FÖRSLAG TILL RENHÅLLNINGSORDNING FÖR HALMSTADS KOMMUN 2013-2016

FÖRSLAG TILL RENHÅLLNINGSORDNING FÖR HALMSTADS KOMMUN 2013-2016 UNDER PERIODEN 2012-09-10 2012-10-30 SAMRÅDER HALMSTADS KOMMUN OM FÖRSLAGET TILL NY RENHÅLLNINGSORDNING

INNEHÅLL SAMRÅDSVERSION SAMMANFATTNING... 1 1. FÖRUTSÄTTNINGAR... 2 1.1 Avfallspolitik och kommunala planer... 2 1.2 Ansvar... 5 1.3 Avgifter och skatter... 6 1.4 Avfallsbegreppet definitioner... 7 1.5 Tillsyn... 7 1.6 Genomförande... 7 2. NULÄGE OCH ORGANISATION... 8 2.1 Beskrivning av kommunen... 8 2.2 Halmstads kommuns avfallsorganisation... 8 2.3 Avfallsflödet totalt inom kommunen... 9 2.4 Hushållsavfall och därmed jämförligt avfall... 11 2.5 Avfall med producentansvar... 14 2.6 Verksamhetsavfall och övrigt avfall... 17 2.7 Behandlingsanläggningar... 18 2.8 Nedlagda deponier... 19 3. MÅL OCH ÅTGÄRDER FÖR EN HÅLLBAR UTVECKLING... 21 3.1 Förslag till lokala mål och åtgärder för 2013-2016... 21 3.2 Uppföljning av målen i avfallsplan 2009-2012... 27 4. MILJÖKONSEKVENSER AV AVFALLSPLANEN... 31 4.1 Icke-teknisk sammanfattning... 31 4.2 Bakgrund och syfte... 31 4.3 Bedömningsgrunder för miljöpåverkan... 32 4.4 Avfallsplanens miljöpåverkan... 35 4.5 Uppföljning... 46 5. SAMRÅD OCH UTSTÄLLNING... 46 BILAGA 1 Behandlingsanläggningar i Halmstads kommun... 47 1

SAMMANFATTNING Enligt miljöbalkens 15 kap om avfall och producentansvar ska det för varje kommun finnas en renhållningsordning som ska innehålla de föreskrifter om hantering av avfall som gäller inom kommunen samt en avfallsplan. Avfallsplanen ska innehålla uppgifter om avfall inom kommunen och kommunens åtgärder för att minska avfallets mängd och farlighet. Planen ska omfatta samtliga avfallsslag och även innehålla uppgifter om det avfall som kommunen inte har ett direkt ansvar för. Avfallsplanens syfte är att identifiera mål för avfallshanteringen som stämmer överens med samhällets övergripande mål för miljö- och avfallspolitiken och styra avfallshanteringen i kommunen så att en hållbar utveckling främjas. Avfallsföreskrifterna talar om hur det avfall som kommunen ansvarar för ska hanteras. I avfallsplanen för kommunen föreslås mål och åtgärder inom nio områden. Föreslagna åtgärder har två huvudsyften; Ytterligare förbättra omhändertagandet av de avfallsfraktioner som kommunen har ett ansvar för hushållsavfall. Skapa förutsättningar lokalt för omhändertagande av övrigt avfall som uppstår i kommunen. De områden som prioriterats för perioden 2013-2016 är; Förebygga uppkomsten av avfall. Öka utsorteringsgraden (källsortering) av hushållsavfallet. Minska inslaget av farligt avfall i kretsloppet. Öka andelen avfall som behandlas biologiskt. Förbättra förutsättningarna för en effektiv och miljömässigt god avfallshantering i kommunen. Medverka till ett regionalt samarbete inom avfallsområdet. Förbättra avfallshanteringen med hänsyn till säkerhet, miljö och arbetsmiljö. Minska nedskräpning i samhället. Minska risken för negativ miljöpåverkan från nedlagda avfallsdeponier. I målavsnittet har också en uppföljning gjorts av de mål och åtgärder som gällt för innevarande period d v s 2009-2012. Slutligen redovisas samråd, granskning och miljöbedömning av avfallsplanen. 1

1. FÖRUTSÄTTNINGAR SAMRÅDSVERSION 1.1 Avfallspolitik och kommunala planer Syfte Det ska finnas en renhållningsordning i kommunerna Enligt 15 kap 11 i miljöbalken (MB 1998:808) ska det för varje kommun finnas en renhållningsordning. Renhållningsordningen ska omfatta: en avfallsplan som beskriver nuläge och planerade åtgärder samt avfallsföreskrifter som anger hur avfallsinsamlandet skall gå till I Avfallsförordningen (SFS 2011:927) och Naturvårdsverkets föreskrifter (2006:6) regleras mer i detalj vad renhållningsordningen ska innehålla. Avfallsplanens syfte är att identifiera mål för avfallshanteringen som stämmer överens med samhällets övergripande mål och att styra avfallshanteringen i kommunen så att en hållbar utveckling främjas. Avfallsplanen blir därmed också ett verktyg i den kommunala samhällsplaneringen. Planen bör ses över minst vart fjärde år. I avfallsföreskrifterna klargörs vilka avfallskategorier som kommunen ansvarar för och hur dessa ska insamlas och bortforslas. Allmänt Den svenska avfallsmodellen kan sägas vara uppbyggd kring tre delar. Ett rättssystem som omfattar bestämmelser för avfallsområdet och som även reglerar ansvarsfrågan. Ett ekonomiskt system som klargör hur avfallsverksamhetens kostnader ska fördelas och finansieras av olika aktörer. Ett tekniskt system som är en del av samhällets tekniska infrastruktur och som omfattar aktuella insamlingssystem, behandlingsmetoder m m. Avfallshanteringen är också en miljöfråga där avfallet numera betraktas både som en resurs och ett problem. Riksdag och regering anger inriktningen på avfallspolitiken. Avfallspolitiken kommer bl a till uttryck i nationella strategier och lagstiftningen. Sverige har också som medlem i EU att förhålla sig till de direktiv som utfärdas av europaparlamentet och dess råd. Den svenska lagstiftningen anpassas således till dessa direktiv. De övergripande författningarna i Sverige är miljöbalken (MB), Avfallsförordningen och Deponiförordningen. Avfallspolitiken EU:s avfallsstrategi EU:s medlemsländer ska enligt direktivet för avfall (2008/98/EG) ha nationella avfallsplaner. Länderna ska också ta fram särskilda program för förebyggande av avfall, som ska vara klara 2013. I Sverige har Naturvårdsverket ansvar för att så sker. 2

