Revisionsplan år 2018 goteborg.se/stadsrevisionen

Stadsrevisionen Revisionsplan år 2018 goteborg.se/stadsrevisionen

2 R E V IS I O N S P L A N Å R 2 0 1 8 Innehållsförteckning Revisionsplan år 2018 3 Revisorernas vision, mål, uppdrag och arbetssätt 3 Riskidentifiering och inriktning 5 Riskområden och prioriterade inriktningar år 2018 7 Pågående projekt 16

R E V I S I O N S P L A N Å R 2 0 1 8 3 Revisionsplan år 2018 Revisionsplanen för 2018 innehåller årets granskningsinriktningar, med utgångspunkt från prioriterade riskområden. Förändringar eller händelser som inträffar i vår omvärld, i staden eller dess verksamheter kan påverka bedömningen av vad som utgör prioriterade risker. Det kan innebära att vi under året behöver göra anpassningar av vår planering. För att revisionen vi genomför ska vara aktuell och relevant behöver vår verksamhet därför kännetecknas av en hög grad av flexibilitet och anpassningsförmåga. Revisionsplanen utgör, tillsammans med revisionskontorets riskanalyser för samtliga nämnder och bolag, grunden för den detaljerade planeringen av 2018 års granskning. Revisionsplanen kompletteras under året med granskningsplaner för kommunstyrelsen, nämnder och bolag samt granskningsplaner för större projekt, fördjupade granskningar, som berör flera enheter. Under hösten görs en uppföljning mot den fastställda revisionsplanen som kan föranleda viss revidering av granskningens inriktning och omfattning. Utöver att initiera ny granskning genomför revisorerna möten med nämnder och styrelser för att föra dialog samt presentera iakttagelser från granskningen av verksamhetsåret 2017. Revisorernas vision, mål, uppdrag och arbetssätt Stadsrevisionens vision är att stärka tilltron till det demokratiska systemet. Det uppnås genom att vi i vår granskning medverkar till en ändamålsenlig styrning och ledning av stadens verksamheter. Granskningen inriktas i huvudsak mot prövningen av att verksamheten i stadens nämnder och bolag genomförs på ett effektivt, lagenligt och ändamålsenligt sätt, men också mot den stödjande och mer utvecklingsinriktade delen av revisorernas uppdrag. Mål I anslutning till granskningarna ska revisorerna sträva efter att stödja förbättringar och en positiv utveckling i stadens verksamheter, vilket bland annat sker genom ett öppet och konstruktivt förhållningssätt och genom en aktiv dialog med berörda verksamheter om våra iakttagelser och rekommendationer. Stadsrevisionens bedömningar bygger på granskningar som utförs professionellt av sakkunniga yrkesrevisorer. Bedömningar och granskningar vilar på objektiv och saklig grund.

4 R E V IS I O N S P L A N Å R 2 0 1 8 Revisorerna har formulerat följande övergripande mål för stadsrevisionen för åren 2018 2020: Stadsrevisionen ska vara oberoende, publik och tydlig. Stadsrevisionen ska ha hög trovärdighet och skapa högt förtroende för revisionens iakttagelser. Stadsrevisionen ska arbeta stödjande genom att i sin granskning bidra till en ändamålsenlig verksamhet. Uppdrag Revisionens uppdrag är till stor del reglerat i lag och god revisionssed. Den kommunala revisionen är ett lokalt demokratiskt kontrollinstrument med uppdrag att granska den verksamhet som bedrivs i nämnder och styrelser. Granskning ska genomföras med en sådan omfattning att revisorerna årligen kan bedöma att: kommunens och de kommunala bolagens utövade verksamhet är ändamålsenlig och ekonomiskt tillfredsställande kommunstyrelsens och de enskilda nämndernas räkenskaper är rättvisande samt att Göteborgs Stads årsredovisning, som omfattar kommunen och den sammanställda redovisningen, är rättvisande den interna kontrollen i kommunstyrelsen, nämnder och bolag är tillräcklig resultatet i en delårsrapport och årsbokslutet är förenliga med de mål fullmäktige beslutat redovisningen enligt lagen om insyn i vissa finansiella förbindelser har fullgjorts. Kommunfullmäktige har gett stadsrevisionen ett särskilt uppdrag att stärka granskningen av nämnders och styrelsers interna styrning och kontroll och därmed bidra till att identifiera brister och minska risken för oegentligheter inom Göteborgs Stad. Därutöver har stadsrevisionen ett uppdrag att årligen granska upphandling och inköp i stadens verksamheter. I valet av granskningsinriktning är också kommunfullmäktiges mål av stor vikt. Arbetssätt Den goda revisionsseden slår fast att revisorerna ska arbeta stödjande. Det innebär att revisorerna bidrar till förbättringar i verksamheten genom att uppmärksamma brister i sina granskningar. God revisionssed

