RENHÅLLNINGSORDNING FÖR HALMSTADS KOMMUN

Transkript

1 RENHÅLLNINGSORDNING FÖR HALMSTADS KOMMUN DEL 1 AVFALLSPLAN MED BESKRIVNING AV MILJÖKONSEKVENSER Antagen av kommunfullmäktige , 59 Gäller från

2 INNEHÅLL SAMMANFATTNING FÖRUTSÄTTNINGAR Avfallspolitik och kommunala planer Ansvar Avgifter och skatter Avfallsbegreppet definitioner Tillsyn Genomförande NULÄGE OCH ORGANISATION Beskrivning av kommunen Halmstads kommuns avfallsorganisation Avfallsflödet totalt inom kommunen Hushållsavfall och därmed jämförligt avfall Avfall med producentansvar Verksamhetsavfall och övrigt avfall Behandlingsanläggningar Nedlagda deponier MÅL OCH ÅTGÄRDER FÖR EN HÅLLBAR UTVECKLING Förslag till lokala mål och åtgärder för Uppföljning av målen i avfallsplan MILJÖKONSEKVENSER AV AVFALLSPLANEN Icke-teknisk sammanfattning Bakgrund och syfte Bedömningsgrunder för miljöpåverkan Avfallsplanens miljöpåverkan Uppföljning SAMRÅD OCH UTSTÄLLNING BILAGA 1 Behandlingsanläggningar i Halmstads kommun Antagen av kommunfullmäktige , 59 1

3 DEL 1 AVFALLSPLAN MED BESKRIVNING AV MILJOÖ KONSEKVENSER SAMMANFATTNING Enligt miljöbalkens 15 kap om avfall och producentansvar ska det för varje kommun finnas en renhållningsordning som ska innehålla de föreskrifter om hantering av avfall som gäller inom kommunen samt en avfallsplan. Avfallsplanen ska innehålla uppgifter om avfall inom kommunen och kommunens åtgärder för att minska avfallets mängd och farlighet. Planen ska omfatta samtliga avfallsslag och även innehålla uppgifter om det avfall som kommunen inte har ett direkt ansvar för. Avfallsplanens syfte är att identifiera mål för avfallshanteringen som stämmer överens med samhällets övergripande mål för miljö- och avfallspolitiken och styra avfallshanteringen i kommunen så att en hållbar utveckling främjas. Avfallsföreskrifterna talar om hur det avfall som kommunen ansvarar för ska hanteras. I avfallsplanen för kommunen föreslås mål och åtgärder inom nio områden. Föreslagna åtgärder har två huvudsyften; Ytterligare förbättra omhändertagandet av de avfallsfraktioner som kommunen har ett ansvar för hushållsavfall. Skapa förutsättningar lokalt för omhändertagande av övrigt avfall som uppstår i kommunen. De områden som prioriterats för perioden är; Förebygga uppkomsten av avfall. Öka utsorteringsgraden (källsortering) av hushållsavfallet. Minska inslaget av farligt avfall i kretsloppet. Öka andelen avfall som behandlas biologiskt. Förbättra förutsättningarna för en effektiv och miljömässigt god avfallshantering i kommunen. Medverka till ett regionalt samarbete inom avfallsområdet. Förbättra avfallshanteringen med hänsyn till säkerhet, miljö och arbetsmiljö. Minska nedskräpning i samhället. Minska risken för negativ miljöpåverkan från nedlagda avfallsdeponier. I målavsnittet har också en uppföljning gjorts av de mål och åtgärder som gällt för innevarande period d v s Slutligen redovisas samråd, granskning och miljöbedömning av avfallsplanen. 1

4 1. FÖRUTSÄTTNINGAR RENHÅLLNINGSORDNING FÖR HALMSTADS KOMMUN Avfallspolitik och kommunala planer Syfte Det ska finnas en renhållningsordning i kommunerna Enligt 15 kap 11 i miljöbalken (MB 1998:808) ska det för varje kommun finnas en renhållningsordning. Renhållningsordningen ska omfatta: en avfallsplan som beskriver nuläge och planerade åtgärder samt avfallsföreskrifter som anger hur avfallsinsamlandet ska gå till I Avfallsförordningen (SFS 2011:927) och Naturvårdsverkets föreskrifter (2006:6) regleras mer i detalj vad renhållningsordningen ska innehålla. Avfallsplanens syfte är att identifiera mål för avfallshanteringen som stämmer överens med samhällets övergripande mål och att styra avfallshanteringen i kommunen så att en hållbar utveckling främjas. Avfallsplanen blir därmed också ett verktyg i den kommunala samhällsplaneringen. Planen bör ses över minst vart fjärde år. I avfallsföreskrifterna klargörs vilka avfallskategorier som kommunen ansvarar för och hur dessa ska insamlas och bortforslas. Allmänt Den svenska avfallsmodellen kan sägas vara uppbyggd kring tre delar. Ett rättssystem som omfattar bestämmelser för avfallsområdet och som även reglerar ansvarsfrågan. Ett ekonomiskt system som klargör hur avfallsverksamhetens kostnader ska fördelas och finansieras av olika aktörer. Ett tekniskt system som är en del av samhällets tekniska infrastruktur och som omfattar aktuella insamlingssystem, behandlingsmetoder m m. Avfallshanteringen är också en miljöfråga där avfallet numera betraktas både som en resurs och ett problem. Riksdag och regering anger inriktningen på avfallspolitiken. Avfallspolitiken kommer bl a till uttryck i nationella strategier och lagstiftningen. Sverige har också som medlem i EU att förhålla sig till de direktiv som utfärdas av europaparlamentet och dess råd. Den svenska lagstiftningen anpassas således till dessa direktiv. De övergripande författningarna i Sverige är miljöbalken (MB), Avfallsförordningen och Deponiförordningen. Avfallspolitiken EU:s avfallsstrategi EU:s medlemsländer ska enligt direktivet för avfall (2008/98/EG) ha nationella avfallsplaner. Länderna ska också ta fram särskilda program för förebyggande av avfall, som ska vara klara I Sverige har Naturvårdsverket ansvar för att så sker. 2