Naturvårdsverket har tagit fram ett förslag till en nationell avfallsplan för perioden 2012-2017 Från avfallshantering till resurshushållning. Förslaget har under hösten 2011 varit ute på remiss. Arbetet med det särskilda programmet för förebyggande av avfall pågår. Ett resurseffektivt Europa är ett av EU:s s k flaggskepp/huvudinitiativ inom strategin EU 2020 Initiativet är brett och ska bidra till att frikoppla ekonomisk tillväxt från resursanvändning. Resurseffektivitet handlar om att utnyttja ekosystemtjänsterna så ändamålsenligt och effektivt som möjligt så att samhällsnyttan ökar utan att miljöpåverkan gör det. Att arbeta enligt EU:s s k avfallshierarki är en väg att nå ökad resurseffektivitet. Avfallshierarkins fem steg: 1. förebygga uppkomsten av avfall 2. förberedelse för återanvändning 3. materialåtervinning 4. annan återvinning, t ex energiåtervinning 5. bortskaffande, t ex deponering Avfallshierarkin är en vägledning för hur avfallet bör behandlas inom EU. Generellt gäller att resurshushållningen ökar ju högre upp i hierarkin man kommer. Enligt hierarkin ska avfallet i första hand förebyggas. Är inte detta möjligt ska avfallet förberedas för återanvändning, materialåtervinnas eller energiåtervinnas. I sista hand ska det deponeras. Avfallsdirektivets krav på att medlemsstaterna ska ta fram särskilda program för förebyggande av avfall är ett sätt att ytterligare betona avfallshierarkin. I direktivet finns också uttryckliga krav på medlemsstaterna att främja återanvändning och materialåtervinning. Politiken och lagstiftningen på avfallsområdet ska följa avfallshierarkin. Det ska därmed finnas regler och styrmedel som styr avfallshanteringen i enlighet med hierarkin. EU:s regler ger dock utrymme för avsteg från hierarkin, om det är miljömässigt motiverat eller om det inte är ekonomiskt rimligt eller tekniskt möjligt att välja en högre prioriterad metod. En annan bärande princip i direktivet är att kostnaderna för avfallshanteringen ska belasta den eller de som ger upphov till avfallet d v s förorenaren. Generationsmålet och de nationella miljökvalitetsmålen Det övergripande målet för miljöpolitiken är att till nästa generation lämna över ett samhälle där de stora miljöproblemen i Sverige är lösta. För miljöaspekten på avfallshanteringen är generationsmålet och de 16 nationella miljökvalitetsmålen vägledande. Samhällets avfallshantering är främst placerad under miljömålet God bebyggd miljö. Avfallshanteringen berör också miljömålen Begränsad klimatpåverkan och Giftfri miljö. I samband med översynen av miljömålssystemet har vissa revideringar gjorts bl a sker en övergång från delmål till etappmål. Etappmålens uppgift är att konkretisera den samhällsomvandling som behöver ske för att generationsmålet och miljökvalitetsmålen ska kunna uppnås. Förslag på etappmål har lämnats i delbetänkandet SOU 2011:34. De etappmål som lyfts fram och särskilt berör avfallsområdet är Ökad resurshushållning i livsmedelskedjan och Ökad återanvändning och återvinning. 3

Resurshushållningen i livsmedelskedjan ökar till 2015 genom att: SAMRÅDSVERSION matavfallet minskar med 20 procent jämfört med 2010, minst 40 procent av matavfallet från hushåll, storkök, butiker och restauranger behandlas biologiskt så att växtnäring och energi tas tillvara och minst 60 procent av fosforföreningar i avlopp tas tillvara och återförs till produktiv mark, varav minst hälften återförs till åkermark. Ökad återanvändning och återvinning genom att: återanvändning och materialåtervinning av icke-farligt byggnads- och rivningsmaterial är minst 70 procent år 2020. I delbetänkandet görs ingen ytterligare precisering av återanvändning/återvinning utan ett uppdrag ges åt Naturvårdsverket att i förslaget till nationell avfallspaln formulera ett förslag till etappmål för ökad återanvändning och återvinning av papper, metall, plast, glas m m från hushåll. Den nationella avfallsplanen I förslaget till avfallsplan för Sverige 2012-2017 Från avfallshantering till resurshushållning prioriteras fem områden. minska avfallets mängd minska avfallets farlighet bättre ta tillvara på resurserna i avfallet stoppa spridningen av farliga ämnen generellt förbättra avfallshanteringen Nationella miljökvalitetsmål och regionala miljömål Som regionala miljömål för Hallands län gäller de nationella miljökvalitetsmålen med tillhörande preciseringar som regeringen beslutade om 2012-04-26. Kommunala planer Avfallsområdet berörs även i andra kommunala dokument såsom översikts- och detaljplaner, kommunala tillsynsplaner mm. Inriktning och ambition påverkas också av tidigare beslut i handlingsprogram för miljö och energi. Genomförandet av planen styrs av planeringsdirektiv med budget som årligen beslutas av kommunfullmäktige. Planeringsdirektiv med budget 2013-2015 målområde Miljö och energi Mål 6 Tillgången på råvaror för biogasproduktion ska öka. Enligt avfallsplanen ska insamling av matavfall från hushållen införas under planperioden. Handlingsprogram för hållbar energi(kf 2010 105) Strategiskt område 3 Strategi 3B Öka produktionen av förnybara bränslen. Avfallsplanen bidrar till att göra matavfall från hushållen och livsmedelsavfall från verksamheter tillgängligt för biogasproduktion. 4

Ekohandlingsprogram 2009-2012 (KF 2008 146) Temaområde Sunda boendemiljöer 7. All nedskräpning i och utanför stadsmiljön ska minska. 8. Den totala mängden hushållsavfall per invånare ska minska. 9. Källsortering och utsortering för materialåtervinning ska öka. 10. Utsortering av skadligt avfall ska öka. 11. Kvalitén på avloppslammet ska vara av så god kvalitet att den kan ingå i det naturliga kretsloppet. - Samtliga ambitioner överensstämmer med mål och åtgärder i avfallsplanen. Översiktsplan Översiktsplanen beskriver kommunens markbehov för framtida avfallshantering samt anger var förorenad mark på grund av nedlagda deponier finns. Nuvarande översiktsplan är från 2002, en ny är under framtagande. 1.2 Ansvar I det svenska rättssystemet för avfallsområdet regleras ansvarsfrågan. Tre aktörer bär det formella ansvaret för avfallet. Kommunerna ansvarar för hushållens avfall. Producenterna ansvarar för sina respektive produkter och dess förpackningar. Övriga verksamhetsutövare, som inte ingår i de två första kategorierna, ansvarar för sitt avfall. I Halmstads kommuns avfallsföreskrifter förtydligas kommunens ansvar mer ingående. För närvarande pågår en nationell översyn av producentansvaret. En rapport kommer att presenteras under hösten 2012. Kommunernas ansvar Kommunen ansvarar för bortforsling och behandling av allt hushållsavfall. Kommunen ansvarar också för avfall som är jämförligt med hushållsavfall och uppstår i annan verksamhet. Det är endast kommunen eller den som kommunen anlitar eller givit särskilt medgivande som får transportera hushållsavfallet. Avfallet får inte grävas ner, eldas upp eller på annat sätt slutligt omhändertas av någon annan än kommunen utan godkännande av kommunen. Kommunen har också ansvar för att hushållsavfallet tas om hand på ett lagligt och miljömässigt riktigt sätt. Ansvariga gentemot kommunen är fastighetsinnehavare och nyttjanderättshavare inom vars fastighet för bostadsändamål som avfallet uppstår. Ansvaret preciseras i kommunens avfallsföreskrifter. Producenternas ansvar Producentansvaret innebär att producenterna ansvarar för att samla in och ta hand om uttjänta produkter. Producentansvaret är ett styrmedel för att uppnå miljömålen. Tanken är att det ska 5