R E V I S I O N S P L A N Å R 2 0 1 8 5 formas och utvecklas successivt av revisorerna själva och utgår från den kommunala sektorns särskilda förhållanden, inte minst att revisionen utövas av förtroendevalda revisorer under offentlig insyn. Stadsrevisionen följer i sitt arbetssätt vedertagen revisionsprocess, det vill säga God Revisionssed i kommunal verksamhet (Sveriges Kommuner och Landsting). Bild 1: Revisionsprocessen Riskidentifiering och inriktning Vår granskning baseras på en analys av de risker som utgör hot eller hinder för att kommunfullmäktiges mål och verksamheternas uppdrag ska kunna uppfyllas. Riskerna värderas utifrån väsentlighetskriterier. Analysen sker genom en systematisk identifiering och värdering av risker. Inom kommunal revision omfattar väsentlighetsbegreppet inte bara betydande belopp utan också viktiga principfrågor för kommunal verksamhet. Revisionsinriktningen blir beroende av hur styrelser, nämnder, förvaltningar och bolag hanterar och kontrollerar riskerna. Granskningar kan också genomföras där analyser ger otydliga eller otillräckliga svar.

6 R E V IS I O N S P L A N Å R 2 0 1 8 Bild 2: Modell för riskanalys Granskningen ska inriktas på sådana förhållanden som kan påverka bedömningen av styrelsens och nämndernas förvaltning och räkenskaper och kunna utgöra underlag för fullmäktiges ansvarsprövning. Granskningen kan även stödja ändamålsenlighet och effektivitet i ett koncernperspektiv. Granskningen ska normalt avslutas inom ett år men kan i vissa fall sträckas ut över längre tid. Revisionsplanen bygger på en risk- och väsentlighetsanalys som har genomförts av de förtroendevalda revisorerna och revisionskontorets medarbetare. Viktiga utgångspunkter för analysen är: kommunfullmäktiges uppdrag och direktiv erfarenheter från tidigare granskning löpande kontakter med stadens verksamheter förändringar i stadens organisation omvärldsförändringar. Utöver en regelbunden uppdatering av risk- och väsentlighetsanalysen måste revisorerna också ha en beredskap för att med kort varsel genomföra avgränsade och inte tidigare planerade granskningar när omständigheterna så kräver.

R E V I S I O N S P L A N Å R 2 0 1 8 7 Riskområden och prioriterade inriktningar 2018 I det här avsnittet redovisas de områden som prioriterats i en övergripande risk- och väsentlighetsanalys inför 2018 års granskning. Under revisionsåret finns möjlighet att göra nya prioriteringar mot bakgrund av en förändrad riskbild. Intern styrning och kontroll Det är styrelser och nämnder som har ansvar för den interna styrningen och kontrollen. Revisorernas uppdrag är att pröva om denna är tillräcklig. Intern styrning och kontroll är en process där politisk och professionell ledning samt personal samverkar för att med rimlig grad av säkerhet kunna nå: ändamålsenlig och effektiv verksamhet tillförlitlig finansiell rapportering och information om verksamheten efterlevnad av lagar, föreskrifter och riktlinjer. Med intern styrning och kontroll avses systematiskt ordnade kontroller i organisationen, system, processer och rutiner med det primära syftet att nämnden eller styrelsen ska fullgöra sitt uppdrag och uppfylla kommunfullmäktiges mål. I den interna styrningen och kontrollen ingår därmed att skapa ändamålsenliga och väl dokumenterade rutiner, skydda mot förluster eller förstörelse av tillgångar och att eliminera samt upptäcka fel. En grundläggande granskning av verksamheten genomförs för samtliga bolag, nämnder och övriga enheter som ingår i revisionsuppdraget. Den grundläggande granskningen syftar till att översiktligt bedöma nämndernas och bolagens ledning och styrning samt interna kontroll. Det innebär att revisorerna löpande följer nämnders och bolags protokoll och handlingar och informerar sig om verksamheten. Granskningen omfattar följande delar: följsamhet mot reglemente följsamhet mot ägardirektiv följsamhet mot kommunfullmäktiges riktlinjer och direktiv för Göteborgs Stads bolag följsamhet mot kommunfullmäktiges budget följsamhet mot kommunfullmäktiges regler för ekonomisk planering, budget och uppföljning

