Revisionsplan år 2015

Transkript

1 R E V I S I O N S P L A N Å R Revisionsplan år 2015 Revisionsplanen för 2015 innehåller årets granskningsinriktningar, med utgångspunkt från prioriterade riskområden. Förändringar eller händelser som inträffar i vår omvärld, i staden eller dess verksamheter kan påverka bedömningen av vad som utgör prioriterade risker. Det kan innebära att vi under året behöver göra anpassningar av vår planering. För att revisionen vi genomför ska vara aktuell och relevant behöver vår verksamhet därför kännetecknas av en hög grad av flexibilitet och anpassningsförmåga. Revisionsplanen utgör, tillsammans med revisionskontorets riskanalyser för samtliga nämnder och bolag, grunden för den detaljerade planeringen av 2015 års granskning. Revisionsplanen kompletteras under året med granskningsplaner för kommunstyrelsen, nämnder och bolag samt granskningsplaner för större projekt som berör flera enheter. Under hösten görs en uppföljning mot den fastställda revisionsplanen som kan föranleda viss revidering av granskningens inriktning och omfattning. Revisionsplanen disponeras i avsnitt enligt följande: Revisorernas vision mål och uppdrag, sidan 1 Riskidentifiering och inriktning, sidan 4 Grundläggande granskning av nämnder och bolag, sidan 5 Riskområden och prioriterade inriktningar 2015, sidan 5 Pågående projekt, sidan 16 Utöver att initiera ny granskning genomför revisorerna möten med nämnder och styrelser för att föra dialog samt presentera iakttagelser från granskningen av verksamhetsåret Revisorernas vision, mål och uppdrag Stadsrevisionens vision är att stärka tilltron till det demokratiska systemet. Det uppnås genom att vi i vår granskning medverkar till en ändamålsenlig styrning och ledning av stadens verksamheter. Granskningen inriktas i huvudsak mot prövningen av att verksamheten i stadens nämnder och bolag genomförs på ett effektivt, lagenligt och ändamålsenligt sätt, men också på den förebyggande och mer utvecklingsinriktade delen av revisorernas uppdrag. S TA D S R E V IS I O N E N

2 R E V I S I O N S P L A N Å R Mål Stadsrevisionens bedömningar bygger på granskningar som utförs professionellt av sakkunniga yrkesrevisorer. Bedömningar och granskningar vilar på en objektiv och saklig grund. I anslutning till granskningarna ska revisorerna sträva efter att stödja förbättringar och en positiv utveckling i stadens verksamheter, vilket bland annat sker genom ett öppet och konstruktivt förhållningssätt och genom en aktiv dialog med berörda verksamheter om våra iakttagelser och rekommendationer. Följande mål har prioriterats för åren Stadsrevisionen ska uppfattas som oberoende, publik och tydlig. Stadsrevisionen ska ha hög trovärdighet och skapa högt förtroende för revisionens iakttagelser. Stadsrevisionen ska besöka alla nämnder och styrelser årligen för att skapa utrymme för en aktiv dialog och informera om iakttagelser från föregående års revision. Uppdrag och arbetssätt Revisionens uppdrag är till stor del reglerat i lag och god sed. Granskningen ska genomföras med en sådan omfattning att revisorerna årligen kan bedöma att: kommunens och de kommunala bolagens utövade verksamhet är ändamålsenlig och ekonomiskt tillfredsställande. kommunstyrelsens och de enskilda nämndernas räkenskaper är rättvisande samt att Göteborgs Stads årsredovisning, som omfattar kommunen och den sammanställda redovisningen, är rättvisande. den interna kontrollen i kommunstyrelsen, nämnder och bolag är tillräcklig. resultatet i delårsrapporten och årsbokslutet är förenliga med de mål fullmäktige beslutat. redovisningen enligt lagen om insyn i vissa finansiella förbindelser m.m. (transpararenslagen) har fullgjorts. Sammantaget ska denna granskning leda till ett ställningstagande till stöd för fullmäktiges ansvarsprövning av nämnderna och kommunstyrelsen. Kommunfullmäktige ansvarsprövar inte de kommunala bolagen. I valet av granskningsinriktning är kommunfullmäktiges prioriterade mål av stor vikt. Kommunfullmäktige har dessutom gett stadsrevisionen ett särskilt uppdrag som innebär förstärkt granskning av nämnders och styrelsers interna styrning och kontroll och därmed bidra till att identifiera brister och minska risken för oegentligheter inom Göteborgs Stad. Stadsrevisionen har även ett uppdrag att årligen granska upphandling och inköp i stadens verksamheter. Därutöver har kommunfullmäktige särskilt uttryckt att mänskliga rättigheter ska beaktas i revisionsarbetet. Detta kommer att uppmärksammas som ett perspektiv i de granskningar som planeras.

3 R E V I S I O N S P L A N Å R Stadsrevisionen följer i sitt arbetssätt vedertagen revisionsprocess, det vill säga God revisionssed i kommunal verksamhet Sveriges Kommuner och Landsting. Den goda revisionsseden slår fast att revisorerna ska arbeta stödjande. Det innebär att revisorerna bidrar till förbättringar i verksamheten genom att uppmärksamma brister. God revisionssed formas och utvecklas successivt av revisorerna själva och utgår från den kommunala sektorns särskilda förhållanden, inte minst att revisionen utövas av förtroendevalda revisorer under offentlig insyn. Bild 1: Revisionsprocessen

4 R E V I S I O N S P L A N Å R Riskidentifiering och inriktning Revisorernas granskning baseras på en analys av de risker som utgör hot eller hinder för att kommunfullmäktiges mål och verksamheternas uppdrag inte ska kunna uppfyllas. Riskerna värderas utifrån väsentlighetskriterier. Analysen sker genom en systematisk identifiering och värdering av risker. Inom kommunal revision omfattar väsentlighetsbegreppet inte bara betydande belopp utan också viktiga principfrågor för kommunal verksamhet. Revisionsinriktningen blir beroende av hur styrelse, nämnder, förvaltningar och bolag hanterar och kontrollerar riskerna. Granskningar kan också genomföras där analyser ger otydliga eller otillräckliga svar. Bild 2: Modell för riskanalys Granskningen ska inriktas på sådana förhållanden som kan påverka bedömningen av styrelsens och nämndernas förvaltning och räkenskaper det vill säga underlag för fullmäktiges ansvarsprövning. Granskningen kan även stödja ändamålsenlighet och effektivitet i ett koncernperspektiv. Granskningen ska normalt avslutas inom ett år men kan i vissa fall sträckas ut över längre tid. Revisionsplanen bygger på en risk- och väsentlighetsanalys som har genomförts av de förtroendevalda revisorerna och revisionskontorets medarbetare. Viktiga utgångspunkter för analysen är: kommunfullmäktiges uppdrag och direktiv erfarenheter från tidigare granskning löpande kontakter med stadens verksamheter förändringar i stadens organisation omvärldsförändringar. Utöver en regelbunden uppdatering av risk- och väsentlighetsanalysen måste revisorerna också ha en beredskap för att med kort varsel genomföra avgränsade och inte tidigare planerade granskningar när omständigheterna så kräver.

