Besvärligt men inte hopplöst - ungdomsarbetslösheten och krisen Lena Schröder Institutet för social forskning (SOFI) och Stockholms universitets Linnécentrum för integrationsstudier (SULCIS) lena.schroder@sofi.su.se
Ungdomsarbetslöshetens omfattning och utveckling. Sverige i internationell belysning. Övergången från skola till arbetsliv. Utbildnings- och arbetsmarknadspolitiken. 2010-01-20 / Lena Schröder, SOFI och SULCIS 2
UTVECKLING OCH OMFATTNING 2010-01-20 / Lena Schröder, SOFI och SULCIS 3
Befolkningen 15-24 år, kv3 2009, 1 234 200 personer 144 500 personer = 22,2 % av arbetskraften arbetslösa sysselsatta 506 100 personer Källa: SCB, arbetskraftsundersökningarna
Befolkningen 15-24 år, kv3 2009, 1234200 personer 144 500 personer = 11,7 % av befolkningen arbetslösa sysselsatta 583 600 personer övriga 506 100 personer Källa: SCB, arbetskraftsundersökningarna
Arbetslösa i procent av arbetskraften 35,0 30,0 25,0 20,0 arbetslösa i % av arbetskraften 15,0 10,0 5,0 0,0 15-19 20-24 25-64 Källa: SCB, arbetskraftsundersökningarna
Arbetslösa i procent av arbetskraften och av befolkningen 35,0 30,0 25,0 20,0 15,0 arbetslösa i % av arbetskraften arbetslösa i % av befolkningen 10,0 5,0 0,0 15-19 20-24 25-64 Källa: SCB, arbetskraftsundersökningarna
Arbetslösa i % av befolkningen 1976 2009, 20-24 och 25-64 år 22 3 20 18 2,5 16 14 2 12 10 8 1,5 1 procent arbetslösa 6 4 0,5 2 0 0 25-64 20-24 kvot kvot 1976 1977 1978 1979 1980 1981 1982 1983 1984 1985 1986 1987 1988 1989 1990 1991 1992 1993 1994 1995 1996 1997 1998 1999 2000 2001 2002 2003 2004 2005 2006 2007 2008 Källa: SCB, arbetskraftsundersökningarna
Utveckling och omfattning, sammanfattning Besvärligt men inte hopplöst. Var tionde 20-24-åring i befolkningen var arbetslös 2008. Försämring i 20-24-åringarnas relativa arbetslöshet (dvs jämfört med vuxna) på 2000- talet. År 2000 var 20-24-åringarnas arbetslöshet 1,3 gånger högre än de vuxnas. 2008 var den 3 gånger högre. 2010-01-20 / Lena Schröder, SOFI och SULCIS 9
Sverige i internationell belysning 2010-01-20 / Lena Schröder, SOFI och SULCIS 10
Arbetslösa i % av arbetskraften i 20 OECDländer, 15-24 år, 2008. Procent 26,0 24,0 22,0 20,0 18,0 16,0 14,0 12,0 10,0 8,0 6,0 4,0 2,0 0,0 Netherlands Switzerland Denmark Norway Austria Australia Germany Ireland New Zealand Canada Total OECD United States United Kingdom Belgium Finland EU-15 Portugal France Sweden Greece Italy Spain Källa: OECD Employment Outlook 2009.
Italy 20,0 Ungdomar 15-24 år som varken arbetar eller studerar (NEET-rates), i 20 OECD-länder, 2005. Procent. 18,0 16,0 14,0 12,0 10,0 8,0 6,0 4,0 2,0 0,0 Norway Denmark Netherlands Ireland Sweden Switzerland Finland Australia Austria Canada United States France EU15 Germany Portugal Spain Belgium New Zealand United Kingdom Greece OECD Källa: OECD Employment Outlook 2008.