8 R E V IS I O N S P L A N Å R 2 0 1 8 följsamhet mot kommunfullmäktiges riktlinjer för styrning, uppföljning och kontroll styrning och uppföljning av verksamhet och ekonomi delegation beslutsunderlag hantering av särskilda uppdrag från kommunstyrelsen/ kommunfullmäktige. Den grundläggande granskningen följer huvuddragen i lednings- och styrningsprocessen och ger en uppfattning om hur processen är organiserad och hur den i praktiken fungerar. Vid eventuella avvikelser i förhållande till lagstiftning och kommunfullmäktiges policydokument och riktlinjer, inom de områden som omfattas av den grundläggande granskningen, avgör revisorerna om det finns behov av mer omfattande granskning. Kommunfullmäktige har beslutat om nya riktlinjer för styrning, uppföljning och kontroll. De nya riktlinjerna för styrning, uppföljning och kontroll är gällande från och med januari år 2017 vilket innebär att riktlinjerna tillämpas fullt ut för verksamhetsåret 2018. Stadsrevisionen har anpassat sin granskning utifrån de nya riktlinjerna. Ändamålsenlighet Granskning av ändamålsenlighet är ett av huvuduppdragen för den kommunala revisionen. Att granska om verksamheten sköts på ett ändamålsenligt sätt handlar om att värdera om verksamheten lever upp till fullmäktiges mål, beslut och riktlinjer samt de föreskrifter och lagar som gäller för verksamheten. Granskning av ändamålsenlighet görs vidare genom tydlig inriktning på nämnders och bolags huvudprocesser och kärnverksamheter, så som de är formulerade i lagstiftning, riktlinjer, ägardirektiv och reglemente. Välfärd och utbildning Bostäder för särskilda grupper Stadsdelsnämnderna har under ett flertal år i uppföljningsrapporter till kommunstyrelsen signalerat svårigheter att verkställa beslut avseende bostäder med särskilt stöd eller särskild boendeform. Bristen på bostäder i staden får en negativ påverkan på hur stadsdelsnämnden använder sina resurser och leder till dyra boendelösningar för brukare som skulle kunna

R E V I S I O N S P L A N Å R 2 0 1 8 9 klara sig i eget boende med stöd. Detta leder till högre kostnader för stadsdelarna samtidigt som många brukare inte får sina behov tillgodosedda. Stadsdelsnämnderna tvingas även att betala vitesbelopp till följd av icke verkställda beslut. Stadsdelsnämnderna lyfter behovet av att stadens processer för bostäder tydligare behöver tas om hand och att det saknas en övergripande plan för hur arbetet ska ske när det råder konkurrens om markbehovet, framför allt kopplat till servicebehovet. Utbyggnadstakten behöver öka och staden måste säkerställa det antal bostäder som behövs i planeringen. Stadsrevisionen bedömer att stadens övergripande planering för att säkerställa att det finns tillräckligt med bostäder för särskilda grupper är ett prioriterat område för granskning under 2018. Placering av elever i särskolan Grundsärskolan är ett alternativ till grundskolan för elever som inte bedöms kunna nå upp till grundskolans kunskapskrav därför att de har en utvecklingsstörning. Särskolan är däremot inte rätt skolform för elever som av andra skäl än utvecklingsstörning, eller vad skollagen därmed jämställer, inte klarar undervisningen som grundskolan bedriver. Grundskolan har en skyldighet att erbjuda elever i behov av särskilt stöd det stöd de behöver för att nå kunskapsmålen. Elevens hemkommun måste göra en noggrann utredning för att kunna bedöma om eleven hör till grundsärskolans målgrupp. För att tillhöra grundsärskolans målgrupp krävs att eleven har en utvecklingsstörning eller en bestående hjärnskada samt att eleven bedöms inte kunna nå grundskolans kunskapskrav. Utredningen kan göras när eleven går i förskoleklass eller grundskolan. En utredning består av fyra olika bedömningar: en pedagogisk, en psykologisk, en medicinsk och en social bedömning. Initiativet till att göra en utredning kan komma från elevens vårdnadshavare, personalen i förskoleklassen eller grundskolan eller från eleven själv. Utifrån utredningen fattar sedan hemkommunen beslut om eleven tillhör grundsärskolans målgrupp och därmed har rätt till grundsärskola. Innan hemkommunen kan fatta beslutet att en elev ska börja i grundsärskolan måste båda vårdnadshavarna tacka ja till det. Det är möjligt för vårdnadshavarna att tacka nej till en plats i grundsärskolan. Att gå i grundsärskola innebär att eleven får en utbildning som är anpassad för elever med utvecklingsstörning och en undervisning som är anpassad för hans eller hennes behov och förutsättningar. Med de lägre ställda kunskapskrav som grundsärskolan innebär följer också vissa