5 R E V I S I O N S P L A N Å R Grundläggande granskning av nämnder och bolag En grundläggande granskning av verksamheten genomförs för samtliga bolag, nämnder och övriga enheter som ingår i revisionsuppdraget. Denna granskning genomförs varje år och fokuserar på nämndernas och bolagens övergripande ledning och styrning. Den grundläggande granskningen utgör ett underlag för prövning av om den interna styrningen och kontrollen inom nämnder och bolag är tillräcklig. Den följer huvuddragen i lednings- och styrningsprocessen och ger en uppfattning om hur processen är organiserad och hur den i praktiken fungerar. Den grundläggande granskningen ska också säkerställa att det finns en tillräcklig intern styrning och kontroll inom de system som är grund för den löpande ekonomiska redovisningen och rapporteringen. Ett första steg i den grundläggande granskningen består i att följa verksamheten under året. Det sker dels genom kommunikation med den granskade enheten, dels genom att ta del av grundläggande dokument och det löpande flödet av ärenden och beslut. Granskningen ska identifiera de mål kommunfullmäktige satt upp för verksamheten och ge en övergripande förståelse för väsentliga processer och risker i verksamheten. ge underlag för en översiktlig bedömning av ledning och styrning utifrån ett internkontrollperspektiv. Vid eventuella avvikelser i förhållande till lagstiftning och kommunfullmäktiges policydokument och riktlinjer, inom de områden som omfattas av den grundläggande granskningen, avgör revisorerna om det finns behov av mer omfattande granskning. Riskområden och prioriterade inriktningar år 2015 I det här avsnittet redovisas de områden som prioriterats i en övergripande risk- och väsentlighetsanalys inför 2015 års granskning. Under revisionsåret finns möjlighet att göra nya prioriteringar mot bakgrund av en förändrad riskbild. I den övergripande risk- och väsentlighetsanalysen har stadens ekonomiska förutsättningar de närmast kommande åren identifierats som ett riskområde. God kontroll över kostnader och verksamhet i stadens nämnder och bolag är avgörande om staden ska klara av att hantera de utmaningar som väntar. Ekonomiperspektivet är därför en väsentlig utgångspunkt i flera av de riskområdena och prioriterade inriktningar som anges nedan.

6 R E V I S I O N S P L A N Å R Intern styrning och kontroll Det är styrelser och nämnder som har ansvar för den interna styrningen och kontrollen. Revisorernas uppdrag är att pröva om denna är tillräcklig. Intern styrning och kontroll är en process där politisk och professionell ledning samt personal samverkar för att med rimlig grad av säkerhet kunna nå: ändamålsenlig och effektiv verksamhet tillförlitlig finansiell rapportering och information om verksamheten efterlevnad av lagar, föreskrifter och riktlinjer. Med intern styrning och kontroll avses systematiskt ordnade kontroller i organisationen, system, processer och rutiner med det primära syftet att nämnden eller styrelsen ska fullgöra sitt uppdrag och uppfylla kommunfullmäktiges mål. I den interna styrningen och kontrollen ingår därmed att skapa ändamålsenliga och väl dokumenterade rutiner, skydda mot förluster eller förstörelse av tillgångar och att eliminera samt upptäcka fel. Den interna kontrollen har över tid kommit att inta en allt mer strategisk roll inom många företag eller organisationer. Därmed har i allt högre grad behovet av ledningens engagemang för och i den interna styrningen och kontrollen kommit att betonas. Parallellt med denna utveckling har det också allt mer betonats att intern kontroll ytterst handlar om styrningen av verksamheten ska styrningen av en verksamhet bli framgångsrik, måste en tillfredsställande kontroll upprättas och upprätthållas. Som ovan nämnts har revisorerna av kommunfullmäktige fått ett utökat uppdrag som innebär förstärkt granskning av nämndernas och styrelsernas interna styrning och kontroll och kommer därför under 2015 att ha fortsatt fokus på detta område. Effektivitet och ändamålsenlighet Granskning av effektivitet och ändamålsenlighet är ett av huvuduppdragen för den kommunala revisionen. Att granska om verksamheten sköts på ett effektivt och ändamålsenligt sätt handlar om att värdera om verksamheten lever upp till fullmäktiges mål, beslut och riktlinjer samt de föreskrifter och lagar som gäller för verksamheten. Det innebär också att värdera om verksamheten skapar avsedd effekt för de medborgare som berörs av verksamheten. Granskning av ändamålsenlighet handlar därutöver om att värdera den återkoppling som nämnder och styrelser får utifrån utlagda uppdrag till förvaltningar och bolag och i förlängningen utifrån kommunfullmäktiges mål och uppdrag. Granskning av effektivitet och ändamålsenlighet görs genom tydlig inriktning på nämnders och bolags huvudprocesser och kärnverksamheter, så som de är formulerade i lagstiftning, riktlinjer, ägardirektiv och reglemente.