5 Nationell lagstiftningen för avfallshantering har förnyats. I maj 2012 fastställde naturvårdsverket en ny nationell avfallsplan som bygger på EU:s ramdirektiv för avfall (2008/98/EG). Avfallsförordningen (2011:927) reviderades i augusti Ett resurseffektivt Europa är ett av EU:s s k flaggskepp/huvudinitiativ inom strategin EU 2020 Initiativet är brett och ska bidra till att frikoppla ekonomisk tillväxt från resursanvändning. Resurseffektivitet handlar om att utnyttja ekosystemtjänsterna så ändamålsenligt och effektivt som möjligt så att samhällsnyttan ökar utan att miljöpåverkan gör det. Att arbeta enligt EU:s s k avfallshierarki är en väg att nå ökad resurseffektivitet. Avfallshierarkins fem steg: 1. förebygga uppkomsten av avfall 2. förberedelse för återanvändning 3. materialåtervinning 4. annan återvinning, t ex energiåtervinning 5. bortskaffande, t ex deponering Avfallshierarkin är en vägledning för hur avfallet bör behandlas inom EU. Generellt gäller att resurshushållningen ökar ju högre upp i hierarkin man kommer. Enligt hierarkin ska avfallet i första hand förebyggas. Är inte detta möjligt ska avfallet förberedas för återanvändning, materialåtervinnas eller energiåtervinnas. I sista hand ska det deponeras. Avfallsdirektivets krav på att medlemsstaterna ska ta fram särskilda program för förebyggande av avfall är ett sätt att ytterligare betona avfallshierarkin. I direktivet finns också uttryckliga krav på medlemsstaterna att främja återanvändning och materialåtervinning. Politiken och lagstiftningen på avfallsområdet ska följa avfallshierarkin. Det ska därmed finnas regler och styrmedel som styr avfallshanteringen i enlighet med hierarkin. EU:s regler ger dock utrymme för avsteg från hierarkin, om det är miljömässigt motiverat eller om det inte är ekonomiskt rimligt eller tekniskt möjligt att välja en högre prioriterad metod. En annan bärande princip i direktivet är att kostnaderna för avfallshanteringen ska belasta den eller de som ger upphov till avfallet d v s förorenaren. Generationsmålet och de nationella miljökvalitetsmålen Det övergripande målet för miljöpolitiken är att till nästa generation lämna över ett samhälle där de stora miljöproblemen i Sverige är lösta. För miljöaspekten på avfallshanteringen är generationsmålet och de 16 nationella miljökvalitetsmålen vägledande. Samhällets avfallshantering är främst placerad under miljömålet God bebyggd miljö. Avfallshanteringen berör också miljömålen Begränsad klimatpåverkan och Giftfri miljö. I samband med översynen av miljömålssystemet har vissa revideringar gjorts bl a sker en övergång från delmål till etappmål. Etappmålens uppgift är att konkretisera den samhällsomvandling som behöver ske för att generationsmålet och miljökvalitetsmålen ska kunna uppnås. Förslag på etappmål har lämnats i delbetänkandet SOU 2011:34. De etappmål som lyfts fram och särskilt berör avfallsområdet är Ökad resurshushållning i livsmedelskedjan och Ökad återanvändning och återvinning. 3

6 Resurshushållningen i livsmedelskedjan ökar till 2015 genom att: matavfallet minskar med 20 procent jämfört med 2010, minst 40 procent av matavfallet från hushåll, storkök, butiker och restauranger behandlas biologiskt så att växtnäring och energi tas tillvara och minst 60 procent av fosforföreningar i avlopp tas tillvara och återförs till produktiv mark, varav minst hälften återförs till åkermark. Ökad återanvändning och återvinning genom att: återanvändning och materialåtervinning av icke-farligt byggnads- och rivningsmaterial är minst 70 procent år I delbetänkandet görs ingen ytterligare precisering av återanvändning/återvinning utan ett uppdrag ges åt Naturvårdsverket att i förslaget till nationell avfallsplan formulera ett förslag till etappmål för ökad återanvändning och återvinning av papper, metall, plast, glas mm från hushåll. Den nationella avfallsplanen I förslaget till avfallsplan för Sverige Från avfallshantering till resurshushållning prioriteras fem områden. minska avfallets mängd minska avfallets farlighet bättre ta tillvara på resurserna i avfallet stoppa spridningen av farliga ämnen generellt förbättra avfallshanteringen Nationella miljökvalitetsmål och regionala miljömål Som regionala miljömål för Hallands län gäller de nationella miljökvalitetsmålen med tillhörande preciseringar som regeringen beslutade om Kommunala planer Avfallsområdet berörs även i andra kommunala dokument såsom översikts- och detaljplaner, kommunala tillsynsplaner mm. Inriktning och ambition påverkas också av tidigare beslut i handlingsprogram för miljö och energi. Genomförandet av planen styrs av planeringsdirektiv med budget som årligen beslutas av kommunfullmäktige. Planeringsdirektiv med budget målområde Miljö och energi Mål 6 Tillgången på råvaror för biogasproduktion ska öka. Enligt avfallsplanen ska insamling av matavfall från hushållen införas under planperioden. Handlingsprogram för hållbar energi(kf ) Strategiskt område 3 Strategi 3B Öka produktionen av förnybara bränslen. Avfallsplanen bidrar till att göra matavfall från hushållen och livsmedelsavfall från verksamheter tillgängligt för biogasproduktion. Ekohandlingsprogram (KF ) Temaområde Sunda boendemiljöer 7. All nedskräpning i och utanför stadsmiljön ska minska. 8. Den totala mängden hushållsavfall per invånare ska minska. 9. Källsortering och utsortering för materialåtervinning ska öka. 10. Utsortering av skadligt avfall ska öka. 11. Kvalitén på avloppslammet ska vara av så god kvalitet att den kan ingå i det naturliga kretsloppet. - Samtliga ambitioner överensstämmer med mål och åtgärder i avfallsplanen. 4

7 Översiktsplan Översiktsplanen beskriver kommunens markbehov för framtida avfallshantering samt anger var förorenad mark på grund av nedlagda deponier finns. Nuvarande översiktsplan är från 2002, en ny är under framtagande. 1.2 Ansvar I det svenska rättssystemet för avfallsområdet regleras ansvarsfrågan. Tre aktörer bär det formella ansvaret för avfallet. Kommunerna ansvarar för hushållens avfall. Producenterna ansvarar för sina respektive produkter och dess förpackningar. Övriga verksamhetsutövare, som inte ingår i de två första kategorierna, ansvarar för sitt avfall. I Halmstads kommuns avfallsföreskrifter förtydligas kommunens ansvar mer ingående. Avfallsutredningen har gjort en översyn av avfallsområdet och överlämnat slutbetänkandet, "Mot det hållbara samhället - resurseffektiv avfallshantering", SOU 2012:56 till regeringen. En proposition ska nu tas fram innan riksdagen kan ta ställning om och regeringen besluta om förändringar i lagen. Kommunernas ansvar Kommunen ansvarar för bortforsling och behandling av allt hushållsavfall. Kommunen ansvarar också för avfall som är jämförligt med hushållsavfall och uppstår i annan verksamhet. Det är endast kommunen eller den som kommunen anlitar eller givit särskilt medgivande som får transportera hushållsavfallet. Avfallet får inte grävas ner, eldas upp eller på annat sätt slutligt omhändertas av någon annan än kommunen utan godkännande av kommunen. Kommunen har också ansvar för att hushållsavfallet tas om hand på ett lagligt och miljömässigt riktigt sätt. Ansvariga gentemot kommunen är fastighetsinnehavare och nyttjanderättshavare inom vars fastighet för bostadsändamål som avfallet uppstår. Ansvaret preciseras i kommunens avfallsföreskrifter. Producenternas ansvar Producentansvaret innebär att producenterna ansvarar för att samla in och ta hand om uttjänta produkter. Producentansvaret är ett styrmedel för att uppnå miljömålen. Tanken är att det ska motivera producenterna att ta fram produkter som är mer resurssnåla, lättare att återvinna och inte innehålla miljöfarliga ämnen. För närvarande har vi i Sverige ett lagstadgat producentansvar för åtta produktgrupper: förpackningar returpapper elektriska och elektroniska produkter (inkl glödlampor och viss belysningsarmatur) batterier däck bilar läkemedel radioaktiva produkter och herrelösa strålkällor 5