motivera producenterna att ta fram produkter som är mer resurssnåla, lättare att återvinna och inte innehålla miljöfarliga ämnen. För närvarande har vi i Sverige ett lagstadgat producentansvar för åtta produktgrupper: förpackningar returpapper elektriska och elektroniska produkter (inkl glödlampor och viss belysningsarmatur) batterier däck bilar läkemedel radioaktiva produkter och herrelösa strålkällor Dessutom finns det frivilliga åtaganden, som liknar producentansvaret, för: kontorspapper lantbruksplast För att lösa uppgiften har näringslivet bildat ett antal materialbolag. Enskilda företag fullgör sitt producentansvar genom att betala en avgift till materialbolagens gemensamma operativa samarbetsorgan. Avgifterna finansierar insamlings- och bortforslingsverksamheten. Organisation, insamlade mängder m m redovisas utförligare i avsnittet Nuläge och organisation under avsnittet Avfall med producentansvar. Övriga verksamhetsutövare Öriga avfallsproducenter som inte omfattas av det kommunala ansvaret och/eller producentansvaret ansvarar själva för omhändertagande och bortforsling av uppkommet avfall. 1.3 Avgifter och skatter Avgifter Enligt MB 27 kap 4-6 har kommunen rätt att ta ut avgift för insamling, bortforsling och behandling av hushållsavfall och därmed jämförligt avfall. Den s k självkostnadsprincipen ska gälla d v s att få täckning för nödvändiga kostnader. Halmstads kommuns renhållningsavgift är uppdelad på en fast och en rörlig del. Den fasta avgiften ska täcka kostnader för mottagning och behandling av hushållens farliga avfall, grovavfall och trädgårdsavfall på kommunens återvinningscentraler. Vidare ska den fasta avgiften täcka kostnader för information, planering och utvecklingsarbete inom avfallsområdet. Den rörliga avgiften ska täcka kostnader för insamling och omhändertagande av hushållsavfall vid fastigheten och är differentierad utifrån kärlstorlek, hämtningsfrekvens och tillgänglighet. För att stimulera till ökad återanvändning/återvinning medger lagen också möjligheter att genom renhållningstaxan styra till önskvärt beteende. 6

Avfallsskatt (deponiskatt) Enligt EU:s strategi och Sveriges miljömål ska deponerad mängd avfall minskas. För 2012 är deponiskatten 493 kr per ton exkl moms. Avfallsskatten har visat sig vara ett effektivt styrmedel för att minska mängden deponiavfall. I Sverige minskade mängden deponiavfall med nästan 70 procent under perioden 1994-2005, från 6,1 milj ton till 1,9. Förbränningsskatt Förbränningsskatten på hushållsavfall som användes för produktion av fjärrvärme och el upphörde hösten 2010. 1.4 Avfallsbegreppet definitioner Avfallsdefinitionerna är gemensamma inom EU. Avfall - ämne eller föremål som innehavaren gör sig av med eller avser eller är skyldig att göra sig av med. Avfall kan upphöra att vara avfall. Det sker om avfallet behandlas så långt att det får kvalitetssäkrade egenskaper som motsvarar jungfruliga produkters och råvarors. Det vill säga att det uppstår en naturligt fungerande efterfrågan och marknad. I direktivet klargörs också skillnaden mellan biprodukt och avfall. En restprodukt från en produktionsprocess kan antingen vara ett avfall eller en biprodukt. Ett villkor för det senare är att det finns en säker efterfrågan för restprodukten så att restprodukten verkligen kommer att användas. Restprodukten måste också ha sådana kvalitetssäkrade egenskaper att den utan ytterligare bearbetning uppfyller de krav som ställts för ett visst användningsområde. Användningen ska inte leda till negativa följder för miljön eller människors hälsa. I 15 kap, 1-3, MB definieras hushållsavfall enligt följande: Med hushållsavfall avses avfall som kommer från hushåll samt därmed jämförligt avfall från annan verksamhet. I miljöbalkspropositionen (1997/98:45) görs ett förtydligande av begreppet hushållsavfall. Bl a sägs: I enlighet med gällande rätt bör begreppet hushållsavfall ges en sådan omfattning att det svarar mot det behov av borttransport av avfall som regelmässigt uppkommer vid nyttjande av mark och byggnad för bostadsändamål. 1.5 Tillsyn Kommunens miljö- och hälsoskyddsnämnd har tillsynsansvaret för all avfallshantering i kommunen oavsett om ansvaret ligger på den enskilde individen, privat verksamhet, producent eller kommunen. För större behandlingsanläggningar s k A-anläggningar har länsstyrelsen tillsynsansvaret. 1.6 Genomförande Kommunstyrelsen har ett verksamhetsansvar för hanteringen av hushållsavfall inom kommunen. Avfallsplanen ska i första hand ses som inriktningen på det kommande 7

avfallsarbetet i Halmstads kommun. Avfallsplanen är en kommunal sektorsplan och utgör en del av kommunens samlade planering för den tekniska försörjningen. Planen blir också vägledande för aktuell myndighet när denna ska fatta beslut om tillstånd i enskilda ärenden. Vid varje sådant prövningstillfälle kommer också en mer detaljerad MKB att göras. Större investeringar inom avfallsverksamheten får inte genomföras av berörda bolag och förvaltningar utan fullmäktiges medgivande. 2. NULÄGE OCH ORGANISATION 2.1 Beskrivning av kommunen Halmstads kommun är en kustkommun i Halland. Kommunen ligger mellan två tillväxtområden för Göteborgs- och Öresundsregionen. Antalet invånare: 92 294 (dec 2011) Antalet tätorter: Inom kommunen finns 20 tätorter där Halmstads tätort dominerar med nästan 70 procent av befolkningen. Antal hushåll: Totalt finns ca 43 700 hushåll i kommunen. Fastigheter: Antalet bostäder uppgick 2010 till 44 582. Fördelningen mellan lägenheter i småhus och lägenheter i flerfamiljshus var 22 089 respektive 22 493. Näringsliv: Näringslivet inom kommunen domineras av små och medelstora företag. Antalet företag uppgår till drygt 3 100. Av dessa har ca 60 procent högst fyra personer anställda. Endast 15 företag har fler än 200 anställda. De branscher som dominerar är offentlig verksamhet, besöksnäring, handel och transport. Antalet gästnätter uppgår, utslaget på hela året; till ca 950 per dag. Lägesbeskrivning: Halmstad är en hamnstad, strategiskt belägen mellan Göteborgs- och Öresundsregionen. Vägarna E6, riksväg 25, riksväg 26 och länsväg 117 går till Halmstad liksom Västkustbanan och HNJ-banan. Halmstad har också en citynära flygplats med flera dagliga förbindelser med Stockholm. 2.2 Halmstads kommuns avfallsorganisation Kommunerna har ett ansvar för borttransport och behandling av hushållsavfall och därmed jämförligt avfall (det s k kommunala avfallsmonopolet). Undantaget är avfall med producentansvar och verksamhetsavfall. I Halmstads kommun fastställer kommunfullmäktige renhållningsordningen (avfallsplan och avfallsföreskrifter). Fullmäktige fastställer också renhållningstaxan. 8