7 R E V I S I O N S P L A N Å R Styrning och uppföljning i staden Ny bolagsstruktur Granskning av styrning och uppföljning är en viktig del i revisorernas ansvarsprövning. Under de senaste åren har det genomförts flera djupgående omorganisationer bland stadens nämnder och bolag beslutade kommunfullmäktige om att genomföra en översyn av stadens bolag. Översynen resulterade i en ny bolagsstruktur liksom nya riktlinjer för ägarstyrning av stadens bolag. Den nya strukturen gäller från årsskiftet 2013/2014. Den nya strukturen innebär att Göteborgs Stadshus AB som koncernbolag är ägare till samtliga stadens bolag. Syftet med det nya koncernbolaget och den nya bolagsstrukturen i Göteborgs Stad, är att öka den politiska styrningen av stadens bolag och göra den mer synlig. Den nya bolagsstrukturen innebär vidare att bolagen är indelade i nybildade underkoncerner med moderbolag och dotterbolag. Ägarstyrningen över stadens bolag handlar ytterst om att medverka till att fullmäktiges mål och riktlinjer genomförs. Enligt beslutet om ny bolagsstruktur samt riktlinjer för ägarstyrning av stadens bolag förutsätts detta ske genom en aktiv och närvarande dialog och ett konstruktivt och främjande arbetssätt, såväl mellan koncernbolaget och moderbolag som mellan moderbolag och dotterbolag. Hur detta uppdrag har tagits omhand har inför 2015 års granskning bedömts vara ett viktigt område för granskning. I ett andra steg av bolagsöversynen presenterade stadsledningskontoret förslag om framtida inriktningar som berör enskilda bolag utifrån ett verksamhetsmässigt, legalt respektive finansiellt perspektiv. Förslagen antogs, med vissa justeringar, av kommunfullmäktige den 5 juni Förslagen innebär att en rad uppdrag lämnas, framförallt till moderbolagen inom respektive underkoncern. Hur respektive bolag har omhändertagit kommunfullmäktiges uppdrag kommer att utgöra en viktig utgångspunkt i granskningen Prognosarbetet En förutsättning för en god styrning och uppföljning av stadens verksamheter är en väl fungerande ekonomistyrning. Stadsrevisionen följer löpande den ekonomirapportering som nämnder och bolagsstyrelser får i uppföljningsrapporter. Iakttagelser från tidigare år visar att prognossäkerheten kan utvecklas. Det är inte ovanligt att nämnder i samband med årsbokslutet når ett mycket högre resultat än det som prognostiserats i uppföljningsrapporterna 2 (augusti) och 3 (oktober). Inför 2015 års granskning bedöms detta vara ett väsentligt område för granskning. Stadens internationella samarbete Internationellt samarbete utgör en del av verksamheten för ett antal nämnder och bolag i staden. Med internationellt samarbete avses stadens samlade arbete med internationella organisationer och nätverk, vänorter och partnerstäder, projekt där finansieringen härrör från institutioner såsom EU, Sida, internationella besök samt internationell omvärlds- och intressebevakning.

8 R E V I S I O N S P L A N Å R Enligt stadens policy och riktlinjer för internationellt samarbete är syftet med arbetet att utveckla och stärka den kommunala verksamheten och dess personal till förmån för invånarna. Staden ska genom internationell samverkan öka kvalitén avseende resultat, kunskapsinhämtning och finansiering av utvecklingsåtgärder. Internationellt samarbete ska präglas av transparens och ömsesidig nytta. Vidare anger policyn och riktlinjerna att det internationella samarbetet är en integrerad del av stadens arbete och att samordningen av det internationella samarbetet syftar till att Göteborgs Stad ska agera som en aktör utanför kommungränsen i internationella sammanhang. Om stadens internationella samarbete ska uppfylla det syfte som fastställs i policyn och riklinjerna krävs en tydlig styrning, uppföljning, och utvärdering av genomförda insatser. Detta kräver i sin tur en fungerande samordning av arbetet. Det internationella samarbetet berör flera nämnder och bolag i staden och stadsrevisionen bedömer att det finns risk för suboptimeringar om dessa nämnders och bolags arbete inte samordnas på ett ändamålsenligt sätt. En granskning av stadens internationella samarbete kommer att genomföras under Stadsbyggnadsprocessen Under 2014 granskades stadens planering för bostadsbyggande. Granskningen visade bland annat att de granskade detaljplanerna speglade flera av de mål och strategier som anges i kommunens översiktsplan och budget, men att undantag finns. Vidare framkom att det fanns brister i de arbetssätt som ska säkra att den politiska viljeinriktningen får genomslag i både planläggning och markanvisning samt att kommunstyrelsen inte hade en övergripande bild av om de mål och strategier som uttrycks i översiktsplanen och budgeten nås. Av kommunfullmäktiges budget för 2015 framgår att bostadsbristen ska mötas genom ökat bostadsbyggande med en ökad andel hyresrätter. Planeringen för nya bostäder ska öka för att höja utbyggnadstakten än mer kommande år. En väl fungerande stadsbyggnadsprocess är således en strategiskt viktig fråga för Göteborgs Stad. Inför planering av ny bebyggelse på stadens mark görs markanvisningar till olika intressenter. Under 2014 har en utveckling skett av markanvisningsprocessen som syftar till att den ska bli så tydlig och transparent som möjligt. Detta arbete har resulterat i såväl en ny policy för anvisning av mark samt regler för hantering av anvisning av mark i staden. Stadsrevisionen avser att genomföra ytterligare granskningar inom stadsbyggnadsområdet under Projektstyrning / Stora investeringar En omfattande del av stadens verksamhet organiseras i projektform och under de närmaste åren och under lång tid framöver kommer stora investeringsprojekt att genomföras i Göteborgs Stad. Västsvenska paketet, Älvstaden samt upphandlingen av en ny generation spårvagnar (M33) är exempel på stora projekt som innebär olika slag av risker, inte minst ekonomiska, som måste hanteras på lämpligt sätt.

9 R E V I S I O N S P L A N Å R Ett tydligt riskområde är den överordnade styrningen av projekten och dess koppling till linjeorganisationen samt kvaliteten i återrapporteringen. Det är väsentligt att nämnder och bolag försäkrar sig om att det finns system för uppföljning av projekt. Med den utgångspunkten följer stadsrevisionen aktuella projekt. För närvarande pågår ett projekt i form av en granskning av beslutsunderlag vid betydande investeringar (se sidan 16) Under 2013 granskades intern styrning och kontroll av betalströmmar i spårvagnsprojekt M32. Hanteringen av kvitton och fakturor visade bland annat på stora brister när det gäller attester, kontroller och bokföring. Granskningen omfattade ett stort projekt med flera olika parter inblandade men med trafiknämnden som ytterst ansvarig. I staden pågår flera olika projekt, inte bara hos trafiknämnden utan även hos andra nämnder och bolag. Stadsrevisionen tror att det finns lärdomar att dra från de iakttagelser som gjordes i granskningen som inte bara är giltiga för de inblandade nämnderna och bolaget. Mot bakgrund av detta kommer stadsrevisionen under 2015 att fortsätta granska intern styrning och kontroll i större projekt. Underhåll Eftersatt underhåll av tillgångar i form av vägar, ledningar, fastigheter etcetera är ett stort problem i många kommuner. Som ovan nämnts kommer stora investeringar att genomföras i staden de kommande åren vilket påverkar stadens ekonomiska ställning och kan komma att påverka hur staden prioriterar sitt underhåll. Det är därför viktigt att stadens nämnder och bolag har en robust underhållsprocess. Stadens nämnder och bolag behöver ha en ändamålsenlig organisation och rutiner för underhåll av tillgångar, så att det ekonomiska och verksamhetsmässiga värdet kan behållas och utvecklas. Risken är att om det finns brister i underhållsprocessen, det vill säga i hur systematiskt nämnder och bolag planerar, prioriterar, genomför och följer upp underhållsåtgärder, så kan det leda till att det krävs alltmer kostsamma åtgärder för att underhålla tillgångarna. En bristande underhållsprocess kan därmed leda till att tillgångarna inte värdesäkras och att kostnader vältras över på kommande generationer. För att möjliggöra politisk styrning och för att säkerställa kraven på god ekonomisk hushållning krävs dessutom att nämnder och styrelser fortlöpande får relevant information om underhåll av befintliga tillgångar. Granskning av nämnders och bolags underhållsprocesser kommer att genomföras under 2015.