8 Dessutom finns det frivilliga åtaganden, som liknar producentansvaret, för: kontorspapper lantbruksplast För att lösa uppgiften har näringslivet bildat ett antal materialbolag. Enskilda företag fullgör sitt producentansvar genom att betala en avgift till materialbolagens gemensamma operativa samarbetsorgan. Avgifterna finansierar insamlings- och bortforslingsverksamheten. Organisation, insamlade mängder m m redovisas utförligare i avsnittet Nuläge och organisation under avsnittet Avfall med producentansvar. Övriga verksamhetsutövare Övriga avfallsproducenter som inte omfattas av det kommunala ansvaret och/eller producentansvaret ansvarar själva för omhändertagande och bortforsling av uppkommet avfall. 1.3 Avgifter och skatter Avgifter Enligt MB 27 kap 4-6 har kommunen rätt att ta ut avgift för insamling, bortforsling och behandling av hushållsavfall och därmed jämförligt avfall. Den s k självkostnadsprincipen ska gälla d v s att få täckning för nödvändiga kostnader. Halmstads kommuns renhållningsavgift är uppdelad på en fast och en rörlig del. Den fasta avgiften ska täcka kostnader för mottagning och behandling av hushållens farliga avfall, grovavfall och trädgårdsavfall på kommunens återvinningscentraler. Vidare ska den fasta avgiften täcka kostnader för information, planering och utvecklingsarbete inom avfallsområdet. Den rörliga avgiften ska täcka kostnader för insamling och omhändertagande av hushållsavfall vid fastigheten och är differentierad utifrån kärlstorlek, hämtningsfrekvens och tillgänglighet. För att stimulera till ökad återanvändning/återvinning medger lagen också möjligheter att genom renhållningstaxan styra till önskvärt beteende. Avfallsskatt (deponiskatt) Enligt EU:s strategi och Sveriges miljömål ska deponerad mängd avfall minskas. För 2012 är deponiskatten 493 kr per ton exkl moms. Avfallsskatten har visat sig vara ett effektivt styrmedel för att minska mängden deponiavfall. I Sverige minskade mängden deponiavfall med nästan 70 procent under perioden , från 6,1 till 1,9 miljoner ton. Förbränningsskatt Förbränningsskatten på hushållsavfall som användes för produktion av fjärrvärme och el upphörde hösten

9 1.4 Avfallsbegreppet definitioner Avfallsdefinitionerna är gemensamma inom EU. Avfall - ämne eller föremål som innehavaren gör sig av med eller avser eller är skyldig att göra sig av med. Avfall kan upphöra att vara avfall. Det sker om avfallet behandlas så långt att det får kvalitetssäkrade egenskaper som motsvarar jungfruliga produkters och råvarors. Det vill säga att det uppstår en naturligt fungerande efterfrågan och marknad. I direktivet klargörs också skillnaden mellan biprodukt och avfall. En restprodukt från en produktionsprocess kan antingen vara ett avfall eller en biprodukt. Ett villkor för det senare är att det finns en säker efterfrågan för restprodukten så att restprodukten verkligen kommer att användas. Restprodukten måste också ha sådana kvalitetssäkrade egenskaper att den utan ytterligare bearbetning uppfyller de krav som ställts för ett visst användningsområde. Användningen ska inte leda till negativa följder för miljön eller människors hälsa. I 15 kap, 2, MB definieras hushållsavfall enligt följande: Med hushållsavfall avses avfall som kommer från hushåll samt därmed jämförligt avfall från annan verksamhet. I miljöbalkspropositionen (1997/98:45, del 2, sid 184 f) sägs följande om vad som är avfall från hushåll : Som exempel på avfall som kommer från hushåll kan nämnas sopor, köksavfall, latrin och slam från slambrunnar och slamtankar. Till hushållsavfall räknas också skrymmande avfall som exempelvis utrangerade möbler, cyklar och liknande föremål. Dit räknas även överblivna läkemedel samt miljöfarliga batterier, oljerester, färgrester, rester av bekämpningsmedel och annat farligt avfall som ingår som beståndsdel i avfall som kommer från hushåll. I enlighet med gällande rätt bör begreppet hushållsavfall ges en sådan omfattning att det svarar mot det behov av borttransport av avfall som regelmässigt uppkommer vid nyttjande av mark och byggnad för bostadsändamål. I Naturvårdsverkets Vägledning till definition av hushållsavfall ( ) finns mer information om definitioner av några specifika typer av avfall. 1.5 Tillsyn Kommunens miljö- och hälsoskyddsnämnd har tillsynsansvaret för all avfallshantering i kommunen oavsett om ansvaret ligger på den enskilde individen, privat verksamhet, producent eller kommunen. För större behandlingsanläggningar s k A-anläggningar har länsstyrelsen tillsynsansvaret. Länsstyrelsen har även tillsynsansvar för gränsöverskridande transporter. 7

