VÄXELSTRÖM SPÄNNINGSDELNING

Relevanta dokument
VÄXELSTRÖM SPÄNNINGSDELNING

Laboration - Va xelstro mskretsar

DEL-LINJÄRA DIAGRAM I

Laborationsrapport. Kurs Elektroteknik grundkurs ET1002. Lab nr 5. Laborationens namn Växelström. Kommentarer. Namn. Utförd den. Godkänd den.

Laborationsrapport. Kurs Elinstallation, begränsad behörighet. Lab nr 2. Laborationens namn Växelströmskretsar. Kommentarer. Utförd den.

ELLÄRA Laboration 4. Växelströmslära. Seriekrets med resistor, spole och kondensator

Elektronik grundkurs Laboration 5 Växelström

Växelström K O M P E N D I U M 2 ELEKTRO

KOMPONENTKÄNNEDOM. Laboration E165 ELEKTRO. UMEÅ UNIVERSITET Tillämpad fysik och elektronik Anton Holmlund Personalia:

1 Grundläggande Ellära

IDE-sektionen. Laboration 5 Växelströmsmätningar

AKTIVA FILTER. Laboration E42 ELEKTRO. UMEÅ UNIVERSITET Tillämpad fysik och elektronik Sverker Johansson Rev 1.0.

Passiva filter. Laboration i Elektronik E151. Tillämpad fysik och elektronik UMEÅ UNIVERSITET Ulf Holmgren. Ej godkänd. Godkänd

IF1330 Ellära KK1 LAB1 KK2 LAB2 KK4 LAB4. tentamen

Elektroteknikens grunder Laboration 1

INTRODUKTION TILL OrCAD

Laborationsrapport Elektroteknik grundkurs ET1002 Mätteknik

Laborationsrapport. Kurs El- och styrteknik för tekniker ET1015. Lab nr. Laborationens namn Lik- och växelström. Kommentarer. Utförd den.

Elektronik grundkurs Laboration 1 Mätteknik

Spolen och Kondensatorn motverkar förändringar

Konduktivitetsmätning

STÖRNINGAR. Laboration E15 ELEKTRO. UMEÅ UNIVERSITET Tillämpad fysik och elektronik Sverker Johansson Johan Pålsson Rev 1.0.

Laboration ( ELEKTRO

Elektricitetslära och magnetism - 1FY808. Lab 3 och Lab 4

Vanliga förstärkarkopplingar med operationsförstärkaren

LABORATION 3. Växelström

Tentamen i Elektronik för E, ESS010, 12 april 2010

Spänningsmätning av periodiska signaler

Ellära. Laboration 4 Mätning och simulering. Växelströmsnät.

DIFFERENTALFÖRSTÄRKARE

APPARATER PÅ ELEKTRONIKLABBET

Mät kondensatorns reaktans

Laboration ACT Växelström och transienta förlopp.

Umeå universitet Tillämpad fysik och elektronik Ville Jalkanen mfl Laboration Tema OP. Analog elektronik för Elkraft 7.

IF1330 Ellära KK1 LAB1 KK2 LAB2. tentamen

Elektricitetslära och magnetism - 1FY808

Spolen och Kondensatorn motverkar förändringar

Konstruktion av volt- och amperemeter med DMMM

Institutionen för Fysik

Växelström i frekvensdomän [5.2]

IE1206 Inbyggd Elektronik

Växelström i frekvensdomän [5.2]

Elektro och Informationsteknik LTH. Laboration 3 RC- och RL-nät i tidsplanet. Elektronik för D ETIA01

Elektricitetslära och magnetism - 1FY808

Lab Tema 2 Ingenjörens verktyg

Sammanfattning av likströmsläran

IDE-sektionen. Laboration 6 Växelströmsmätningar

TENTAMEN Elektronik för elkraft HT

Tentamen i Elektronik, ESS010, del1 4,5hp den 19 oktober 2007 klockan 8:00 13:00 För de som är inskrivna hösten 2007, E07

IE1206 Inbyggd Elektronik

LabVIEW - Experimental Fysik B

3.4 RLC kretsen Impedans, Z

Laboration ACT Växelström och transienta förlopp.