10 R E V I S I O N S P L A N Å R Administrativa rutiner och processer En välfungerande verksamhet inom stadens bolag och nämnder förutsätter goda administrativa rutiner och processer. Inte minst ur ett demokratiskt perspektiv är det av stor vikt att administrativa rutiner och processer finns och att dessa fungerar som ett stöd i verksamheten. En korrekt tillämpning av reglerna för offentlighet och sekretess i kommunal verksamhet utgör ett sådant exempel. Nämnder och bolag omfattas liksom andra offentliga myndigheter av tryckfrihetsförordningens regler rörande allmänna handlingar. Syfte med dessa regler är att garantera allmänhetens och massmedias insyn i offentliga verksamheter bland annat genom rätten att ta del av allmän handling. En handling är allmän om den förvaras hos en myndighet och har inkommit dit eller upprättas där. Allmänna handlingar ska registreras och diarieföras. Av detta skäl är det av betydande vikt att nämnder och bolag har väl fungerande rutiner för posthantering och diarieföring. Utöver tryckfrihetsförordningens regler beträffande allmän handling omfattas stadens nämnder och bolag av arkivlagens regler beträffande arkivbildning. Därutöver omfattas nämnderna och bolagen även av Göteborgs stads arkivreglemente. Det är därför av stor betydelse ur såväl formell som praktisk mening att nämnder och bolag har en lagenlig och ändamålsenlig dokumenthantering och arkivbildning. Ytterligare en aspekt av administrativa rutiner och processer utgörs av delegationsbeslut. Majoriteten av alla beslut som fattas i staden sker på delegation. Delegationsordningen bör fortlöpande hållas aktuell och anpassas till respektive nämnds ansvarsområde och förvaltningens organisation. Alla beslut som fattas med stöd av delegation ska anmälas till den nämnd som delegerat beslutanderätten. Om nämnderna ska kunna säkerställa en ändamålsenlig styrning och uppföljning av verksamheten är det därför väsentligt att det finns väl fungerande rutiner för delegation samt återrapportering av delegationsärenden. Inför 2015 bedöms administrativa rutiner och processer vara ett område för granskning. It-system I takt med utbyggnaden av it ökar stadens möjligheter till effektivisering. Samtidigt ökar riskerna. Det är därför väsentligt att den interna kontrollen i stadens olika it-system är tillfredsställande. Det är även väsentligt att stadens verksamheter har beredskap att hantera eventuella driftstopp. Granskningar av stadens olika it-system genomförs löpande med fokus på såväl internkontrollfrågor som systemens förmåga att bidra till effektivitet i stadens verksamheter. För närvarande pågår två större granskningar av it-systemen Treserva samt Winst 2.0 (se sidorna 18 och 19). Allt fler kommuner och myndigheter använder sig av så kallade molntjänster. Molntjänster innebär exempelvis att leverantörer tillhandahåller processorkraft, lagring och funktioner som tjänster över Internet.

11 R E V I S I O N S P L A N Å R Den som använder en molntjänst för lagring av personuppgifter förlorar den faktiska kontrollen över de personuppgifter som lagras. Leverantörer av molntjänster använder sig ofta av standardavtal med i förväg definierade användarvillkor, och anlitar i sin tur underleverantörer. Därför är det viktigt att den som planerar att använda en molntjänst i sin verksamhet är medveten om de krav lagstiftningen ställer. Dessa frågor gör ytterligare granskningar inom it-området aktuella under Stadsdelsnämndernas verksamhet Äldreomsorgen Alla som anser sig behöva service och omsorg har rätt att ansöka om bistånd enligt socialtjänstlagen. Socialtjänstlagen ger äldre rätt till bistånd i form av hemtjänst, bostad i äldreboende (i lagen kallas det särskilt boende) eller annan hjälp och stöd som den äldre kan behöva och som inte kan fås på annat sätt. Ansökningar om bistånd görs via socialtjänsten och handläggningen genomförs av en biståndshandläggare. Varje göteborgare har rätt till biståndsbedömning utifrån de egna behoven, oavsett var i staden han eller hon bor. I Göteborg finns gemensamma riktlinjer för äldreomsorgen och av dessa framgår bland annat att när rätt till bistånd föreligger ska den enskilde ha möjlighet att påverka utformningen av insatserna inom ramen för biståndsbeslutet. Plats inom äldreboende erbjuds när biståndsbehovet inte kan tillgodoses i öppna vårdformer. Hemtjänst, hemsjukvård och andra kompletterande insatser är grunden för äldrevården. Bistånd i form av plats inom äldreboende kommer i fråga bara om behovet vid en helhetsbedömning inte bedöms kunna tillgodoses på annat sätt. För att kunna tillgodose de krav som ställs på likabehandling av kommunens invånare krävs en biståndshandläggning som är noggrann, saklig och rättvis. En granskning inom området kommer att genomföras under Samverkan kring barn och unga i riskzonen Olika insatser från verksamheter med olika huvudmän erbjuds ofta samtidigt till barn och unga som far illa eller riskerar att fara illa, eller till barn och unga med funktionsnedsättning eller somatisk ohälsa. Om stöd ska ges på det sätt som är bäst ur barnets perspektiv måste det vara tidigt, samordnat och ges utifrån en helhetssyn på barnet och dess situation. För att detta ska kunna ske krävs att de inblandade verksamheterna samverkar. Samverkan regleras i bl.a. hälso- och sjukvårdslagen, socialtjänstlagen och skollagen och genom skärpningar i lagstiftningen har kommuner och landsting ålagts att stärka sin samverkan. Studier från socialstyrelsen har trots detta visat på otydligheter i samverkan mellan landsting och kommuner exempelvis när det gäller vem inom skola eller hälso- och sjukvård som ska göra vad när det gäller barns psykiska ohälsa. En god samverkan förutsätter bland annat tydliga mål och uppdrag samt en klargjord ansvarsfördelning. Det krävs dessutom kunskap om och förståelse för varandras uppdrag och begrepp. Enligt forskning och utvärdering finns det flera olika faktorer som stödjer, främjar eller hindrar samverkan. Hinder för samverkan kan utgöras av