10 1.6 Genomförande RENHÅLLNINGSORDNING FÖR HALMSTADS KOMMUN Kommunstyrelsen har ett verksamhetsansvar för hanteringen av hushållsavfall inom kommunen. Avfallsplanen ska i första hand ses som inriktningen på det kommande avfallsarbetet i Halmstads kommun. Avfallsplanen är en kommunal sektorsplan och utgör en del av kommunens samlade planering för den tekniska försörjningen. Planen blir också vägledande för aktuell myndighet när denna ska fatta beslut om tillstånd i enskilda ärenden. Vid varje sådant prövningstillfälle kommer också en mer detaljerad MKB att göras. Större investeringar inom avfallsverksamheten får inte genomföras av berörda bolag och förvaltningar utan fullmäktiges medgivande. 2. NULÄGE OCH ORGANISATION 2.1 Beskrivning av kommunen Halmstads kommun är en kustkommun i Halland. Kommunen ligger mellan två tillväxtområden för Göteborgs- och Öresundsregionen. Antalet invånare: (dec 2011) Antalet tätorter: Inom kommunen finns 20 tätorter där Halmstads tätort dominerar med nästan 70 procent av befolkningen. Antal hushåll: Totalt finns ca hushåll i kommunen. Fastigheter: Antalet bostäder uppgick 2010 till Fördelningen mellan lägenheter i småhus och lägenheter i flerfamiljshus var respektive Näringsliv: Näringslivet inom kommunen domineras av små och medelstora företag. Antalet företag uppgår till drygt Av dessa har ca 60 procent högst fyra personer anställda. Endast 15 företag har fler än 200 anställda. De branscher som dominerar är offentlig verksamhet, besöksnäring, handel och transport. Antalet gästnätter uppgår, utslaget på hela året; till ca 950 per dag. Lägesbeskrivning: Halmstad är en hamnstad, strategiskt belägen mellan Göteborgs- och Öresundsregionen. Vägarna E6, riksväg 25, riksväg 26 och länsväg 117 går till Halmstad liksom Västkustbanan och HNJ-banan. Halmstad har också en citynära flygplats med flera dagliga förbindelser med Stockholm. 2.2 Halmstads kommuns avfallsorganisation Kommunerna har ett ansvar för borttransport och behandling av hushållsavfall och därmed jämförligt avfall (det s k kommunala avfallsmonopolet). Undantaget är avfall med producentansvar och verksamhetsavfall. 8

11 I Halmstads kommun fastställer kommunfullmäktige renhållningsordningen (avfallsplan och avfallsföreskrifter). Fullmäktige fastställer också renhållningstaxan. Fullmäktige har beslutat att kommunstyrelsen har verksamhetsansvaret för den avfallshantering som kommunen enligt miljöbalken och andra föreskrifter är skyldig att utföra. Den avfallshantering som Halmstads kommun ansvarar för utförs av det helägda kommunala bolaget Halmstads Energi och Miljö AB (HEM). HEM ansvarar också för erforderlig administration och uppbörd av avgifter. Kommunen utövar sin styrning genom särskilda ägardirektiv. 2.3 Avfallsflödet totalt inom kommunen Avfallsflödet En jämförelse mellan år 2007 och 2011 visar att den totala mängden avfall ökat med ca ton. Detta motsvarar en årlig ökning på ca 3 procent. Ökningen följer i stort riksgenomsnittet och beror huvudsakligen på ökad välfärd och ändrade konsumtionsmönster. Noterbart i övrigt är: deponerad mängd avfall har halverats materialåtervinning har minskat energiutvinning har ökat fyllnadsmassor har ökat biologisk behandling har minskat något avfall för kompostering har minskat avfall för destruktion har ökat något Diagram Avfallsslag och totala mängder avfall i ton år 2011 framgår av sektorsdiagrammet. 9

12 10

13 2.4 Hushållsavfall och därmed jämförligt avfall Var hushållsavfallet uppstår Det kommunala ansvaret avser som tidigare nämnts hushållsavfall som uppkommer på bostadsfastigheter inom kommunen samt därmed jämförligt avfall som uppkommer på andra fastigheter inom kommunen. Avlämnings- och insamlingssystem Kommunens insamlingssystem bygger på en kombination av avlämning och hämtning av avfall. Systemet bygger också på att avfallslämnaren källsorterar uppkommet avfall. I begreppet källsortering inräknas alla förekommande avfallsslag som utsorteras från avfallet och lämnas separat. Detta avfall lämnas av hushållen på återvinningscentraler, återvinningsstationer eller s k fastighetsnära stationer. Kravet på källsortering och hur detta ska tillämpas regleras i kommunens avfallsföreskrifter. Det resterande avfallet (restavfallet) hämtas vid fastighetsgränsen eller vid en av renhållaren anvisad plats inom rimligt gångavstånd. Detta avfall innehåller bl a matavfall som således inte utsorteras i nuläget. Halmstads kommun har valt att förbränna restavfallet och ur värmeöverskottet utvinna energi fjärrvärme och el. Fastighetsinnehavare kan också beställa tjänsten Trädgårdsrundan som innebär att trädgårdsavfallet hämtas vid fastigheten. Avlämning vid återvinningscentral Inom kommunen fanns under 2012 fyra bemannade återvinningscentraler och en s.k. mobil återvinningscentral. Här kan hushållen lämna sitt utsorterade avfall såsom farligt avfall, batterier, återvinningsbart grovavfall, obrännbart grovavfall, trädgårdsavfall och elektronikskrot. Återvinningscentralernas placeringar framgår av bilden till höger. Bild: Återvinningsstationer och återvinningscentraler i Halmstads kommun

14 Avlämnade mängder under år 2011 redovisas i tabell nedan. Återvinningscentraler Antal besök Mottagna mängder (ton) Villmanstrand Flygstaden Oskarström Getinge Simlångsdalen (mobil) Totalt Jämfört med år 2007 har antalet besök ökat med 12 procent medan mottagna mängder ligger kvar på oförändrad nivå. Avlämning vid återvinningsstationer Återvinningsstationerna är enbart avsedda för förpackningsavfall och tidningar för vilket producenterna har ett insamlingsansvar. Inom kommunen fanns under år obemannade återvinningsstationer. Här kan hushållen lämna glas-, pappers-, plast- och metallförpackningar samt tidningspapper. Återvinningsstationernas placeringar framgår av kartbilden på föregående sida. För ökad service till besökarna finns även återvinningsstationer placerade på återvinningscentralerna. Hämtning vid fastigheten Restavfallet d v s det som blir över efter källsorteringen hämtas vid fastighetsgränsen eller vid en av renhållaren anvisad plats inom rimligt gångavstånd. Returkärl tillhandahålles av HEM. Hämtningsfrekvens, handhavande av kärl, sorteringsanvisningar m m regleras i avfallsföreskrifterna. För att ytterligare öka tillgängligheten till källsortering för de som bor i flerfamiljsfastigheter har fastighetsägaren möjlighet att i samverkan med materialbolagens entreprenörer erbjuda hämtning av förpacknings- och tidningsavfall vid fastigheten. För närvarande har drygt 60 procent av de som bor i flerfamiljshus tillgång till denna service (ca hushåll av ). Insamlade mängder hushållsavfall Ökningen av mängden hushållsavfall har under innevarande period avstannat. För enskilda år minskade t o m den totala mängden. Orsaken till detta beror i huvudsak på konjunkturnedgången Det som styr mängden hushållsavfall är: hushållens avfallsvolym samvarierar med välståndsutvecklingen och konjunkturcykeln, konsumtionsmönstren genererar mer och mer avfall och produktions- och distributionssystem genererar mer och mer avfall. Avfallet består av hushållsavfall som samlats in i kärl och behållare och utsorterat avfall som inkommit via återvinningsstationer (ÅVS) och fastighetsnära insamling(fni) av förpackningar och tidningar samt utsorterat hushållsavfall från återvinningscentralerna(åvc). 12