Fullmäktige har beslutat att kommunstyrelsen har verksamhetsansvaret för den avfallshantering som kommunen enligt miljöbalken och andra föreskrifter är skyldig att utföra. Den avfallshantering som Halmstads kommun ansvarar för utförs av det helägda kommunala bolaget Halmstads Energi och Miljö AB (HEM). HEM ansvarar också för erforderlig administration och uppbörd av avgifter. Kommunen utövar sin styrning genom särskilda ägardirektiv. 2.3 Avfallsflödet totalt inom kommunen Avfallsflödet En jämförelse mellan år 2007 och 2011 visar att den totala mängden avfall ökat med ca 50 000 ton. Detta motsvarar en årlig ökning på ca 3 procent. Ökningen följer i stort riksgenomsnittet och beror huvudsakligen på ökad välfärd och ändrade konsumtionsmönster. Noterbart i övrigt är: deponerad mängd avfall har halverats materialåtervinning har minskat energiutvinning har ökat fyllnadsmassor har ökat biologisk behandling har minskat något avfall för kompostering har minskat avfall för destruktion har ökat något Se flödesschema över nulägesbeskrivning på nästa sida Diagram Avfallsslag och totala mängder avfall i ton år 2011 framgår av nedanstående sektorsdiagram. 9

10

2.4 Hushållsavfall och därmed jämförligt avfall SAMRÅDSVERSION Var hushållsavfallet uppstår Det kommunala ansvaret avser som tidigare nämnts hushållsavfall som uppkommer på bostadsfastigheter inom kommunen samt därmed jämförligt avfall som uppkommer på andra fastigheter inom kommunen. Avlämnings- och insamlingssystem Kommunens insamlingssystem bygger på en kombination av avlämning och hämtning av avfall. Systemet bygger också på att avfallslämnaren källsorterar uppkommet avfall. I begreppet källsortering inräknas alla förekommande avfallsslag som utsorteras från avfallet och lämnas separat. Detta avfall lämnas av hushållen på återvinningscentraler, återvinningsstationer eller s k fastighetsnära stationer. Kravet på källsortering och hur detta ska tillämpas regleras i kommunens avfallsföreskrifter. Det resterande avfallet (restavfallet) hämtas vid fastighetsgränsen eller vid en av renhållaren anvisad plats inom rimligt gångavstånd. Detta avfall innehåller bl a matavfall som således inte utsorteras i nuläget. Halmstads kommun har valt att förbränna restavfallet och ur värmeöverskottet utvinna energi fjärrvärme och el. Fastighetsinnehavare kan också beställa tjänsten Trädgårdsrundan som innebär att trädgårdsavfallet hämtas vid fastigheten. Avlämning vid återvinningscentral Inom kommunen fanns under 2012 fyra bemannade återvinningscentraler och en s k mobil återvinningscentral. Här kan hushållen lämna sitt utsorterade avfall såsom farligt avfall, batterier, återvinningsbart grovavfall, obrännbart grovavfall, trädgårdsavfall och elektronikskrot. Återvinningscentralernas placeringar framgår av bilden till höger. Bild: Återvinningsstationer och återvinningscentraler i Halmstads kommun 2011. 11

Avlämnade mängder under år 2011 redovisas i tabell nedan. Återvinningscentraler Antal besök Mottagna mängder (ton) Villmanstrand 186 234 14 023 Flygstaden 243 143 16 595 Oskarström 21 974 1 640 Getinge 19 632 1 860 Simlångsdalen (mobil) 1 810 153 Totalt 472 793 34 271 Jämfört med år 2007 har antalet besök ökat med 12 procent medan mottagna mängder ligger kvar på oförändrad nivå. Avlämning vid återvinningsstationer Återvinningsstationerna är enbart avsedda för förpackningsavfall och tidningar för vilket producenterna har ett insamlingsansvar. Inom kommunen fanns under år 2012 79 obemannade återvinningsstationer. Här kan hushållen lämna glas-, pappers-, plast- och metallförpackningar samt tidningspapper. Återvinningsstationernas placeringar framgår av kartbilden på föregående sida. För ökad service till besökarna finns även återvinningsstationer placerade på återvinningscentralerna. Hämtning vid fastigheten Restavfallet d v s det som blir över efter källsorteringen hämtas vid fastighetsgränsen eller vid en av renhållaren anvisad plats inom rimligt gångavstånd. Returkärl tillhandahålles av HEM. Hämtningsfrekvens, handhavande av kärl, sorteringsanvisningar m m regleras i avfallsföreskrifterna. För att ytterligare öka tillgängligheten till källsortering för de som bor i flerfamiljsfastigheter har fastighetsägaren möjlighet att i samverkan med materialbolagens entreprenörer erbjuda hämtning av förpacknings- och tidningsavfall vid fastigheten. För närvarande har drygt 60 procent av de som bor i flerfamiljshus tillgång till denna service (ca 14 000 hushåll av 22 000). Insamlade mängder hushållsavfall 2007-2011 Ökningen av mängden hushållsavfall har under innevarande period 2007-2011 avstannat. För enskilda år minskade t o m den totala mängden. Orsaken till detta beror i huvudsak på konjunkturnedgången 2008-2010. Det som styr mängden hushållsavfall är: hushållens avfallsvolym samvarierar med välståndsutvecklingen och konjunkturcykeln, konsumtionsmönstren genererar mer och mer avfall och produktions- och distributionssystem genererar mer och mer avfall. År 2011 uppgick hushållsavfallet till 720 kg/invånare inkl källsorterat avfall. Utsorteringsgraden var 60 procent. Utsorteringsgraden (källsorteringen) av hushållsavfallet var relativt konstant under perioden och varierade endast något inom intervallet 58-60 procent. 12

Fr o m 2012 kommer kommunerna att ha tillgång till ny statistik (Avfall Sverige) som gör det möjligt att göra jämförelser av olika slag. Kg/invånare 800 700 600 500 400 300 200 Tabell Hushållsavfall (kg/invånare) i Halmstads kommun 1985 2011 År 1985 1990 1995 2000 2005 2007 2011 Kg/invånare 421 487 503 586 726 738 720 100 0 1985 1990 1995 2000 2005 2007 2011 Återvinning och bortskaffande av hushållsavfall För hantering av hushållsavfallet tillämpas följande metoder: återbruk materialåtervinning biologisk behandling energiutvinning destruktion deponering Återbruk Återbruk innebär att en vara/produkt används som den är efter eventuell reparation och uppsnyggning. Ett antal frivilligorganisationer och föreningar bedriver insamlingsarbete för återbruk. Halmstads kommun genom Komserv sysslar med återbruksverksamhet. Återbruk av byggnadsmaterial samt jord- och schaktmassor förekommer i organiserad form. Se avsnittet Behandlingsanläggningar. Några uppgifter på hur mycket som återbrukas av hushållenfinns inte då återbruket ej registreras som avfall. Avfall för materialåtervinning Material Insamlad mängd (ton/år) 2007 2011 Tidningar 4 552 3 884 Pappersförpackningar 1 061 1 152 Metallförpackningar 150 139 Plastförpackningar 100 260 Glasförpackningar 1 921 1 958 Metallskrot 2 967 2 439 Gips 266 682 Gummidäck 83 166 Textilier (registreras ej) - - Återbruk (registreras ej) - - Totalt 11 100 10 680 13