12 R E V I S I O N S P L A N Å R otydliga uppdrag, otillräckliga resurser eller orimliga förväntningar på vad den andra aktören kan åstadkomma. Det är, oavsett hinder, alltid huvudmännen som har ansvar för att samverkan ska komma till stånd. I Västra Götaland har regionen och kommunerna fastställt riktlinjer för samverkan kring barn och unga som har sammansatt psykisk/psykiatrisk och social problematik. För närvarande pågår ett projekt i samarbete med revisorerna i VGR som rör samordnad vårdplanering (se sidan 18). Vi planerar att fortsätta detta samarbete. De frågor som lyfts ovan gör att en granskning kan bli aktuell under Strategisk lokalplanering Av kommunfullmäktiges budget för 2015 framgår att de stora barnkullarna i förskolan nu successivt börjar skolan och att stadens behov av nya skollokaler därför ökar i mycket stor omfattning. Vikten av att ta hand om befintliga lokaler och anläggningar liksom att tillgodose behovet av expansion och nyinvesteringar betonas. I budgeten anges därutöver att stadens samlade hantering av anläggningar och lokaler behöver utvecklas och stärkas ytterligare samt att en ökad helhetssyn behövs i planerandet och genomförandet. Verksamheterna ska dessutom samverka mer för att åstadkomma högsta möjliga effektivitet och måluppfyllelse. Processen från det att en nämnd identifierat ett behov av lokaler tills det finns en byggnad att flytta in i, kallas lokalförsörjningsprocessen. Under perioden har staden lagt cirka 4 miljarder på investeringar i lokaler för verksamheterna inom förskola, grundskola, gymnasieskola, äldreboende och bostäder med särskild service, med störst fokus på förskola och grundskola. I investeringsplanen för 2015 har drygt en miljard kronor avsatts för förskola/skola. I budgeten betonas att lika viktigt som det är att planera framåt är det att följa upp och aktivt utvärdera genomförda investeringsprojekt för att säkerställa effektivitet i genomförandet. Mot bakgrund av detta men även att befolkningsstrukturen ständigt förändras är det dels viktigt med långsiktighet och hela-staden perspektiv, dels att de verksamheter som berörs av lokalförsörjningsprocessen samverkar på ett effektivt sätt, så att god ekonomisk hushållning nås. Stadsrevisionen kommer under 2015 genomföra granskning inom området. Stadens arbete med att minska hemlöshet Stadsrevisionen har vid flera tillfällen identifierat risker inom individ- och familjeomsorgen som lett till granskning inom området. Inför 2015 har risker kopplade till likabehandling, omhändertagande av kvinnor som utsätts för våld i nära relation, vräkningsförebyggande arbete samt hemlöshet identifierats. Enligt stadens egna mätningar fanns i april hushåll som behöver kommunens hjälp med att ordna annat boende. Kommunen förfogar över cirka egna boenden och bostäder. Därutöver har upphandlade organisationer cirka platser. Stadsdelarnas kostnader för köp av boendeplatser var cirka 430 miljoner kronor år För perioden januari till och med oktober 2014 var kostnaden 362 miljoner kronor. Arbetet med att hjälpa hemlösa i Göteborgs stad berör stadsdelsnämnderna, social resursnämnd, fastighetsnämnden, kommunstyrelsen och de kommunala bostadsbolagen.

13 R E V I S I O N S P L A N Å R I Göteborg samarbetar de kommunala och privata fastighetsägarna med fastighetskontoret för att hjälpa de som av sociala och/eller medicinska skäl har svårt att få bostad. Samarbetet innebär att fastighetsägare varje år lämnar ett antal lägenheter, som fastighetskontoret hyr ut i andra hand, så kallade "kommunala kontrakt". År 2011 tog kommunfullmäktige beslut om att Göteborgs Stad ska pröva att arbeta enligt Bostad först. Bostad först bygger på idén om att en egen bostad är förutsättningen för att kunna ta itu med andra problem. Genom Bostad först får den som är hemlös möjlighet att hyra en egen lägenhet i ett vanligt hyreshus i Göteborg. Om inte tillgången på kommunala kontrakt och Bostad först möter efterfrågan, finns en risk för onödiga kostnader då stadsdelarna istället köper in dyra sociala boendelösningar av externa leverantörer. Risken är dessutom stor att stadsdelarna väljer olika strategier utifrån den flora av boendelösningar som finns tillgängliga vilket i sin tur innebär att likabehandlingsprincipen för kommunens invånare riskerar att åsidosättas. Med utgångspunkt i dessa risker och mot bakgrund av iakttagelser gjorda i andra granskningar inom socialtjänstens område bedöms det vara relevant att under år 2015 granska stadens arbete med att minska hemlöshet och säkra bostadsförsörjningen för socialt utsatta grupper. Upphandling och inköp Värdet av Göteborgs Stads samlade upphandling och inköp är omfattande. Som en följd av detta är det av betydelse att nämnder och bolag har en god intern kontroll över upphandlings- och inköpsprocessen. Ytterligare en utmaning som nämnder och bolag har att möta när upphandling är genomförd och avtal är tecknat är att tillförsäkra sig ändamålsenliga och tillräckliga förutsättningar att styra, följa upp och kontrollera den verksamhet som utförs av externa leverantörer. Upphandling och inköp är också ett förtroendekänsligt område. Stadsrevisionen har som ovan nämnts ett särskilt uppdrag från kommunfullmäktige att löpande följa upphandlings- och inköpsverksamheten i staden. Under 2015 kommer upphandlings- och inköpsverksamheten att granskas inom några av stadens nämnder och bolag. Förtroendekänsliga områden Inom offentlig verksamhet förvaltas medel och resurser för annans räkning och det är av stor betydelse att förtroendet är högt hos allmänheten. Verksamhet som bedrivs med offentliga medel ska därför förvaltas på ett betryggande sätt och med en tillfredsställande intern kontroll. Därtill har både Göteborgs Stad och allmänheten ett stort intresse av saklighet och opartiskhet i utövandet av offentlig verksamhet och att förtroendet för staden och dess anställda upprätthålls. Regeringsformen anger att den som fullgör offentliga förvaltningsuppgifter ska iaktta saklighet och opartiskhet och det finns regler om jäv som syftar till att garantera objektivitet och saklighet inom offentlig verksamhet.