10 R E V I S I O N S P L A N Å R 2 0 1 8 begränsningar när det gäller vilken utbildning och vilket yrke man kan välja i framtiden. Det är således av stor vikt att handläggningen är korrekt och att utredningarna inför ett mottagande i särskolan är kompletta och håller en god kvalitet. Endast de barn som har rätt till särskola ska gå där. Revisorsgruppen har identifierat risker i stadens arbete med utredning och placering av elever i grundsärskolan varför granskning kommer att genomföras under år 2018. Normkritisk pedagogik Kommunfullmäktige har i sitt budgetdokument under flera år angett att den normkritiska kompetensen ska höjas och vara tillgänglig för alla förskolor och skolor. Studie- och yrkesvägledningen pekas särskilt ut i 2018 års budget. I kommunfullmäktiges budget finns också ett generellt uppdrag som handlar om att utbildningsinsatser för alla stadens verksamheter ska genomföras för att höja den normkritiska kompetensen i Göteborgs Stads verksamheter. Då det råder hög personalomsättning i flera av stadens förskolor och skolor finns risk för att personalen ej har tillräcklig kompetens i frågor om normkritik. Risken ökar därmed att barn fostras in i normer och beteenden utifrån kön vilket inte är i linje med kommunfullmäktiges vilja. Även i skollag och läroplaner anges att förskola och skola ska motverka traditionella könsroller. Revisorsgruppen har identifierat risker inom området varför granskning kommer att genomföras under år 2018. Förstudier Revisorsgruppen har i sin riskanalys prioriterat några risker som kräver noggrannare utredning innan revisionella ingångar kan identifieras. Revisionskontoret avser därför genomföra tre förstudier under år 2018 för att ta hand om revisorsgruppens viljeinriktning vad gäller dessa riskområden. Riskområdena är: Jämlikt Göteborg och hur nämnder och bolag arbetar förebyggande i de särskilt utsatta områdena i staden. Stadens uppdrag och arbete vad gäller trafficking Ungas psykiska ohälsa Avrapportering till revisorsgruppen kan ske antingen skriftligen eller muntligen eller både och beroende på resultatet av respektive förstudie.

R E V I S I O N S P L A N Å R 2 0 1 8 11 Ledning och styrning i staden Nämnders och styrelsers ledning och styrning av verksamheten är en viktig del i revisorernas granskning. En ändamålsenlig ledning och styrning förutsätter ansvarstagande för verksamheten. Styrning av stadens bolag Göteborgs Stadshus AB har som koncernbolag tilldelats en viktig roll när det gäller styrning och samordning av stadens bolag för att öka den politiska styrningen och göra den mer synlig. Enligt beslutet om ny bolagsstruktur samt riktlinjer för ägarstyrning av stadens bolag förutsätts detta ske genom en aktiv och närvarande dialog och ett konstruktivt och främjande arbetssätt, såväl mellan koncernbolaget och moderbolagen för de olika bolagsklustren, som mellan moderbolag och dotterbolag inom bolagsklustren. Stadsrevisionen påbörjade granskning av stadens bolagsstyrning under 2016 som fokuserade på förhållandet mellan kommunstyrelsen, med ansvar för uppsiktsplikten, och Göteborgs Stadshus AB. Under 2017 har granskningen fokuserat på styrkedjan från Stadshus AB och vidare avseende tre bolagskluster (Bostäder, Lokaler och Energi). Under 2018 kommer granskningen att fortsätta med klustret för turism, kultur och evenemang. Under koncernbolaget Göteborg & Co AB finns Liseberg AB och dess dotterbolag, Got Event AB och Göteborgs Stadsteater AB. Stora investeringar Stadens investeringsvolymer ökar kraftigt. Ett riskområde i sammanhanget är den överordnade styrningen av projekten och dess koppling till linjeorganisationen samt kvaliteten i återrapporteringen. Det är väsentligt att nämnder och bolag försäkrar sig om att det finns en ändamålsenlig process vid beslut om större investeringar i stadens nämnder och styrelser och om beslutsunderlagen motsvarar rimliga krav på omfattning, noggrannhet, transparens samt om relevanta risker beaktats. Vidare är det av stor vikt att det finns ändamålsenliga system för uppföljning av projekt. Stadsrevisionen har tidigare genomfört granskningar på området och avser att fortsätta granska om nämnder och styrelser har en ändamålsenlig beslutsprocess och om det finns beslutsunderlag som i rimlig grad motsvarar de krav som bör ställas på en nämnd eller en styrelse vid ett större investeringsbeslut.