Växelspänning och effekt. S=P+jQ. Industriell Elektroteknik och Automation

TRANSISTORER. Umeå universitet Institutionen för tillämpad fysik och elektronik

Elektroteknikens grunder Laboration 3. OP-förstärkare

Tentamen i Elektronik för E, 8 januari 2010

Spolens reaktans och resonanskretsar

Ellära. Laboration 2 Mätning och simulering av likströmsnät (Thevenin-ekvivalent)

LTK010, vt 2017 Elektronik Laboration

IF1330 Ellära KK1 LAB1 KK2 LAB2. tentamen

Tentamen i Elektronik för F, 2 juni 2005

Tentamen i Elektronik 5hp för E2/D2/Mek2

Laboration 1: Aktiva Filter ( tid: ca 4 tim)

IE1206 Inbyggd Elektronik

Tentamen i Elektronik, ESS010, del 2 den 17 dec 2007 klockan 8:00 13:00 för inskrivna på elektroteknik Ht 2007.

Fö 1 - TMEI01 Elkraftteknik Trefassystemet


Apparater på labbet. UMEÅ UNIVERSITET Tillämpad fysik och elektronik Elektronik/JH. Personalia: Namn: Kurs: Datum:

Fö 1 - TMEI01 Elkraftteknik Trefassystemet

TENTAMEN Elektronik för elkraft

Målsättning: Utrustning och material: Denna laboration syftar till att ge studenten:

Institutionen för tillämpad fysik och elektronik Umeå universitet. Agneta Bränberg TRANSISTORTEKNIK. Laboration.

Ellära och Elektronik Moment AC-nät Föreläsning 5

Tentamen i Elektronik för F, 13 januari 2006

Simulering I. Laboration 158 Elektro. LABORATION Analog elektronik UMEÅ UNIVERSITET Tillämpad fysik och elektronik.

Elektronik grundkurs Laboration 6: Logikkretsar

TENTAMENSUPPGIFTER I ELEKTROTEKNIK

ELEKTROTEKNIK. Laboration E701. Apparater för laborationer i elektronik

Sensorer och mätteknik Laborationshandledning

MÄTNING AV ELEKTRISKA STORHETER

Växelspänning och effekt. S=P+jQ. Olof Samuelsson Industriell Elektroteknik och Automation

Elektriska och elektroniska fordonskomponenter. Föreläsning 4 & 5

Växelspänning och effekt. S=P+jQ. Ingmar Leisse Industriell Elektroteknik och Automation

Tentamen på elläradelen i kursen Elinstallation, begränsad behörighet ET

Signalbehandling, förstärkare och filter F9, MF1016

Lab nr Elinstallation, begränsad behörighet ET1013 Likströmskretsar

TSTE20 Elektronik Lab5 : Enkla förstärkarsteg

Instruktioner för laboration 2, Elektromagnetism och elektriska nät 1TE025 Elektriska system 1TE014

Tentamen Elektronik för F (ETE022)

Lösningsförslag Inlämningsuppgift 3 Kapacitans, ström, resistans

Strömförsörjning. Laboration i Elektronik 285. Laboration Produktionsanpassad Elektronik konstruktion

ETE115 Ellära och elektronik, tentamen januari 2008

Tentamen i Elektronik, ESS010, del 2 den 6 mars 2006 SVAR

Tentamen i Elektronik, ESS010, del 1 den 18 oktober, 2010, kl

1. Skriv Ohm s lag. 2. Beräkna strömmen I samt sätt ut strömriktningen. 3. Beräkna resistansen R. 4. Beräkna spänningen U över batteriet..

Fö 3 - TSFS11 Energitekniska system Trefassystemet

RC-kretsar, transienta förlopp

Grundläggande ellära Induktiv och kapacitiv krets. Förberedelseuppgifter. Labuppgifter U 1 U R I 1 I 2 U C U L + + IEA Lab 1:1 - ETG 1

Komplexa tal. j 2 = 1

Transkript:

UMEÅ UNIVERSITET Tillämpad fysik och elektronik Agneta Bränberg Patrik Eriksson (uppdatering) 1996-06-12 uppdaterad 2005-04-13 VÄXELSTRÖM SPÄNNINGSDELNING Laboration E10 ELEKTRO Personalia: Namn: Kurs: Datum: Återlämnad (ej godkänd): Rättningsdatum Kommentarer Godkänd: Rättningsdatum Signatur Kommentarer