Internationell jämförelse, sammanfattning Sverige har mycket hög andel arbetslösa 15-24 år i arbetskraften jämfört med 20 OECD-länder.. Sverige har mycket låg andel 15-24-åringar som varken arbetar eller studerar jämfört med 20 OECD-länder. 2010-01-20 / Lena Schröder, SOFI och SULCIS 13
Vad kan göras? 2010-01-20 / Lena Schröder, SOFI och SULCIS 14
Övergången från skola till arbetsliv, utgångspunkter Ungdomar är nytillträdande på arbetsmarknaden och saknar arbetslivserfarenhet och referenser från tidigare arbetsgivare. Arbetsgivare kan därför uppfatta att ungdomar är mindre produktiva än vuxna. Arbetsgivare vill därför ha lägre kostnader för ung arbetskraft än för vuxen arbetskraft. Kostnader är förutom lön, skatter och avgifter även risker som är förknippade med hög anställningstrygghet. 2010-01-20 / Lena Schröder, SOFI och SULCIS 15
Olika lösningar Renodlad marknadsmodell: flexibla löner och oreglerade anställningsförhållanden. Ex. USA. 2010-01-20 / Lena Schröder, SOFI och SULCIS 16
Olika lösningar Renodlad marknadsmodell: flexibla löner och oreglerade anställningsförhållanden. Ex. USA. Yrkesspecifika utbildningsprogram och ett starkt inflytande från arbetsmarknadens parter på utbildningens innehåll och utformning. Ex. lärlingssystemet i Tyskland, Österrike, Schweiz och Danmark. Lärlingssystemet kan ses som en framförhandlad lösning av en ren marknadsmodell. 2010-01-20 / Lena Schröder, SOFI och SULCIS 17
Olika lösningar Renodlad marknadsmodell: flexibla löner och oreglerade anställningsförhållanden. Ex. USA. Yrkesspecifika utbildningsprogram och ett starkt inflytande från arbetsmarknadens parter på utbildningens innehåll och utformning. Ex. lärlingssystemet i Tyskland, Österrike, Schweiz och Danmark. Lärlingssystemet kan ses som en framförhandlad lösning av en ren marknadsmodell. Arbetsmarknadspolitiska program som gör det möjligt att visstidsanställa ungdomar till subventionerade lönekostnader eller inga lönekostnader alls. Ex. Sverige. 2010-01-20 / Lena Schröder, SOFI och SULCIS 18
Det traditionella lärlingssystemets övergångsmekanismer Delvis arbetsplatsförlagd utbildning. Tidsbegränsade anställningskontrakt. Arbetsmarknadens parter bestämmer lönen som är betydligt lägre än för vuxna, men som ökar över lärlingsperioden. Arbetsmarknadens parter har inflytande över utbildningens innehåll. Skolmyndigheterna kontrollerar den arbetsplatsförlagda utbildningen. Utbildningen avslutas med någon form av certifikat. 2010-01-20 / Lena Schröder, SOFI och SULCIS 19
För och nackdelar med traditionella lärlingssystem + smidig övergång till arbetsmarknaden, + låg ungdomsarbetslöshet, + stark överensstämmelse utbildning/yrke. 2010-01-20 / Lena Schröder, SOFI och SULCIS 20
För och nackdelar med traditionella lärlingssystem + smidig övergång till arbetsmarknaden, + låg ungdomsarbetslöshet, + stark överensstämmelse utbildning/yrke. - tidig uppdelning av elever i olika skolformer (10- årsåldern), - små möjligheter att byta utbildningsväg och yrkesinriktning, - låg social rörlighet, - diskriminering av kvinnor och unga med utländsk bakgrund, - tillgången till lärlingsplatser konjunkturberoende. 2010-01-20 / Lena Schröder, SOFI och SULCIS 21
Erfarenheter av arbetsmarknadspolitiska program för ungdomar i Sverige Sverige lång erfarenhet, ungdomsreservarbete infördes redan 1934. Ett stort antal arbetsmarknadspolitiska program för allt äldre ungdomar sedan 1970-talet. Inga positiva individeffekter enligt ett flertal utvärderingar, däremot undanträngningseffekter. 2010-01-20 / Lena Schröder, SOFI och SULCIS 22
Använd övergångsmekanismerna i lärlingssystemen, utbildningspolitiken Lär av erfarenheterna från moderna lärlingssystem, t ex i Norge. Bibehåll övergångsmekanismerna till arbetsmarknaden. Betydligt senare uppdelning i olika skolformer (t ex andra året i gymnasieskolan). Underlätta byte av skolform. 2010-01-20 / Lena Schröder, SOFI och SULCIS 23