12 R E V I S I O N S P L A N Å R 2 0 1 8 Personal Stadens medarbetar- och arbetsmiljöpolicy anger att god arbetsmiljö ska prägla Göteborgs Stad i dess tjänster, i sättet att leda och organisera arbetet, i samverkan människor emellan, i utrustningar, lokaler och anläggningar. Lagar och Arbetsmiljöverkets föreskrifter och allmänna råd anger lägsta godtagbara standard. Göteborg Stad eftersträvar högre standard än minimikraven för god arbetsmiljö. Av kommunfullmäktiges budget för år 2018 framgår att staden för närvarande har en ansträngd arbetsmiljösituation, framförallt när det gäller den psykosociala arbetsmiljön. Detta leder bland annat till ökad sjukfrånvaro. Staden konkurrerar samtidigt med andra arbetsgivare om attraktiv arbetskraft. Det är av stor betydelse att rätt kompetens knyts till stadens olika verksamheter. Eventuella vakanser innebär risker på kort sikt i form av att arbetsbelastningen för den befintliga personalstyrkan blir högre än planerat alternativt att verksamheten drabbas av förseningar och uppskjutna arbetsuppgifter. På lång sikt kan nämnder och bolags förutsättningar att fullgöra sina uppdrag påverkas negativt om rätt kompetensförsörjning inte säkerställs. Under år 2018 kommer granskningar inom personalområdet att genomföras inom några av stadens nämnder och bolag. Rekrytering och villkor för förvaltnings- och bolagschefer Kommunfullmäktige fattade under 2015 beslut om riktlinjer för rekrytering och avveckling av förvaltnings- och bolagschefer. I riktlinjerna framgår grundläggande principer för ansvarsförhållanden gällande anställningsmyndighet samt anställningsvillkor och avtal för förvaltnings- och bolagschefer. Det framgår också att rekrytering och utveckling av förvaltnings- och bolagschefer är ett gemensamt ansvar för kommunstyrelsen och respektive nämnd/styrelse. Kommunstyrelsens personalutskott har i mars 2017 beslutat om att ge HR-direktören i uppdrag att utreda; hur regelverket kring tillsättning och avveckling av förvaltningschefer kan förändras, framtagande av förslag på rutiner för tillfälliga chefslöner samt att utvärdera gällande riktlinjer för rekrytering och avveckling av förvaltnings- och bolagschefer. En extern konsult har anlitats som kommer att lämna sin rapport sent under 2017.

R E V I S I O N S P L A N Å R 2 0 1 8 13 Revisorsgruppen har identifierat risker inom området varför granskning kommer att genomföras under år 2018. IT-system och informationssäkerhet Göteborgs Stad hanterar mycket information som är skyddsvärd. Stora delar av stadens informationsflöde hanteras med hjälp av it-system och integrationer dem emellan. Informationssäkerhet innebär att se till att all skyddsvärd information är tillgänglig, riktig, konfidentiell och spårbar. Att skapa en god informationssäkerhet är viktigt eftersom brister i denna kan få allvarliga konsekvenser, till exempel att integritetskänslig information sprids eller att verksamhetskritiska processer stoppas. Stadens samhällsfunktioner är beroende av informationsteknologi för att kunna fungera. Olika tekniska system är dessutom beroende av varandra eller tekniskt sammankopplade, vilket utgör en sårbarhetsfaktor i sig genom att störningar kan få konsekvenser som både är svåra att förutse och hantera. Det är således väsentligt att staden har en effektiv intern styrning och kontroll av sitt informationssäkerhetsarbete. Det är även väsentligt att den interna kontrollen i stadens olika it-system är tillfredsställande. Granskningar av stadens olika it-system genomförs löpande med fokus på såväl internkontrollfrågor som informationssäkerhetsaspekter. Upphandling och inköp Värdet av Göteborgs Stads samlade upphandling och inköp är omfattande. Upphandling och inköp är också ett förtroendekänsligt område. Som en följd av detta är det av betydelse att nämnder och bolag har en god intern kontroll över upphandlings- och inköpsprocessen. Ytterligare en utmaning som nämnder och bolag har att möta när en upphandling är genomförd och avtal är tecknat är att tillförsäkra sig ändamålsenliga och tillräckliga förutsättningar att styra, följa upp och kontrollera den verksamhet som utförs av externa leverantörer. Stadsrevisionen har ett särskilt uppdrag från kommunfullmäktige att löpande granska upphandlings- och inköpsverksamheten i staden. Under år 2018 kommer upphandlings- och inköpsverksamheten att granskas inom några av stadens nämnder och bolag. Förtroendekänsliga områden Verksamhet som bedrivs med offentliga medel ska förvaltas på ett betryggande sätt och med en tillfredsställande intern kontroll. Därtill har både Göteborgs Stad och allmänheten ett stort intresse av saklighet och opartiskhet i utövandet av offentlig verksamhet och att förtroendet för staden och dess anställda upprätthålls. Regeringsformen anger att den