Avfall för energiutvinning Det avfall från hushållen som återstår efter källsortering och utsortering av farligt avfall förbränns på Kristinehedsanläggningen. Värmeöverskottet används för produktion av el samt hetvatten till fjärrvärmenätet. Mottaget träavfall flisas och säljs som energiråvara. Bioflis (ris och grenar) levereras till värmeverket i hamnen. Material Insamlad mängd (ton/år) 2007 2011 Hushållsavfall (restavfall) 26 571 26 851 Grovt hushållsavfall - 4 410 Träavfall från ÅVC 8 748 5 630 Ris och grenar från ÅVC - 3 890 Totalt 35 319 40 781 Avfall för biologisk behandling Material Insamlad mängd (ton/år) 2007 2011 Trädgårdsavfall (kompostering) 11 423 5 218 Totalt 11 423 5 218 Avfall för destruktion Material Insamlad mängd (ton/år) 2007 2011 Farligt avfall inkl batterier över 3 kg 183 307 Elektronikskrot inkl småbatterier 1 725 1 825 Impregnerat trä 543 771 Totalt 2 451 2 903 Avfall för deponering och fyllnad Material Insamlad mängd (ton/år) 2007 2011 Obrännbart avfall 5 904 946 Avfall för utfyllnad - 5 949 Totalt 5 904 6 895 2.5 Avfall med producentansvar Producentansvaret omfattar f n följande avfallsfraktioner: pappersförpackningar, plastförpackningar, metallförpackningar, glasförpackningar, tidningar, elektriskt och elektroniskt avfall, bilar, däck, batterier, läkemedel samt radioaktiva produkter. Frivilligt åtagande finns för kontorspapper och lantbruksplast. Ansvaret omfattar såväl hushållsavfall som verksamhetsavfall. 14

Avlämnings- och insamlingssystem På återvinningsstationer och fastighetsnära stationer kan pappersförpackningar, plastförpackningar, metallförpackningar, glasförpackningar, tidningar och småbatterier avlämnas. På kommunens återvinningscentraler kan elektronikavfall, däck och blybatterier avlämnas. Uttjänta bilar lämnas till någon auktoriserad bilskrotare i kommunen. Överblivna läkemedel lämnas på något av apoteken i kommunen. Radioaktiva produkter lämnas på inköpsstället. Bortforsling På uppdrag av materialbolagen sker bortforsling av avfallet genom olika entreprenörer. Insamlade mängder Följande uppgifter är hämtade från Naturvårdsverkets rapport nr 6482 Samla in, återvinn!, vilken är en uppföljning av producentansvaret för 2009. Någon senare statistik från Naturvårdsverket finns inte. Den totala mängden förpackningar och den totala återvinningen har minskat något jämfört med 2008. Den totala återvinningen var 77 procent, beräknat enligt den svenska förpackningsförordningen. Av återvinningen materialutnyttjades 59 procent och 18 procent energiutnyttjades. Alla förpackningsslag klarar de nationella målen för materialutnyttjande men plast klarar inte målen för återvinning (material- och energiutnyttjande) på 70 procent. I dagsläget finns ingen tillförlitlig statistik som gör det möjligt att göra jämförelser av olika slag. Det är inte heller möjligt att se hur Halmstad ligger till i förhållande till riksgenomsnittet. Allmänt kan dock sägas att Halmstad har en god insamling eftersom antalet återvinningsstationer och fastighetsnära stationer är stort. Jämförelse för år 2009. Materialutnyttjande Nationellt mål (%) EU-mål (%) Nationellt resultat (%) Tidningspapper 75-91 Glas 70 60 90 Plast 30 22,5 38 Papper, kartong m m 65 50 74 Metall 70 50 78 Trä 15 15 19 Elektronikskrot - 4 kg/inv 19,6 kg/inv 15

Insamling i Halmstad SAMRÅDSVERSION Tidningspapper m m (returpapper) Ansvarigt materialbolag är Pressretur. Insamlade mängder i Halmstad år 2011: 3 884 ton eller 42 kg/invånare. Pappersförpackningar Ansvariga materialbolag är Svensk Kartongåtervinning AB och RWA Returwell AB. Insamlade mängder i Halmstad år 2011: 1 152 ton eller 12,5 kg/invånare. Plastförpackningar Ansvarigt materialbolag är Plastkretsen AB. Insamlade mängder i Halmstad år 2011: 260 ton eller 2,8 kg/invånare. Metallförpackningar Ansvarigt materialbolag är Metallkretsen AB. Insamlade mängder i Halmstad år 2011: 139 ton eller 1,5 kg/invånare. Glasförpackningar Ansvarigt materialbolag är Svensk GlasÅtervinning AB. Insamlade mängder i Halmstad år 2011: 1 958 ton eller 21,2 kg/invånare Elektronikskrot (inkl småbatterier) Ansvariga materialbolag är El-Kretsen AB, Elektronikåtervinningsföreningen samt BlyBatteriRetur. Insamlade mängder i Halmstad år 2011: 1 825 ton eller 19,8 kg/invånare Däck Nationellt mål: 100 procent ska återvinnas Insamlade mängder i riket år 2009: ca 30 procent materialåtervanns, 50 procent energiåtervanns och 20 procent återbrukades för regummering. Ansvarigt materialbolag är Svensk Däckåtervinning AB Insamlade mängder i Halmstad år 2011: Ca 7,5 kg/invånare Bilar Nationellt mål: 85 procent av materialet ska återvinnas och återanvändas. Fr o m år 2015 har målet höjts till 95 procent. Antal skrotade bilar i riket år 2009: 90 procent av vikten återvanns varav 80 procent materialåtervanns. Ansvariga är auktoriserade bilskrotare Batterier (över 3 kg) EU:s mål: år 2016 ska 75 procent av batterierna återvinnas. Insamlade mängder i riket år 2009 var: bil- och industribatterier 94 procent, bärbara batterier 28 procent och övriga batterier 52 procent. Ansvariga materialbolag är El-Kretsen AB, Elektronikåtervinningsföreningen samt BlyBatteriRetur. Insamlade mängder i Halmstad år 2011: Ca 90 ton 16