15 Från 2010 kan även grovsopor från hushållen särredovisas. Det är skrymmande avfall som inlämnats på ÅVC men som tidigare registrerats som verksamhetsavfall. Mängden 46 respektive 48 kg/invånare för 2010 och 2011 redovisas inte i tabellen nedan eftersom den gör en jämförelse bakåt i tiden. År 2011 uppgick hushållsavfallet till 672 kg/invånare inkl. källsorterat avfall. Utsorteringsgraden var 57 procent. Utsorteringsgraden (källsorteringen) av hushållsavfallet har under perioden varierat mellan procent. Fr.o.m kommer kommunerna att ha tillgång till ny statistik (Avfall Sverige) som gör det möjligt att göra jämförelser av olika slag. Tabell Tabellen visar utvecklingen för olika fraktioner av avfall från hushållen i Halmstad perioden samt utsorteringsgraden (andel FTI och övrigt utsorterat avfall/total mängd avfall). Fraktioner Kärl och behållare FTI(förpackningar/tidningar) Övrigt utsorterat avfall* Totalt Utsorteringsgrad 49% 43% 54% 60% 60% 58% 56% 57% * Övrigt utsorterat avfall inkluderar materialåtervinning som inte omfattas av förpacknings- och tidningsinsamlingen samt miljöfarligt avfall, elektronik, impregnerat trä, trä/ris/grenar för flisning och komposterbart trädgårdsavfall. Mängden uppmätt utsorterat avfall från ÅVC inkluderar även en del verksamhetsavfall från småföretagen. Andelen bedöms till ca 10 % under hela perioden. Återvinning och bortskaffande av hushållsavfall För hantering av hushållsavfallet tillämpas följande metoder: återbruk materialåtervinning biologisk behandling energiutvinning destruktion deponering 13

16 Återbruk RENHÅLLNINGSORDNING FÖR HALMSTADS KOMMUN Återbruk innebär att en vara/produkt används som den är efter eventuell reparation och uppsnyggning. Ett antal frivilligorganisationer och föreningar bedriver insamlingsarbete för återbruk. Halmstads kommun genom Komserv sysslar med återbruksverksamhet. Återbruk av byggnadsmaterial samt jord- och schaktmassor förekommer i organiserad form. Se avsnittet Behandlingsanläggningar. Några uppgifter på hur mycket som återbrukas av hushållen finns inte då återbruket ej registreras som avfall. Avfall för materialåtervinning Material Insamlad mängd (ton/år) Tidningar Pappersförpackningar Metallförpackningar Plastförpackningar Glasförpackningar Metallskrot Gips Gummidäck Textilier (registreras ej) - - Återbruk (registreras ej) - - Totalt Avfall för energiutvinning Det avfall från hushållen som återstår efter källsortering och utsortering av farligt avfall förbränns på Kristinehedsanläggningen. Värmeöverskottet används för produktion av el samt hetvatten till fjärrvärmenätet. Mottaget träavfall flisas och säljs som energiråvara. Bioflis (ris och grenar) levereras till värmeverket i hamnen. Hushållsavfallet från Halmstad utgör ca 10 procent av energitillförseln till fjärrvärmesystemet. Material Insamlad mängd (ton/år) Hushållsavfall (restavfall) Grovt hushållsavfall Träavfall från ÅVC Ris och grenar från ÅVC Totalt Från 2010 redovisas grovsopor från hushållen. Det är skrymmande avfall som inlämnats på ÅVC men som tidigare registrerats som verksamhetsavfall. Ris och grenar har också tillkommit i denna kategorin, redovisades före 2010 som avfall för biologisk behandling. Avfall för biologisk behandling Material Insamlad mängd (ton/år) Trädgårdsavfall (kompostering) Totalt En del av minskningen mellan kan förklaras av att ris och grenar från 2010 redovisas under rubriken avfall för energiutvinning. 14

17 Avfall för destruktion RENHÅLLNINGSORDNING FÖR HALMSTADS KOMMUN Material Insamlad mängd (ton/år) Farligt avfall inkl batterier över 3 kg Elektronikskrot inkl småbatterier Impregnerat trä Totalt Avfall för deponering och fyllnad Material Insamlad mängd (ton/år) Obrännbart avfall Avfall för utfyllnad Totalt Avfall med producentansvar Producentansvaret omfattar f n följande avfallsfraktioner: pappersförpackningar, plastförpackningar, metallförpackningar, glasförpackningar, tidningar, elektriskt och elektroniskt avfall, bilar, däck, batterier, läkemedel samt radioaktiva produkter. Frivilligt åtagande finns för kontorspapper och lantbruksplast. Ansvaret omfattar såväl hushållsavfall som verksamhetsavfall. Avlämnings- och insamlingssystem På återvinningsstationer och fastighetsnära stationer kan pappersförpackningar, plastförpackningar, metallförpackningar, glasförpackningar, tidningar och småbatterier avlämnas. På kommunens återvinningscentraler kan elektronikavfall, däck och blybatterier avlämnas. Uttjänta bilar lämnas till någon auktoriserad bilskrotare i kommunen. Överblivna läkemedel lämnas på något av apoteken i kommunen. Radioaktiva produkter lämnas på inköpsstället. Bortforsling På uppdrag av materialbolagen sker bortforsling av avfallet genom olika entreprenörer. Insamlade mängder Följande uppgifter är hämtade från Naturvårdsverkets rapport nr 6482 Samla in, återvinn!, vilken är en uppföljning av producentansvaret för Någon senare statistik från Naturvårdsverket finns inte. Den totala mängden förpackningar och den totala återvinningen har minskat något jämfört med Den totala återvinningen var 77 procent, beräknat enligt den svenska förpackningsförordningen. Av återvinningen materialutnyttjades 59 procent och 18 procent energiutnyttjades. 15