14 R E V I S I O N S P L A N Å R 2 0 1 8 som fullgör offentliga förvaltningsuppgifter ska iaktta saklighet och opartiskhet och det finns regler om jäv som syftar till att garantera objektivitet och saklighet inom offentlig verksamhet. Det är en viktig fråga för staden att förebygga riskerna för oegentligheter och för att någon i organisationen gör fel eller utsätts för otillåten påverkan i sin tjänsteutövning. Som ovan nämnts har kommunfullmäktige dessutom gett stadsrevisionen ett särskilt uppdrag som ska bidra till att identifiera brister och minska risken för oegentligheter inom Göteborgs Stad. Exempel på områden som är av förtroendekänslig karaktär är bisysslor, arvoden, jäv, myndighetsutövning, föreningsbidrag, lagerhantering samt representation. Under år 2018 kommer förtroendekänsliga områden att granskas inom några av stadens nämnder och bolag. Intern kontroll personlig assistans Rätten till personlig assistans utgår från Lag (1993:387) om stöd och service till vissa funktionshindrade (LSS). Kommunerna har tillsammans med staten ett delat huvudmannaansvar för insatser enligt LSS. Personlig assistans kan beviljas av kommunen eller försäkringskassan. Kommunen har ett basansvar för insatsen personlig assistans och har alltid ett finansieringsansvar för de 20 första timmarna per vecka. Dessutom ansvarar kommunen för att tillhandahålla eller finansiera personlig assistans vid tillfälliga utökade behov som exempelvis när den ordinarie assistenten är sjuk. Det innebär till exempel att kommunen betalar ut sjuklönekostnader även för assistans som utförs av en privat utförare. Stadsdelsnämnderna behöver ha en tillräcklig intern kontroll bland annat avseende riktigheten i privata assistansanordnares anspråk i form av sjuklöner eller tillfälligt utökade assistanstimmar. Brister i den interna kontrollen riskerar att bidra till att ersättning utgår oriktigt till assistansanordnaren och det kan under vissa omständigheter röra sig om betydande belopp. En granskning inom området kommer därför att genomföras under år 2018. Finansiella risker och redovisning Nämnder och bolag ansvarar för att arbeta med kostnadskontroll och noggrann uppföljning. Resurserna inom den kommunala sektorn är i hög grad uppbundna i långsiktiga åtaganden i form av till exempel anställningsavtal, hyresavtal eller investeringar i anläggningstillgångar. Därför krävs en god framförhållning och beredskap för att kunna anpassa verksamheten till nya eller förändrade förutsättningar. Det är då av yttersta vikt att uppföljning av ekonomi och verksamhet för hela staden ger tillförlitlig information under hela året.

