekniska produkter har gjort en effektiviseringsresa sedan 2004 och hade år 2013 den mest effektiva verksamheten bland delområdena, 0,76 GRM-index. IT, Data och konsulttjänster var effektiva mellan åren 2004-2007 för att sedan försämra sin effektivitet fram till 2012. År 2013 är delområdet på rätt sida om 1,0 linjen. Vårdtjänster för hälsoteknik har också legat på rätt sida om 1,0 linjen men visar upp en försämringstrend sedan 2007. Klicka och välj delområde ovanför för att se utvecklingen.

Förädlingsvärde - Hälsoteknik Delområde Hallands näringsliv Hälsoteknik totalt Hälsoteknikbranschernas förädlingsvärde uppgick till 4,8 miljarder kronor år 2013, vilket var 11,5 procent av Hallands totala förädlingsvärde. Utvecklingen har också varit bättre för de hälsotekniska branscherna än det halländska näringslivet, 107 procent mot 40 procent. I diagrammet kan vi också se ett samband mellan utvecklingen av förädlingsvärdet och GRm-index. Ett förbättrat förädlingsvärde ger oftast ett lägre index. vilket indikerar på en effektivisering. Klicka och välj utvecklingen. delområde ovanför för att se

Förädlingsvärde per anställd - Hälsoteknik Delområde Hallands näringsliv Hälsoteknik totalt Produktivitet mäter hur mycket ett företag producerar per anställd. Om produktionen skapar ett stort förädlingsvärde per anställd är alltså produktiviteten hög och tvärtom. Det är alltså ett mått på hur effektiv produktionen är. Produktiviteten för hälsoteknik har varit lägre än det halländska näringslivet under hela perioden 2004-2012. Hälsoteknik har dock närmat sig det halländska näringslivet och hade år 2013 ett förädlingsvärde per anställd på 634 000 kr. En förbättring på 148 000 kr mot näringslivets 86 000 kr. Tillverkning av hälsotekniska produkter har haft en produktivitetsutveckling som motsvarar hallands näringsliv medan Handel med hälsotekniska produkter samt IT,data och konsulttjänster haft en betydligt bättre utveckling. Klicka och välj utvecklingen. delområde ovanför för att se

Anställda - Hälsoteknik Delområde Hallands näringsliv Hälsoteknik totalt Antalet anställda inom hälsoteknikbranscherna i Halland ökade med 2 800 anställda under perioden 2004-2013. Det är en ökning med 58 procent jämfört med det halländska näringslivets 21 procent. Tillverkning av hälsotekniska produkter har haft en svagare utveckling av antal anställda medan det omvända gällt för vårdtjänster. Klicka och välj utvecklingen. delområde ovanför för att se