14 R E V I S I O N S P L A N Å R Att minska riskerna för oegentligheter och för att någon i organisationen gör fel eller utsätts för otillåten påverkan i sin tjänsteutövning, är en viktig fråga för staden. Som ovan nämnts har kommunfullmäktige dessutom gett stadsrevisionen ett särskilt uppdrag som ska bidra till att identifiera brister och minska risken för oegentligheter inom Göteborgs Stad. Exempel på områden som är av förtroendekänslig karaktär är bisysslor, arvoden, jäv, myndighetsutövning, lagerhantering samt representation och för närvarande pågår två större projekt inom det förtroendekänsliga området (se mer på sidorna 19 och 20). Under 2015 kommer förtroendekänsliga områden att granskas inom några av stadens nämnder och bolag. Finansiella risker och redovisning Nämnder och bolag ansvarar för att arbeta med kostnadskontroll och noggrann uppföljning. Resurserna inom den kommunala sektorn är i hög grad uppbundna i långsiktiga åtaganden i form av till exempel anställningsavtal, hyresavtal eller investeringar i anläggningstillgångar. Därför krävs en god framförhållning och beredskap för att kunna anpassa verksamheten till nya eller förändrade förutsättningar. Det är då av yttersta vikt att uppföljning av ekonomi och verksamhet för hela staden ger tillförlitlig information under hela året. Intern kontroll i redovisningsrutiner Årligen granskas nämndernas interna kontroll i redovisningsrutiner och system. Granskningsinsatsen baseras på en riskanalys per nämnd och på de noteringar som funnits i tidigare års granskningar. God ekonomisk hushållning Enligt kommunallagen ställs preciserade krav på kommunerna att besluta om både finansiella och verksamhetsmässiga mål som är av betydelse för god ekonomisk hushållning. De prioriterade målen för verksamheten följs upp och återrapporteras i uppföljningsrapporter under året och i samband med årsbokslutet. Revisorernas uppdrag omfattar att uttala sig om uppföljningen av kommunfullmäktiges mål för god ekonomisk hushållning i samband med årsbokslut och delårsbokslut. Insyn i vissa finansiella förbindelser Lagen om insyn i vissa finansiella förbindelser ställer krav på viss redovisning i offentliga verksamheter genom öppen och separat redovisning. Insynslagens intention är att underlätta insyn och motverka konkurrensproblem. Styrelsen ansvarar för att denna redovisningsskyldighet uppfylls. Revisorerna ska för varje räkenskapsår intyga om redovisningen har fullgjorts. Bokslut och delårsrapport per augusti Kommunstyrelsen upprättar Göteborgs Stads årsredovisning som omfattar kommunens och koncernens räkenskaper. Stadsrevisionens granskning av årsredovisningen omfattar en bedömning av att räkenskaperna upprättats i enlighet

15 R E V I S I O N S P L A N Å R med gällande regelverk och god redovisningssed samt att styrelser och nämnder följt stadsledningskontorets anvisningar. Processen för framtagande av årsredovisningen är komplex till följd av att normutvecklingen skiljer sig mellan olika enheter inom staden. För att säkerställa en tillräcklig kvalitet i bokslutsarbetet granskas även stadens process att ta fram sammanställd redovisning (se mer under nästa avsnitt) och årsredovisning. Varje år granskas även delårsrapporten per augusti i syfte att bedöma om resultatet är förenligt med de finansiella och verksamhetsmässiga mål som kommunfullmäktige fattat beslut om. Uppdraget omfattar också granskning av delårsrapportens balans och resultaträkningar. Sammanställd redovisning För att möjliggöra en helhetssyn på Göteborgs Stads verksamhet och ekonomi oberoende av i vilken organisationsform verksamheten bedrivs ställs krav på att sammanställda räkenskaper ska upprättas. Grunden för den sammanställda redovisningen är att all verksamhet som bedrivs inom ramen för kommunens förvaltningar liksom den som bedrivs i bolagsform, ses som om det vore en ekonomisk enhet. På ett antal områden finns det skillnader i de redovisningsregler som tillämpas av de kommunala bolagen och de redovisningsregler som tillämpas av kommunen. Komplexiteten och omfattningen på de sammanställda räkenskaperna ställer särskilda krav på tydlig styrning och samordning ifråga om vilka principer som ska gälla vid inrapportering till stadens sammanställda bokslut. Kommunen har som ägare möjligheter att påverka hur redovisningen utformas i dotterföretag och underkoncerner i syfte att underlätta uppfyllandet av de kommunala redovisningskraven. Som grund för styrningen av de kommunala företagens ekonomiska rapportering bör en bedömning göras av vilka skillnader som är av väsentlig karaktär och där justering i räkenskaperna är nödvändig för att möjliggöra utvärdering av stadens samlade resursanvändning och framtida resursbehov. Iakttagelser i tidigare års granskningar indikerar att det finns ett behov av att i 2015 års granskning inventera områden där olikheter i redovisningsprinciper förekommer, för att säkerställa en rättvisande bild av den sammanställda redovisningen.

16 R E V I S I O N S P L A N Å R Pågående projekt Granskning av miljörisker i förskolan Inomhusmiljön i förskolor kan vara en källa till giftiga ämnen som kan vara skadliga för både människor och miljö. Skadliga ämnen kan finnas i produkter såsom kläder och textilier, möbler, leksaker, elektronik, förpackningar, smink, rengöringsmedel och hygienprodukter. Giftiga ämnen kan också finnas i byggnadens golv och väggar eller i andra installationer såsom vattenrör. Barn är ofta mer utsatta för gifter i luft och damm eftersom de tillbringar mer tid nära golvet, drar med händer och armar över golvet och stoppar fingrar och föremål i munnen och får på så sätt i sig dammet. Barn genomgår dessutom utvecklingsprocesser och kan därför vara mer störningskänsliga för kemikalier än vuxna. Granskningens syfte är att kartlägga den eventuella förekomsten av giftiga och skadliga ämnen i stadens förskolor samt att bedöma om denna risk hanteras på ett ändamålsenligt sätt av ansvariga nämnder. Syftet är också att belysa vilka policydokument, riktlinjer och ansvarsförhållanden som gäller ifråga om skadliga ämnen inom förskolan. Stadsdelsnämnderna och miljö- och klimatnämnden har del i ansvaret i frågan. Det ingår dock som ett led i granskningen att närmare fastställa hur ansvaret i frågan fördelar sig på nämnderna i Göteborgs Stad. Granskningen genomförs i två förskolor i vardera stadsdelsnämnderna Askim-Frölunda-Högsbo, Majorna-Linné, Örgryte-Härlanda och Östra Göteborg. Granskning av beslutsunderlag vid betydande investeringar Göteborg Stads investeringar uppskattas för helåret 2014 till cirka 6,5 miljarder kronor. Av stadens samlade investeringsvolym står bolagen för drygt två tredjedelar. Under kommande år förväntar sig stadsledningskontoret att stadens investeringsvolymer ökar kraftigt. 1 Mot bakgrund av denna förväntade utveckling blir det enligt vår bedömning extra viktigt att såväl ägaren som bolagsstyrelser och nämnder tar emot beslutsunderlag som gör det möjligt att prioritera mellan olika investeringar för att uppnå bästa möjliga effekt för staden. Samtidigt är beslutsunderlag av god kvalitet en förutsättning för att kunna vidareutveckla uppföljning och utvärdering av investeringar. När stadsrevisionen senast genomförde fördjupad granskning av investeringar 2 var bedömningen att kommunstyrelsens uppsikt över bolagens investeringar inte var helt tillräcklig. Inom ett pågående utvecklingsarbete rekommenderades dåvarande stadskansliet förbättrad uppföljning, utvärdering och aggregerade analyser av investeringar i bolagssektorn. 1 Stadsledningskontorets delårsrapport per augusti Investeringar i Göteborgs Stads bolag, daterad