R E V I S I O N S P L A N Å R 2 0 1 8 15 Intern kontroll i redovisningsrutiner Årligen granskas nämndernas interna kontroll i redovisningsrutiner och system. Granskningsinsatsen baseras på en riskanalys per nämnd och på de noteringar som funnits i tidigare års granskningar. Exploateringsredovisning Med markexploatering avses åtgärder för att anskaffa, bearbeta och iordningställa råmark för att kunna bygga bostäder, affärer, kontor eller industrier. I markexploateringsverksamheten ingår därmed också att bygga kompletterande gemensamma anordningar som gator, grönområden, VA- och elanläggningar m.m. Rådet för kommunal redovisning (RKR) utkom 2014 med en vägledning gällande redovisning av kommunal markexploatering. En utökad revision av stadens exploateringsredovisning gjordes år 2014 och resulterade i att stadsrevisionen lämnade tre rekommendationer till kommunstyrelsen. Stadsrevisionen har under ett antal år påtalat att Göteborgs Stad inte har följt god redovisningssed vad gäller sin exploateringsredovisning. Fastighetsnämnden har tagit fram ett utkast till rutinbeskrivning för hur exploateringsprojekt ska redovisas. Rutinbeskrivningen planeras bli klar sent under 2017. Stadsrevisionen kommer under 2018 att fortsatt granska om stadens sätt att redovisa markexploatering ger en rättvisande bild i räkenskaperna. God ekonomisk hushållning Enligt kommunallagen ställs preciserade krav på kommunerna att besluta om både finansiella och verksamhetsmässiga mål som är av betydelse för god ekonomisk hushållning. De prioriterade målen för verksamheten följs upp och återrapporteras i uppföljningsrapporter under året och i samband med årsbokslutet. Revisorernas uppdrag omfattar att uttala sig om uppföljningen av kommunfullmäktiges mål för god ekonomisk hushållning i samband med årsbokslut och delårsbokslut. Insyn i vissa finansiella förbindelser Lagen om insyn i vissa finansiella förbindelser ställer krav på viss redovisning i offentliga verksamheter genom öppen och separat redovisning. Insynslagens intention är att underlätta insyn och motverka konkurrensproblem. Kommunstyrelsen ansvarar för att denna redovisningsskyldighet uppfylls. Revisorerna ska för varje räkenskapsår intyga om redovisningen har fullgjorts.

16 R E V I S I O N S P L A N Å R 2 0 1 8 Årsredovisning och delårsrapport per augusti Kommunstyrelsen upprättar Göteborgs Stads årsredovisning som omfattar kommunens och koncernens räkenskaper. Stadsrevisionens granskning av årsredovisningen omfattar en bedömning av om räkenskaperna upprättats i enlighet med gällande regelverk och god redovisningssed samt om styrelser och nämnder följt stadsledningskontorets anvisningar. Processen för framtagande av årsredovisningen är komplex till följd av att normutvecklingen skiljer sig mellan olika enheter inom staden. För att säkerställa en tillräcklig kvalitet i bokslutsarbetet granskas även stadens process att ta fram sammanställd redovisning och årsredovisning. Varje år granskas även delårsrapporten per augusti i syfte att bedöma om resultatet är förenligt med de finansiella och verksamhetsmässiga mål som kommunfullmäktige fattat beslut om. Uppdraget omfattar också granskning av delårsrapportens balans och resultaträkningar. I Sverige har en vägledning för redovisningsrevision i kommuner och landsting utarbetats. Denna innebär att den kommunala redovisningsrevisionen anpassas till internationell standard för revision (ISA). Stadsrevisionen har tillämpat vägledningen från och med verksamhetsåret 2017. ISA tillämpas sedan tidigare för revisionen av Göteborgs Stads bolag. Pågående projekt Nedan lämnas kort information om de större projekt, i form av fördjupade granskningar som stadsrevisionen för närvarande genomför. Beslut om dessa har fattats av revisorerna under år 2017. 1 Projekten berör flera nämnder och bolag och kommer att avrapporteras under 2018. Samverkan mellan region och kommun kring personer med samsjuklighet Med samsjuklighet menas att ha två eller flera sjukdomstillstånd samtidigt. Samsjuklighet är mycket vanligt vid psykisk sjukdom och vid 1 Undantaget granskningen om förutsättningar för stadens chefer som beslutades av revisorsgruppen den 13 december 2016.