18 Alla förpackningsslag klarar de nationella målen för materialutnyttjande men plast klarar inte målen för återvinning (material- och energiutnyttjande) på 70 procent. I dagsläget finns ingen tillförlitlig statistik som gör det möjligt att göra jämförelser av olika slag. Det är inte heller möjligt att se hur Halmstad ligger till i förhållande till riksgenomsnittet. Allmänt kan dock sägas att Halmstad har en god insamling eftersom antalet återvinningsstationer och fastighetsnära stationer är stort. Jämförelse för år Materialutnyttjande Nationellt mål (%) EU-mål (%) Nationellt resultat (%) Tidningspapper Glas Plast 30 22,5 38 Papper, kartong m m Metall Trä Elektronikskrot - 4 kg/inv 19,6 kg/inv Insamling i Halmstad Tidningspapper m m (returpapper) Ansvarigt materialbolag är Pressretur. Insamlade mängder i Halmstad år 2011: ton eller 42 kg/invånare. Pappersförpackningar Ansvariga materialbolag är Svensk Kartongåtervinning AB och RWA Returwell AB. Insamlade mängder i Halmstad år 2011: ton eller 12,5 kg/invånare. Plastförpackningar Ansvarigt materialbolag är Plastkretsen AB. Insamlade mängder i Halmstad år 2011: 260 ton eller 2,8 kg/invånare. Metallförpackningar Ansvarigt materialbolag är Metallkretsen AB. Insamlade mängder i Halmstad år 2011: 139 ton eller 1,5 kg/invånare. Glasförpackningar Ansvarigt materialbolag är Svensk GlasÅtervinning AB. Insamlade mängder i Halmstad år 2011: ton eller 21,2 kg/invånare Elektronikskrot (inkl småbatterier) Ansvariga materialbolag är El-Kretsen AB, Elektronikåtervinningsföreningen samt BlyBatteriRetur. Insamlade mängder i Halmstad år 2011: ton eller 19,8 kg/invånare 16

19 Däck Nationellt mål: 100 procent ska återvinnas Insamlade mängder i riket år 2009: ca 30 procent materialåtervanns, 50 procent energiåtervanns och 20 procent återbrukades för regummering. Ansvarigt materialbolag är Svensk Däckåtervinning AB Insamlade mängder i Halmstad år 2011: Ca 7,5 kg/invånare Bilar Nationellt mål: 85 procent av materialet ska återvinnas och återanvändas. Fr o m år 2015 har målet höjts till 95 procent. Antal skrotade bilar i riket år 2009: 90 procent av vikten återvanns varav 80 procent materialåtervanns. Ansvariga är auktoriserade bilskrotare Batterier (över 3 kg) EU:s mål: år 2016 ska 75 procent av batterierna återvinnas. Insamlade mängder i riket år 2009 var: bil- och industribatterier 94 procent, bärbara batterier 28 procent och övriga batterier 52 procent. Ansvariga materialbolag är El-Kretsen AB, Elektronikåtervinningsföreningen samt BlyBatteriRetur. Insamlade mängder i Halmstad år 2011: Ca 90 ton Överblivna läkemedel Överblivna läkemedel lämnas på inköpsstället. Några uppgifter på mängder finns f n ej. Kontorspapper (frivilligt) Ansvarigt materialbolag är Svensk Kontorsinsamling. Mål: 75 procent ska materialåtervinnas. Resultat 2009: 72 procent materialåtervanns. Lantbruksplast (frivilligt) Ansvarigt materialbolag är Svensk Ensilageplast Retur AB. Mål: 30 procent ska materialåtervinnas. Resultat 2009: 88 procent materialåtervanns. 2.6 Verksamhetsavfall och övrigt avfall Omfattning Omfattar allt övrigt avfall som uppkommer i kommunen och som inte är hushållsavfall och därmed jämförligt avfall eller avfall som omfattas av producentansvaret. Bygg- och rivningsavfall Schaktmassor Park- och trädgårdsavfall Avfall från energiutvinning Avloppsslam Branschspecifikt industriavfall Ej branschspecifikt industriavfall Farligt och miljöstörande avfall 17

20 Avlämnings- och insamlingssystem HEM:s återvinningsstationer tar emot vissa avfallsfraktioner från framförallt mindre verksamheter. I övrigt avlämnas avfallet till olika behandlingsanläggningar i eller utanför kommunen. Insamlade mängder För verksamhetsavfall finns inte lika många lokala statistiska uppgifter att tillgå som för hushållsavfall och avfall med producentansvar. Kommunen har inga specifika verksamheter som genererar stora mängder avfall som t ex gruvnäring och processindustri. Mängden uppkommet verksamhetsavfall bygger på uppskattningar av vad som lämnats till olika behandlingsanläggningar i kommunen. Den totala mängden verksamhetsavfall varierar något år från år beroende på konjunkturläget. Under perioden ökade verksamhetsavfallet med ca 17 procent eller med ca 4 procent per år. Se tidigare presenterat flödesschema över totala avfallsmängder i kommunen. Materialåtervinning Ca 42 procent av verksamhetsavfallet (exkl gruvavfallet) i riket materialåtervanns år I materialåtervinningen ingår kompostering, biologisk behandling och utfyllnadsmassor. I Halmstad uppskattas materialåtervinningen (inkl kompostering, biologisk behandling och utfyllnad) från verksamhetsavfall uppgå till ca 59 procent av det totala avfallsflödet. Den höga siffran beror bl a på att schaktmassor utgör en stor post i det totala avfallsflödet i Halmstad. Energiutvinning Ca 37 procent av verksamhetsavfallet i riket gick år 2008 till energiåtervinning. I Halmstad uppskattas energiutvinningen från verksamhetsavfallet uppgå till ca 15 procent av det totala avfallsflödet. Halmstad saknar bl a skogs- och träindustri vars avfall svarar för en stor del av energiåtervinningen i landet. Biologisk behandling I rikssiffran redovisas avfall för biologisk behandling under rubriken materialåtervinning. Se ovan! I Halmstad uppskattas biologisk behandling och kompostering av verksamhetsavfallet uppgå till ca 3 procent av det totala avfallsflödet. Byggavfall och schaktmassor I rikssiffran redovisas återvunnet material från bygg- och anläggningssektorn under rubriken materialåtervinning. Se ovan! I Halmstad uppskattas bygg- och rivningsavfallet uppgå till ca 7 procent av avfallsflödet och schaktmassorna till ca 26 procent. Deponering Ca 15 procent av verksamhetsavfallet i riket gick år 2008 till deponering. I Halmstad uppskattas deponerade mängder från verksamheter uppgå till ca 9 procent. 18

21 2.7 Behandlingsanläggningar Avsnittet omfattar behandlingsanläggningar som är tillstånds- eller anmälningspliktiga enligt förordningen (1989:899) om miljöfarlig verksamhet och hälsoskydd. Uppgifterna avser år Av förteckningen på nästa sida framgår vilka behandlingsanläggningar som finns i kommunen och vilken typ av avfall som de behandlar. I bilaga 1 Behandlingsanläggningar i Halmstads kommun redovisas ytterligare uppgifter om respektive behandlingsanläggning vad avser kapacitet, mottagna mängder, behandlingsmetoder m.m. Tabell Behandlingsanläggningar i kommunen och vilken typ av avfall som de behandlar. Behandlingsanläggning för Biologisk behandling Sortering Mottagning av farligt avfall Bilskrot Deponi, Mellanlagring Materialåtervinning Energiutvinning Stena Recycling fragmenteringsanläggning X Stena Recycling JoM X Stena Recycling deponiverksamhet X Stena Recycling freonåtervinning X Stena Recycling returpapper X Stena Recycling (f.d. RECI) X Ragn-Sells X HEM förbränningsanläggning X HEM Skedaladeponin X HEM utfyllnadsmassor (hamnen) X X Deponej X X HEM Biocenter X Kuskatorpet X X X X X X Slaggprodukter i Halmstad X Elia Express Trönningedeponin (vilande) (X) Elia Express deponi Slottsmöllan X X Halmstads Bärarelag X Transportcentralen Mariehem X Gips Recycling X Skanska bergtäkt X NCC asfaltverk X NCC Construction Hamnen X NCC Construction Larsfrid X Lövhults bergtäkt X Kristineheds bildemontering X OnWheels X Bendt Bil AB X Halmstads Bildemontering X 19