17 R E V I S I O N S P L A N Å R Granskningens syfte är att bedöma om beslutsunderlag vid betydande investeringar är av så god kvalitet att det är möjligt som bolagsstyrelse eller nämnd att prioritera mellan olika investeringar eller lösningar för att uppnå både bästa möjliga verksamhetseffekt och en effektiv hushållning med finansiella resurser. Vidare syftar granskningen till att bedöma om beslutsunderlagen belyser ekonomiska konsekvenser, på kort och lång sikt, tillräckligt väl för att säkerställa jämförbarhet och god kvalitet i uppföljning och utvärdering av investeringar. Granskningen utgörs av beslutsunderlag för sex investeringar, varav tre vardera från nämnd- och bolagsverksamhet. De nämnder och bolag som ingår i granskningen är Higab AB, Göteborgs Spårvägar AB, Göteborgs stads bostads AB, fastighetsnämnden, trafiknämnden samt lokalnämnden. Konsultanvändning i Göteborgs Stad Användandet av konsulter i Göteborgs Stad är av stor omfattning och måste därför ske med beaktande av gällande regelverk och verksamhetens behov för att vara ändamålsenligt och effektivt. En kartläggning som revisionskontoret genomfört visar att stadens kostnader för konsulter uppgick till mer än 800 miljoner kronor år Av kartläggningen framgår också att det inte finns några gemensamma regler, rutiner eller riktlinjer för konsultanvändning i staden. Det framgår av kartläggning att några av stadens nämnder, styrelser respektive bolag har särskilt höga kostnader för konsulter. Det finns en rad olika risker förknippade med konsultanvändning. Vissa av dessa risker gäller specifikt för området, andra är mer generella. De specifika riskerna utgår från det faktum att en konsult är en extern utförare. Detta medför höga krav på styrning och kontroll, tydliga beslutsunderlag och uppdrag samt utvärderingar av genomförda insatser. Brister i dessa avseenden riskerar att leda till otillräcklig ändamålsenlighet och ekonomisk ineffektivitet. Granskningen syftar till att bedöma om kommunstyrelsen, trafiknämnden, nämnden för Intraservice, Göteborgs Hamn AB, Business Region Göteborg AB samt Förvaltnings AB Framtiden styr, kontrollerar och följer upp konsultinsatser så att en effektiv resursanvändning säkerställs. Ensamkommande flyktingbarn Varje år kommer ett stort antal asylsökande ensamkommande barn till Sverige. 3 Enligt Migrationsverket har ensamkommande sökt asyl i Sverige under år 2014, till och med sista september. Stadsledningskontorets prognos är att cirka 450 asylsökande ensamkommande barn och unga kommer till Göteborg under år 2014, och att nivån kvarstår på minst samma nivå år Under första kvartalet år 2014 fanns det i Göteborg 332 ensamkommande barn placerade i olika boendeformer. Mottagandet av ensamkommande barn påverkar stadsdelsnämnderna, social resursnämnd, överförmyndarnämnden och kommunstyrelsen. Socialtjänsten ska 3 Ensamkommande barn är personer under 18 år som vid ankomsten till Sverige är skilt från båda sina föräldrar, eller från någon annan vuxen person som får anses ha trätt i föräldrarnas ställe.

18 R E V I S I O N S P L A N Å R utreda, besluta om insatser enligt socialtjänstlagen och följa upp den vård barnen får. Barnen har rätt att gå i skola och det är skolan som träffar barnen varje dag. Överförmyndarnämnden utser och utövar tillsyn över de ensamkommande barnens gode män. Social resursnämnd ansvarar för att fördela de barn som anvisas till Göteborg av Migrationsverket till de tio stadsdelsnämnderna, ordna boenden enligt överenskommelsen med Migrationsverket och administrera de statliga kostnadsersättningar som kommunen har rätt till. Kommunstyrelsen ska leda och samordna förvaltningen av kommunens angelägenheter och ha uppsikt över övriga nämnders verksamhet. Granskningen syftar till att bedöma om kommunstyrelsen, social resursnämnd, överförmyndarnämnden samt stadsdelsnämnderna Angered och Norra Hisingen tillgodoser de ensamkommande barnens rättigheter på ett ändamålsenligt sätt. Samordnad vårdplanering Enligt lagstiftningen har regionen och kommunen en skyldighet att erbjuda patienterna en trygg och säker vård efter utskrivning från regionens slutna hälso- och sjukvård till öppenvård, till den kommunala hälso- och sjukvården samt till äldreomsorgen. I både socialtjänstlagen och hälso- och sjukvårdslagen finns tydliga krav på samverkan mellan huvudmännen. Socialstyrelsen har också utfärdat föreskrifter som beskriver hur informationsöverföring och samordnad vårdplanering ska genomföras. Dessa föreskrifter gäller både hälso- och sjukvården och socialtjänsten. I ett avtal mellan Göteborgs Stad och Västra Götalandsregionen regleras hur samverkan mellan parterna ska gå till. Det finns också gemensamma riktlinjer/rutiner inom staden och regionen för hur vårdplanering och överföring av information mellan huvudmännen ska ske. Den gemensamma vårdplaneringen ska, utifrån ett helhetsperspektiv på den enskilde, säkra den enskildes rätt till trygghet, delaktighet och inflytande när olika vårdinsatser planeras och genomförs så att en sammanhållen vård- och omsorgskedja skapas. Granskningen syftar till att bedöma om styrelsen för Sahlgrenska Universitetssjukhuset, område 6, Primärvårdsstyrelsen, vårdcentralerna Gibraltargatan och Gamlestadstorget samt stadsdelsnämnderna Centrum och Östra Göteborg säkerställer att den enskilde får en samordnad och sammanhållen vårdkedja i enlighet med de intentioner som kommer till uttryck i författningar, förordningar och övriga styrdokument och att styrelser och nämnder därmed har en tillräcklig intern styrning och kontroll över den samordnade vårdplaneringsprocessen. Granskningen genomförs i samverkan mellan Göteborgs Stads Stadsrevision och Västra Götalandsregionens revisionsenhet. Treserva Göteborgs Stad införde under 2009 ett nytt it-stöd för omsorgsverksamhet, kallat Treserva. Införandet skedde till att börja med i en pilotstadsdel innan det togs i fullskalig drift. Stadsrevisionen genomförde redan under pilotstadiet en granskning av modulen för individ- och familjeomsorg. I den granskningen framkom det flera områden som behövde åtgärdas. Det handlade främst om behörighetshantering och att identifiera systemstöd för kritiska kontroller.