R E V I S I O N S P L A N Å R 2 0 1 8 17 missbruksproblem. Det innebär ofta en allvarligare problematik, som kan få omfattande sociala och hälsomässiga konsekvenser. Forskning visar att personer med samsjuklighet har sämre behandlingsutfall och ofta hänvisas fram och tillbaka mellan huvudmännen. Samtidigt visar forskning att utformningen av vården, med olika huvudmän för olika verksamheter, inte är anpassad för personer med flera samtidiga problem. Bristande samverkan mellan kommunen och regionen innebär således en risk att enskilda inte får den vård och det stöd de har rätt till och behöver. Syftet med granskningen är att bedöma om samverkan mellan Göteborgs Stad och Västra Götalandsregionen, för vuxna personer med samsjuklighet och behov av samordnade insatser, bedrivs på ett ändamålsenligt sätt. I granskningen ingår stadsdelsnämnderna Askim-Frölunda-Högsbo, Majorna-Linné, Social resursnämnd och styrelsen Sahlgrenska Universitetssjukhuset. Granskningen genomförs i samverkan med Västra Götalandsregionens revisionsenhet. Våld i nära relationer Alla som utsätts för våld eller kränkningar av olika slag har rätt att få stöd och hjälp av samhället. I socialtjänstlagen betonas socialnämndens ansvar för att särskilt beakta behoven hos kvinnor som utsatts för våld av närstående och barn som bevittnat våld. Utöver gällande lagar och föreskrifter inom området framgår det av kommunfullmäktiges budget för år 2018 att stöd till personer som utsätts för våld i nära relationer ska fortsätta att utvecklas utifrån den antagna planen mot våld i nära relationer. I planen har ett antal utvecklingsområden identifierats för att sträva mot fullmäktiges mål inom området, exempelvis när det gäller likabehandling, bemötande, samordning och samverkan samt kontroll och uppföljning av verksamheter som utför insatser enligt socialtjänstlagen. Socialstyrelsen genomförde under perioden 2011-2013 en nationell tillsyn av kommunernas arbete med våldsutsatta kvinnor och barn som bevittnat våld. Tre av Göteborgs Stads stadsdelsnämnder ingick i tillsynen. Av tillsynen framgick bland annat att två av stadsdelarna inte hanterade anmälningar tillräckligt skyndsamt och att det saknades utredningar av behov av insatser när en våldsutsatt kvinna sökte stöd.

18 R E V I S I O N S P L A N Å R 2 0 1 8 På nationell nivå såg socialstyrelsen att det fanns ett bristande barnperspektiv i många kommuner och att barn som bevittnat våld inte alltid uppmärksammades. I tillsynen framkom också att det fanns brister i socialtjänstens uppföljning och kontroll av kvaliteten då man lämnat över genomförandet av insatser till ideella föreningar. Syftet med granskningen är att bedöma om de ansvariga nämndernas arbetet med stöd till personer som utsatts för våld i nära relation är ändamålsenligt. I granskningen ingår stadsdelsnämnderna Angered och Lundby samt Social resursnämnd. Förutsättningar för stadens chefer Aktuell forskning visar att många kommunala chefer arbetar under hård press och under ohållbara förhållanden. Resurserna är många gånger knappa i förhållande till vad cheferna förväntas genomföra, stödet runt dem är inte tillräckligt och antalet underställda är många. Detta riskerar att leda till sviktande hälsa och prestationer samt att många chefer vill lämna sina uppdrag. Av Göteborgs Stads medarbetar- och arbetsmiljöpolicy framgår bland annat att stadens chefer ansvarar för att leda och kommunicera verksamhetens uppdrag och mål så att förväntade resultat uppnås. Vidare ansvarar cheferna för en god och säker arbetsmiljö och ett hållbart arbetsliv samt att skapa förutsättningar för detta. Lagar och Arbetsmiljöverkets föreskrifter och allmänna råd (AFS) anger godtagbar lägsta standard. Göteborgs Stad eftersträvar högre standard än minimikraven för god arbetsmiljö. Stadens chefer har således högt ställda krav att leva upp till. Det är därför av stor vikt att cheferna får de förutsättningar och resurser som krävs för att kunna uppfylla de krav som Göteborgs Stad ställer. Kommunfullmäktige uttrycker i sin budget att insatserna för att ge cheferna rätt organisatoriska förutsättningar för att utöva sitt ledarskap på bästa sätt behöver stärkas. Kommunfullmäktige konstaterar även att staden har omfattande uppföljningsprocesser och att den administrativa bördan ska minska under mandatperioden. Syftet med granskningen är att bedöma om nämnder och styrelser säkerställer att cheferna har tillräckliga förutsättningar för att fullfölja sina uppdrag på ett ändamålsenligt sätt. I granskningen ingår kommunstyrelsen, idrotts- och föreningsnämnden, stadsdelsnämnderna Majorna-Linné och Angered, trafiknämnden, Bostads AB Poseidon och Göteborg Energi AB.

goteborg.se/stadsrevisionen