Överblivna läkemedel Överblivna läkemedel lämnas på inköpsstället. Några uppgifter på mängder finns f n ej. Kontorspapper (frivilligt) Ansvarigt materialbolag är Svensk Kontorsinsamling. Mål: 75 procent ska materialåtervinnas. Resultat 2009: 72 procent materialåtervanns. Lantbruksplast (frivilligt) Ansvarigt materialbolag är Svensk Ensilageplast Retur AB. Mål: 30 procent ska materialåtervinnas. Resultat 2009: 88 procent materialåtervanns. 2.6 Verksamhetsavfall och övrigt avfall Omfattning Omfattar allt övrigt avfall som uppkommer i kommunen och som inte är hushållsavfall och därmed jämförligt avfall eller avfall som omfattas av producentansvaret. Bygg- och rivningsavfall Schaktmassor Park- och trädgårdsavfall Avfall från energiutvinning Avloppsslam Branschspecifikt industriavfall Ej branschspecifikt industriavfall Farligt och miljöstörande avfall Avlämnings- och insamlingssystem HEM:s återvinningsstationer tar emot vissa avfallsfraktioner från framförallt mindre verksamheter. I övrigt avlämnas avfallet till olika behandlingsanläggningar i eller utanför kommunen. Insamlade mängder För verksamhetsavfall finns inte lika många lokala statistiska uppgifter att tillgå som för hushållsavfall och avfall med producentansvar. Kommunen har inga specifika verksamheter som genererar stora mängder avfall som t ex gruvnäring och processindustri. Mängden uppkommet verksamhetsavfall bygger på uppskattningar av vad som lämnats till olika behandlingsanläggningar i kommunen. Den totala mängden verksamhetsavfall varierar något år från år beroende på konjunkturläget. Under perioden 2007-2011 ökade verksamhetsavfallet med ca 17 procent eller med ca 4 procent per år. Se tidigare presenterat flödesschema över totala avfallsmängder i kommunen. Materialåtervinning Ca 42 procent av verksamhetsavfallet (exkl gruvavfallet) i riket materialåtervanns år 2008. I materialåtervinningen ingår kompostering, biologisk behandling och utfyllnadsmassor. 17

I Halmstad uppskattas materialåtervinningen (inkl kompostering, biologisk behandling och utfyllnad) från verksamhetsavfall uppgå till ca 59 procent av det totala avfallsflödet. Den höga siffran beror bl a på att schaktmassor utgör en stor post i det totala avfallsflödet i Halmstad. Energiutvinning Ca 37 procent av verksamhetsavfallet i riket gick år 2008 till energiåtervinning. I Halmstad uppskattas energiutvinningen från verksamhetsavfallet uppgå till ca 15 procent av det totala avfallsflödet. Halmstad saknar bl a skogs- och träindustri vars avfall svarar för en stor del av energiåtervinningen i landet. Biologisk behandling I rikssiffran redovisas avfall för biologisk behandling under rubriken materialåtervinning. Se ovan! I Halmstad uppskattas biologisk behandling och kompostering av verksamhetsavfallet uppgå till ca 3 procent av det totala avfallsflödet. Byggavfall och schaktmassor I rikssiffran redovisas återvunnet material från bygg- och anläggningssektorn under rubriken materialåtervinning. Se ovan! I Halmstad uppskattas bygg- och rivningsavfallet uppgå till ca 7 procent av avfallsflödet och schaktmassorna till ca 26 procent. Deponering Ca 15 procent av verksamhetsavfallet i riket gick år 2008 till deponering. I Halmstad uppskattas deponerade mängder från verksamheter uppgå till ca 9 procent. 2.7 Behandlingsanläggningar Avsnittet omfattar behandlingsanläggningar som är tillstånds- eller anmälningspliktiga enligt förordningen (1989:899) om miljöfarlig verksamhet och hälsoskydd. Uppgifterna avser år 2011. Av förteckningen på nästa sida framgår vilka behandlingsanläggningar som finns i kommunen och vilken typ av avfall som de behandlar. I bilaga 1 Behandlingsanläggningar i Halmstads kommun redovisas ytterligare uppgifter om respektive behandlingsanläggning vad avser kapacitet, mottagna mängder, behandlingsmetoder m m. 18

Tabell Behandlingsanläggningar i kommunen och vilken typ av avfall som de behandlar. 2.8 Nedlagda deponier Nedlagda deponier kan utgöra en risk för förorening av mark och påverkan på yt- och grundvatten. En olämplig användning av mark inom eller i anslutning till en nedlagd deponi kan medföra ökade risker för människors hälsa eller miljö. Tillsynsansvaret för förorenad mark ligger hos länsstyrelserna eller kommunerna. Enligt miljöbalken kan ansvar för efterbehandling av förorenad mark, t ex en deponi, utkrävas för verksamhet som pågått efter den 30 juni 1969. En deponi anses vara aktiv under lång tid, minst 30 år, efter sluttäckning. I de fall där ingen verksamhetsutövare kan göras ansvarig, kan efterbehandling istället åläggas 19

fastighetsägaren. Som förutsättning gäller att denne förvärvat fastigheten den 1 januari 1999 eller senare och känt till eller borde ha upptäckt föroreningarna. Länsstyrelsen genomförde i början av 1980-talet en inventering av samtliga avfallsupplag/deponier i länet. Kommunens miljö- och hälsoskyddskontor besökte 1984 f d avfallsupplag (47 st). Flertalet av dessa har mottagit hushållsavfall samt bygg- och schaktmassor. Av dessa har troligtvis 13 st mottagit någon form av farligt avfall. Med hjälp av externkonsult undersöktes 1995 sju av de f d deponier som bedömdes utgöra störst risk för förorening. Dessa var: Gustavsfält, Halmstad Norra utmarken, Halmstad Tiarp, Söndrum Örnakulla, Getinge Slättåkra Oskarström (två deponier) Av dessa sju deponier bedömdes Gustavfält, Norra utmarken och Oskarström behöva kontrolleras vidare. Resterande bedömdes ej ha någon miljöpåverkan. J&W Energi och Miljö utförde fortsatta undersökningar och konstaterade i mars 2001 följande: Gustavsfält: Grundvattenförhållandena har undersökts. I februari 2000 utfördes åtta provtagningar kompletterat med 10 provtagningar i juni samma år. Analysen visade påverkan på grundvattnet i form av höga ammoniumhalter. Inga tungmetaller eller andra miljöstörande ämnen spårades. Någon påverkan på jordlagren utanför deponin har inte kunnat konstateras. Åtgärdsförslag för sanering av grundvattnet har presenterats. Förslaget har inte accepterats av teknik- och fritidsförvaltningen utan ett alternativt åtgärdsförslag har tagits fram av externkonsulten Sweco. Tillsynsmyndigheten (miljö- och hälsoskyddskontoret) studerar f n förslaget. Norra utmarken: Hålan har fyllts igen. Slutbesiktning ej gjord. Oskarström: Kontrollbesiktning i fält och uttag av nya lakvattenprover rekommenderades. Därefter skulle behovet av framtida kontroller bestämmas. Utöver dessa sju f d deponier kan nämnas: Kvibille (Brynestorp), Vilshärad (Marskog) och Särdal. Någon kontroll av dessa har ej utförts. Naturvårdverket informerar i Rapport 4918 om hur datainsamling och riskklassning bör genomföras och i Rapport 4947 vilka analysmetoder som ingår i metodiken MIFO-modellen. Arbetet är indelat i två faser, där fas 1 omfattar en orienterande studie med en riskklassning utifrån all information som samlats in och fas 2 en översiktlig undersökning och en ny riskklassning utifrån resultat av provtagning av byggnader, mark och vatten. Resultatet av undersökningarna i fas 2 avgör om man skall gå vidare och efterbehandla området. Länsstyrelsen kommer inom kort att inbjuda länets kommuner att delta i en ny inventering och riskklassning av nedlagda deponier. Projektet förutsätter en medfinansiering av kommunen. 20