22 2.8 Nedlagda deponier RENHÅLLNINGSORDNING FÖR HALMSTADS KOMMUN Nedlagda deponier kan utgöra en risk för förorening av mark och påverkan på yt- och grundvatten. En olämplig användning av mark inom eller i anslutning till en nedlagd deponi kan medföra ökade risker för människors hälsa eller miljö. Tillsynsansvaret för förorenad mark ligger hos länsstyrelserna eller kommunerna. Enligt miljöbalken kan ansvar för efterbehandling av förorenad mark, t ex en deponi, utkrävas för verksamhet som pågått efter den 30 juni En deponi anses vara aktiv under lång tid, minst 30 år, efter sluttäckning. I de fall där ingen verksamhetsutövare kan göras ansvarig, kan efterbehandling istället åläggas fastighetsägaren. Som förutsättning gäller att denne förvärvat fastigheten den 1 januari 1999 eller senare och känt till eller borde ha upptäckt föroreningarna. Länsstyrelsen genomförde i början av 1980-talet en inventering av samtliga avfallsupplag/deponier i länet. Kommunens miljö- och hälsoskyddskontor besökte 1984 f d avfallsupplag (47 st). Flertalet av dessa har mottagit hushållsavfall samt bygg- och schaktmassor. Av dessa har troligtvis 13 st mottagit någon form av farligt avfall. Med hjälp av externkonsult undersöktes 1995 sju av de f d deponier som bedömdes utgöra störst risk för förorening. Dessa var: Gustavsfält, Halmstad Norra utmarken, Halmstad Tiarp, Söndrum Örnakulla, Getinge Slättåkra Oskarström (två deponier) Av dessa sju deponier bedömdes Gustavfält, Norra utmarken och Oskarström behöva kontrolleras vidare. Resterande bedömdes ej ha någon miljöpåverkan. J&W Energi och Miljö utförde fortsatta undersökningar och konstaterade i mars 2001 följande: Gustavsfält: Grundvattenförhållandena har undersökts. I februari 2000 utfördes åtta provtagningar kompletterat med 10 provtagningar i juni samma år. Analysen visade påverkan på grundvattnet i form av höga ammoniumhalter. Inga tungmetaller eller andra miljöstörande ämnen spårades. Någon påverkan på jordlagren utanför deponin har inte kunnat konstateras. Åtgärdsförslag för sanering av grundvattnet har presenterats. Förslaget har inte accepterats av teknik- och fritidsförvaltningen utan ett alternativt åtgärdsförslag har tagits fram av externkonsulten Sweco. Tillsynsmyndigheten (miljö- och hälsoskyddskontoret) studerar f n förslaget. Norra utmarken: Hålan har fyllts igen. Slutbesiktning ej gjord. Oskarström: Kontrollbesiktning i fält och uttag av nya lakvattenprover rekommenderades. Därefter skulle behovet av framtida kontroller bestämmas. Utöver dessa sju f d deponier kan nämnas: Kvibille (Brynestorp), Vilshärad (Marskog) och Särdal. Någon kontroll av dessa har ej utförts. Det är främst kommunernas ansvar att inventera, utreda och åtgärda deponierna. Naturvårdverket informerar i Rapport 4918 om hur datainsamling och riskklassning bör genomföras och i Rapport 4947 vilka analysmetoder som ingår i metodiken MIFO-modellen. Arbetet är indelat i två faser, där fas 1 omfattar en orienterande studie med en riskklassning utifrån all information som samlats in och fas 2 en översiktlig undersökning och en ny riskklassning utifrån resultat av provtagning av byggnader, mark och vatten. Resultatet av undersökningarna i fas 2 avgör om man ska gå vidare och efterbehandla området. Länsstyrelsen kommer inom kort att inbjuda länets kommuner att delta i en ny inventering och riskklassning av nedlagda deponier. Projektet förutsätter en medfinansiering av kommunen. 20

23 3. MÅL OCH ÅTGÄRDER FÖR EN HÅLLBAR UTVECKLING Avfallshanteringen utgör en viktig del av samhällets tekniska infrastruktur. Avfallshanteringen är också en miljö- och klimatfråga där avfallet, som tidigare nämnts, betraktas både som en resurs och som ett problem. I takt med ökat välstånd har avfallsvolymerna ökat och fortsätter att öka. Det finns scenarioberäkningar som visar att avfallsmängden i Sverige kan fördubblas till år 2030 om inga åtgärder vidtas för att vända trenden. Den stora utmaningen ligger alltså i att minska uppkomsten av avfall. Ledstjärnor för det lokala arbetet med avfallsfrågorna är EU:s avfallstrappa, intentionerna i förslag till nationell avfallsplan samt de nationella miljökvalitetsmålen. Mål och åtgärder för kommande period har också valts utifrån vilka insatser som gör den största effekten såväl inom kommunens ansvarsområde (hushållsavfallet) som inom hela avfallsområdet (producentansvar och övrigt ansvar). En annan utgångspunkt har varit att föreslå åtgärder som är realistiska att uppnå under kommande fyraårsperiod. 3.1 Förslag till lokala mål och åtgärder för I avfallsplanen för Halmstads kommun föreslås mål och åtgärder inom nio områden. Åtgärderna verkar sammantagna till att dagens avfallshantering än mer ska styras över från avfallshantering till resurshushållning enligt tankegångarna i den nationella avfallsplanen. Föreslagna åtgärder bedöms kunna genomföras under den kommande fyraårsperioden. Föreslagna åtgärder har två huvudsyften; Ytterligare förbättra hanteringen av de avfallsfraktioner som kommunen har ett ansvar för hushållsavfall och därmed jämförligt avfall. Skapa förutsättningar lokalt för omhändertagande av annat avfall som uppstår i kommunen. Följande områden föreslås bli prioriterade under de kommande fyra åren; 1. Förebygga uppkomsten av avfall. 2. Öka utsorteringsgraden (källsortering) av hushållsavfallet. 3. Minska inslaget av farligt avfall i kretsloppet. 4. Öka andelen avfall som behandlas biologiskt. 5. Förbättra förutsättningarna för en effektiv och miljömässigt god avfallshantering i kommunen. 6. Medverka till ett regionalt samarbete inom avfallsområdet. 7. Förbättra avfallshanteringen med hänsyn till säkerhet, miljö och arbetsmiljö. 8. Minska nedskräpning i samhället. 9. Minska risken för negativ miljöpåverkan från nedlagda avfallsdeponier. I kapitel 4 Miljökonsekvenser av avfallsplanen redovisas även en bakgrundstext och genomförande och ekonomi samt miljökonsekvenser vid genomförande av målen. 21