19 R E V I S I O N S P L A N Å R År 2011 genomfördes en ny granskning i samband med att modulen för funktionshinder infördes. I den granskningen genomfördes även en uppföljning av de rekommendationer som lämnades i 2009 års granskning som hade relevans för båda modulerna. Under våren 2013 genomförde stadsrevisionen även en granskning av rutiner för utbetalning av ekonomiskt bistånd. Denna granskning var inte någon systemgranskning men det framkom ändå brister i Treserva. Framförallt handlade det om att behörighetsnivåerna inte var kopplade till nämndens delegation och att verksamheterna saknade kompletterande rutiner i de fall där systemstöd saknades. Parallellt med dessa granskningar har det kontinuerligt gjorts iakttagelser i årliga granskningar av stadsdelsnämnderna som identifierat risker kopplat till handläggningen i Treserva. Granskningen omfattar samtliga stadsdelsnämnder samt nämnden för Intraservice och syftar till att bedöma den interna kontrollen i Treserva samt att bedöma systemets ändamålsenlighet. Granskningen ska även följa upp de rekommendationer som lämnades i 2011 års granskning. Granskning av Winst 2,0 År 2009 inledde Göteborgs Stad projektet Nytt Ekonomikoncept (NEKK). NEKK syftar till att skapa bättre förutsättningar för ekonomisk styrning och uppföljning samt till att möjliggöra en mer effektiv ekonomiadministration. Därtill ska det skapa förutsättningar för en mer effektiv styrning och uppföljning av förvaltningarnas inköp. För det senare ändamålet skapades Beställning till Betalning. Beställning till Betalning syftar till att ersätta det tidigare fakturahanteringssystemet Gasell med Winst. Förändringen innebär att beställning och fakturahantering numera hanteras i samma system, Winst 2.0. Granskningen syftar till att bedöma om Göteborgs Stads Upphandlings AB och nämnden för Intraservice har säkerställt att processflödet i Winst 2.0 är ändamålsenligt samt att tillfredsställande intern kontroll råder. Granskning av rutiner för bisysslor inom Göteborgs Stad Av lagen om offentlig anställning framgår, att en arbetstagare inte får ha någon anställning, något uppdrag eller utöva någon verksamhet, som kan rubba förtroendet för hans/hennes eller någon annan arbetstagares opartiskhet i arbetet, eller som kan skada myndighetens anseende. I kommunens kollektivavtal finns dessutom skrivelser som innebär att arbetsgivaren kan förbjuda en bisyssla om den bedöms vara förtroendeskadlig, verkar hindrande på arbetet eller konkurrerar med arbetsgivarens verksamhet. Brottsförebyggande rådet (Brå) konstaterar i sin rapport Den anmälda korruptionen i Sverige, att ett riskområde för korruption är upphandling. Särskilt byggbranschen har problem med ekonomisk brottslighet och utmärker sig i Brås undersökning. Brå menar att det i flera ärenden framkommer uppgifter om att det finns ett väletablerat vänskapsband mellan aktörerna. Brå menar att de täta banden mellan näringslivet och offentligt anställda kanske i synnerhet kommunala tjänstemän tycks utgöra en korruptionsrisk. Nära en tredjedel av alla påstådda mutgivare är verksamma inom

20 R E V I S I O N S P L A N Å R bygg- och anläggningssektorn. Att inventera och pröva anställdas bisysslor på ett systematiskt sätt bedöms vara en, av flera, grundläggande åtgärder för att förebygga jävssituationer och att opartiskhet ifrågasätts. Granskningen syftar till att bedöma om de 25 bolag och nämnder som ingår i stadens gemensamma byggprocess har en tillräcklig intern kontroll för att säkra att anställda inte utför bisysslor som strider mot gällande regelverk och som kan vara till skada för Göteborgs Stad. Förtroendevaldas arvoden Enligt kommunallagen har förtroendevalda rätt till skälig ersättning för de arbetsinkomster och ekonomiska förmåner som de förlorar på grund av uppdraget. Kommunfullmäktige får besluta att förtroendevalda i skälig omfattning ska få ersättning för resekostnader och andra utgifter som föranleds av uppdraget, arvode för det arbete som är förenat med uppdraget, pension, samt andra ekonomiska förmåner. Ersättningar till förtroendevalda i nämnderna betalas ut genom en särskild funktion i det kommungemensamma lönesystemet Personec. De kommunala bolagen har inget gemensamt lönesystem. Den enskilde förtroendevalde ansvarar för att fylla i en förrättningsrapport med uppgifter såsom exempelvis faktisk inkomstförlust, arbetstid samt antal timmar för vilken arbetsinkomsten förlorats. Förtroendevalda kan ha flera förtroendeuppdrag i både nämnder och bolag. Eftersom staden inte har ett gemensamt lönesystem och ingen samordnad hantering av ersättningar och arvoden till förtroendevalda finns en risk för felaktiga utbetalningar. Granskningen syftar till att bedöma om byggnadsnämnden, Förvaltnings AB Framtiden, GotEvent AB, Göteborg Energi AB, Göteborgs Gatu AB, Göteborgs Hamn AB, Göteborgs stads bostads AB, Göteborgs Stadshus AB, idrotts- och föreningsnämnden, kretslopp och vattennämnden, Liseberg AB, lokalnämnden, miljö- och klimatnämnden, Renova AB, stadsdelsnämnden Askim-Frölunda-Högsbo, stadsdelsnämnden Majorna-Linné, stadsdelsnämnden Östra Göteborg, trafiknämnden samt utbildningsnämnden har en tillräcklig intern styrning och kontroll i hanteringen av de ersättningar och arvoden som betalas ut till förtroendevalda.