3. MÅL OCH ÅTGÄRDER FÖR EN HÅLLBAR UTVECKLING Avfallshanteringen utgör en viktig del av samhällets tekniska infrastruktur. Avfallshanteringen är också en miljö- och klimatfråga där avfallet, som tidigare nämnts, betraktas både som en resurs och som ett problem. I takt med ökat välstånd har avfallsvolymerna ökat och fortsätter att öka. Det finns scenarioberäkningar som visar att avfallsmängden i Sverige kan fördubblas till år 2030 om inga åtgärder vidtas för att vända trenden. Den stora utmaningen ligger alltså i att minska uppkomsten av avfall. Ledstjärnor för det lokala arbetet med avfallsfrågorna är EU:s avfallstrappa, intentionerna i förslag till nationell avfallsplan samt de nationella miljökvalitetsmålen. Mål och åtgärder för kommande period har också valts utifrån vilka insatser som gör den största effekten såväl inom kommunens ansvarsområde (hushållsavfallet) som inom hela avfallsområdet (producentansvar och övrigt ansvar). En annan utgångspunkt har varit att föreslå åtgärder som är realistiska att uppnå under kommande fyraårsperiod. 3.1 Förslag till lokala mål och åtgärder för 2013-2016 I avfallsplanen för Halmstads kommun föreslås mål och åtgärder inom nio områden. Åtgärderna verkar sammantagna till att dagens avfallshantering än mer ska styras över från avfallshantering till resurshushållning enligt tankegångarna i den nationella avfallsplanen. Föreslagna åtgärder bedöms kunna genomföras under den kommande fyraårsperioden. Föreslagna åtgärder har två huvudsyften. Ytterligare förbättra hanteringen av de avfallsfraktioner som kommunen har ett ansvar för hushållsavfall och därmed jämförligt avfall. Skapa förutsättningar lokalt för omhändertagande av annat avfall som uppstår i kommunen. Följande områden föreslås bli prioriterade under de kommande fyra åren. 1. Förebygga uppkomsten av avfall. 2. Öka utsorteringsgraden (källsortering) av hushållsavfallet. 3. Minska inslaget av farligt avfall i kretsloppet. 4. Öka andelen avfall som behandlas biologiskt. 5. Förbättra förutsättningarna för en effektiv och miljömässigt god avfallshantering i kommunen. 6. Medverka till ett regionalt samarbete inom avfallsområdet. 7. Förbättra avfallshanteringen med hänsyn till säkerhet, miljö och arbetsmiljö. 8. Minska nedskräpning i samhället. 9. Minska risken för negativ miljöpåverkan från nedlagda avfallsdeponier. I kapitel 4 Miljökonsekvenser av avfallsplanen redovisas även genomförande och ekonomi samt miljökonsekvenser vid genomförande av målen. 21

1 Förebygga uppkomsten av avfall Mängden avfall som uppstår och dess eventuella farlighet bestäms redan i tillverkningsledet. Där avgörs mängden material som går åt för att tillverka/distribuera produkten samt förekomsten av farliga ämnen. För att nå målet måste resurseffektivitet genomsyra produktions-, distributions- och konsumtionsledet vilket kräver insatser på såväl nationell som internationell nivå. På kommunal nivå finns en begränsad möjlighet att motverka uppkomsten av avfall. I Halmstad uppgick hushållsavfallet till 720 kg per invånare och år enligt HEM:s redovisning för 2011. Måttet inkluderar allt insamlat hushållsavfall och det avfall som lämnats vid återvinningscentralerna (förpackningar, trädgårdsavfall mm) samt avfall från turister i sommarstugor. Mängden hushållsavfall enligt HEM:s redovisning är högre än statistiken som Avfall Sveriges redovisar där även antalet gästnätter beaktas samt att den inte redovisar lika många fraktioner. Perioden 1975-2000 låg den genomsnittliga ökningen av avfall på drygt 3 procent. Under innevarande period 2007-2011 avstannade ökningen och för enstaka år sjönk t o m avfallsmängderna. Orsaken till detta var sannolikt den allmänna nedgången i ekonomin. Avfallsmängderna handlar i stor utsträckning om konsumtions- och livsstilsfrågor. En stor utmaning ligger i att underlätta för individer och verksamhetsutövare att medverka till att skapa det resurseffektiva och kretsloppsanpassade samhället. Kommunens insatser fokuserar på att ge en ökad medvetenhet om en mer resurseffektiv konsumtion och möjligheter för återbruk. Mål Antalet kg hushållsavfall per invånare år 2016 får ej överskrida 720 kg. Åtgärder 1. Under år 2013 ta fram en informationsplan och därefter genomföra informationsinsatserna under planperioden. Ansvarig: Kommunstyrelsen och HEM 2. Utökat samarbete med föreningar och ideella insamlingsorganisationer omfattande återbruk av olika varor t ex textilier. Informera vid kommunens återvinningscentraler om var hushållen kan lämna sådana varor och produkter. Ansvarig: HEM 3. Matavfallet (svinnet) i den kommunala verksamheten ska fortsätta minska. Ansvarig: Servicenämnden 2 Öka utsorteringsgraden (källsortering) av hushållsavfallet På andra och tredje plats i EU:s avfallshierarki kommer förberedelse för återanvändning respektive materialåtervinning. EU:s mål är att till år 2020 ska återanvändningen och materialåtervinningen från hushållsavfall ha ökat till minst 50 procent. Sverige har nästan nått upp till den nivån (49 procent 2009) men det finns goda förutsättningar för ytterligare ökning. Grunden för detta arbete ligger i rationella insamlingssystem och med en god tillgänglighet för hushållen. Kommunerna kan i första hand påverka genom en effektiv insamlingsorganisation. Hur mycket av det utsorterade materialet som sedan återvinns är en uppgift för producenterna. I Halmstad har utsorteringsgraden, d v s det som hushållen källsorterat, legat på ca 60 procent de senaste åren. Genom att även sortera ut det organiska avfallet bör utsorteringsgraden kunna öka väsentligt. Val av insamlingssystem för organiskt avfall från hushållen i Halmstad ska beslutas under 2012. 22