Använd övergångsmekanismerna i lärlingssystemen, arbetsmarknadspolitiken Lägre och/eller subventionerade lön i programmen. Tidsbegränsade anställningskontrakt. Fastställt och kontrollerat utbildningsinnehåll i programmet. Dokumentation eller helst certifiering av vunna kunskaper, färdigheter och erfarenheter i programmet. 2010-01-20 / Lena Schröder, SOFI och SULCIS 24
Andel av de arbetslösa ungdomarna som heltidsstuderar. 2010-01-20 / Hassan Mirza, SCB Procent 25
Typ av studier bland de arbetslösa ungdomarna. Procent. 2010-01-20 / Hassan Mirza, SCB Procent 26
Vad de arbetslösa ungdomarna betraktar sig som. Procent. 2010-01-20 / Hassan Mirza, SCB Procent 27
Tid sedan senaste arbetet bland arbetslösa ungdomar. Procent. 2010-01-20 / Hassan Mirza, SCB Procent 28
Arbetslöshetsperiodens längd. Procent. 2010-01-20 / Hassan Mirza, SCB Procent 29
Antal timmar som de arbetslösa vill arbeta. Timmar per vecka. 2010-01-20 / Hassan Mirza, SCB Timmar/vecka 30
Tid sedan senaste arbetet bland arbetslösa ungdomar. Procent. 2010-01-20 / Hassan Mirza, SCB Procent 31
Arbetslösa som var inskrivna vid arbetsförmedlingen. Procent. 2010-01-20 / Hassan Mirza, SCB Procent 32
Sammanfattning Nästan hälften är heltidsstuderande Långtifrån alla betraktar sig som arbetslösa Ca 90 % av arbetslösa studerande betraktar sig som studerande Ungdomar är arbetslösa kortare tid än äldre De vill arbeta 30 timmar per vecka Varannan har haft arbete senaste året 2010-01-20 / Hassan Mirza, SCB 33
Lärlingsutbildning ett återkommande bekymmer eller en oprövad möjlighet? Jonas Olofsson och Eskil Wadensjö
Modeller för ungdomsutbildning En näringslivsanknuten modell En statligt reglerad modell (yrkesutbildning inom skolans ram) En frivillig modell (generell utbildning) med låga ungdomslöner En frivillig modell (generell utbildning) med höga ungdomslöner 2010-01-20 / Eskil Wadensjö, SOFI och SULCIS 35
Danmark Start 1889 med lärlingslag (arbetsgivare skyldiga ta emot lärlingar; delvis skolförlagd undervisning) Expansion från 1950-talet (växelutbildning) Erhvervsfaglig grunduddannelse (EFG) 1977 2010-01-20 / Eskil Wadensjö, SOFI och SULCIS 36
Danmark forts Organisering i sju sektorer från 2001 Lärlingarna växlar mellan perioder på arbetsplatsen och perioder i skolan Lön under utbildningstiden (50 % av lönen för fullt utbildad arbetare) Tre finansiärer: staten, de enskilda verksamheterna och arbetsgivarkollektivet 2010-01-20 / Eskil Wadensjö, SOFI och SULCIS 37
Danmark forts 2 Staten finansierar yrkesskolorna De enskilda arbetsgivarna betalar lön (och får sedan 1978 subventioner av staten) Arbetsgivaravgifter (infört 1976; 1600 kronor per anställd år 2006); täcker lön till lärlingar under tid i yrkesskola, merkostnader till lärlingar för resor, extrakostnader för lärlingstid i utlandet 2010-01-20 / Eskil Wadensjö, SOFI och SULCIS 38
Danmark, forts Positiva aspekter Omfattande verksamhet Låg ungdomsarbetslöshet Negativa aspekter Många avbrott Relativt få flickor i lärlingsutbildning Få invandrarungdomar i lärlingsutbildning (diskriminering) 2010-01-20 / Eskil Wadensjö, SOFI och SULCIS 39
Tyskland Växlar mellan skola och arbetsplats; men gör det varje vecka Reglering via statlig lagstiftning och kollektivavtal Kostnaderna delas mellan tre parter: delstaterna, företagen och lärlingarna Delstaterna finansierar skolorna Företagen bidrar till finansieringen genom avgifter till handelskamrarna Lärlingarna bidrar till finansieringen via låg lön (lägre än de danska lärlingslönerna) 2010-01-20 / Eskil Wadensjö, SOFI och SULCIS 40
Tyskland, forts. Positiva aspekter Omfattande verksamhet Låg ungdomsarbetslöshet Negativa aspekter Svårt få platser på alla områden Ungdomar väljer bort lärlingsutbildning Ger inte tillträde till högre utbildning 2010-01-20 / Eskil Wadensjö, SOFI och SULCIS 41
Storbritannien och USA Omfattande diskussion om generell utbildning eller yrkesutbildning Generell utbildning på sekundär nivå En del lärlingsutbildning i Storbritannien mer än i USA Mindre investering i arbetskraftens utbildning kan ge annan industristruktur 2010-01-20 / Eskil Wadensjö, SOFI och SULCIS 42