Nyckelord Växelström, växelspänning, jω-metoden, komplexa tal, överföringsfunktion, visardiagram, spänningsdelning. Målsättning Att ge en förståelse för hur olika passiva komponenter påverkar spänningsdelningen med avseende på storlek och fas för ett växelströmsnät. Teori Läs de avsnitt i läroboken som behandlar växelström. Lär dig att ta fram överföringsfunktionen H(jω)= Uut/Uin och fasvinkeln för Uut i förhållande till Uin φ(uut/uin), för ett passivt nät. Om man vill åskådliggöra hur spänningar och strömmar ser ut vid en viss frekvens så brukar man rita sk visardiagram. Lär dig hur det går till. Ta reda på hur de tre passiva komponenterna motstånd, kondensator och spole fungerar i växelspänningssammanhang. Förberedelseuppgifter två motstånd 1. Tag fram den teoretiska överföringsfunktionen H(jω)= Uut/Uin för kretsen i figur 1. Härled uttrycket som visar hur Uut är fasvriden i förhållande till Uin, dvs φ(uut/uin). Låt R1 vara dubbelt så stor som R2 och ligga i området 100Ω - 10kΩ. Rita ett fullständigt kopplingsschema över både komponenter och instrument. Figur 1 två kapacitanser 2. Tag fram den teoretiska överföringsfunktionen H(jω)= Uut/Uin för kretsen i figur 2. Härled uttrycket som visar hur Uut är fasvriden i förhållande till Uin, φ(uut/uin). Välj ett värde på C1, så att överföringsfunktionen får samma värde som i uppgift 1. Rita ett fullständigt kopplingsschema över både komponenter och instrument. Figur 2

Spänningsdelare med en resistans och en kapacitans 3. Tag fram den teoretiska överföringsfunktionen H(jω)= Uut/Uin för kretsen i figur 3. Härled uttrycket som visar hur Uut är fasvriden i förhållande till Uin, φ(uut/uin). Beräkna vilken fasvinkel man teoretiskt har vid frekvensen 1000Hz. Rita ett fullständigt kopplingsschema över både komponenter och instrument. Figur 3 Spänningsdelare med en resistans och en spole 4. Skissa ett icke skalenligt visardiagram över Uin, UR1, UL, Ur och Uspole i figur 4 använd strömmen I genom alla komponenter som riktfas. Spole Figur 4

Material Motstånd i området 1-10kΩ, kondensatorer i området 10n-100nF, transformatorspole 1200 varv, signalgenerator, oscilloskop. två motstånd två kapacitanser en resistans och en kapacitans Spänningsdelare med en resistans och en spole Utförande 1. Använd en signalgenerator för att alstra Uin i figur 1. Välj ett lämpligt värde på Uin. Mät Uut till storlek och fas (relativt Uin) vid frekvenserna 200Hz och 1kHz. 2. Använd en signalgenerator för att alstra Uin i figur 2. Välj ett lämpligt värde på Uin. Mät Uut till storlek och fas (relativt Uin) vid frekvenserna 200Hz och 1kHz 3. Använd en signalgenerator för att alstra Uin i figur 3. Välj ett lämpligt värde på Uin, se till att amplituden hos Uin hålls konstant. Mät Uut till storlek och fas (relativt Uin) vid frekvenserna 50, 300, 1000 och 5000Hz. 4. Använd en signalgenerator för att alstra Uin i figur 3. Mät spänningen UR1 till storlek och fas (relativtuin) vid frekvensen 200Hz. Mät även upp spolens resistans med ohmmeter. 5. Simulera en av uppgifterna 1-4.

två motstånd Redovisning 1.1. Redovisa kopplingsschemat. 1.2. Fyll i följande tabell H(jω)= Uut/Uin φ (Uut/Uin) 200 Hz 1k Hz exp teoretiskt exp teoretiskt 1.3. Rita ett visardiagram över Uut och Uin med strömmen genom R1 och R2 som riktfas. två kapacitanser 2.1. Redovisa kopplingsschemat. 2.2. Fyll i följande tabell H(jω)= Uut/Uin φ (Uut/Uin) 200 Hz 1k Hz exp teoretiskt exp teoretiskt 2.3. Rita ett visardiagram över Uut och Uin med strömmen genom C1 och C2 som riktfas. en resistans och en kapacitans 3.1. Redovisa kopplingsschemat. 3.2. Fyll i följande tabell Uin Uut H(jω)= Uut/Uin 50Hz 300Hz 1000Hz 5000Hz φ (Uut/Uin) 3.3. Rita ett visardiagram som gäller för alla frekvenserna enligt tabellen ovan. Tag Uin som riktfas. Varför är det praktiskt? en resistans och en spole 4.1. Redovisa kopplingsschemat. 4.2. Rita ett visardiagram över alla spänningar med strömmen som riktfas. 4.3. Spolens induktans L och resistans r. (Beräknat ur visardiagrammet). 4.4. Resistansen r mätt med ohmmeter. Jämför med värdet du beräknat ur visardiagrammet. 5. Redovisa schema och simuleringsresultat från din simulering.