En statlig översyn av avfallsverksamheten pågår. Översynen omfattar främst utformningen och ansvaret för insamling och omhändertagande av hushållens avfall inklusive förpackningsoch tidningsavfall. Resultatet från denna översyn kan komma att påverka kommunernas möjligheter att ta ansvar även för förpacknings- och tidningsavfall. Översynen ska redovisas i september 2012. Mål Till år 2016 ska utsorteringsgraden av hushållsavfallet ha ökat till 75 procent. Åtgärder 1. Samverka med producentansvariga och utveckla nuvarande hämtningssystem så att fler hushåll får närmre till inlämningsplats för källsortering av hushållsavfall vid fastighetsnära återvinningsstationer eller motsvarande alternativ. Ansvarig: HEM efter överenskommelse med ansvariga verksamhetsutövare med producentansvar. 2. Senast 2014 införa separat insamling av hushållens matavfall. Ansvarig: HEM 3. Öka och utveckla tillgängligheten i kommunens insamlingssystem. Ansvarig: HEM 3 Minska inslaget av farligt avfall i kretsloppet I samhället hanteras idag stora mängder kemikalier, elektronik, batterier, lampor, impregnerat trä, läkemedel mm som kan göra stor skada på miljön. Allt farligt avfall ska omhändertas på ett miljöriktigt sätt och inte hamna i soppåsen, avloppet eller naturen. Plockstudier gjorda i Halmstad visar att mindre än 1 procent av hushållens restavfall utgjordes av farligt avfall, vilket är ett godtagbart resultat. År 2011 lämnade hushållen i Halmstad in 2 900 ton farligt avfall på återvinningscentralerna men det finns mer elektronik och kemikalier som står oanvända eller ligger gömda i byrålådan. Även om det övergripande målet är att minska uppkomsten av allt avfall kan det ses som ett positivt resultat att under de närmaste åren öka mängden insamlat farligt avfall. Med farligt avfall i detta sammanhang menas avfall från Farliga baren, elektronikskrot (inkl småbatterier) samt impregnerat träavfall som insamlas på kommunens återvinningscentraler. Mål Insamlad mängd farligt avfall från hushållen ska ha ökat jämfört med 2011 års utfall på 2 900 ton. Åtgärder 1. Samverka med producentansvariga och utveckla insamlingsställen för mindre elektronikprodukter i anslutning till försäljningsställen. Ansvarig: HEM 2. Att kontinuerligt göra plockstudier av hushållsavfallet. Ansvarig: HEM 3. Information till hushållen samt årliga kampanjer i bostadsområden Ansvarig: HEM 23

4 Öka andelen avfall som behandlas biologiskt I Sverige uppstår ca 1 840 000 ton matavfall per år. Närmare hälften av detta kommer från hushållen och studier visar att en tredjedel av innehållet i soppåsen (restavfallet) utgör matavfall. Den andra hälften kommer från livsmedelsindustrin, grossister/butiker och storkök/restauranger. Det miljömässigt bästa alternativet är även här att hindra uppkomsten av avfall men det näst bästa är att använda det organiska materialet för biogasproduktion som kan ersätta fossila bränslen och samtidigt möjliggöra att växtnäringsämnen kan återföras i kretsloppet. Enligt det föreslagna nationella målet för år 2015 så ska minst 40 procent av matavfallet från hushåll, restauranger, storkök och butiker behandlas så att växtnäring och energi tas till vara. År 2015 ska också minst 60 procent av fosforföreningarna i avloppsvatten tas till vara och återföras till produktiv mark, varav minst hälften ska återföras till åkermark. Halmstad har 2012 ingen separat insamling av matavfall från hushållen. År 2010 uppfördes en anläggning som kan hantera avfall från butiker och grossister där bäst-före-datum passerats genom att särskilja förpackning och det organiska. Hallands jordbruk har en stor andel mjölkbönder som styrs av regler som försvårar spridning av biogödsel som uppkommit från hushållens matavfall. Spridning av näringsämnen från avloppsvatten från reningsverken är än hårdare reglerat. Det är därför inte rimligt att för Halmstad ha den nationella målsättningen för återföring av fosfor till produktiv åkermark som regeringen föreslår. Det kan finnas möjlighet att nå lösningar i mindre skala för återföring av näringsämnen från enskilda avlopp. Mål 1 Senast 2016 ska minst 40 procent av matavfallet från hushållen utsorteras för att användas för biogasproduktion. Åtgärd 1. Införa ett nytt insamlingssystem för separering av matavfallet. Ansvarig: HEM Mål 2 Mottagning av vegetabiliskt och animaliskt livsmedelsavfall från verksamheter ska öka till 3 500 ton senast 2016. Åtgärd 1. Fortsatt utbyggnad av avpaketeringsanläggningen för mottagning av vegetabiliskt och animaliskt avfall från verksamhetsutövare. Ansvarig: HEM Mål 3 Till 2016 ska minst 60 procent av fosforföreningarna i avloppsvattnet tillvaratas och återföras till produktiv mark. Åtgärd 1. Fortsatt arbete med s k uppströms arbete d v s att förbättra reningen av processvatten innan det släpps ut i avloppssystemet. Ansvarig: Laholmsbuktens VAnämnd 24

2. Fortsatt rötning av slam för produktion av jordförbättringsmedel. Ansvarig: Laholmsbuktens VAnämnd Mål 4 Påbörja återföring av näring från enskilda avlopp till produktiv mark. Åtgärd 1. Utveckla ett system för återföring av näring till produktiv mark från utsorterade WCfraktioner. Under år 2015 ska detta system ha utvärderats och kostnadsberäknats och ligga till grund för framtida hantering av denna avfallsfraktion. I samband med utvärderingen ska också huvudmannaskapsfrågan belysas. Ansvarig: HEM 5 Förbättra förutsättningarna för en effektiv och miljömässigt god avfallshantering i kommunen Det finns idag flera företag i Halmstad som verkar inom avfallsområdet och Halmstads kommun behöver samverka med det lokala näringslivet för en fortsatt utveckling. Mångfalden berikar och skapar synergier. Hamnområdet som mottagningsplats för jord- och schaktmassor kommer inom en snar framtid att behöva ersättas. I förslag till nationell avfallsplan lyfts bl a bygg- och rivningsavfall (inkl jord- och schaktmassor) fram. I miljömålsberedningens delbetänkande (SOU 2011:34) föreslås som etappmål att år 2020 ska minst 70 procent av dessa avfallsfraktioner återanvändas och/eller materialåtervinnas. Mål Halmstads kommun ska dels genom egna anläggningar och dels genom samverkan med andra aktörer skapa förutsättningar för en effektiv och miljöriktig hantering av alla typer av avfallsfraktioner. Åtgärder 1. Fortsatt utveckling av Kristinehedsanläggningen innebärande att en mottagningshall för sortering, krossning och balning av avfall för energiåtervinning genomförs. Ansvarig: HEM 2. Fortsätta att medverka i utvecklingen och kompletteringen av lämpliga områden såsom Kistingeområdet till moderna återbruks- och återvinningscentra med möjligheter till ökad service och kontroll och: - behandling för återbruk och återvinning av material - beredning av avfall för energiutvinning - kompostering av jord och slam - behandling av bygg- och rivningsavfall - behandling av jord- och schaktmassor - behandling av förorenade massor - behandling av farligt avfall - mellanlagring och deponering - mottagning av snömassor Ansvarig: Kommunstyrelsen 25