24 1 Förebygga uppkomsten av avfall Mål Åtgärd Ansvarig Kärlavfall, grovsopor, förpackningar och tidningar från hushållen ska minska per invånare mellan 2011 och Definitioner Kärlavfall är osorterat avfall i soptunnan. Grovsopor är skrymmande avfall som lämnas vid ÅVC. Förpackningar och tidningar är förpackningar av glas, metall, kartong/papper och plast samt tidningar som samlas in av förpacknings- och tidningsinsamlingen(fti). 1 Under år 2013 ta fram en informationsplan och därefter genomföra informationsinsatserna under planperioden. 2 Utökat samarbete med föreningar och ideella insamlingsorganisationer omfattande återbruk av olika varor t ex textilier. Informera vid kommunens återvinningscentraler om var hushållen kan lämna sådana varor och produkter. 3 Matavfallet (svinnet) i den kommunala verksamheten ska fortsätta minska. 4 Strukturen för renhållningstaxan utformas så att den stimulerar till att minska uppkomsten av avfall och öka återanvändningen och återvinningen. Kommunstyrelsen och HEM HEM Servicenämnden Kommunstyrelsen och HEM 2 Öka utsorteringsgraden (källsortering) av hushållsavfallet Mål Åtgärd Ansvarig Till år 2016 ska utsorteringsgraden av hushållsavfallet ha ökat till 67 procent. 1 Samverka med producentansvariga och fastighetsinnehavare för att utveckla nuvarande hämtningssystem så att fler hushåll får närmre till inlämningsplats för källsortering av hushållsavfall vid fastighetsnära återvinningsstationer eller motsvarande alternativ. HEM efter överenskommelse med ansvariga verksamhetsutövare med producentansvar. 2 Senast 2014 införa separat insamling av hushållens matavfall. 3 Öka och utveckla tillgängligheten i kommunens insamlingssystem. 4 Vid Villmanstrand, Flygstaden, Oskarström, Getinge och Simlångsdalen ska det finnas återvinningscentraler. 5 Kvalitetssäkra rutiner för utsortering av förpackningar och matavfall i den kommunala verksamheten. 6 Införa källsortering av vissa fraktioner på offentlig plats. 7 Informationsinsatser till hushåll och verksamheter enligt informationsplan. HEM HEM Kommunstyrelsen och HEM Kommunstyrelsen och HEM Teknik- och fritidsnämnden i samverkan med HEM Kommunstyrelsen och HEM 22

25 3 Minska inslaget av farligt avfall i kretsloppet Mål Åtgärd Ansvarig Insamlad mängd farligt avfall från hushållen ska ha ökat jämfört med 2011 års utfall på ton. 1 Samverka med producentansvariga och utveckla insamlingsställen för mindre elektronikprodukter i anslutning till försäljningsställen. 2 Att kontinuerligt göra plockstudier av hushållsavfallet. 3 Ökad information till hushållen samt årliga riktade informationskampanjer i bostadsområden. HEM HEM HEM 4 Öka andelen avfall som behandlas biologiskt Mål Åtgärd Ansvarig 1. Senast 2016 ska minst 40 procent av matavfallet från hushållen utsorteras för att användas för biogasproduktion. 1 Införa insamlingssystem för separering av matavfall från hushållen. 2 Informationsinsatser till hushåll enligt informationsplan. HEM Kommunstyrelsen och HEM 2. Mottagning av vegetabiliskt och animaliskt livsmedelsavfall från verksamheter i Halmstad ska öka till ton senast Fortsatt utbyggnad av avpaketeringsanläggningen för mottagning av vegetabiliskt och animaliskt avfall från verksamhetsutövare. HEM 3. Till 2016 ska minst 60 procent av fosforföreningarna i avloppsvattnet tillvaratas och återföras till produktiv mark, varav minst hälften ska återföras till åkermark. 1 Fortsatt arbete med så kallat uppströms arbete i syfte att långsiktigt förbättra slamkvaliteten. 2 Fortsatt rötning av slam för produktion av jordförbättringsmedel. Nämnden för Laholmsbuktens VA Nämnden för Laholmsbuktens VA 4. Påbörja återföring av näring från enskilda avlopp till produktiv mark. 1 Utveckla ett system för återföring av näring till produktiv mark från utsorterade WC-fraktioner. Under år 2015 ska detta system ha utvärderats och kostnadsberäknats och ligga till grund för framtida hantering av denna avfallsfraktion. 2 Utse huvudmannaskap för återföring av näring från utsorterade WC-fraktioner. HEM Kommunstyrelsen/ Kommunfullmäktige 23

26 5 Förbättra förutsättningarna för en effektiv och miljömässigt god avfallshantering i kommunen Mål Åtgärd Ansvarig Halmstads kommun ska dels genom egna anläggningar och dels genom samverkan med andra aktörer skapa förutsättningar för en effektiv och miljöriktig hantering av alla typer av avfallsfraktioner. 1 Fortsatt utveckling av Kristinehedsanläggningen så att sortering, krossning och balning av avfall för energiåtervinning kan utföras med minimal påverkan på omgivningen. 2 Fortsätta att medverka i utvecklingen och kompletteringen av lämpliga områden såsom Kistingeområdet till moderna återbruks- och återvinningscentra med möjligheter till ökad service och kontroll och: - behandling för återbruk och återvinning av material - beredning av avfall för energiutvinning - kompostering av jord och slam - behandling av bygg- och rivningsavfall - behandling av jord- och schaktmassor - behandling av förorenade massor - behandling av farligt avfall - mellanlagring och deponering - mottagning av snömassor HEM Kommunstyrelsen 6 Medverka till ett regionalt samarbete inom avfallsområdet Mål Åtgärd Ansvarig Öka den regionala samverkan inom hela avfallsområdet under kommande period Initiera frågan om en gemensam avfallsplan för regionen hos Region Halland. 2 Under perioden starta flera gemensamma utvecklingsprojekt med Högskolan i Halmstad och det lokala näringslivet. 3 Utveckla samarbetet med det lokala näringslivet inom avfallsområdet. 4 Utveckla samarbete med andra regioner som gränsar till södra Halland. Kommunstyrelsen och HEM Kommunstyrelsen och HEM Kommunstyrelsen Kommunstyrelsen och HEM 24